Sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Sjuksköterskans upplevelse av sin

arbetssituation

Nurses experience of their workingconditions

Författare:

Handledare:

Tove-May Fjeldvär

Ingrid Anderzén

(2)

Förord

Vi har upplevt att intresset för resultatet av denna studie har varit stort.

Intresset har även varit stort från vår sida eftersom denna studie berör oss och våra blivande arbetskamrater.

Vi vill framföra ett stort tack till alla sjuksköterskor som tog sig tid att besvara vår enkät, vilket gjorde det möjligt för oss att genomföra denna studie.

Vi vill tacka Metodicum för att vi har fått möjlighet att använda oss av QPS Nordic-enkäten

Vi vill även tacka vår handledare Ingrid Anderzén för all hjälp med uppsatsen.

(3)

Titel:

Sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation

Författare:

Tove- May Fjeldvär och Annika Westerberg

Institution:

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Handledare:

Ingrid Anderzén

Examinator:

Birgitta Edlund

Tid:

Vårterminen 2009

Sidantal:

22

Sammanfattning:

Bakgrund: Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga

arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet

långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet.

Syftet med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar

upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen.

Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie. En validerat enkät, QPS Nordic, användes för

att samla in data. Statistikprogrammet SPSS 15.0 användes för dataanalys.

Resultat: Mer än 50 % av sjuksköterskorna som besvarade enkäten upplever känslor av

otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet har visat sig kunna härledas både till yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som den självskattade yrkesskickligheten. När de kvantitativa arbetskraven blir så höga att sjuksköterskan anser att hon inte hinner med sina patienter på ett tillfredställande sätt ökar känslorna av otillräcklighet. Det ger även ökad känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskan när hon själv skattar sin

(4)

Slutsats: Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska

sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som självskattad yrkesskicklighet.

(5)

Titel:

Nurses experience of their workingconditions

Authors:

Tove- May Fjeldvär and Annika Westerberg

Faculty:

Department of Public Health and Caring Sciences

Supervisor:

Ingrid Anderzén

Examiner:

Birgitta Edlund

Period:

Spring 2009

Pages:

22

Abstract:

Background: The profession of nursing is an occupation with a lot of strain. The demands on

competence and skills are high and the working conditions are not always optimal. According

to the The National Board of Health and Welfare the latest decades with reorganizations and

reduction of workforce has resulted in an increased number of nurses reporting long term sickness related to stress and burnout. Nurses experience that it is a number of factors that influence the working conditions and the possibility to give the care they want to. To not be able to give the patients the proper care can give the nurse a feeling of being inadequate.

Aim: The aim with this study is to investigate if nurses at the Akademiska hospital in the city

of Uppsala experience feelings of inadequacy in their working profession, and if the number of years in the working place has any impact on the experience. The aim of the study even involves investigating if the experience of inadequacy depends on outer organizational factors

or if the inadequacy can be related to the person’s inner self.

Method: An empirical cross sectional study with a quantitative approach was conducted;

collection of data was done by a well tested questionnaire called QPS Nordic. The Statistical Packages for the Social Sciences, SPSS, version 15.0 was used to analyze the collected data.

Results: More than 50 % of the respondents in the study reported feelings of being inadequate

(6)

Conclusion: The result shows that a major part of the nurses in the study experience feelings

of inadequacy sometimes.These feelings of inadequacy can be related to both outer

organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills.

(7)

Innehållsförteckning:

INLEDNING: sid. 2 Bakgrund: sid. 2 Begrepp: Stress: sid. 3 Burnout/utbrändhet: sid. 4 Otillräcklighet: sid. 5 Arbetstillfredsställelse: sid. 7 Syfte: sid. 9 Frågeställningar: sid. 10 METOD: Design: sid. 10 Urval/Undersökningsgrupp: sid. 10 Enkät: sid. 10 Datainsamling/tillvägagångssätt: sid. 11 Bortfall sid. 11 Dataanalys: sid. 12

Etiska överväganden: sid. 12

RESULTAT: sid. 12

Arbetskravens inverkan på sjuksköterskans känsla sid. 16

av otillräcklighet

Sjuksköterskans upplevelse av eget utfört arbete sid.16

och välbefinnande av sin arbetssituation

Känsla av otillräcklighet i förhållande till antal sid. 16

år på arbetsplatsen

DISKUSSION: sid. 17

(8)

Slutsats: sid. 21

REFERENSER: sid. 22

Bilagor:

Bilaga 1: QPS Nordic-enkät Bilaga 2: Försättsblad

(9)

INLEDNING

Redan som studerande på sjuksköterskeprogrammet har uppsatsens författare upptäckt att teori och praktik är två vitt skilda saker. Det är en sak att teoretiskt beskriva den kompetens och de färdigheter som en sjuksköterska skall besitta och en helt annan att praktiskt

genomföra det. Under ett flertal verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) har författarna fått erfara att sjuksköterskeyrket är krävande och komplext med ett brett

ansvarsområde och höga krav på både teoretiskt och praktiskt kunnande. Det ställs höga krav på den enskilde sjuksköterskan vad gäller att räcka till, men även på att orka med arbetsdagen. Doktorernas ordinationer skall verkställas, patienternas omvårdnad skall planeras, arbetet skall ledas, patienter skall skrivas ut och patienter skall skrivas in, det skall samordnas och det skall rapporteras. Detta skall utföras med en självklar professionalitet samtidigt som

sjuksköterskan möter sjukdom, lidande, glädje och sorg. Hon skall kunna hantera sina egna känslor, utmana sina egna rädslor och värderingar och samtidigt vare en lugn, kunnig och stödjande person gentemot sina patienter. Hur räcker då den enskilda sjuksköterskan till? Och hur känns det om hon inte hinner med?

Erfarenheter visar att det finns sjuksköterskor som hamnar i en ond cirkel där den egna kompetensen börjar ifrågasättas och det uppstår funderingar på att byta yrke (Almås, 2001). Hos andra växer det fram en glädje och yrkesstolthet över att hjälpa andra och att göra gott. Vissa anser att det kan vara värt att ha det kämpigt på arbetsplatsen ibland. Dessa

sjuksköterskor bygger ett fundament av erfarenhet och kliniskt kunnande som tillåter henne att bli trygg i sin roll (Hallin & Danielsson, 2007).

Bakgrund

För utvecklingen av sjuksköterskeyrket fick Florence Nightingales bok från 1861 med titeln

”Om sjukskötsel; hvad den är och vad den icke är” stor betydelse. Florence sjuksköterska blev

(10)

skulle genomsyras av en önskan att vara Gud och patienterna till behag. Hemkommen till Sverige utnämndes hon 1867 till översköterska på kirurgiska avdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt att hon blev ledare för den nybildade sjuksköterskeskolan. Fröken Rappe hann utbilda 57 sjuksköterskor och dessa bildade en nätvärk för vidare utbildning av sjuksköterskor i landet (Holmdahl, 1997).

Sjuksköterskans roll var att finnas till överallt för alla på sjukhusen. Hon skulle städa, sköta om ett tjugotal patienter och även vara tillgänglig på natten. Hon skulle också vara ödmjuk, underordnad de flesta och helt utan krav. Mottot för sjuksköterskorna var ”Allt för patienten” så deras arbetstid var obegränsat och privatlivet var begränsat. När ett nytt sjukhus byggdes vid Försörjningsinrättningen i Uppsala på 1890- talet ansågs en sjuksköterska vara tillräckligt på 50 patienter. Inga vårdbiträden tyckte man behövdes, var sjuksköterskan i behov av

assistans fick de friskaste hjonen hjälpa till. Överansträngning och utmattning förkom ofta (Holmdahl, 1997).

Under 1900- talet har synen på sjuksköterskeyrket ändrats och det har utvecklats till en egen profession med egen utbildning. Sjuksköterskans formella legitimation kom 1957 (Holmdahl, 1997).

