UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp
Termin 6 Vårtermin 2020
Att se och stötta utsatta skolelever
- En kvalitativ studie om sju skolkuratorers erfarenheter av elevers utsatthet för hedersrelaterat våld
To see and support vulnerable school students
- A qualitative study of school counselors´s experiences of student exposure to honor-related violence
Handledare:
Margaretha Uttjek Författare:
Farahedeba Charkhy Habib
Anna Larsson
1 UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för socialt arbete
Examensarbete, 15 hp, Termin 6, VT-20
Författare: Farahedeba Charkhy Habib, Anna Larsson Handledare: Margaretha Uttjek
Att se och stötta utsatta skolelever
-En kvalitativ studie om sju skolkuratorers erfarenheter av elevers utsatthet för hedersrelaterat våld
To see and support vulnerable school students
-A qualitative study of school counselors´s experiences of student exposure to honor-related violence
Sammanfattning
Denna studie beskriver hur sju skolkuratorer i södra Sverige uttrycker och förmedlar sina erfarenheter samt strategier för stödinsatser och upptäckt av elever som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld. Studiens frågeställningar belyser de olika definitionerna av begreppet hedersrelaterat våld, vilka kännetecken som informanterna kan koppla till våldet samt hur de kan stödja de elever som är eller blivit utsatta av hedersrelaterat våld. Idag finns det tydliga riktlinjer samt rutiner på hur skolpersonal ska agera i fall hedersrelaterat våld förekommer, ändå visar aktuell forskning att verksamheter brister i sitt stöd för dessa personer. Barn försvinner fortfarande spårlöst till andra länder för att bli bortgifta och mörkertalet ökar.
Studiens resultat visar att de flesta informanterna är medvetna hur de skall agera och skapar tid för detta, dock visar det sig en svårighet att stödja den elev som blivit myndig och samverkan med socialtjänst brister.
I studien illustreras informanternas erfarenheter, kunskaper och uppmärksamheten inom hedersrelaterat våld där vi får följa hur de arbetar och stödjer de elever som lever under detta förtryck. Tidigare forskning visar att ett förebyggande arbete kan vara avgörande för ett barns liv och mående. Studiens resultat styrker tidigare forskning genom att visa att förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld är nödvändigt. Informanterna uppgav även att mer kunskap behövs inom ämnet från både deras håll och även för socialtjänsten. Studien omfattar informanternas beskrivande berättelser där eleverna fått mer vetskap om vad som är rätt och fel, eleverna har därmed vågat ta kontakt med informanterna för att få hjälp i sin maktlösa situation. Slutsatserna med denna studie är att kännetecken för hedersrelaterat våld kan variera och uttryckas exempelvis genom att eleven begränsas i sin vardag såsom att ej få delta i alla aktiviteter i skolan, val av kläder samt elevens mående. Det visas även att det finns en brytpunkt i puberteten då flickans kropp utvecklas till ung kvinna och på så vis tar våldet ofta fart. Vidare är slutsatserna att informanterna använde sig av olika metoder för att nå elever som kunde vara utsatta för hedersrelaterat våld, till exempel lösningsfokuserad metod, motiverande samtal och framförallt gott bemötande och öppna frågor.
Nyckelord/sökord: Hedersvåld, hedersrelaterat våld, hedersproblematik, elever som utsatts för
hedersrelaterat våld, kuratorers arbete mot heder i skola, honor-based violence, honor-related
violence.
2
Förord
Vi vill passa på att tacka vår handledare Margaretha Uttjek för givande diskussioner och bra feedback. Vi vill även ägna stort tack åt de fantastiska kuratorer som gav oss sin värdefulla tid, och användbart studiematerial trots tidsbristen och arbetsbelastningen. Det har varit väldigt värdefullt, utan deras deltagande hade denna studie inte varit möjlig. Det har varit en givande process som har utvecklat oss som människor och vi har fått bredare kunskap inom området inför vårt kommande yrkesliv. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett bra samarbete.
Stort tack!
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
2. Kunskapsöversikt och kontextuell beskrivning ... 9
2.2 Teoretiska begrepp ... 13
Makt ... 13
3. Metod ... 16
3.1 Metodologisk ansats... 16
3.2 Datainsamling ... 16
3. 3 Urval ... 17
3.4 Analysmetod ... 18
Transkribering och kodning ... 18
3.5 Litteratursökning ... 19
3.6 Intern validitet och extern validitet ... 20
3.7 Etik ... 20
4. Resultat ... 22
4.1 Definitionen av hedersrelaterat våld ... 22
4.2 Kännetecken ... 24
4.3 Början på hedersrelaterat våld och förtryck ... 25
4.4 Stöd och metod ... 26
4.5 Förebyggande arbete ... 29
4.6 Bemötande och informanternas arbete ... 31
4.7 Elevers beteende och deras inre kamp ... 31
4.8 Offer och utövare ... 32
5. Analys och diskussion ... 34
5.1 Definition av hedersrelaterat våld ... 34
5.2 Början på hedersrelaterat våld och förtryck ... 34
5.3 Offer och utövare ... 35
5.4 Bemötande och informanternas arbete ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.5 Förebyggande arbete ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.6 Stöd och metod ... 36
5.7 Kännetecken ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.8 Elevers beteende och deras inre kamp ... 38
6.Slutsatser och avslutande diskussion ... 39
4 Referenslista ... 41 Bilaga 1. ... 44 Bilaga 2. ... 45
5
Introduktion
Vi, Anna Larsson och Farahedeba Charkhy Habib har ett stort ett intresse av hedersrelaterat våld som har vuxit mer och mer genom vår socionomutbildning. Vi har under utbildningens gång diskuterat ämnet och pratat om hur vi i våra framtida yrken som socionomer skall kunna se tecken samt hur ska vi kunna stödja personer som lever i sådan utsatthet. Intresset utvecklades mer och mer när vi läste om de stora hjärtskärande morden på Pela och Fadime som uppmärksammats i Sverige. Våra intressen och nyfikenhet ledde fram till förståelse om att förutom de stora händelserna fortsätter hedersrelaterat våld finnas i människors vardag. Vi har därför valt att fokusera mer på tidiga och förebyggande insatser som utförs av skolkuratorer.
Med hjälp av intervjuer med skolkuratorer vill vi förstå hur vi som framtida socionomer kan se tecken på hedersrelaterat våld och vilka verktyg vi behöver för att stödja de som lever i denna typ av våld.
Ansvarsfördelning
Vi båda var närvarande vid varje intervjutillfälle. Vid varje intervju turades vi om att en av oss
höll i själva intervju och den andra fokuserade på att ställa följdfrågor. Transkriberingen delade
vi upp jämnt mellan oss, sedan läste vi igenom transkriberingen tillsammans och valde ut
teman. I övrigt har vi hjälpts åt under arbetets gång.
6
1. Inledning
Våld mot kvinnor är ett känt samhällsproblem. I ett pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet framgår det att var fjärde kvinna har någon gång under sitt liv utsatts för våld av en närstående. I mars 2019 kom beskedet att regeringen vill satsa 45 miljoner kronor för att motverka våld i nära relationer. På regeringens hemsida beskrivs våld mot kvinnor som ett stort samhällsproblem som påverkar många människor i samhället. Vidare förklaras det att i samband med när en kvinna utsätts för våld, kan det finnas ett barn som bevittnat våld vilket är ett fall för mycket och behöver därmed stoppas (Arbetsmarknadsdepartementet, 2019). Denna satsning omfattar även förstärkning av Nationellt centrum för kvinnofrid (2019). Nationellt centrum för kvinnofrid, även kallat NCK, vid Uppsala universitet har ett uppdrag från regeringen att arbeta för att öka kunskapen nationellt om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Denna studie fokuserar på hedersrelaterat våld och förtryck.
