I den deskriptiva innehållsanalysen har det visat sig att de som har arbetat mindre än ett år på arbetsplatsen upplever otillräcklighet i mindre grad än de andra grupperna. De som har arbetat mer än fem år upplever otillräcklighet högst. Tabell 3 tyder på att ju längre tid sjuksköterskan har arbetat desto större är upplevelsen av känslan av otillräcklighet. Trots att en tydlig tendens tyder på att antalet år i yrket påverkar känslan av otillräcklighet, finns dock ingen signifikans på detta.
Tabell 3: Upplevelsen av otillräcklighet i förhållande till arbetslängden på nuvarande arbetsplats Antal år på
arbetsplatsen Mean N Std. Deviation
Mindre än 1 år 3,13 8 ,641
Mellan 1 och 3 år 3,28 29 ,882
Mellan 3 och 5 år 3,17 6 ,753
Mer än 5 år 3,64 11 ,924
För att se vilken eller vilka av de arbetsmiljöfaktorer som har störst förklaringsvärde till
variabeln ”upplevelse av otillräcklighet” genomfördes en multipel regressionsanalys.
Oberoende variabler i analysen var de arbetsmiljöfaktorer som finns i tabell 1. Resultatet visar att de kvantitativa kraven utgör 23 % av känslan av otillräcklighet, r=-.23, F=17 (1, 52), p< 0.05 (tabell 1). De andra arbetsmiljöfaktorerna har inte uppvisat något signifikant
förklaringsvärde.
DISKUSSION
I studien framkom det att en stor andel av sjuksköterskorna vid de utvalda avdelningarna på Akademiska sjukhuset upplever känslor av otillräcklighet. 29 personer av de 54 tillfrågade sjuksköterskorna uppger att känslor av otillräcklighet upplevs ibland, och 6 sjuksköterskor anser att känslan av otillräcklighet uppkommer mer ofta. Författarna till uppsatsen anser att det var en överraskande stor andel av de tillfrågade som upplever känslor av otillräcklighet, eftersom idealet vore att känslor av att inte räcka till knappt borde förekomma
överhuvudtaget. Den största enskilda faktorn som påverkar känslor av otillräcklighet är kvantitativa arbetskrav. När tempot blir för högt och sjuksköterskan känner att hon inte hinner med arbetsuppgifterna och patienterna på ett tillfredställande sätt, ökar känslan av
otillräcklighet. Denna slutsats stöds av den del av resultatet som visar att när sjuksköterskan skattar sin egen skicklighet högt, sjunker känslorna av otillräcklighet. Författarna till
uppsatsen anser att dessa två resultat kan relaterar till varandra då en hög självskattning av den egna skickligheten, enligt författarna, har ett direkt samband med hur väl individen anser sig hinna med sina arbetsuppgifter.
Ett annat mycket intressant resultat är att det finns tendenser som tyder på att känslor av otillräcklighet ökar med antalet år på arbetsplatsen. Det finns dock ingen påvisad signifikans som stödjer detta resultat, och det tror författarna kan bero på för dåligt underlag i studien. Det är bara åtta personer som har arbetat mindre än ett år på arbetsplatsen och elva personer som har arbetat fler än fem år. Detta är för få deltagare för att fastställa ett samband mellan antalet år i yrket och känslan av otillräcklighet.
Orsakerna till tendensen att känslan av otillräcklighet ökar med antalet år i yrket kan det bara spekuleras i, eftersom inget i resultatet kan fungera som förklaringsmodell. Uppsatsens författare har dock en teori om att även detta kan ha samband med de kvantitativa kraven och självskattningen av den egna skickligheten i arbetet. Desto längre en sjuksköterska har arbetat
på en arbetsplats, desto kunnigare anses hon vara. En naturlig följd av detta kan vara att andras och även de egna kraven på yrkesskicklighet och effektivitet ökar. Detta i sin tur kan resultera i att den enskilda sjuksköterskan tar på sig eller åläggs för mycket arbetsuppgifter, och att känslan av misslyckande blir så mycket större när det inte fungerar som förväntad. Författarna till uppsatsen tror att det är svårare att acceptera ett misslyckande när både omgivningen och personen själv anser att det inte finns plats för sämre prestationer.