Begrepp:

Stress

Uttrycket stress används ibland för att beskriva den fysiologiska belastning som en person utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad personen förmår och kan (Arbetsmiljöverket, 2004). Arbetsrelaterad stress kan uppträda hos personer som tycker att belastningen på arbetet är hög, upplevelse av tidsbrist, minskad kontroll över

arbetssituationen, frånvaro av samvaro och rättvisa, otillräcklig uppmuntran och uppskattning (Juthberg, 2008). Typiska reaktioner på psykisk stress är nedstämdhet, depression,

sömnproblem, ångest, nervositet med flera. Hur individen upplever och värderar olika

situationer avgör om det är en psykosocial belastning eller inte. Psykologisk stress berör oftast problem som personen inte kan lösa, till exempel upplevelsen av förlust och sorg eller

konflikt med andra individer. Det som avgör om en situation kommer att leda till stress eller inte, är hur individen bedömer sina egna möjligheter i relation till de krav som ställs

(11)

sin arbetssituation avgör, till en betydande grad, hur sårbara de är för att reagera med stress (Sand, 2003).

Modern stressforskning riktar i stor utsträckning in sig på effekter av långvarig stress. När en person blir utsatt för långvarig stress får kroppen inte tid för återhämtning, vilket gör att det blir svårt för kroppen att återgå till en normal balans. Kroppen anpassar sig till de nya omständigheterna och hamnar i ett utmattningstillstånd där det blir näst intill omöjligt att anpassa sig till stressiga situationer. Detta kan upplevas som en oförmåga att hantera krav (Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress [CEOS], Akademiska sjukhuset, 2008).

Etiska frågor och moraliska dilemman är en del av det man kan möta i sitt arbete som

sjuksköterska. Ett begrepp som uppkommit och diskuterats sen 1980- talet är moraliskt stress. Med det menas att det uppstår smärtsamma känslor och psykologiska motsättningar när sjuksköterskan har sin egen uppfattning om vad som är etiskt riktigt att göra, men som inte går att utföra. Moralisk stress skall inte förväxlas med moraliska dilemman (Elpern, Covert & Kleinpell, 2005). Dilemman uppstår då det finns tvivel om vad som är rätt att göra eller inte. Moralisk stress uppstår när sjuksköterskans agerande strider mot hennes egna personliga och professionella värderingar. Ett exempel på detta är när det i sjuksköterskans tycke utförs en aggressiv och meningslös behandling av en patient därför att ingen vill ta ansvaret för att avsluta behandlingen. Moralisk stress har visat sig vara ett stort problem, speciellt bland sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar (Elpern, Covert & Kleinpell, 2005).

Burnout/ Utbrändhet

Utbrändhet från engelskans ”burnout” är ett omtalat fenomen både vetenskapligt och

massmedialt. Numera är det en medicinsk diagnos som i Sverige kallas för

utmattningssyndrom (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Agervold (2001) är utbrändhet en form av påfrestning som uppstår när flera faktorer inverkar, till exempel i situationer där behoven är fler än de tillgängliga resurserna och som senare resulterar i stressymtom.

(12)

et al. 2004). Tecken på utmattning kan vara ångest, depression, apati, skuldkänslor, svår trötthet och förtvivlan. En person som upplever dessa symtom är inte alltid själv medveten om att dessa kan vara tecken på utmattning och kan i stället börja ifrågasätta sin egen kompetens (Almås, 2001).

Att vara utbränd enligt Agervold (2001), innebär till exempel att individen slutar att engagera sig, att hon sluter sig inom sig själv och drar sig till sina närstående. Detta är vanligt

förekommande hos personer som arbetar i nära kontakt med andra människor som till

exempel vårdpersonal.Inom yrkesområden som innefattar arbete med andra människor, vill

individen gärna bistå andra och när de inte kan utföra detta på det sätt de anser vara bäst, blir personen besviken på sig själv (Agervold, 2001). Det är både yttre och inre villkor som inverkar om det är möjligt eller inte att utföra sysslorna på det sätt som anses vara bäst. När personen inte kan leva upp till de egna förväntningarna, kan några uppleva att de inte räcker till, att de inte är tillräckligt skickliga och eventuellt förlora tron på den egna personen. När problemen ses hopa sig och arbetet ter sig meningslöst leder det till ett otillräckligt

engagemang för att klara av situationen. Tydlig trötthet, sömnproblem, svårigheter att koncentrera sig är andra symtom som kan yttra sig hos en person som är utbränd (Agervold, 2001).

Enligt Almås (2001) drabbas sjuksköterskor ofta av utmattningssyndrom då de är utsatta för stor fysisk och psykisk stress. Det dagliga mötet med svår sjukdom och ibland död utsätter den enskilda individen för stor psykisk belastning. Detta tillsammans med omorganisationer och besparingskrav leder till allt högre krav på sjuksköterskan. Ökad arbetsbörda, ökad administrativt ansvar och brist på resurser kan medföra stress och utbrändhet och det kan resultera i att det blir svårt att finna en mening med sitt arbete. Detta kan i sin tur leda till en känsla av otillräcklighet och funderingar på att byta yrke (Almås, 2001).

Otillräcklighet

(13)

Silber, (2002) har det visats att sjuksköterskors orealistiska arbetsbördor skapar missnöje och kan leda till bemanningssvårigheter. Avdelningar med brist på sjuksköterskor kan påverka

patientsäkerheten på ett mycket påtagligt sätt.Misströstan och känslomässig utmattning ger

en låg arbetsmoral som i hög grad påverkar patientsäkerheten negativt (Aiken et al. 2001). Enligt Stone et al. (2007) ökar förekomsten av svåra medicinska komplikationer när arbetsbelastningen ökar för mycket relaterad till arbetsstyrkan.

När sjuksköterskan upplever mer stress kan det leda till att vården av patienterna minskar, vilket kan leda till att sjuksköterskan upplever sig otillräcklig (Severinsson & Kamakar 1999). Otillräcklighet kan leda till att sjuksköterskan får svårt att vara professionell i sin

yrkesutövning relaterat till att glädjen till sitt arbete är starkt nedsatt (Almås, 2001). En känsla av otillräcklighet kan göra att individen försöker kompensera detta med att söka bekräftelse hos andra. Ett annat sätt att kompensera känslan av otillräcklighet är att ta på sig en större arbetsbörda och försöka att vara förmer än andra personer (Juthberg, 2008). En person som upplever en känsla av otillräcklighet kan hämmas av sina tankar kring det egna tillkortakommandet.

Inom äldrevården har det visat sig att vårdpersonalen upplever sig otillräckliga för att de inte kunnat ge den vård som behövs, på ett för personalen tillfredställande sätt. Detta beror bland annat på en hög arbetsbelastning, andras krav, deras egna krav och på tidsbrist (Juthberg, 2008).

Enligt Agervold (2001) finns det två sidor i en arbetssituation, personliga behov och det verkliga arbetet. Arbetet har olika betydelser för individen, hur hon upplever sig själv som individ, trivsel med den egna personen och hur tillfredställelsen är i ett större sammanhang. Beroende på vem som utför arbetet kan arbetssituationen genomföras på olika sätt. De förväntningar och värderingar den enskilde personen besitter har en mycket stor betydelse i hur arbetet blir utfört (Agervold, 2001). När sjuksköterskan upplever att kvalitén på arbetet är högt, känner hon sig mer nöjd och tillfreds (Severinsson & Kamakar 1999).

Socialstyrelsen (2005), har utformat en kompetensbeskrivning som innehåller

(14)

verksamhetsområden och vårdform karakteriseras av en helhetssyn och ett etiskt

förhållningssätt. Arbetet skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utföras i enlighet med gällande författningar och övriga riktlinjer (Socialstyrelsen, 2005).