Problemformulering
Hedersrelaterat våld är ett omdiskuterat, komplext och allvarligt problem som drabbar individer på många olika sätt. Våldet får med sig konsekvenser som inte bara är på individnivå utan också på grupp- och samhällsnivå. Även definitionen av våldet skiljer sig åt från olika perspektiv och i olika länder, vilket kan det göra det svårt för olika instanser att arbeta mot våldet och i bästa världar även kunna arbeta förebyggande.
Enligt en rapport från Örebro universitet skriven av Baianstovu, Strid, Särnstedt Gramnaes, Cinthio och Enelo (2019) förklaras hedersrelaterat våld och förtryck med begreppen inslutning och mobilitet på individ-, grupp- och samhällsnivå och i samspelet mellan dessa. Inslutning förklaras genom att våldet ökar i slutna och isolerade grupper där mobiliteten är låg. Det vill säga att samspelet med andra människor i andra grupper är låg. Vidare skrivs i rapporten att hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i minoritetsgrupper och framförallt i kombination med kollektiv statslöshet, krig, migration och segregation. Fortsättnings beskrivs att på individnivå handlar det om att rätten tas ifrån personen när det gäller att besluta över den enskildes kropp och sexualitet. I rapporten framgår också att våldet drabbar individen på flera olika sätt och att samhället bör ta ansvar och genom socialpolitiken kunna hjälpa de drabbade individerna.
En utmaning är att definitionen kan spreta och det kan vara svårt att formulera med hjälp och stöd när det finns olika definitioner av begreppet heder och hedersrelaterat våld i olika delar av världen. Bhanbhro, Cronin de Chavez och Lusambili (2016) skriver att det finns ingen enhetlig internationell definition av begreppet hedersrelaterat våld eftersom synen på problemet är varierande i olika länder och kulturer. Hussien (2017) skriver att begreppet heder är taget av arabiska begreppet sharaf och namos. På svenska motsvarar orden “heder” och “ära”.
Författaren skriver att de arabiska begreppens innebörd och uppfattning är känslomässigt
starkare än de motsvarande begreppen på svenska. Författaren förklarar att de arabiska
begreppen är gamla och historien sträcker sig före islams införande på 600-talet e. Kr. Om en
7
person har kvar sin heder kan denne kallas sharif. Ordet sharif är beskrivande ord eller adjektiv till ordet sharaf som kan översättas till “hederlig” eller “hedervärd”. De senast nämnda orden handlar om heder på ett mer allmänt plan och ordet heder handlar mer om kvinnan och hennes sexualitet. Sharaf skulle kunna betraktas som moral för män i första hand genom att de skall kunna bete sig för att öka, minska, förlora eller bibehålla sin sharaf. Ett annat begrepp är “ird”
som enligt Hussien (2017) skulle kunna motsvara “den kvinnliga hedern”. Detta är något som en person varken kan öka eller minska, enligt Mellanösterns kultur har man antingen ird eller inte. Från tidig ålder ställs det krav på flickor att bete sig på ett visst sätt för att kunna hålla sin ird. En sexuell avvikelse från en flicka, oavsett på vilken nivå, leder till att hon förlorar sin ird och aldrig får tillbaka det.
Som det nämndes ovan finns det olika definitioner av begreppet heder och hedersrelaterat våld.
NCK (2019) skriver om FN:s definition av heder som förbinder hedersrelaterat våld med en typ av traditionell familjeideologi som ställer krav på kvinnors sexualitet och deras roll i familjen. Av FN:s definition framgår det att avvikelser från de uppställda kraven kan leda till att kvinnor bestraffas eller utsätts för dödligt våld.
Heder definieras av FN som en del av en traditionell familjeideologi som ställer upp villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan leda till bestraffningar och även dödligt våld. - Nationellt Centrum för kvinnofrid (2019).
Enligt Regeringens skrivelse 2007/08:39 definierar svenska regeringen hedersrelaterat våld och förtryck kopplat till kollektivet och att familjens rykte samt uppfattning kopplas starkt till flickans eller kvinnans oskuld och “renhet” som ett avvikande sexuellt beteende. I skrivelsen framgår att även pojkar, HBTQ- (homosexuell, bisexuell, trans och queer) personer och människor som är könsöverskridande kan drabbas av hedersrelaterat våld.
Regeringens definition omfattar allt våld från dagliga begränsningar till dödligt våld.
…hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. - Regeringens skrivelse 2007/08:39
Mayeda och Vijaykumar (2016) förklarar heder som ett slags könsbaserat våld för att kunna återställa familjens sharaf eller heder. För att återställa familjens heder utförs bestraffningar gentemot en familjemedlem och/eller dennes partner som har skämt ut familjen genom sexuella handlingar eller annat beteende som uppfattas avvikande. Sedem och Ferrer-Wreder (2015) och Bhanbhro, m.fl., (2016) anser att hedersrelaterat våld är mer patriarkalt våld mot kvinnor.
Vidare menar de att det spelar ingen roll om människor har invandrat till ett nytt land eller
8
samhälle utan våldet förekommer i alla samhällen. Ur ett intersektionellt perspektiv menar Bhanbhro, m.fl., (2016) att kön, etnicitet, klass och religion sammanställs, stärker varandra och leder till att hedersrelaterat våld uppstår. Vidare skriver författarna att det media och litteratur kopplar hedersrelaterat våld ofta med islam, vilket inte finns belägg för i form av någon vetenskaplig forskning. Författarna menar att hedersmord och könsstympning är förekommande även inom andra religioner som exempelvis hinduism, kristendom, judendom och sikhism. Hedersrelaterat våld är alltså inte bara förekommande inom islam, utan våldet förekommer även inom andra religioner och kulturer. Bhanbhro, m.fl. (2016) menar dock att vissa likheter finns i våldet då utövning av hedersrelaterat våld är sammankopplad med till exempel patriarkala strukturer, kön- och ekonomiska ojämlikheter och starka sociala gränser för hur människor med olika sexualitet utför och beter sig i ett samhälle.
Flera forskare beskriver hedersrelaterat våld och hederskultur som ett komplext fenomen och hänvisar till olika definitioner och dels på att det kan finnas flera offer. De flesta studier handlar om flickor som är utsatta för våldet. Schlytter och Rexvid (2016) skriver om mäns heder.
Författarna menar att pojkarna inte har fått lika stor uppmärksamhet i Sverige som flickorna.
Pojkarna anses också som offer, de bryter möjligtvis inte mot normer och värderingar men de kan tvingas till att utöva förtryck och våld, kontrollera sina systrar och kvinnliga kusiner samt att själva blir bortgifta. Pojkar uppgav att de kände sig som sin pappas förlängda arm och att det var pojkens uppgift att behålla hedern och följa de oskrivna normer och regler som finns.
Vidare skriver författarna om pojkars upplevelse av den rollen som de hade. Schlytter och Rexvid (2016) skriver vidare om det patriarkala samhället som leder till att mödrar betraktas som utövare då de uppfostrar sina söner till en som bär upp hedersbaserade norm och värderingssystem. Som det nämnts tidigare framgår även i regeringens skrivelse 2007/08:39 att våldets kollektiva karaktär medför att det kan finnas flera förövare och att offer kan både vara kvinnor och män samt flickor och pojkar.
Denna studie har relevans till socialt arbete då ovanstående information visar stort behov av en ökad kunskap inom området. I studien återges sju skolkuratorers erfarenheter och kunskap om att definiera och särskilja hedersrelaterat våld från annat typ av våld, samt hur dessa kuratorer kan stödja eleverna. Vidare studeras hur hedersrelaterat våld kan se ut inom delar av socialt arbete samt vilka metoder som används för att se indikationer på våldet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om en grupp skolkuratorers erfarenheter och kunskap om att upptäcka och stödja elever som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld.