Författarna till uppsatsen har spekulerat i om det kan vara dessa faktorer som ger den ökade känslan av otillräcklighet i takt med ökat antal år på avdelningen.
Dessa konklusioner kan endast gälla för de sjuksköterskorna som deltog i studien, vid de tillfrågade avdelningarna och kan på inget sätt anses ge en beskrivande bild av Akademiska sjukhuset som helhet.
Orsaken till att känslor av otillräcklighet uppkommer är oftast en kombination av flera omständigheter och under litteraturgenomgången har det identifierats flera faktorer som kan bidra till att sjuksköterskor upplever otillräcklighet i sin yrkesroll. Organisatoriska faktorer som ledarskap (Gardulf et al. 2008), stöd från omgivningen (Severinson et al. 1999), arbetsmängd (Almås, 2001) kan påverka sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Dessa faktorer har visat sig påverka sjuksköterskan negativt vilket kan ge känslor av otillräcklighet (Almås, 2001). I denna studie ses att faktorerna kvantitativa arbetskrav, kontroll av arbetstakt och självskattad skicklighet visar signifikans även på Akademiska sjukhuset. En hög
arbetsbelastning och känslor av att inte hinna med det man skulle vilja ger ökade känslor av otillräcklighet.
När arbetet hopar sig och arbetsbördan blir för stor för att utföras på ett tillfredställande sätt, ökar känslorna av otillräcklighet. Agervold (2001) förklarar att stress och upplevelsen av otillräcklighet beror på individens inre krav i förhållande till hur personen klarar av de yttre organisatoriska kraven. Om de yttre och de inre kraven inte stämmer överens med varandra kan det leda till att personen upplever mer stress och en känsla av otillräcklighet. Juthberg (2008) tar också upp att det är individens egna inre krav i samspel med yttre krav samt tidsbrist som ökar upplevelsen av otillräcklighet och stress. Arbetsmiljöverket (2004) visade att sjuksköterskornas arbetsrelaterade sjukdomar berodde på psykosociala faktorer eller på organisatoriska frågor. Även resultaten i författarnas studie visar att känslor av otillräcklighet påverkas av samspelet mellan egna inre krav och yttre faktorer.
Om sjuksköterskan får svårigheter att hinna med sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt och upplever otillräcklighet, kan patientsäkerheten påverkas. Känslor av otillräcklighet kan leda till att personen upplever sig mindervärdig och osäker (Juthberg, 2008), det kan bidra till ett minskat engagemang och att säkerheten för patienten minskar (Almås, 2001).
Patientsäkerheten påverkas även negativt när det är låg arbetstillfredsställelse på arbetsplatsen samt när det finns funderingar på att byta yrke (Aiken et al. 2001) detta kan ge en ineffektiv och oengagerad personalstyrka (Vahey et al. 2004). Gardulf et al. (2008) nämner att när sjuksköterskan hamnar i konflikt med de yttre och inre kraven väljer många att lämna
sjukvården. Enligt Aiken et al. (2002) har dettill exempel visats att avdelningar som har
orimligt många patienter per sjuksköterska även har flera dödsfall än avdelningar med stor personaltäthet. Detta beror på att den enskilda sköterskan inte hinner undersöka och bedöma varje patient i tid på ett tillfredställande sätt. Resultatet kan bli försenade insatser och att tecken på komplikationer inte uppfattas (Aiken et al. 2002). Enligt en studie av Stone et al. (2007) kan faktorer i arbetsmiljön så som personaltäthet, övertidstimmar och teamkänsla påverka förekomsten av bland annat fall av blodförgiftning, urinvägsinfektioner,
ventilatorassocierad pneumoni. Som det visas i resultatet är det flera av sjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset som har uttryckt en känsla av otillräcklighet och det kan därför finnas risk för att patientsäkerheten påverkas på ett negativt sätt.