Sjuksköterskan skall vara professionell i sitt yrkesutövande och denna professionalitet är ett mångfacetterande område. Det innebär att skapa en positiv relation i möten med patienter, uppvisa skicklighet i praktiska moment, ha förmågan att reflektera och att bibehålla en objektivitet gentemot patienterna (Sand, 2003). Hon skall även ha förmågan att läsa av och tolka en patients olika behov oberoende av om denna kan utrycka behoven eller inte. En professionell sjuksköterska skall bibehålla en sund emotionell distans när det behövs men även att med ett lugnt sinne visa empati, vara närvarande och ge total uppmärksamhet när situationen kräver det. Sjuksköterskans personlighet visar även hur väl hon klarar av att hantera patientens välbefinnande i samma stund som hon ska främja sin egen hälsa (Sand, 2003).

Arbetstillfredsställelse

Alla personer i Sverige ha rätt att känna delaktighet och inflytande i samhället, vilket påverkar den enskilde personens hälsa. På arbetsställena är målet en välfungerande miljö med bra förutsättningar för att reducera den arbetsrelaterade ohälsan (Folkhälsoinstitutet, 2003). (Världshälsoorganisationen [WHO], 2006) fastställer även att klimatet på arbetsplatsen ska vara sådant att negativ stress undviks.

Efterfrågan på utbildade sjuksköterskor ökar i de flesta länder och numera har det blivit svårare och svårare att täcka behovet av personal. Det är ett problem som ökar och i Sverige tenderar sjuksköterskor att sluta eller att söka annat arbete (Gardulf et al.2008).

(15)

Enligt Gardulf et al. (2008) är det fem faktorer som påverkar trivseln på arbetet:

 _{att ha en professionell kompetens}

 _{att känna tillfredställelse och stöd från arbetsledaren}

 _{att det finns möjlighet att utveckla sig själv}

 _{att det finns karriärmöjligheter}

 _{att arbetsledaren ska kunna ge feedback.}

En av de viktigaste faktorerna för hög arbetstillfredsställelse bland sjuksköterskor är en god arbetsledning. Att som arbetstagare få professionell feedback i det dagliga arbetet och bli bekräftade och uppskattad av den närmaste chefen är viktigt för tillfredsställelsen. Det har även visat sig att när den närmaste chefen är medveten över hur arbetssituationen är blir personalen mer nöjd (Krogstad, Hofoss, Veenstra & Hjortdahl, 2006).

Enligt Severinsson och Kamaker (1999) är det möjligheten att kunna ge en god patientvård och ha tillgång till en god relation med arbetskamraterna som påverkar arbetsmoralen och sjuksköterskans tillfredställelse på arbetet. Andra faktorer som influerar på tillfredsställelsen är känslan av att bli bekräftad och uppskattad. Att mötas med respekt och att ha möjlighet till professionell utveckling (Severinsson et al., 1999).

Studier visar även att det finns ett samband mellan patienternas tillfredsställelse och

personalens arbetstillfredsställelse. I en svensk studie visar det sig att så många som 60 % av de tillfrågade anser att kvaliteten på vården har minskat det senaste året relaterad till

omorganisationer och besparingar (Arnetz, 1999). Patientinformationen anses även den ha minskat och det får stöd i att klagomålen har ökat med 1000 anmälningar från 1997 till 1998 i Stockholm. Det finns ett signifikant samband mellan hur personalen skattar kvaliteten på vården de ger och hur de trivs på sitt arbete. En fördel vore därför att öka personalens delaktighet i administrativa frågor rörande hur personalen informeras och engageras i vardagliga avgörelser (Arnetz 1999).

(16)

sjuksköterskan. Detta kan skapa en miljö för att underlätta för sjuksköterskan att agera som professionell vårdgivare fördel (Erenstein & McCaffrey, 2007).

Sjuksköterskan skall kunna utbilda och ge råd till patienten och skall dessutom kunna lugna och ge stöd. Sjuksköterskan skall kunna genomföra vissa undersökningar, bedöma aktuellt omvårdnadsbehov och göra adekvata prioriteringar. Dokumentation, samordning med andra instanser och ett korrekt och professionellt bemötande är en viktig del i arbetet.

Sjuksköterskan ska även fungera som arbetsledare och kunna undervisa den kunskap som de besitter (Socialstyrelsen, 2005).

På flera av avdelningarna där författarna gjort sin VFU, har det i mångt och mycket varit det medicinska som varit i fokus. Det har funnits liten eller ingen tid över för sjuksköterskan att ägna sig åt omvårdnad och för att samtala med sina patienter. Flera av sjuksköterskorna som författarna har mött under sin VFU har uttryckt missnöje med att tiden inte räcker till för att ha patientkontakt. De anser att kontakt med patienten skall vara en stor del av arbetsdagen.

Även författarnas litteraturgenomgång tyder på att det finns negativa faktorersom påverkar

sjuksköterskans vardag som till exempel yttre faktorer som tidsbrist och för stor arbetsbörda. Detta kan leda till en känsla av att inte räcka till vilket är en inre faktor som påverkar

situationen (Agervold, 2001). Därför önskar författarna till denna studie ta reda på om denna känsla är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Dessa problem har tidigare

uppmärksammats och forskning har gjorts inom området. Socialstyrelsen (2003) har

sammanställt en rapport, Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa, vilken visar att problemet fortfarande kvarstår och att det ökar.

Syfte

Syftet med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala upplever sig otillräckliga i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar

(17)

Frågeställningar

 _{Upplever sjuksköterskan sig otillräcklig relaterat till de arbetskrav som ställs?}

 _{Upplever sjuksköterskan att hon utför ett bra arbete och känner hon sig tillfreds med}

arbetssituationen?

 _{Påverkar antal år på arbetsplatsen känslan av otillräcklighet?}

METOD

Design

För att kunna besvara syftet har författarna använt sig av en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande design.

Urval/Undersökningsgrupp

Den grupp som är aktuell i den här studien är legitimerade sjuksköterskor som arbetar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De inklusionskriterier som utformades var att den sjuksköterska som deltog i studien skulle arbeta på en vårdavdelning med inneliggande patienter. Ett annat krav var att det skulle arbeta minst 15 sjuksköterskor på de avdelningar som deltog. Kriterierna valdes för att förutsättningarna och arbetsförhållandena skulle vara jämförbara för de medverkande sjuksköterskorna.

Enkäten

Med tillåtelse från Metodicum AB har utvalda frågor från frågeformuläret QPS Nordic använts. QPS Nordic är en validerad enkät som har använts i tidigare studier som handlar om arbetsmiljön (bilaga 1).

Originalenkäten består av 123 frågeställningar, varav tretton frågor har exkluderats för att författarna ansåg att de inte skulle ha någon relevans för arbetet. Författarna till denna studie

har valt att komplettera enkäten med en egen frågeställning (nummer 124), ”Upplever du dig otillräcklig i ditt arbete”? Enkäten bestod av totalt åtta sidor varav en var försättsbladet

(Bilaga 1+2). Enkäten är indelade i tolv arbetsmiljöområden med tillhörande frågeställningar. Områdena delas in i arbetskrav, rollförväntningar, kontroll över arbetet, om arbetets

(18)

Den första sidan av enkäten belyser olika bakgrundsfrågor som ålder, kön, yrkestitel, befattning, arbetstid och vilken typ av arbetstid. Enkäten besvaras utifrån fyra stycken olika femgradiga skalor. 1 mycket sällan eller aldrig - 5 mycket ofta eller alltid, 1 mycket lite eller inte alls – 5 väldigt mycket, 1 tar helt avstånd från – 5 instämmer totalt och 1 helt oviktigt – 5 helt nödvändigt. Två av frågorna besvaras utifrån två olika sjugradiga skalor 1 instämmer inte alls – 7 instämmer fullständigt och 1 en av de minst viktiga sakerna i mitt liv – 7 en av de mest viktiga sakerna i mitt liv.

Datainsamling/Tillvägagångssätt

Efter godkännande från tre divisionschefer på Akademiska sjukhuset kontaktades respektive avdelningschef. Efter att ha fått godkänt på tre avdelningar, delades sammanlagt 85 enkäter ut. Dessa tre avdelningar fick cirka två veckor på sig att fylla i enkäten. På en fjärde avdelning informerades några ur personalgruppen muntligt om syftet med C-uppsatsen innan ytterligare 17 enkäter lämnades ut. Deltagarna på denna avdelning fick en vecka på sig att fylla i

enkäten. Vid ett senare tillfälle lämnades ytterligare 24 enkäter ut på den femte avdelningen med ett reviderat informationsblad (bilaga 4). Även dessa sjuksköterskor fick endast en vecka på sig att fylla i enkäten. Enkäten fylldes i på fem avdelningar, fördelade på tre divisioner.