1. Hur definierar informanterna begreppet hedersrelaterat våld?
2. Vad uppfattar informanterna som tecken på att eleven/eleverna är utsatta för hedersrelaterat våld?
3. Vad har informanterna för erfarenheter av och kunskap om hur dessa elever kan stöttas?
9
2. Kunskapsöversikt och kontextuell beskrivning
Detta kapitel innehåller tidigare forskning samt aktuell kontextbeskrivning inom hedersrelaterat våld. Kapitlet strävar efter att läsaren ska få en bredare förståelse inom ämnet hedersvåld och hedersrelaterat våld och hur detta våld kan skilja sig från begreppet våld.
Tidigare forskning samt aktuell kontextbeskrivning belyser hur Sverige började uppmärksamma detta samhällsproblem och hur Sverige arbetar mot hedersförtryck, hedersvåld och hedersrelaterat våld idag. Skolan spelar en viktig roll för den som är utsatt, tydliga rutiner och förebyggande arbete visar sig ha en stor betydelse för den drabbade. Genom att studera tidigare kunskap har det visat sig att forskare har olika syn på heder, några menar på att hedersrelaterat våld är sammankopplat med en viss kultur och kön medan andra anser att våldet har ett mer strukturellt feministiskt perspektiv.
Hussein (2017) reder ut skillnaden på hedersrelaterat våld och “vanligt” våld på ett begripligt sätt då hon menar att det finns tydliga skillnader mellan de olika begreppen. Vanligt våld i nära relation är individbaserat medan hedersrelaterat våld är kollektivt. Det vill säga att flera personer är inblandade i en kollektiv handling, som i regel involverar ett stort antal familjemedlemmar eller släktingar, manliga och även kvinnliga. I åklagarmyndighetens handbok “Hedersrelaterat våld” (2006) förklaras det att förövarna kan variera från far, make, bror, manlig kusin eller farbror, svåger och till och med en mamma eller annan kvinnlig släkting. Vidare skriver Hussein (2017) att innan en kollektiv handling sker är den noggrant planerad där de involverade familjemedlemmarna får olika roller samt uppgifter om hur utförandet skall genomföras, handlingen är av dödligt våld och mordet sker inte i spontan affekt. Handlingen ses som oundvikligt för att bestraffa den familjemedlem som har gått emot familjens heder. Däremot händer det ofta att våld i nära relation utförs spontant i stundens hetta där aggression och svartsjuka ofta tar över.
I handboken Hedersrelaterat våld från Åklagarmyndigheten (2006) skrivs det att våldet skiljer sig mellan våld i nära relation och hedersrelaterat våld. När våldet i nära relation är genomfört är gärningsmannen ofta ångerfull och har en önskan om att allt var ogjort. Däremot i hedersrelaterat våld visar gärningsmannen och dess medhjälpare upp en “ångerslös stolthet” av våldet de utfört. Den kollektiva handlingen, det vill säga mordet kan nästan beskrivas som en hyllning från släkt och vänner till förövarna som klarade uppdraget så de kan behålla sin heder.
Fallet är raka motsatsen när det gäller våld i nära relation, här är istället närstående till förövaren arga och kan inte förstå samt acceptera det som skett, inte minst sagt anhöriga till offret. Det finns även en skillnad på vem som blir till offer i de olika våldsbrotten. Vid vanligt
“kvinnovåld” är det vanligtvis vuxna kvinnor som drabbas medan unga tonårsflickor från 12–
13 år vanligtvis faller som offer i hedersrelaterat våld.
Wallin (2019) skriver om sju olika kvinnor som till synes har helt vanliga och normala liv. Det
som många inte vet om är att under ytan finns det något som de flesta av oss inte kan relatera
till, och inte heller förstå. Det normala livet som människor pratar om när det handlar om familj,
är att ens familj ska vara en trygg famn att luta sig mot. I en familj där hedersrelaterat våld
10
förekommer döljer sig hot, våld, förtryck bakom stängda dörrar. Familjemedlemmar kan till och med vara beredda på att mörda flickan eller kvinnan ifall hon fortsätter att försätta sin familj i skam. Wallin (2019) skriver i sina förord, “tystnaden för dessa kvinnor är inte bara ett sätt att leva, utan ett sätt att överleva”.
Två mord uppmärksammades i Sverige, där Pela föll som offer år 1999 och Fadime år 2002.
Dessa unga kvinnor är långt ifrån glömda, minnet av kvinnorna kommer leva kvar länge i Sveriges historia. Pela och Fadime bragtes om livet av deras närstående familjemedlemmar.
Efter dessa två fruktansvärda händelser började situationen för invandrarflickor och deras utsatthet i patriarkala familjer bli en prioriterad fråga i Sveriges politik. Morden på Pela och Fadime definierades som hedersmord där det praktiserades i traditionella samhällen. Det blev en start för politiken att ta upp frågor rörande hedersrelaterat våld, där de fick kunskap och förståelse kring begreppet samt vilka åtgärder som ska och behöver vidtas. Händelserna fordrade ett akut behov av tydliga åtgärder mot hedersrelaterat våld som resulterade i att regeringen krävde att varje kommun tog sitt ansvar att ge utsatta och drabbade flickor och unga kvinnor stöd, hjälp och eventuellt skydd (Gruber, 2011).
Hanberger, Ghazinour och Målard (2004) beskriver de uppdrag som landets länsstyrelser fick ett fåtal år efter morden. Uppdragen bestod av att kartlägga befintligheten av hedersrelaterat våld och att fördela insatser mot detta våld till olika projekt och verksamheter. Länsstyrelsen Östergötland (2020) har gjort ett stort genomslag med sitt engagemang kring sin definition av hedersrelaterat våld. Länsstyrelsen Östergötland har tillsammans med Landstinget Östergötland arbetat fram sin definition av begreppet och beskriver definitionen på följande sätt.
Hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterat våld finns i klaner i ett patriarkalt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar yttersta ansvar för heder och skam. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt av gruppens kvinnliga medlemmars faktiskt eller påstådda beteende och relationer. I det faktiska förtrycket och våldet är utövaren oftast en man i nära relation till offret som oftast är en flicka eller ung kvinna.
Andra kvinnor i nära relation till offret kan direkt eller indirekt utgöra ett stöd för förtrycket som öppet stöds av kollektivets gillande. Systemet gör även förövarna till offer. - Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck (2012, s.2).
Länsstyrelsen Östergötland (2020) arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer, i Länsstyrelsen Östergötland skrivs det att skolan är en tillgång till främjande och förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld. Vidare hänvisas läsaren till Länsstyrelsen Östergötlands hemsida där brottsförebyggande rådets statistik visar att under år 2015 till och med 2018, har 365 polisanmälningar inkommit rörande äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa respektive 100 polisanmälningar rörande könsstympning av flickor och kvinnor. Skolverket (2018) har stödmaterial som omfattar skolans ansvar och möjligheter gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Materialet ger stöd och hjälp till personal som arbetar i grund- och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer.
Materialet innefattar ett arbete på fyra nivåer.
11
1. Att nå alla elever genom utbildning, i denna nivå beskrivs bland annat att skolan ska vara en trygg miljö där eleverna får möjlighet att bli sedda och att det ska finnas en möjlighet för eleverna att skapa tillitsfulla relationer.
2. Att nå alla föräldrar, även här läggs tyngd på att skolan ansvarar att skapa tillitsfull relation med föräldrarna samt att föräldrarna ska få möjlighet att föra ett gott samarbete tillsammans med skolan.
3. Att upptäcka utsatthet hos elever, de tre stora orden här är att se, lyssna och våga samtala. I denna nivå skrivs att skolpersonal behöver ha förmåga att upptäcka utsatthet, fråga eleven hur denne har det, gärna flera gånger och finnas där för eleven genom att lyssna och ge uppmärksamhet. Det är viktigt att tro på eleven och skapa möjligheter att skapa en tillitsfull relation med eleven för att den ska kunna våga berätta om problemet. Elevhälsan har en viktig roll i denna nivå.
Enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800) eleverna har rätt till att ha tillgång till skolsköterska, kurator, skolpsykolog och skolläkare. Denna lag ställer krav på hälsoteamet att ha kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna stödja eleverna vidare till socialtjänsten om detta behövs. Av Skolverkets material framgår tydligt att hälsoteamet i en skola har mer resurser än lärarna för att kunna hjälpa elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, men ett samarbete mellan hälsoteamet och lärarna är viktigt. Eftersom att lärarna spenderar mer tid med eleverna kan de ha mer möjlighet att upptäcka om en elev mår dåligt eller är bekymrad.
Av denna nivå framgår att hälsoteamet behöver ha nära samarbete med lärarna för att kunna vara lätt tillgängliga för eleverna och ge eleverna den stöd och hjälp de behöver.
4. Agera vid misstanke eller kännedom, denna nivå är till hjälp i situationer som anses vara brådskande och akuta. Nivån handlar om att ge skydd genom att anmäla till Socialtjänsten. Det kan exempelvis handla om att en elev hotas av familjen, det kanske finns risk att eleven skickas till ett annat land mot sin vilja eller bli könsstympad. Denna nivå ställer krav på att ha väl fungerande rutiner i samverkan med lärare, annan skolpersonal, socialtjänsten, polisen och andra inblandade. Detta för att alla ska veta hur de ska agera i en akut situation. Samarbetet behöver därför byggas upp innan en brådskande situation uppstår. De olika inblandade organen som skolan och Socialtjänsten behöver ha kunskaper i ämnet för att kunna arbeta mot gemensamma mål som är att elevens situation blir så bra som möjligt. Att samverka kräver också att de olika inblandade organisationerna upprättar och utarbetar en rutin samt ha ömsesidig tillit om varandras kunskap.
Eriksson (2020) har skrivit en färsk rapport från Nationella kompetensteamet mot
hedersrelaterat våld och förtryck. Rapporten bygger på en enkät till Sveriges samtliga 290
kommuner. Det är den första rapporten som handlar om just försvinnandet av barn som lever
under ”hederskontext”. 192 kommuner svarade på enkäten, varav 27 kommuner uppger att de
kände till totalt 36 barn som var gifta, barn som är i ett äktenskap. Nästan en tredjedel av landets
kommuner har inte besvarat enkäten, rapportförfattaren räknar då med att det finns ett stort
mörkertal av barn som blivit bortförda och förmodligen bortgifta men som aldrig
uppmärksammats av förvaltningarna i kommunerna. Kunskapen är högst sannolikt bristfällig
12
då rapporten även visar att 69% av de kommuner som besvarat enkäten uppger att socialtjänsten saknar rutiner för denna sorts problematik, 8% svarar att de inte vet om de har några rutiner för att hantera fall där barn misstänks vara bortgifta. Rapporten visar att minst 199 personer blivit bortförda år 2019, personer som levt i en hederskontext. I summan 199 ingår barn som blivit konstaterat bortförda och även en del som misstänks blivit bortförda. Skogkär (2020, 2 april) hänvisar till rapporten i sin artikel ”Förtryck utan heder” och redogör varför en del av de bortförda personerna inte har en konstaterade orsak och menar att det beror på att det är svårt att kartlägga vad som ligger bakom när skolbänken plötsligt är tom. Skogkär (2020, 2 april) skriver vidare att det är efter sommarlovet som bänkarna står tomma då barn blivit försvunna och/eller bortförda. Eriksson (2020) redogör att det i flesta fall är flickor som inte kommer tillbaka, kanske har de gifts bort till en släkting eller man. När det gäller pojkar är det vanligare att de skickas iväg utomlands, på “uppfostringsresa” som det kallas. Nästan 9 av 10 barn som levt i en hederskontext försvinner, och det visar sig att 43 kommuner i Sverige saknar ett eller flera barn inom sin verksamhet och menar på att dessa barn har blivit bortförda i en hederskontext.
Rader (2020) bekräftar i en rapport på SVT nyheter att det finns en ständig oro över barn som gifts bort, och det är mer nu än någonsin. Covid-19 har tagit hårt på samhället och på medborgarna i Sverige. Det kan tänkas vara härligt för ett barn att slippa skolan och vara hemma istället. Sådant är inte fallet för ett barn som riskerar att fara illa hemma. Rader (2020) uppger att trycket har ökat markant hos TRIS, tjejers rätt i samhället i samband med corona- krisen. TRIS är en telefonjour som arbetar aktivt med hedersrelaterat våld och förtryck.
Samtalen ökar från både unga kvinnor och barn, samt från skola och socialtjänst. Oron handlar om vad som kommer hända om skolorna stängs på grund av corona pandemin då barnen kommer att behöva stanna hemma och därmed bli isolerade från fritid och skola, skolan som oftast är den tryggaste platsen för dessa barn. De unga tjejerna ringer in och berättar sin oro att behöva bli bortgifta mycket tidigare än vad som tänktes då farmorn i familjen blivit sjuk och måste hinna se sin dotter gifta sig innan farmorn eventuellt dör i förtid av corona. En annan kvinnojour i Uppsala är övertygad att samtalen för utsatta kvinnor kommer att öka när corona- krisen väl har lugnat ner sig och när människor kan börja leva som vanligt igen. Rader (2020) refererar till personalen som arbetar på kvinnojouren, som menar att just nu är det många kvinnor som är isolerade i sina hem där förövarna lever under samma tak, då är det inte lätt att lyfta på luren och ringa till en kvinnojour eller en stödlinje (Rader, 2020).
Barnkonventionen har nu blivit en del av Sveriges lagar. Skolverket (2019) skriver att lagen
träder i kraft första januari år 2020. Innan dess var barnkonventionen ratificerad av Sverige,
utan några reservationer, detta i bestämmelse från år 1990. Dock har Sverige under en lång tid
varit skyldiga att anpassa sig till den nationella lagstiftningen. Efter att barnkonventionen nu
har blivit till svensk lag, skriver Unicef (2018) att alla instanser som arbetar med barn såsom
verksamheter, förvaltningar och organisationer har nu ett större ansvar att vara lyhörda och ta
hänsyn till barns tankar och åsikter. FN:s barnkonvention har femtiofem bestämmelser om
barns rättigheter och den tydliggör att barn är individer med egna rättigheter. Barnkonventionen
har fyra grundprinciper, de lyder på följande sätt:
13 2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.
3. Ingen får diskrimineras. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
12. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. - (Unicef, 2018)
2.2 Teoretiska begrepp
Nedan presenteras studiens två teoretiska begrepp, makt och intersektionalitet. Teorierna kommer att användas i studiens analys, för att hjälpa oss att förstå samt förklara studiens resultat.
Makt
Edling och Liljeros (2016) förklarar begreppet makt utifrån ett sociologiskt perspektiv och menar att en definition av makt är att få en person att göra något. Författarna påpekar att makt i sig är ojämnt fördelat och att makt vanligtvis har en överordnad och en underordnad.
Författarna förklarar jämlikhet och menar att jämlikhet innebär att resurser fördelas jämnt mellan alla individer i ett sammanhang. Ojämlikhet innebär att resurser är ojämnt fördelat över alla inblandade människor i samma sammanhang. Till skillnad från jämlikhet räknas maktförhållanden som ojämlik och det finns olika nivåer och positioner i maktförhållanden.
Med andra ord kan makt förklaras genom att styra, kontrollera och få en person göra något, även mot sin vilja (Edling & Liljeros, 2016). Blom och Morén (2015) hänvisar till Max Weber och konstaterar att makt inte är något som är fördelat funktionellt. Det är alltså vissa personer i samhället som får viljan igenom på andra människors bekostnad.