Resultatet av denna studie tyder på att sjuksköterskan påverkas av både inre och yttre faktorer i arbetsmiljön och känslor av otillräcklighet påverkar individen negativt. Mer än hälften av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever ibland en känsla av
otillräcklighet. Det visades även att flera år i yrket ger en högre känsla av otillräcklighet. I Severinssons & Kamakars (1999) studie visade det sig att sjuksköterskor som arbetat i mer än fem år upplevde mer stress än de som hade arbetat kortare tid. I denna studie visade det sig även att om sjuksköterskor upplevde stor yrkesskicklighet upplevde de en mindre känsla av
otillräcklighet. Severinsson & Kamakar (1999) kom också fram till att när sjuksköterskan
Metoddiskussion
Om författarna till denna C-uppsats hade gjort enskilda intervjuer och/eller intervjuer i
fokusgrupper hade möjligtvis andra resultat erhållits. Att inte använda denna metod var för att minska risken för att egna förutfattade meningar skulle tolkas in samt för att få fler
respondenter.
Av de 126 enkäterna som lämnades ut var svarsfrekvensen 48 % (60 st). Sex enkäter exkluderades då de var otillräckligt ifyllda. Storleken på enkäten kan ha gjort att flera av deltagarna avstod från att besvara den. Flera av deltagarna uttryckte att den var stor och tog för mycket tid i anspråk, flera ansåg att det inte fanns tid att fylla i enkäten under arbetstid. Om enkätresultatet inneburit en återkoppling som skulle ha använts till att påverka
deltagarnas arbetssituation skulle möjligen fler ha besvarat den.Pilotstudie borde ha
genomförts innan alla enkäter lämnades ut för att undersöka responsen av enkäten.
Försättsbladet var inte optimalt utformat från början, det förbättrades under arbetets gång. Detta resulterade i att författarna inte var tillgängliga för eventuella frågor och det framgick inte när enkäten skulle hämtas in. Detta åtgärdades senare genom att lämna mer konkret information det vill säga datum, tid för inhämtning av enkäten samt våra telefonnummer.
Under arbetets gång kom vi fram till att resultatet av enkätsvaren kunde ha jämförts mellan avdelningarna om enkäterna hade kodats. I efterhand anser författarna att detta är en svaghet då resultatet på vissa frågor skilde sig mycket åt.
Vi erbjöd oss att lämna muntlig information angående studien på arbetsplatsträffar eller liknande, detta avböjdes dock av flera avdelningsledare på grund av tidsbrist.
Respondenterna som deltog i studien kan till viss del ses som representativ för
sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset, då det var tre olika divisioner och fem olika avdelningar som deltog i undersökningen.
Författarna till denna studie anser att fortlöpande forskning är viktigt för att kunna påverka arbetsmiljön och kvalitetssäkra vården på ett effektivt sätt. Eftersom det har visat sig att känslan av otillräckligheten kan påverka patientsäkerheten på ett negativt sätt är det relevant
med fler studier. Arbetssituationen för sjuksköterskan kan förbättras genom vidare forskning, vilket förhoppningsvis kan bidra till en mindre personalomsättning.
Skribenterna anser att ämnet som har studerats är av stor betydelse för sjuksköterskornas personalomsättning, deras trivsel på arbetsplatsen, patientsäkerheten och patienternas
tillfredställelse med vården som ges. Det är av stor vikt att relationerna mellan arbetsledning och personalens välbefinnande studeras för att bibehålla en väl fungerande vårdkedja.
Psykosociala faktorer i arbetsmiljön är ett område som behöver mätas och skattas fortlöpande då förutsättningar och förväntningar ändras i takt med tiden. Författarnas studie är utförd i liten skala, men den kan ändå ge en indikation på hur det psykosociala klimatet ser ut vid Akademiska sjukhuset och det kan väcka intresse för vidare studier.
Slutsats
Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som
REFERENSER
:Agervold, M. (2001). Arbete och stress: En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Aiken, L.H., Clarke, S. P., Sloane, D. M., Sochalski, J. A., Busse, R., Clarke, H., Giovannetti, P., Hunt, J., Rafferty, A. M. & Shamian, J.(2001). Nurses´reports on hospital care in five countries. Health Affairs 20(3), 45-53.