Sammanlagt lämnades 126 enkäter ut som senare samlades in sporadiskt. Detta gjordes dels för att påminna deltagarna om att fylla i de utdelade enkäterna och dels för att bevaka svarsfrekvensen. På grund av låg svarsfrekvens fick de fyra första avdelningarna ytterligare fyra dagar till på sig att fylla i enkäten.

Bortfall

Av de 126 utlämnade enkäterna var svarsfrekvensen 48 % (60 stycken). Sex enkäter blev exkluderade på grund av att de var otillräckligt ifyllda och 54 enkäter användes i studien.

Dataanalys

Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS), version 15.0. En sammanställning av deltagarnas svar gjordes och beskrivande statistik har använts för att åskådliggöra insamlad information. För att undersöka

eventuellasamband mellan variabler användes Pearsons korrelationsanalys. En

(19)

frågor inom varje arbetsmiljöområde slogs ihop med hjälp av QPS Nordics mall för

behandling av insamlad data, och dessa bildade i sin tur faktorer som bestod av två till fem frågor (bilaga 3). En korrelationstabell har utformats för att beskriva de olika områdenas korrelation med upplevelsen av otillräcklighet (tabell 1). För att göra materialet mer

hanterbart delades svarsvariablerna, som besvarar frågeställningarna, in i tre grupper i stället för i fem (tabell 2).

För att analysera vad som har störst förklaringsvärde kopplat till sjuksköterskans upplevelse av otillräcklighet genomfördes en multipel stegvis regressionsanalys. Som oberoende variabel testades de arbetsmiljöfaktorer som uppvisade en signifikant korrelation med variabeln upplevd otillräcklighet (tabell 1).

Etiska överväganden

Enkäterna var inte kodade vid utlämningstillfället och behövde därför inte avkodas vid sammanställningen av data. Deltagandet var frivilligt och inga uppgifter kunde härledas till den enskilde personen. Författarna och handledaren är de enda personer som har haft tillgång till det aktuella materialet.

RESULTAT

Deltagarna i undersökningen bestod huvudsakligen av kvinnor, varav endast fem var män och därför har inga jämförelser mellan könen genomförts. Deltagarnas ålder varierade mellan 23 och 60 år, medelåldern var 35 år och SD 10,19 år.

Resultatet visar att majoriteten av de tillfrågade sjuksköterskorna har arbetat en kort tid på sin nuvarande arbetsplats. Diagrammet nedan visar hur länge sjuksköterskorna har arbetat på den

(20)

Fig. 1: Antal år på arbetsplatsen

I figur 1 ses att 15 % av sjuksköterskorna har arbetat mindre än ett år och 54 % har arbetat mellan ett och tre år på nuvarande arbetsplats. 11 % av sjuksköterskorna har arbetat mellan tre till fem år och 20 % har arbetat mer än fem år på nuvarande arbetsplats.

48 % av sjuksköterskorna i studien har haft sin nuvarande befattning mellan 1-3 år

Arbetstiderna indelades i skift och flertalet av sjuksköterskorna arbetade två- skift, (44 %) eller treskift, (44 %). Antalet arbetstimmar per vecka var i huvudsak 36 timmar, (17 %) eller 38 timmar, (26 %). Det var 15 % som arbetade 40 timmar per vecka. 98 % av

sjuksköterskorna som deltog i studien hade ingen arbetsledande befattning.

Sjuksköterskans upplevelse av sin arbetsmiljö mätt med arbetsmiljöfaktorerna i QPS Nordic (bilaga 1) redovisas med en deskriptiv analys (bilaga 3). Analysen ger uppgifter om

medelvärdet, standarddeviation och range. De olika områdena har jämförts med känslan av otillräcklighet. De områden som har det största sambandet med känslan av otillräcklighet är de som kommer att redovisas i tabell 1.

Tabell 1 visar hur de olika arbetsmiljöfaktorerna korrelerar med variabeln sjuksköterskors upplevelse av otillräcklighet.

Tabell 1: Korrelationsanalys med de olika arbetsmiljöfaktorerna och upplevelse av otillräcklighet (n=54).

QPS faktor Korrelation Signifikansnivå

Kvantitativa krav -.50 0.000 *

Beslutskrav -,08 0,590

Inlärningskrav ,04 0,760

Rolltydlighet -,03 0,826

(21)

Positiva utmaningar i arbetet ,01 0,943

Kontroll av beslut ,23 0,090

Kontroll av arbetstakt ,36 0,008 *

Förutsägbarhet nästa månad -,27 0,050

Preferens för utmaningar ,00 0,998

Skicklighet i arbetet ,32 0.018 *

Stöd från chef ,18 0,189

Stöd från arbetskamrater ,02 0,900

Stöd från vänner och familj -,17 0,211

Uppmuntrande ledarskap ,12 0,396 Rättvist ledarskap ,21 0,122 Socialt klimat ,10 0,484 Innovativt klimat ,14 0,307 Ojämlikhet -,23 0,097 Personalinriktning ,15 0,267 Engagemang ,16 0,258 Grupparbete ,10 0,557 Inre arbetsmotivation -,09 0,517 Yttre arbetsmotivation ,03 0,818 * p< 0,05

Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklighet i arbetet

I figur 2 visas hur sjuksköterskorna i denna studie skattar sin egen upplevelse av

otillräcklighet. En av sjuksköterskorna i undersökningen uppger att hon mycket ofta eller alltid upplever sig otillräcklig i sitt arbete och fem sjuksköterskor upplever otillräcklighet

ganska ofta. Mer än hälften (29 st)av sjuksköterskorna upplever ibland en känsla av

(22)

Fig.2: Upplever du dig otillräcklig i ditt arbete (n=54)

Tabell 2 visar den procentuella fördelningen av de aktuella arbetsmiljöfaktorernas inverkan på sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet

Tabell 2: Deskriptiv översikt av arbetsmiljöfaktorer med relevans för känslan av otillräcklighet

QPS faktor Låg Medel Hög

Kvantitativa krav 14 % 41 % 45 %

Skicklighet i arbetet 4 % 21 % 75 %

(23)

Arbetskravens inverkan på sjuksköterskans känsla av otillräcklighet

Korrelationsanalysen visar att det finns ett starkt samband mellan de kvantitativa arbetskraven och känslan av otillräcklighet, r=-.50 (tabell 1). 45 % av sjuksköterskorna upplever att de kvantitativa arbetskraven är höga och 41 % upplever att arbetskraven är höga ibland (tabell 2). Ökade arbetskrav ger en större känsla av otillräcklighet (tabell 1).

Sambandet mellan upplevelsen av otillräcklighet i arbetet och kontroll av arbetstakt är relativt stor, r =.36 och klart signifikant (tabell 1). 51 % av sjuksköterskorna i denna studie upplever att de inte kan kontrollera arbetstakten och 30 % upplever att de ibland kan påverka tempot i arbetet (tabell 2). Känslan av otillräcklighet ökar när personalen anser att de inte kan

kontrollera arbetstakten (tabell 1).

Sjuksköterskans upplevelse av eget utfört arbete och välbefinnande av sin

arbetssituation

Det finns ett relativt starkt samband mellan upplevelsen av otillräcklighet i arbetet och

skicklighet i arbetet (tabell 1). 75 % av deltagarna upplever att de är skickliga i sitt arbete och att det arbete de utför är av god kvalitet (tabell 2). När sjuksköterskans subjektiva upplevelse av skicklighet ökar, minskar känslan av otillräcklighet, r=.32, p<0.05 (tabell 1).