När det gäller maktens koppling till heder skriver Hussien (2017) att ett patriarkalt samhälle leder i mellanöstern och där finns det tydliga oskrivna normer och samhällssystem där mannen har makt över kvinnan. De oskrivna normerna och reglerna har bestämts inom kulturen och förts vidare till de generationerna, genom åren. Författaren beskriver att för att kunna bevara hedern kan män använda sin makt och bevaka, kontrollera och aktivt hindra kvinnan från att avvika från normerna. Hussien (2017) påpekar att kvinnan eller flickan har också en typ av makt, kvinnans makt är att genom avvikande sexuell handling kan denne minska eller ta ifrån hedern från mannen. Kvinnan har också makten att bevara hedern genom att underordna sig i det patriarkaliska samhället. Även av Riskdagens handlingsplan (2008) framgår bland annat kopplingar mellan makt och hedersrelaterat våld. Vidare förklaras i handlingsplanen att i likhet med annat typ av våld mot kvinnor har hedersvåld, i högsta grad sin grund i mäns maktposition i samhället.
Hussien (2017) menar att det är något som händer när mannen i familjen eller “överhuvud”
som hon uttrycker det, förlorar sin maktposition när denne befinner sig i ett nytt samhälle som
Sverige. Författaren förklarar att väl i Sverige förändras familjeroller och mannen kan uppleva
14
en känsla av maktlöshet i jämförelse till tidigare sin roll i familjen. Detta har konsekvenser både för mannen själv och hans familj. Hussien (2017) anser att en av de stora orsakerna till att mannen eller familjefadern förlorar sin maktposition är den stora arbetslösheten bland utrikesfödda. Författaren menar att arbetslösheten innebär att familjefadern inte är den som försörjer familjen längre. Hussien förklarar att maktlösheten i kombination med integration och kulturkrockar mellan svenskar och utrikesfödda kan leda till att människor motiveras att hålla extra hårt på de gamla traditioner och värderingar och familjefadern har huvudansvaret i detta.
När människor inte blir integrerad i ett samhälle och inte får ett arbete samt saknar en social roll kan innebära isolering och socialt avstånd från resten av samhället. Hussien (2017) menar att den sociala isoleringen kan påverka individers mentala hälsa och känslan av maktlöshet kan leda till att individer vill återfinna sin makt genom att kontrollera, styra och bevaka andra individer i sin omgivning.
Makt och ojämlikheter påverkar samhället. Edling och Liljeros (2016) skriver att från långt håll och i jämförelse med andra länder kan Sverige och det svenska samhället anses vara ett av de mest jämlika samhällen i världen. Däremot från ett närmare håll går det att urskilja människogrupper från varandra och det går att se tydliga avgränsningar mellan olika grupper i samhället. Författarna kallar fördelningen mellan olika grupper i samhället för social skiktning och menar att social skiktning inte är något som går att frångå. Vidare anser författarna att skikt kan förändras över tid, det tillkommer, försvinner, krymper och växer. Ojämlikheter i ett samhälle anses enligt författarna att ha flera negativa konsekvenser än positiva effekter.
Författarna Edling och Liljeros (2016) konstaterar att negativa konsekvenser kan vara att en individ inte får fritt välja sin grupptillhörighet, utan mer eller mindre blir tvingad till att förhålla sig i samma skikt som denne är född i. Ett exempel på negativ konsekvens kan vara att olika individer från olika delar av samhället inte har samma möjlighet att bosätta sig var de vill och/eller vilken utbildning de önskar att läsa. Medan en person från en grupp väljer att utbilda sig, kan det vara en person från en annan grupp inte har fått information om vilka valmöjligheter som finns och har därav inte haft samma förutsättning. När det gäller de positiva effekterna menar Edling och Liljeros (2016) att social skiktning medför känsla av samhörighet och tillhörighet i varje grupp. Det vill säga att varje homogen grupp kan dela samma smak och intressen som i sig bidrar till tätare kontakt mellan människor i grupper. Författarna utser sex skiktningsprinciper som anses vara centrala för att förstå social skiktning i dagens Sverige.
Skiktningsprinciperna är klass, kön, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionshinder. Vad händer när de olika grupperna möts?
Intersektionalitet
Enligt Mattsson (2015) är skärningspunkten när grupperna som klass, kön, etnicitet, sexualitet,
ålder och funktionshinder möts och påverkar varandra, detta kallas för intersektionalitet. Edling
och Liljeros (2016) stödjer ovanstående forskning genom beskrivning av skärningspunkten
mellan de olika grupperna. Mattsson (2015) menar att de olika grupperna har hållits och
presenterats skilda från varandra under en lång tid och samspelet mellan de har inte
synliggjorts. Författaren menar vidare att intersektionalitet används som ett redskap för att
15
kunna analysera hur olika maktordningar i samhället påverkar varandra. Mattsson (2015) menar att även en gruppdelning med etnicitet kan behöva olika satsningar. Vidare menar hon att en socialarbetare bör kunna förstå att även i en sådan grupp kan det finnas flera kategorier och att synliggöra kategorier är viktiga endast för att kunna ge rätt stöd och hjälp. En enhetlig satsning kan i en grupp medföra risker som att inte nå alla individer i gruppen och därmed inte uppnå önskat resultat.
Även begreppet hedersrelaterat våld behöver analyseras genom analysverktyget intersektionalitet eftersom att det kan finnas olika typer av våldet, bland olika grupper och i olika utsträckning och omfattning. Åkesson, Darj, Malmberg och Ravanbakhsh (2018) skriver med uppdrag från regeringen en rapport som handlar om Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer, i rapporten framgår olika metodansatser utifrån ett intersektionellt perspektiv.
I rapporten framgår det att samhällsskyddet är svagt när det gäller hedersrelaterat våld, bland annat glöms HBTQ personer och människor med funktionsvariationer bort. Rapporten är baserad på intervjuade arbetare inom olika yrkesområden.
En av de presenterade intervjupersonerna i Åkesson, Darj, Malmberg och Ravanbakhsh (2018) menar att det svenska samhället ej kan ge stöd till alla unga som lever med hedersrelaterat våld.
En barnmorska förklarar att i vissa sammanhang kan yrkespersoner ha svårt att förstå vad kollektiv uteslutning innebär när en person inte är uppvuxen i ett kollektivistiskt sammanhang.
Barnmorskan menar att hon kan möta en flicka eller kvinna som är beslöjad och att slöjan per
automatik behöver inte innebära att kvinnan betraktar sig eller pratar om ett heterosexuellt
förhållande. Kvinnan kan alltså vara homosexuell och för att ge ett bra bemötande är det viktigt
att ha ett intersektionellt perspektiv, det vill säga att våga fråga om det som verkar komplext
att förstå, att lyssna noggrant och vara normkritisk. Genomgående i rapporten understryks
vikten att olika yrkeskategorier förstår sig på normkritiken och att vara öppen för att kunna ge
rätt stöd och hjälp till de utsatta.
16
3. Metod
Detta kapitel handlar om studiens metodologiska ansats, datainsamling, urval, analysmetod, studiens kvalitetsaspekter samt etik.
3.1 Metodologisk ansats
Metoden som valts för studien är en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse hur informanterna arbetar med elever som har utsatts och/eller utsätts för hedersrelaterat våld.
Denscombe (2018) beskriver att i en kvalitativ metod används text, bilder, och inspelningar som analysenhet. Utifrån en kvalitativ metod vill forskaren få så detaljerade beskrivningar som möjligt ifrån ett antal deltagare för att kunna genomföra analysen. Kvalitativ metod har därför valts för denna studie då det är informanternas uppfattningar, erfarenheter och strategier som har undersökts.