Aiken, L. H., Clarke, S. P., Sloane, D. M., Sochalski, J. & Silber, J. H.(2002). Hospital nurse staffing and patient mortality, nurse burnout and job dissatisfaction. JAMA, 288(16), 1987 – 1993. doi: 10.1001/jama.288.16.1987.
Almås, H. Red. (2001). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber.
Arbetsmiljöupplysningen, Stress och utbrändhet, 2008. Hämtad 22 december, 2008, från http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/Page____681.aspx
Arbetsmiljöverket, Sjukvårdens arbetsmiljö - praktiska typfall i hälso- och sjukvården, 2008. Hämtad 19 december, 2008, från http://www.arbetsmiljoverket.se/publikationer/
Arnetz, BB. (1999). Staff perception of the impact of health care transformation on quality of Care. International journal for quality in health care 11(4) 345- 351.
Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress, CEOS, Akademiska sjukhuset, 2008.
Eklund, I. (1999). Kraven i arbetslivet. Världsbulletinen, n: 4. från http://www.scb.se/Grupp/Allmant/_dokument/A05ST9904_01.pdf
Elpern, EH., Covert, B. & Kleinpell, R. (2005). Moral distress of staff nurses in a medical intensive care unit. American journal of critical care14:523- 530.
Erenstein, CF. & McCaffrey, R. (2007). How healthcare work environments influence nurse retention. Holistic nursing practice 21(6):303-7.
Erlöv, I. & Petersson, K. (1997). Från kall till akademin:ideologiska faser i
sjuksköterskeutbildningen under 1900- talet. Studentlitteratur AB.
Statens Folkhälsoinstitutet (2003). Sveriges elva folkhälsomål. Hämtad 2009-05-01
http://www.uddevalla.se/download/18.6da8b43c10bdb842e78800023467/Sveriges+elva+folk h%C3%A4lsom%C3%A5l.pdf
Gardulf, A., Orton, ML. Eriksson, LE., Unden, M., Arnetz, B., Kajermo, KN. & Nordstrom G. (2008). Factors of importance for work satisfaction among nurses in a university hospital in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Science, 22(2) 151-60.
Hallin, K. & Danielson, E. (2007). Registered Nurses' perceptions of their work and professional development. Journal of Advanced Nursing 61(1), 62-70
Holmdahl, B. (1997). Sjuksköterskans historia: Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor. Stockholm: Liber.
Juthberg, C. (2008). Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens
särskilda boenden. Umeå Universitet
Krogstad, U., Hofoss, D., Veenstra, M. & Hjortdahl, P. (2006). Predictors of job satisfaction among doctors, nurses and auxiliaries in Norwegian hospitals: relevance for microunit culture.
Human resources for health 4:3 doi:10.1186/1478-4491-4-3
Sand, A. (2003). Nurses' personalities, nursing-related qualities and work satisfaction: a 10-year perspective. Journal of Clinical Nursing, 12(2) 177-87
Severinsson, EI. & Kamaker, D. (1999). Clinical nursing supervision in the workplace--effects on moral stress and job satisfaction. Journal of Nursing Management, 7(2) 81-90 Socialstyrelsen, Ändringar i tillägg till klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, 2005. Hämtad 10 februari, 2009, från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/493A58C4-1A56-40AB-B485-C097FB8F03E8/0/Alfa2005feb.pdf
Socialstyrelsen, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, 2005. Hämtad 12 december, 2008, från http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8673/2005-105-1.htm
Socialstyrelsen, Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa, 2003. Hämtad 2 januari, 2009, från http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2003/1721/2003-123-18.asp
Socialstyrelsen, Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2007. Hämtad 14 december, 2008. från
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/4D793100-E677-4E98-997F-4805BDB1FECC/9991/20081316.pdf
Stone, P. W., Mooney-Kane, C., Larson, E. L., Horan, T., Glance, L. G., Zwanziger, J. & Dick, A W.(2007). Nurse Working Conditions and Patient Safety Outcomes. Medical Care
45(6), 571- 578.