Känsla av otillräcklighet i förhållande till antal år på arbetsplatsen

I den deskriptiva innehållsanalysen har det visat sig att de som har arbetat mindre än ett år på arbetsplatsen upplever otillräcklighet i mindre grad än de andra grupperna. De som har arbetat mer än fem år upplever otillräcklighet högst. Tabell 3 tyder på att ju längre tid sjuksköterskan har arbetat desto större är upplevelsen av känslan av otillräcklighet. Trots att en tydlig tendens tyder på att antalet år i yrket påverkar känslan av otillräcklighet, finns dock ingen signifikans på detta.

Tabell 3: Upplevelsen av otillräcklighet i förhållande till arbetslängden på nuvarande arbetsplats Antal år på

arbetsplatsen Mean N Std. Deviation

Mindre än 1 år 3,13 8 ,641

Mellan 1 och 3 år _3,28 ₂₉ _,882

Mellan 3 och 5 år 3,17 6 ,753

Mer än 5 år _3,64 ₁₁ _,924

(24)

För att se vilken eller vilka av de arbetsmiljöfaktorer som har störst förklaringsvärde till

variabeln ”upplevelse av otillräcklighet” genomfördes en multipel regressionsanalys.

Oberoende variabler i analysen var de arbetsmiljöfaktorer som finns i tabell 1. Resultatet visar att de kvantitativa kraven utgör 23 % av känslan av otillräcklighet, r=-.23, F=17 (1, 52), p< 0.05 (tabell 1). De andra arbetsmiljöfaktorerna har inte uppvisat något signifikant

förklaringsvärde.

DISKUSSION

I studien framkom det att en stor andel av sjuksköterskorna vid de utvalda avdelningarna på Akademiska sjukhuset upplever känslor av otillräcklighet. 29 personer av de 54 tillfrågade sjuksköterskorna uppger att känslor av otillräcklighet upplevs ibland, och 6 sjuksköterskor anser att känslan av otillräcklighet uppkommer mer ofta. Författarna till uppsatsen anser att det var en överraskande stor andel av de tillfrågade som upplever känslor av otillräcklighet, eftersom idealet vore att känslor av att inte räcka till knappt borde förekomma

överhuvudtaget. Den största enskilda faktorn som påverkar känslor av otillräcklighet är kvantitativa arbetskrav. När tempot blir för högt och sjuksköterskan känner att hon inte hinner med arbetsuppgifterna och patienterna på ett tillfredställande sätt, ökar känslan av

otillräcklighet. Denna slutsats stöds av den del av resultatet som visar att när sjuksköterskan skattar sin egen skicklighet högt, sjunker känslorna av otillräcklighet. Författarna till

uppsatsen anser att dessa två resultat kan relaterar till varandra då en hög självskattning av den egna skickligheten, enligt författarna, har ett direkt samband med hur väl individen anser sig hinna med sina arbetsuppgifter.

Ett annat mycket intressant resultat är att det finns tendenser som tyder på att känslor av otillräcklighet ökar med antalet år på arbetsplatsen. Det finns dock ingen påvisad signifikans som stödjer detta resultat, och det tror författarna kan bero på för dåligt underlag i studien. Det är bara åtta personer som har arbetat mindre än ett år på arbetsplatsen och elva personer som har arbetat fler än fem år. Detta är för få deltagare för att fastställa ett samband mellan antalet år i yrket och känslan av otillräcklighet.

(25)

på en arbetsplats, desto kunnigare anses hon vara. En naturlig följd av detta kan vara att andras och även de egna kraven på yrkesskicklighet och effektivitet ökar. Detta i sin tur kan resultera i att den enskilda sjuksköterskan tar på sig eller åläggs för mycket arbetsuppgifter, och att känslan av misslyckande blir så mycket större när det inte fungerar som förväntad. Författarna till uppsatsen tror att det är svårare att acceptera ett misslyckande när både omgivningen och personen själv anser att det inte finns plats för sämre prestationer.

Författarna till uppsatsen har spekulerat i om det kan vara dessa faktorer som ger den ökade känslan av otillräcklighet i takt med ökat antal år på avdelningen.

Dessa konklusioner kan endast gälla för de sjuksköterskorna som deltog i studien, vid de tillfrågade avdelningarna och kan på inget sätt anses ge en beskrivande bild av Akademiska sjukhuset som helhet.

Orsaken till att känslor av otillräcklighet uppkommer är oftast en kombination av flera omständigheter och under litteraturgenomgången har det identifierats flera faktorer som kan bidra till att sjuksköterskor upplever otillräcklighet i sin yrkesroll. Organisatoriska faktorer som ledarskap (Gardulf et al. 2008), stöd från omgivningen (Severinson et al. 1999), arbetsmängd (Almås, 2001) kan påverka sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Dessa faktorer har visat sig påverka sjuksköterskan negativt vilket kan ge känslor av otillräcklighet (Almås, 2001). I denna studie ses att faktorerna kvantitativa arbetskrav, kontroll av arbetstakt och självskattad skicklighet visar signifikans även på Akademiska sjukhuset. En hög

arbetsbelastning och känslor av att inte hinna med det man skulle vilja ger ökade känslor av otillräcklighet.

(26)

Om sjuksköterskan får svårigheter att hinna med sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt och upplever otillräcklighet, kan patientsäkerheten påverkas. Känslor av otillräcklighet kan leda till att personen upplever sig mindervärdig och osäker (Juthberg, 2008), det kan bidra till ett minskat engagemang och att säkerheten för patienten minskar (Almås, 2001).

Patientsäkerheten påverkas även negativt när det är låg arbetstillfredsställelse på arbetsplatsen samt när det finns funderingar på att byta yrke (Aiken et al. 2001) detta kan ge en ineffektiv och oengagerad personalstyrka (Vahey et al. 2004). Gardulf et al. (2008) nämner att när sjuksköterskan hamnar i konflikt med de yttre och inre kraven väljer många att lämna

sjukvården. Enligt Aiken et al. (2002) har dettill exempel visats att avdelningar som har

orimligt många patienter per sjuksköterska även har flera dödsfall än avdelningar med stor personaltäthet. Detta beror på att den enskilda sköterskan inte hinner undersöka och bedöma varje patient i tid på ett tillfredställande sätt. Resultatet kan bli försenade insatser och att tecken på komplikationer inte uppfattas (Aiken et al. 2002). Enligt en studie av Stone et al. (2007) kan faktorer i arbetsmiljön så som personaltäthet, övertidstimmar och teamkänsla påverka förekomsten av bland annat fall av blodförgiftning, urinvägsinfektioner,

ventilatorassocierad pneumoni. Som det visas i resultatet är det flera av sjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset som har uttryckt en känsla av otillräcklighet och det kan därför finnas risk för att patientsäkerheten påverkas på ett negativt sätt.

Resultatet av denna studie tyder på att sjuksköterskan påverkas av både inre och yttre faktorer i arbetsmiljön och känslor av otillräcklighet påverkar individen negativt. Mer än hälften av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever ibland en känsla av

otillräcklighet. Det visades även att flera år i yrket ger en högre känsla av otillräcklighet. I Severinssons & Kamakars (1999) studie visade det sig att sjuksköterskor som arbetat i mer än fem år upplevde mer stress än de som hade arbetat kortare tid. I denna studie visade det sig även att om sjuksköterskor upplevde stor yrkesskicklighet upplevde de en mindre känsla av

otillräcklighet. Severinsson & Kamakar (1999) kom också fram till att när sjuksköterskan

(27)

Metoddiskussion

Om författarna till denna C-uppsats hade gjort enskilda intervjuer och/eller intervjuer i

fokusgrupper hade möjligtvis andra resultat erhållits. Att inte använda denna metod var för att minska risken för att egna förutfattade meningar skulle tolkas in samt för att få fler

respondenter.