I denna studie har induktiv ansats använts. Bryman (2018) skriver att induktion innebär att forskaren går ut förutsättningslöst, det vill säga utan en teori och samlar in data i form av kvalitativ forskning. Ur denna data bildar forskaren sedan en teori eller en teoretisk modell, teorin skapas därav av det resultat som forskaren får ut av sitt insamlade material enligt Bryman (2018). I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med sju informanter som beskrivit sin synvinkel på studiens syfte och frågeställningar. Varje deltagare har fått möjlighet att berätta om olika situationer som har präglats genom deras yrkeskarriär som skolkuratorer. I studien har ämnet valts utifrån intresse och strävan att lära oss mer inom ämnet, någon teori skapas däremot inte i denna studie. Då hedersrelaterat våld kan uttryckas i olika former och instanser har studien begränsats till att fokusera på hur informanterna stödjer och identifierar tecken på elever som eventuellt utsätts för hedersrelaterat våld. Vår målgrupp är därför skolkuratorer som arbetar med grundskolan och upp till gymnasiet. Vi började undersöka ämnet förutsättningslöst utan någon tidigare kunskap om hur våra informanter arbetar med problematiken. Denna studie omfattar inte utveckling av några teorier, däremot dras resultatet och slutsatserna utifrån forskningspersonernas utsagor, erfarenheter samt kunskap.
3.2 Datainsamling
Som datainsamlingsmetod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade
sju skolkuratorer. Intervjuerna varade mellan 40 till 60 minuter, sex intervjuer ägde rum på
skolkuratorernas olika arbetsplatser och en genomfördes via telefon på grund av att Covid19
hade brutit ut. Bryman (2018) menar på att semistrukturerad intervju är en typ av intervju som
används mest inom kvalitativa studier för forskning inom offentliga organisationer eller privata
sektorn. Författaren skriver att denna typ av intervju ger forskaren möjlighet att vara öppen för
nya intryck eller idéer inom ämnet. Denna intervjumetod var passande för vår studie för att ta
del av mer information som var relevant till studiens syfte och frågeställning. Bryman (2018)
menar att syftet med semistrukturerade intervjuer är att fortsätta undersöka det som forskaren
vill undersöka, men att det inte är exakta frågor som forskaren vill ha svar på till skillnad från
strukturerade intervjuer. Intervjufrågorna behöver inte heller ha en speciell ordning.
17
Intervjuguiden används som en guide för att hjälpa den som intervjuar att komma ihåg de viktiga frågor som denne behöver ställa till intervjupersonen. Intervjuguiden innehåller fåtal frågor utifrån olika teman (Bryman, 2018). Denscombe (2018) beskriver att vid en semistrukturerad intervju har intervjuaren förberett teman och ämnen som skall behandlas samt färdiga frågor som önskas besvaras av forskningspersonen. I användandet av en semistrukturerad intervju är intervjuaren flexibel när det gäller ordningen av ämnena som är förutbestämt. Intervjuaren ger även utrymme för forskningspersonen att tala mer detaljerat om de ämnen som intervjuaren tar upp samt ger forskningspersonen en chans att berätta om sina erfarenheter då det ställs öppna frågor. Semistrukturerad intervju var mest lämpad intervjumetod att använda oss av då vi hade tre övergripande teman om definitionen av hedersrelaterat våld, hur kuratorerna märkte elevers utsatthet samt hur denne kunde stötta eleven. Intervjuguiden baserades på studiens syfte och frågeställningar (Se bilaga 1). Beroende på hur informanterna besvarade intervjufrågorna ställdes följdfrågor för att få reda på mer som var utav intresse. Det var alltså inga följdfrågor som var förutbestämda. Genom att ställa följdfrågorna i efterhand gav det intervjun en öppnare karaktär som stärkte valet av datainsamlingsmetoden, det vill säga semistrukturerad kvalitativ intervju. I slutet av varje intervju gavs det utrymme till informanterna att tillägga något ifall de upplevde att något saknades.
3. 3 Urval
Urvalet som har använts i denna studie är snöboll eller kedjeurval. Bryman (2018) menar på att ovanstående urval är en typ av bekvämlighetsurval och urvalet innebär att forskare kommer i kontakt med någon eller några personer som är relevanta till studien. Därefter hänvisar de funna personerna till flera respondenter. Bryman (2018) menar att denna typ av urval betraktas som klassisk och har ett icke-slumpmässigt karaktär. Författaren skriver vidare om för och nackdelar med urvalet och menar på att problemet med snöbollsurval är att resultatet inte är representativ för populationen för att urvalet inte är slumpmässigt. Detta typ av urval används överlag för kvalitativa studier än i kvantitativa studier. Författaren menar att möjligheten till att generalisera resultatet av kvalitativ intervju inte är lika framträdande som i kvantitativa studier. Fördelen med snöbollsurval är att forskaren kommer lättare i kontakt med personer som är relevanta för ämnet.
En av oss kände två skolkuratorer, vi började med att ta kontakt med dem via mejl genom att skicka intervjuförfrågan till dem. Därefter bad vi dem att hänvisa oss vidare till andra skolkuratorer som kunde vara möjliga deltagare till vår intervju. Vi fick resterande deltagares mejladresser som vi skickade intervjuförfrågan till. Intervjumaterialet är utifrån informanternas bild av hedersrelaterat våld. Om vi hade valt en annan grupp, andra yrkeskategorier eller annat typ av urval hade resultatet kunnat vara annorlunda. Med det sagt vill vi påpeka att resultatet inte är generaliserbart. Däremot kan vi säga att vi har fått en någorlunda liknande bild från våra informanter, vilket betyder att de erfarenheter och bilden av fenomenet kan förekomma i andra sammanhang inom vår utvalda yrkeskategori.
Bryman (2018) förklarar att generaliserbart resultat inte är centralt i ett snöbollsurval där
kvalitativa studier används. Därför anser vi att denna typ av bekvämlighetsurval är passande
18
för studien då resultatet ej generaliseras. Urvalet avseende denna studie och metod lämpar sig bäst då vi tror att det annars hade varit svårt att komma i kontakt med informanter som skulle ställa upp på denna typ av semistrukturerade intervjuer avseende detta komplexa ämne. Även tiden och omfattning av studien hade ej oss tillåtit välja någon annan typ av urval. Resultat av denna studie används för att öka vår kunskap inom ämnet. Vi anser att resultatet indikera på vissa förhållanden som skulle kunna överföras i andra sammanhang.
3.4 Analysmetod
Transkribering och kodning
Transkriberingen genomfördes ordagrant utifrån det som sades under intervjuerna. Dock transkriberade vi inte information som skulle kunna vara utelämnande, exempelvis när informanterna beskrev vilken kommun skolan låg i eller liknande. För att analysera det insamlade intervjumaterialet använde vi oss av tematisk analysmetod. Bryman (2018) skriver att tematisk analysmetod är en metod som används för att identifiera, analysera och presentera insamlade data vid en kvalitativ forskningsmetod. Författaren menar att metoden har fem olika steg. De utvalda teman är oftast de mest förekommande teman. Bryman skriver att kritiken mot denna typ av tema kan vara att forskarna förklarar oftast inte hur många gånger teman har framkommit. Det finns även en risk att forskarens förförståelse och tidigare erfarenheter påverkar val av teman. Bryman skriver att för att motverka kritiken i den mån det är möjligt ska forskaren försöka ge en detaljerad bild av analys proceduren. För att studien blir så objektivt som möjligt kommer vi noggrant presentera tillvägagångssättet till val av teman och dess ingredienser.