Vahey, D. C., Aiken, L. H., Sloane, D. M., Clarke, S. P. & Vargas, D. (2004). Nurse burnout and patient satisfaction. Medical Care, 42(2), 57-66.
doi:10.1097/01.mlr.0000109126.50398.5a.
WHO (2006). Declaration on Workers Health. Approved at the Seventh meeting of the
Collaborating Centres for Occupational Health. Stresa, Italy. Hämtad 2009-05-01
Så här besvarar du formuläret
På följande sidor finns frågor och påståenden om Ditt arbete och Din arbetsplats. Syftet med detta frågeformulär är att samla information för att utveckla arbetet och arbetsmiljön.
Ta god tid på Dig när Du svarar. De flesta frågor besvarar du genom att markera det svarsalternativ som bäst stämmer överens med Din åsikt.
Yrkeskod Fria pos
Personuppgifter 1. Födelseår
Man Kvinna
2. Kön
4. Yrkestitel eller arbetsuppgift
5a. Hur länge har Du arbetat på denna arbetsplats?
6. Hur länge har Du haft den befattningen Du nu har?
9. Har Du en arbetsledande ställning? Ja Nej
10. Hur många arbetstimmar arbetar Du vanligtvis per vecka? 11. Vilken av följande beskriver bäst Din arbetstid? Dagtid
Två-skiftsarbete Tre-skiftsarbete Fast kvällsskift Fast nattskift Annat, vad ?
QPSNordic
(antal år) (antal år) timmar 19Endast ett alternativ per fråga. Använd helst kulspets- eller filtpenna. Vänligen, fyll i svaren så här:
Felaktigt svar, "kryssa"
X
Q1 Q2 Q4 Q5a Q5b Q6 Q9 Q10 Q11 Tove- May Fjeldvär och Annika Westerberg
vid sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet har tillstånd att använda denna enkät till sin c-uppsats för anställda
sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2009.
16. Kräver Ditt arbete fysisk uthållighet? 15. Har Du för mycket att göra?
14. Måste Du arbeta i mycket högt tempo? 13. Måste Du arbeta övertid?
12. Är Din arbetsmängd så ojämnt fördelad att arbetet hopar sig?
Mycket sällan eller
aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta
Mycket ofta eller alltid
17. Kräver Ditt arbete snabba beslut? 18. Är Dina arbetsuppgifter för svåra för Dig? 19. Kräver Ditt arbete maximal uppmärksamhet?
20. Kräver Ditt arbete att Du utför rörelser med stor precision? 21. Förekommer det störande avbrott i Ditt arbete?
22. Kräver Ditt arbete komplicerade beslut? Arbetskrav
Måste Du upprepa samma arbetsmoment med få minuters mellanrum?
23. Är Ditt arbete enformigt? 24.
Utför Du arbetsuppgifter som Du skulle behöva mera utbildning för?
25.
26. Är Dina kunskaper och färdigheter till nytta i Ditt arbete? 27. Innebär Ditt arbete positiva utmaningar?
28. Tycker Du att Ditt arbete är meningsfullt?
Kräver Ditt arbete att Du skaffar Dig nya kunskaper och färdigheter?
29.
Är det möjligt för Dig att ha social kontakt med arbetskamrater medan Du arbetar?
30.
32. Innebär fel som Du gör i Ditt arbete risk för personskada? Q31 Q30 Q29 Q28 Q27 Q26 Q25 Q24 Q23 Q22 Q21 Q20 Q19 Q18 Q17 Q16 Q15 Q14 Q13 Q12 Arbetskrav forts.
34. Innefattar Ditt arbete kontakt med kunder eller klienter?
Om Du svarade "Ja" (2,3 eller 4) svara också på följande frågor (35-37), gå annars till fråga 38.