Av de 126 enkäterna som lämnades ut var svarsfrekvensen 48 % (60 st). Sex enkäter exkluderades då de var otillräckligt ifyllda. Storleken på enkäten kan ha gjort att flera av deltagarna avstod från att besvara den. Flera av deltagarna uttryckte att den var stor och tog för mycket tid i anspråk, flera ansåg att det inte fanns tid att fylla i enkäten under arbetstid. Om enkätresultatet inneburit en återkoppling som skulle ha använts till att påverka

deltagarnas arbetssituation skulle möjligen fler ha besvarat den.Pilotstudie borde ha

genomförts innan alla enkäter lämnades ut för att undersöka responsen av enkäten.

Försättsbladet var inte optimalt utformat från början, det förbättrades under arbetets gång. Detta resulterade i att författarna inte var tillgängliga för eventuella frågor och det framgick inte när enkäten skulle hämtas in. Detta åtgärdades senare genom att lämna mer konkret information det vill säga datum, tid för inhämtning av enkäten samt våra telefonnummer.

Under arbetets gång kom vi fram till att resultatet av enkätsvaren kunde ha jämförts mellan avdelningarna om enkäterna hade kodats. I efterhand anser författarna att detta är en svaghet då resultatet på vissa frågor skilde sig mycket åt.

Vi erbjöd oss att lämna muntlig information angående studien på arbetsplatsträffar eller liknande, detta avböjdes dock av flera avdelningsledare på grund av tidsbrist.

Respondenterna som deltog i studien kan till viss del ses som representativ för

sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset, då det var tre olika divisioner och fem olika avdelningar som deltog i undersökningen.

(28)

med fler studier. Arbetssituationen för sjuksköterskan kan förbättras genom vidare forskning, vilket förhoppningsvis kan bidra till en mindre personalomsättning.

Skribenterna anser att ämnet som har studerats är av stor betydelse för sjuksköterskornas personalomsättning, deras trivsel på arbetsplatsen, patientsäkerheten och patienternas

tillfredställelse med vården som ges. Det är av stor vikt att relationerna mellan arbetsledning och personalens välbefinnande studeras för att bibehålla en väl fungerande vårdkedja.

Psykosociala faktorer i arbetsmiljön är ett område som behöver mätas och skattas fortlöpande då förutsättningar och förväntningar ändras i takt med tiden. Författarnas studie är utförd i liten skala, men den kan ändå ge en indikation på hur det psykosociala klimatet ser ut vid Akademiska sjukhuset och det kan väcka intresse för vidare studier.

Slutsats

Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som

(29)

REFERENSER

:

Agervold, M. (2001). Arbete och stress: En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Aiken, L.H., Clarke, S. P., Sloane, D. M., Sochalski, J. A., Busse, R., Clarke, H., Giovannetti, P., Hunt, J., Rafferty, A. M. & Shamian, J.(2001). Nurses´reports on hospital care in five countries. Health Affairs 20(3), 45-53.

Aiken, L. H., Clarke, S. P., Sloane, D. M., Sochalski, J. & Silber, J. H.(2002). Hospital nurse staffing and patient mortality, nurse burnout and job dissatisfaction. JAMA, 288(16), 1987 – 1993. doi: 10.1001/jama.288.16.1987.

Almås, H. Red. (2001). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber.

Arbetsmiljöupplysningen, Stress och utbrändhet, 2008. Hämtad 22 december, 2008, från http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/Page____681.aspx

Arbetsmiljöverket, Sjukvårdens arbetsmiljö - praktiska typfall i hälso- och sjukvården, 2008. Hämtad 19 december, 2008, från http://www.arbetsmiljoverket.se/publikationer/

Arnetz, BB. (1999). Staff perception of the impact of health care transformation on quality of Care. International journal for quality in health care 11(4) 345- 351.

Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress, CEOS, Akademiska sjukhuset, 2008.

Eklund, I. (1999). Kraven i arbetslivet. Världsbulletinen, n: 4. från http://www.scb.se/Grupp/Allmant/_dokument/A05ST9904_01.pdf

Elpern, EH., Covert, B. & Kleinpell, R. (2005). Moral distress of staff nurses in a medical intensive care unit. American journal of critical care14:523- 530.

(30)

Erlöv, I. & Petersson, K. (1997). Från kall till akademin:ideologiska faser i

sjuksköterskeutbildningen under 1900- talet. Studentlitteratur AB.

Statens Folkhälsoinstitutet (2003). Sveriges elva folkhälsomål. Hämtad 2009-05-01

http://www.uddevalla.se/download/18.6da8b43c10bdb842e78800023467/Sveriges+elva+folk h%C3%A4lsom%C3%A5l.pdf

Gardulf, A., Orton, ML. Eriksson, LE., Unden, M., Arnetz, B., Kajermo, KN. & Nordstrom G. (2008). Factors of importance for work satisfaction among nurses in a university hospital in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Science, 22(2) 151-60.

Hallin, K. & Danielson, E. (2007). Registered Nurses' perceptions of their work and professional development. Journal of Advanced Nursing 61(1), 62-70

Holmdahl, B. (1997). Sjuksköterskans historia: Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor. Stockholm: Liber.

Juthberg, C. (2008). Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens

särskilda boenden. Umeå Universitet

Krogstad, U., Hofoss, D., Veenstra, M. & Hjortdahl, P. (2006). Predictors of job satisfaction among doctors, nurses and auxiliaries in Norwegian hospitals: relevance for microunit culture.

Human resources for health 4:3 doi:10.1186/1478-4491-4-3

Sand, A. (2003). Nurses' personalities, nursing-related qualities and work satisfaction: a 10-year perspective. Journal of Clinical Nursing, 12(2) 177-87

Severinsson, EI. & Kamaker, D. (1999). Clinical nursing supervision in the workplace--effects on moral stress and job satisfaction. Journal of Nursing Management, 7(2) 81-90 Socialstyrelsen, Ändringar i tillägg till klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem, 2005. Hämtad 10 februari, 2009, från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/493A58C4-1A56-40AB-B485-C097FB8F03E8/0/Alfa2005feb.pdf

(31)

Socialstyrelsen, Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa, 2003. Hämtad 2 januari, 2009, från http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2003/1721/2003-123-18.asp

Socialstyrelsen, Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2007. Hämtad 14 december, 2008. från

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/4D793100-E677-4E98-997F-4805BDB1FECC/9991/20081316.pdf

Stone, P. W., Mooney-Kane, C., Larson, E. L., Horan, T., Glance, L. G., Zwanziger, J. & Dick, A W.(2007). Nurse Working Conditions and Patient Safety Outcomes. Medical Care

45(6), 571- 578.

Vahey, D. C., Aiken, L. H., Sloane, D. M., Clarke, S. P. & Vargas, D. (2004). Nurse burnout and patient satisfaction. Medical Care, 42(2), 57-66.

doi:10.1097/01.mlr.0000109126.50398.5a.

WHO (2006). Declaration on Workers Health. Approved at the Seventh meeting of the

Collaborating Centres for Occupational Health. Stresa, Italy. Hämtad 2009-05-01

(32)

Så här besvarar du formuläret

På följande sidor finns frågor och påståenden om Ditt arbete och Din arbetsplats. Syftet med detta frågeformulär är att samla information för att utveckla arbetet och arbetsmiljön.

Ta god tid på Dig när Du svarar. De flesta frågor besvarar du genom att markera det svarsalternativ som bäst stämmer överens med Din åsikt.

Yrkeskod Fria pos

Personuppgifter 1. Födelseår

Man Kvinna

2. Kön

4. Yrkestitel eller arbetsuppgift

5a. Hur länge har Du arbetat på denna arbetsplats?

6. Hur länge har Du haft den befattningen Du nu har?

9. Har Du en arbetsledande ställning? Ja Nej

10. Hur många arbetstimmar arbetar Du vanligtvis per vecka? 11. Vilken av följande beskriver bäst Din arbetstid? Dagtid

Två-skiftsarbete Tre-skiftsarbete Fast kvällsskift Fast nattskift Annat, vad ?

QPSNordic

(antal år) (antal år) timmar 19

Endast ett alternativ per fråga. Använd helst kulspets- eller filtpenna. Vänligen, fyll i svaren så här:

Felaktigt svar, "kryssa"

X

Q1 Q2 Q4 Q5a Q5b Q6 Q9 Q10 Q11 Tove- May Fjeldvär och Annika Westerberg

vid sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet har tillstånd att använda denna enkät till sin c-uppsats för anställda

sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2009.