Följande steg med inspiration av Braun och Clarke (2013) används för att analysera det insamlade materialet för denna studie:
Steg 1: Första steget innebär läsning av insamlade materialet. I detta steg har vi läst igenom de transkriberade utskrifterna som vi har samlat in från semistrukturerade intervjuer. Detta för att kunna skapa en helhetsbild om vad det insamlade materialet innehåller. Därefter har materialet lästs igenom mer noggrant där vi har skrivit ner det som var intressant i förhållande till studiens syfte och forskningsfrågor. Vi skrev ner våra första intryck av materialet genom sammanfattande korta meningar och ord. När det gäller det språkliga biten har vi försökt att hålla oss så nära deltagarnas språk som möjligt. Även det är en bidragande faktor till ett objektivt förhållningssätt.
Steg 2: Detta steg innebär kodning i tematisk dataanalys. I detta steg bryts materialet ner i
mindre delar. Vi har läst igenom materialet ännu en gång och ringat in relevanta aspekter i
förhållande till forskningsfrågorna. Vi har även skrivit till sammanfattande, korta meningar och
ord som ska föreställa relevanta koder till forskningsfrågorna. Vi markerade även ord,
meningar och stycken i materialet. Det kunde handla om ett citat som vi fångade vårt intresse
i förhållande till studiens syfte och metod och det kunde också handla om olika definitioner
och erfarenheter som vi tyckte var intressanta att ha med i resultatet. I detta steg arbetade vi
19
öppet, utforskande och utgick inte från någon bestämd teori eller forskning. Redan i detta steg efter att ha läst det insamlade materialet flera gånger kunde vi se likheter och skillnader i kuratorernas resonemang. Koderna valdes ut utifrån följande;
● Det som var relevant till syftet och forskningsfrågorna.
● Det som upprepas flera gånger av kuratorerna.
● Saker som överraskade oss.
● Något som intervjupersonen sa själv var av stor vikt.
● Det kunde vara saker som påminde oss om tidigare forskning som vi hade läst förut.
Steg 3: I steg tre har vi skrivit ihop de framplockade koderna från steg två och sedan skrev vi ihop koderna i en kodlista. Detta för att kunna hitta relationer mellan koder där vi sorterar och tematiserar dem. De koder som hör ihop, är av stor vikt. Koderna utvecklades till olika teman och utmaningen i detta steg är att sätta namn på koder och teman utan att samtidigt att ha ett objektivt förhållningssätt. En informant hade exempelvis nämnt att kännetecken till att en elev är utsatt för hedersrelaterat våld kan vara dåligt mående och en annan informant hade sagt att kännetecknen kan vara att elever mår fysiskt och/eller psykiskt dåligt. Eftersom att fysiskt och psykiskt mående innefattar även dåligt mående slog vi ihop de och beskrev att kännetecken till hedersrelaterat våld kan vara att elever mår fysiskt och/eller psykiskt dåligt.
Steg 4: Detta steg innebär att sammanställa teman som kan spegla de utvalda koderna som valdes ut i steg två. I detta steg väljs även relevanta teman ut till studiens syfte och frågeställningar. Teman ska representera de viktiga och stora delarna av de utvalda koder som är baserade på studiematerialet. Exempelvis valdes temat Kännetecken ut efter att vi sorterat hur informanterna uppfattade kännetecken på hedersrelaterat våld. Detta har vi gjort genom att diskutera med varandra och ställt oss kritiska till våra utvalda teman samt gått igenom val av teman flera gånger.
Steg 5: I detta steg undersöks tänkbara likheter och skillnader mellan teman som har valts ut i steg fyra. Vi listade exempelvis ut likheter i hur informanterna beskrev definition av hedersvåld. Exempel på skillnader visade sig när informanterna beskrev olika sätt att bemöta de som anses vara förövare i hedersrelaterat våld. Dessa teman och kopplingarna i form av skillnader och likheter mellan de utgör studiens resultat. Teman återges noggrant under rubriken Resultat.
3.5 Litteratursökning
För att söka vetenskapliga artiklar har vi använt oss av Umeå universitets databaser som
Socindex och Swepub. Vi har även sökt på google.se, då har vi skrivit relevanta sökord både
på engelska och svenska. De sökord som vi har använt oss utav är följande: Hedersvåld,
hedersrelaterat våld, hedersproblematik, elever som utsatts för hedersrelaterat våld, kuratorers
arbete mot heder i skola, honor-based violence, honor-related violence. Det gemensamma för
artiklarna är att de är vetenskapliga och refereegranskade. För att söka aktuell information
20
om hedersrelaterat våld har vi vänt oss till böcker och nyheter på Sveriges television, SVT och dagstidningar.
3.6 Intern validitet och extern validitet
Fejes och Thornberg (2019) skriver att intern validitet handlar om trovärdigheten av en undersökning där fokuset ligger på om forskaren genomfört transkribering eller tolkningsprocessen med noggrannhet. Vidare skriver författarna att intern validitet handlar om att kontrollera om forskaren har valt relevanta metoder och har undersökt det som forskaren har avsett att undersöka. Författarna hänvisar till (Maxwell, 1992) och menar att en förankring av tolkningen till det empiriska materialet kan höja validiteten. Detta för att resultatens tillförlitlighet eller validitet är direkt kopplad till tolkningarnas rimlighet. I denna studie har vi strävat efter att ha hög validitet genom att välja relevanta informanter och formulera relevanta intervjufrågor till studiens syfte och frågeställning.
Den externa validiteten handlar om generaliserbarhet och överförbarhet (Fejes & Thornberg, 2019). Forskarna menar på att det är empiriska materialet som ligger till grund för de generaliseringar och teorier. Generaliseringen beskrivs vidare handla om huruvida resultatet kan appliceras till andra kontexter eller ytterligare individer som inte varit en del av studien.
Extern validitet kan dock ha stora svårigheter eftersom urvalet i studien bör hämtas från ett stickprov utifrån den populationen som avsett delta i undersökningen. Det mest passande urvalet är ett obundet slumpmässigt urval, då det resulterar i att hela populationen har samma sannolikhet att komma med i studien vilket ökar generaliseringen. Vidare beskriver författarna att denna typ av urval är svår att tillämpa i kvalitativ forskning och på så vis har det riktats kritik till huruvida det är möjligt att generalisera forskningsresultaten till andra miljöer. Precis som forskarna beskriver, resultatet av denna studie inte är generaliserbar då vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetodik.
3.7 Etik
Vi har valt att inte använda oss av fingerade namn eller informanternas namn för att säkerställa informanternas anonymitet och därmed även kunna skydda identiteten på de elever som informanterna berättade om i sina utsagor. Informanterna kunde ibland namnge deras skola eller kommun, då valde vi att ta bort detta från citatet. Vi har även tagit fasta på att inte utelämna någon elev eller familjemedlem till eleven som informanterna berättat om. Därför har vi noggrant valt att omformulera några citat för att även säkerställa elevernas och deras familjemedlemmars identitet. Vi har erbjudit samtliga informanter att ta del av den färdiga uppsatsen, vilket de tackade ja till. Intervjumaterialet kommer att raderas efter studiens slut.
Enligt Vetenskapsrådets regler och riktlinjer (2002) finns fyra olika forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Här nedan presenteras de forskningsetiska principer samt hur vi har gått till väga för att följa de etiska riktlinjerna i denna studie.
Av Vetenskapsrådets regler och riktlinjer (2002) framgår att med informationskravet menas att
forskaren har skyldighet att lämna in information till deltagaren om vad dennes deltagande
innebär och vilka uppgifter som kommer att redovisas i studien. Informationsbrevet behöver
21
även innehålla information om frivilligheten för deltagandet och att materialet används bara i forskningen och inte någonting annat. I samband med intervjuförfrågan skickade vi e-mail (se bilaga 1) om vår studie till olika kuratorer i södra Sverige. I informationsbrevet framgick även våra kontaktuppgifter, information och att intervjupersonerna hade möjlighet att kontakta oss vid frågor och funderingar. E-mailet innehöll information om studiens syfte, frivilligt och anonymt deltagande där det inte framgår kuratorernas namn eller vilken skola de arbetar på.