1. Nej
2. Ja, mest indirekt kontakt (genom post, fax, e-mail, etc.) 3. Ja, mest direkt kontakt (ögonkontakt eller genom telefon) 4. Ja, både direkt och indirekt kontakt
Q34
Arbetskrav forts. Mycket sällaneller
aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta
Mycket ofta eller alltid
Är Du nöjd med Din förmåga att upprätthålla ett gott 37.
36. Måste Du ta emot och behandla klagomål från klienter / kunder? 35. Innefattar Ditt arbete personlig kontakt med klienter / kunder? Q35
Q36
Q37
Rollförväntningar Mycket sällaneller
aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta
Mycket ofta eller alltid
40. Vet Du precis vad som krävs av Dig i arbetet? 39. Vet Du vilket ansvarsområde Du har?
38. Finns det klart definierade mål för Ditt arbete?
43. Ställs det oförenliga krav på Dig från två eller flera personer? Måste Du utföra saker som Du tycker skulle göras
annorlunda? 41.
Får Du arbetsuppgifter utan att få de resurser som behövs för att utföra dem?
42.
Innefattar Ditt arbete arbetsuppgifter som är i konflikt med Dina personliga värderingar?
44. Q38 Q39 Q40 Q41 Q42 Q43 Q44
Förutsägbarhet i arbete Mycket sällaneller
aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta
Mycket ofta eller alltid
56. Vet Du en månad i förväg vem som kommer att vara Din chef? Känner Du att Du har någon person eller organisation
som bevakar Dina intressen? 58.
59. Går det rykten om förändring på arbetsplatsen? Vet Du en månad i förväg vilken typ av arbetsuppgifter Du kommer att ha?
54.
55. Vet Du en månad i förväg vilka arbetskamrater Du kommer att ha?
Q54
Q55
Q56
Q58
Q59
Kontroll i arbetet Mycket sällaneller
aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta
Mycket ofta eller alltid
46. Kan Du påverka mängden arbete Du får? 47. Kan Du själv bestämma Din arbetstakt? 48. Kan Du själv bestämma när Du skall ta paus? 49. Kan Du själv bestämma hur länge Du tar paus? 50. Kan Du själv bestämma Din egen arbetstid (flextid)?
52. Kan Du bestämma när Du ska ha kontakt med klienter? 53. Kan Du påverka beslut som är viktiga för Ditt arbete?
Om det finns olika sätt att göra Ditt arbete på, kan Du då själv välja hur Du skall göra det?
45.
Kan Du påverka beslut angående vilka personer Du skall arbeta tillsammans med?
51. Q45 Q46 Q47 Q48 Q49 Q50 Q51 Q52 Q53 1292552523
Social interaktion - socialt stöd Mycket sällaneller
aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta
Mycket ofta eller alltid
73. Om Du behöver, får Du då stöd och hjälp med Ditt arbete från Din närmaste chef?
74. Om Du behöver, är Dina arbetskamrater då villiga att lyssna på problem som rör Ditt arbete?
75. Om Du behöver, är Din närmaste chef då villig att lyssna på problem som rör Ditt arbete?
76. Om Du behöver, kan Du då tala med Dina vänner om problem som rör Ditt arbete?
77.
78. Får Du uppskattning för Dina arbetsprestationer från Din närmaste chef?
79. Har Du lagt märke till störande konflikter mellan arbetskamrater?
80. Känner Du att Du kan få stöd från dina vänner/Din familj när det är besvärligt på arbetet?
Om Du behöver, kan Du då tala med Din make / maka eller någon annan närstående person om problem som rör Ditt arbete?
Social interaktion - socialt stöd forts. Väldigt
mycket Ganska mycket Något Ganska lite Mycket lite eller inte alls
72. Om Du behöver, får Du då stöd och hjälp med Ditt arbete från
Dina arbetskamrater? Q72 Q73 Q74 Q76 Q77 Q78 Q79 Q80
Tove- May Fjeldvär och Annika Westerberg vid sjuksköterskeprogrammet vid 63. Tycker Du om utmaningar som att ofta få nya arbetsuppgifter?
Tycker Du om utmaningar som att arbeta med nya arbetskamrater?
64.
65. Tycker Du om utmaningar som att arbeta på olika ställen?