(33)

16. Kräver Ditt arbete fysisk uthållighet? 15. Har Du för mycket att göra?

14. Måste Du arbeta i mycket högt tempo? 13. Måste Du arbeta övertid?

12. Är Din arbetsmängd så ojämnt fördelad att arbetet hopar sig?

Mycket sällan eller

aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta

Mycket ofta eller alltid

17. Kräver Ditt arbete snabba beslut? 18. Är Dina arbetsuppgifter för svåra för Dig? 19. Kräver Ditt arbete maximal uppmärksamhet?

20. Kräver Ditt arbete att Du utför rörelser med stor precision? 21. Förekommer det störande avbrott i Ditt arbete?

22. Kräver Ditt arbete komplicerade beslut? Arbetskrav

Måste Du upprepa samma arbetsmoment med få minuters mellanrum?

23. Är Ditt arbete enformigt? 24.

Utför Du arbetsuppgifter som Du skulle behöva mera utbildning för?

25.

26. Är Dina kunskaper och färdigheter till nytta i Ditt arbete? 27. Innebär Ditt arbete positiva utmaningar?

28. Tycker Du att Ditt arbete är meningsfullt?

Kräver Ditt arbete att Du skaffar Dig nya kunskaper och färdigheter?

29.

Är det möjligt för Dig att ha social kontakt med arbetskamrater medan Du arbetar?

30.

32. Innebär fel som Du gör i Ditt arbete risk för personskada? Q31 Q30 Q29 Q28 Q27 Q26 Q25 Q24 Q23 Q22 Q21 Q20 Q19 Q18 Q17 Q16 Q15 Q14 Q13 Q12 Arbetskrav forts.

34. Innefattar Ditt arbete kontakt med kunder eller klienter?

Om Du svarade "Ja" (2,3 eller 4) svara också på följande frågor (35-37), gå annars till fråga 38.

1. Nej

2. Ja, mest indirekt kontakt (genom post, fax, e-mail, etc.) 3. Ja, mest direkt kontakt (ögonkontakt eller genom telefon) 4. Ja, både direkt och indirekt kontakt

Q34

Arbetskrav forts. Mycket sällaneller

Är Du nöjd med Din förmåga att upprätthålla ett gott 37.

36. Måste Du ta emot och behandla klagomål från klienter / kunder? 35. Innefattar Ditt arbete personlig kontakt med klienter / kunder? Q35

Q36

Q37

(34)

Rollförväntningar Mycket sällaneller

40. Vet Du precis vad som krävs av Dig i arbetet? 39. Vet Du vilket ansvarsområde Du har?

38. Finns det klart definierade mål för Ditt arbete?

43. Ställs det oförenliga krav på Dig från två eller flera personer? Måste Du utföra saker som Du tycker skulle göras

annorlunda? 41.

Får Du arbetsuppgifter utan att få de resurser som behövs för att utföra dem?

42.

Innefattar Ditt arbete arbetsuppgifter som är i konflikt med Dina personliga värderingar?

44. Q38 Q39 Q40 Q41 Q42 Q43 Q44

Förutsägbarhet i arbete Mycket sällaneller

56. Vet Du en månad i förväg vem som kommer att vara Din chef? Känner Du att Du har någon person eller organisation

som bevakar Dina intressen? 58.

59. Går det rykten om förändring på arbetsplatsen? Vet Du en månad i förväg vilken typ av arbetsuppgifter Du kommer att ha?

54.

55. Vet Du en månad i förväg vilka arbetskamrater Du kommer att ha?

Q54

Q55

Q56

Q58

Q59

Kontroll i arbetet Mycket sällaneller

46. Kan Du påverka mängden arbete Du får? 47. Kan Du själv bestämma Din arbetstakt? 48. Kan Du själv bestämma när Du skall ta paus? 49. Kan Du själv bestämma hur länge Du tar paus? 50. Kan Du själv bestämma Din egen arbetstid (flextid)?

52. Kan Du bestämma när Du ska ha kontakt med klienter? 53. Kan Du påverka beslut som är viktiga för Ditt arbete?

Om det finns olika sätt att göra Ditt arbete på, kan Du då själv välja hur Du skall göra det?

45.

Kan Du påverka beslut angående vilka personer Du skall arbeta tillsammans med?

(35)

Social interaktion - socialt stöd Mycket sällaneller

73. Om Du behöver, får Du då stöd och hjälp med Ditt arbete från Din närmaste chef?

74. Om Du behöver, är Dina arbetskamrater då villiga att lyssna på problem som rör Ditt arbete?

75. Om Du behöver, är Din närmaste chef då villig att lyssna på problem som rör Ditt arbete?

76. Om Du behöver, kan Du då tala med Dina vänner om problem som rör Ditt arbete?

77.

78. Får Du uppskattning för Dina arbetsprestationer från Din närmaste chef?

79. Har Du lagt märke till störande konflikter mellan arbetskamrater?

80. Känner Du att Du kan få stöd från dina vänner/Din familj när det är besvärligt på arbetet?

Om Du behöver, kan Du då tala med Din make / maka eller någon annan närstående person om problem som rör Ditt arbete?

Social interaktion - socialt stöd forts. Väldigt

mycket Ganska mycket Något Ganska lite Mycket lite eller inte alls

72. Om Du behöver, får Du då stöd och hjälp med Ditt arbete från

Dina arbetskamrater? Q72 Q73 Q74 Q76 Q77 Q78 Q79 Q80

Tove- May Fjeldvär och Annika Westerberg vid sjuksköterskeprogrammet vid 63. Tycker Du om utmaningar som att ofta få nya arbetsuppgifter?

Tycker Du om utmaningar som att arbeta med nya arbetskamrater?

64.

65. Tycker Du om utmaningar som att arbeta på olika ställen?

Skicklighet i arbetet Mycket sällaneller

68. Är Du nöjd med Din förmåga att lösa problem i arbetet? 67. Är Du nöjd med den mängd arbete Du får gjord? 66. Är Du nöjd med kvaliteten på det arbete Du gör?

71. Kan Du själv direkt avgöra om Du gör ett bra arbete? Är Du nöjd med Din förmåga att upprätthålla ett gott förhållande till Dina arbetskamrater?

69.

70. Får Du information om kvaliteten på det arbete Du utför?

Förutsägbarhet i arbetet forts. Väldigt

(36)

Ledarskap Mycket sällaneller

89. Fördelar Din närmaste chef arbetet på ett opartiskt och rättvist sätt?

84. Uppmuntrar Din närmaste chef Dig att delta i viktiga beslut? 85. Uppmuntrar Din närmaste chef Dig att säga ifrån när du har

en annan åsikt?

86. Hjälper Din närmaste chef Dig att utveckla Dina färdigheter? 87. Tar Din närmaste chef itu med problem så snart de uppkommer?

88. Litar Du på ledningens förmåga att klara framtiden för arbetsplatsen / organisationen?

Mycket ofta eller alltid Mycket lite

eller

inte alls Ganska lite Något Ganskamycket mycketVäldig

90. Behandlar Din närmaste chef de anställda på ett rättvist och jämlikt sätt?

91. Är förhållandet mellan dig och Din närmaste chef en orsak till stress? Ledarskap forts. Ledarskap forts. Q84 Q85 Q86 Q87 Q88 Q89 Q90 Q91 Organisationskultur

94. Misstroget och misstänksamt… 93. Uppmuntrande och stödjande… 92. Konkurrensinriktat…

96. Stelt och regelstyrt…

Mycket lite eller

Hurdant är klimatet på Din arbetsenhet?

95. Avslappnat och trivsamt…

Organisationskultur forts.

99. Är det tillräckligt med kommunikation på Din avdelning? 98. Uppmuntras anställda på Din arbetsplats att göra förbättringar? 97. Tar de anställda på Din arbetsplats egna initiativ?