Detta var något vi även upprepade i början av varje intervju för att kunna säkerställa informationskravet. Något som vi också vill lyfta är informationen om medverkan, varje deltagare fick möjlighet att avbryta sin medverka när som helst, detta informerades vid start av varje intervju.
Samtyckeskravet innebär att forskaren skall inhämta deltagarnas samtycke att deltagande är aktivt. Med aktivt deltagande menas att en person intervjuas eller svarar på en enkätundersökning (Vetenskapsrådet, 2002). Information om vår studie samt förfrågan om att medverka i intervjun gick ut via mejl till ett antal skolkuratorer i södra Sverige. Varje möjlig deltagare fick besluta individuellt ifall de ville medverka eller ej. Samtycket besvarades genom ett ja eller nej ifrån de tillfrågade personerna. Ifall skolkuratorn svarade “ja” bestämdes sedan tid och plats för ett intervjutillfälle. När det var dags för intervjun inhämtade vi muntligt samtycke för att spela in intervjun genom ljudinspelning.
Konfidentialitetskravet innebär att både personuppgifterna och intervjumaterialet skall förvaras med så stor konfidentialitet som möjligt där inga obehöriga får tillgång till informationen.
Vidare framgår av Vetenskapsrådets regler och riktlinjer (2002) att forskaren behöver vara medveten om att även om personuppgifter publiceras utan att nämna namn, om informationen är tillräckligt detaljerad kan det vara möjligt att identifiera någon individ. Forskare behöver göra nödvändiga åtgärder för att kunna försvåra identifieringen av deltagandet. Våra intervjupersoner har fått detaljerad information om att inhämtat materialet används med hög konfidentialitet. Det innebär att de inspelade ljuden är sparade i våra personliga mobiltelefoner med speciellt lösenord som endast vi två kan ha tillgång till. Även transkriberade materialet finns på våra datorer med lösenord som endast vi har tillgång till. Redan vid transkriberingen har vi undvikit att skriva kuratorers namn och skolor som de arbetar på. Även i resultatet när vi använder oss av citat försöker vi i det mån det går utan att påverkar resultatet att använda oss av citat som det finns minsta risk att någon ska kunna identifiera intervjupersonernas personuppgifter och skolorna de arbetar på.
Sista kravet är Nyttjandekravet som enligt Vetenskapsrådet (2002) innebär att uppgifter om
enskilda och insamlade data får endast användas i forskningssyfte. Vid planering av att använda
det insamlade materialet i något annat syfte skall samtycke från deltagande inhämtas. I
informationsbrevet informerade vi kuratorerna om nyttan med studien och att det insamlade
materialet används i forskningssyfte och inget annat. Samma information gav vi muntligt till
intervjupersonerna vid intervjutillfällena.
22
4. Resultat
I detta avsnitt kommer resultatet av studiens insamlade material att redovisas, intervjufrågorna återfinns i sin helhet i bilaga 1. Sju skolkuratorer har intervjuats och i detta avsnitt kallas de för informanter. Informanterna arbetade på olika skolor runt om i södra Sverige, alltifrån grundskolan till gymnasiet. Utifrån studiens empiriska data har åtta teman identifierats, dessa teman är följande: Definitionen av hedersrelaterat våld, Kännetecken, Början på hedersrelaterat våld och förtryck, Stöd och metod, Förebyggande arbete, Bemötande och informanternas arbete, Elevers beteende och deras inre kamp och offer och utövare. Nedan återges resultatet utifrån dessa identifierade teman;
4.1 Definitionen av hedersrelaterat våld
I intervjuerna efterfrågades definitionen av hedersrelaterat våld respektive våld samt hur de olika begreppen skiljde sig åt.
Informanterna beskrev sin definition av hedersrelaterat våld utifrån att det kan ge till uttryck på olika sätt beroende på vem informanten samtalar med, d.v.s. att hedersrelaterat våld kan se olika ut från person till person. Informanternas definition av hedersrelaterat våld löd enligt följande; en person blir hotad, misshandlad fysiskt och/ eller psykiskt, nedbruten personlighetsmässigt, begränsad till sitt eget liv, när en person inte får lov att gå emot sin familjs eller släkts heder, hedern är viktigare än individen, familjemedlemmar inte är jämlika till viss del, en person upplever att hen inte har sin fulla frihet. Hedersrelaterat våld utövas av en eller flera familjemedlemmar eller släktingar. En del informanter beskrev hedersrelaterat våld som något kollektivt, där familj och släkt har ett starkt band. Kollektivet hade större inverkan på individen i jämförelse med andra familjer som lät individen ha mer frihet över sitt eget liv. I en familj som ger sitt barn självständighet fattar familjen beslut mer på individen än det kollektiva. I en hederskultur blir det konsekvenser för hela nätverket om individen inte följer de krav som ställs, individen blir begränsad och kan ha svårt att ta sig ur mönstret. Våld i nära relation innefattar oftast enbart två personer medan det inom hedersrelaterat våld kan innefatta flertalet personer i relation till den utsatte.
En informant beskrev att personen som blir utsatt inte enbart bär på sin egen heder utan kan också bära på heder från en hel grupp där personen vill slå sig fri från en viss typ av styrning eller bestämmelse och det är då det kan uppstå problem.
När jag tänker kring hedersrelaterat våld, det är att man ser allting via en glasruta som man vill vara en del av, i alla fall vissa delar av det som man skulle vilja vara del av. Men där är liksom någonting som stoppar en. Du ser det, men du får inte lov att vara en del av det.
En av informanterna skiljde begreppen åt genom att beskriva att våld är våld och förtryck är
förtryck i en förtryckande miljö där kontexten är uttalat i hederns namn. Informanten berättade
att hen har träffat en del elever som har levt under hedersrelaterat våld, det hade dock inte
uttalats om att det var hedersrelaterat men på det sätt eleven beskrev sin upplevelse hade det
tett sig likartat med hedersrelaterat våld.
23
I intervjun efterfrågades även hur informanterna såg på att de finns flera olika definitioner av hedersrelaterat våld, som till exempel att hedersrelaterat våld är kopplat till en viss kultur, religion eller mäns våld mot kvinnor. De flesta informanter svarade direkt att dem inte kopplade hedersrelaterat våld med någon religion, kultur, kön eller etnicitet. Dock kommenterade de flesta att de var medvetna om att en del människor i samhället kopplar heder till islam.
Informanterna hade träffat unga kvinnliga elever som hade tvingats att gifta sig med en man mot deras vilja, och tillsammans med varje kvinna står en man som kanske också blivit tvingad, därav kopplade de inte kön till hedersrelaterat våld.
En informant kopplade hedersrelaterat våld till kultur och en viss typ av kön och menade på att utövare påverkas av hur de blivit lärda.
Jag tänker att det är kulturella krafter, relationer inom släkten, sitt lands normer som sätter press att vissa saker gör man inte som tjej eller kvinna, kultur eller religion eller både och.
Föräldrarna är inte ondare i sig, utan de har bara en annan uppfattning.
En annan informant beskrev att rent statistiskt hade hen endast mött elever med muslimsk tro och bakgrund där det hade förekommit heder. Dock poängterade informanten att hen själv inte kopplade heder till islam då majoriteten av de elever som hon mött med muslimsk bakgrund förekommer det inte någon heder. Informanten förklarade att heder hängde ihop med specifika familjer och värderingar, det är så individuellt.
Informanten fortsatte och beskrev att hen tänkte mest på psykiskt våld när hen definierade hedersrelaterat våld.
Det är som när någon sätter begränsningar och tvingar barn och unga att göra saker som jag inte tycker stämmer överens med svensk lagstiftning och med ren förnuft om etik liksom. Då tänker jag inte lika mycket på fysiskt våld även om jag vet att det förekommer också men det är inte min första tanke när jag tänker på hedersrelaterat våld.