Hurdant är klimatet på Din arbetsenhet?

Mycket ofta eller alltid Q92 Q93 Q94 Q95 Q96 Q97 Q98 Q99

Tove- May Fjeldvär och Annika Westerberg vid sjuksköterskeprogrammet vid

(37)

Samband mellan arbete och privatliv Mycket sällaneller

105. Påverkar kraven i Ditt arbete, Ditt hem- och familjeliv på ett negativt sätt?

106. Påverkar kraven i Ditt hem/Din familj, Ditt arbete på ett negativt sätt?

Q105

Q106

Organisationskultur forts. Hurdant är klimatet på_{Din arbetsenhet?} Mycket liteeller

Belönas man för ett väl utfört arbete på Din arbetsplats (pengar, uppmuntran)?

102.

103. Tas de anställda väl omhand på Din arbetsplats? I vilken utsträckning intresserar sig ledningen för personalens hälsa och välbefinnande?

104.

Q102

Q103

Q104

Organisationskultur forts. Hurdant är klimatet på_{Din arbetsenhet?} Mycket liteeller

Har Du märkt någon ojämlikhet i behandlingen av äldre och yngre anställda på Din arbetsplats?

101.

Har Du märkt någon ojämlikhet i behandlingen av män och kvinnor på Din arbetsplats?

100. _Q100

Q101

Arbetetsplats i Ditt liv

108a. De flesta av mina mål i livet rör mitt arbete?

1 2 3 4 5 6 7 Instämmer

fullständigt 108b. Hur viktigt är arbetet i Ditt liv?

En av de minst viktiga sakerna i mitt liv

1 2 3 4 5 6 7 En av de mest_{viktiga sakerna}

i mitt liv Instämmer

inte alls Q108a

Q108b

(38)

Engagemang i organisationen/arbetsplatsen

110. Mina egna värderingar är mycket lika organisationens. 111. Organisationen inspirerar mig verkligen att göra mitt bästa.

Följande påståenden handlar om Din inställning till organisationen Du arbetar i. Ange i vilken grad Du personligen instämmer i eller tar avstånd ifrån vart och ett av påståendena.

Tar totalt avstånd

ifrån

Tar i viss mån

avstånd Neutral Instämmer iviss mån Instämmertotalt

109. För min vänner berättar jag att organisationen är ett mycket bra ställe att arbeta på.

Arbetsmotiv

119. Att arbetet är lugnt, tryggt och välordnat… 118. Att jag får hög lön och andra materiella förmåner… 117. Att arbetet bidrar till att utveckla min personlighet…

121. Att jag har ett tryggt arbete med regelbunden inkomst… 120. Att arbetet ger mig en känsla av att ha utfört något värdefullt…

122. Att den fysiska arbetsmiljön är säker och hälsosam… 123. Att jag får använda min fantasi och kreativitet i arbetet…

Hur viktigt är följande i Din

uppfattning om ett idealarbete ? _{Helt oviktigt Mindre viktigt} _Viktigt _{Mycket viktigt} _nödvändigtHelt Q109 Q110 Q111 Q117 Q118 Q119 Q120 Q121 Q122 Q123 Grupparbete

112. Ingår Du i en fast arbetsgrupp? Nej Ja

Om Du svarade "Ja", besvara då frågorna 113-116, i annat fall gå till fråga 117.

Grupparbete forts. Mycket liteeller

113. Uppskattar Du att ingå i gruppen?

114. Utförs arbetet i gruppen på ett flexibelt sätt? 115. Är Er grupp bra på att lösa problem? 116. Hur ofta har gruppen gruppmöten?

aldrig Ganska sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta

Grupparbete forts. Q112 Q113 Q114 Q115 Q116 5316552524

Övrigt Mycket sällaneller

Q124 Upplever du dig otillräcklig i ditt arbete?

(39)

Bilaga 2:

Till dig som arbetar som sjuksköterska vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala

Vi är två studenter som läser sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala Universitet.

Vi är intresserade att ta reda på hur sjuksköterskan upplever sitt yrke och därför ska vi skriva en C-uppsats i detta ämne.

Vi hoppas att du vill hjälpa oss att ta reda på detta genom att besvara en enkät.

Enkätundersökningen handlar om hur sjuksköterskan upplever arbetsmiljön på sin arbetsplats.

Deltagandet i undersökningen är frivilligt men vi är tacksamma om du har möjlighet att besvara den. För att vi ska kunna använda oss av ditt svar är det viktigt att du fyller i alla frågor.

Enkätsvaren kommer att hanteras diskret. Vi kommer vara de enda som kommer att hantera de inkomna enkätsvaren. Svaren kommer inte att kunna spåras tillbaka till den enskilde då enkäterna inte är kodade på något sätt.

En påminnelse kommer att sändas ut till alla deltagare en vecka innan enkäterna samlas in.

(40)

Bilaga 3

Faktor/Index Mean Sd Item Range

Kvantitativa 13,3 2,47 Är din arbetsmängd så ojämnt fördelat så att arbetet hopar sig? 4 --20 Måste du arbeta övertid?

Måste du arbeta i mycket högt tempo? Har du för mycket att

göra?

Beslutskrav 11,3 1,71 Kräver ditt arbete snabba beslut? 3 --15

Kräver ditt arbete maximal uppmärksamhet? Kräver ditt arbete komplicerade beslut?

Inlärningskrav 8,74 1,79 Är dina arbetsuppgifter för svåra för dig? 3 --15

Utför du arbetsuppgifter som du skulle behöva mera utbildning för? Kräver ditt arbete att du skaffar nya kunskaper och färdigheter?

Rolltydlighet 13,1 1,38 Finns det klart definierade mål för ditt arbete? 3 --15

Vet du vilket ansvarsområde du har? Vet du precis vad som krävs av dig i arbetet?

Rollkonflikt 8,11 2,21 Måste du utföra saker som du tycker skulle göras annorlunda? 3 --15 Får du arbetsuppgifter utan att få de resurser som behövs för att utföra dem?

Ställs oförenliga krav på dig från två eller flera personer? Positiv utmaning i 13,3 1,32 Är dina kunskaper och färdigheter till nytta i ditt

arbete? 3 --15

arbetet Innebär ditt arbete positiva utmaningar?

Tycker du att ditt arbete är meningsfullt?

Kontroll av beslut 12,3 2,82 Om det finns olika sätt att göra ditt arbete på, kan du då själv välja 5 -- 25 hur du skall göra det?

Kan du påverka mängden arbete du får?

Kan du påverka beslut angående vilka personer du skall arbete tillsammans med?

Kan du bestämma när du skall ha kontakt med klienter? Kan du påverka beslut som är viktiga för ditt arbete?

Kontroll av 9,78 3,16 Kan du själv bestämma din arbetstakt? 4 --20

arbetstakt Kan du själv bestämma när du skall ta paus?

Kan du själv bestämma hur länga du tar paus? Kan du själv bestämma din egen arbetstid?

(41)

Bilaga 4:

Till dig som arbetar som sjuksköterska

Vi är två studenter som läser sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala Universitet.

Vi är intresserade att ta reda på hur sjuksköterskan upplever sitt yrke och därför ska vi skriva en C-uppsats i detta ämne.

Vi hoppas att du vill hjälpa oss att ta reda på detta genom att besvara en enkät.

Enkätundersökningen handlar om hur sjuksköterskan upplever arbetsmiljön på sin arbetsplats.

Deltagandet i undersökningen är frivilligt men vi är tacksamma om du har möjlighet att besvara den. För att vi ska kunna använda oss av ditt svar är det viktigt att du fyller i alla frågor.

Enkätsvaren kommer att hanteras diskret. Vi kommer vara de enda som kommer att hantera de inkomna enkätsvaren. Svaren kommer inte att kunna spåras tillbaka till den enskilde då enkäterna inte är kodade på något sätt.

Enkäterna kommer att samlas in måndag den 23/3 kl 10:00

Annika Westerberg & Tove-May fjeldvär

0738-111 185 0706 930926