För att mildra känslan av isolering var det viktigt att underhålla sig själv, som att läsa en bok eller se på tv. Patienter ringde till sina anhöriga för att fördriva tid och för att klara av att hantera situationen (Biagioli et al., 2016; Biagioli et al., 2017). Flera patienter upplevde att nätterna var långa när de inte kunde sova, genom att de inte kunde föra oväsen genom att störa andra medpatienter, men att de på dagtid kunde underhålla sig själva (Biagioli et al., 2016). Det var viktigt att det fanns ett fönster inne i rummet för att minska känslan av instängdhet. En utsikt gav känslan av att inneha kontakt med omvärlden (Barratt et al., 2010). Isoleringen upplevdes tråkig för patienterna eftersom de inte kunde utföra några aktiviteter, men en utsikt över en park ingav någon form av tröst genom att se de vackra fälten och grönskan utanför (Skyman et al., 2010). Ett sätt att kunna hantera isolering i ett rum utan fönster var en Open window metod som beskrivs enligt McCabe et al. (2011) som ett virtuellt fönster som patienten själv kan kontrollera. Patienterna upplevde fönstret som en distraktion, en förbindelse med omvärlden och uppskattade dess förmåga att inge
känslan av att vara någon annanstans än de fyra väggarna på sjukhuset. Det fick patienterna att tänka på något annat än på varför de var på sjukhuset. Fönstret tog bort känslan av att vara i ett fängelse och minskade de negativa känslorna som isolering bidrog till.
16
Diskussion
Metoddiskussion
I diskussionen diskuteras begreppen trovärdighet, överförbarhet, validitet och reliabilitet mot litteraturöversikten. Trovärdighet beskrivs som den grad av säkerhet forskaren innehar i den kvalitativa forskningen vad gäller insamling av metod och analys (Polit & Beck, 2017, s. 747). Polit och Beck (2017, s. 747) beskriver även överförbarhet i den utsträckning fynden i den kvalitativa forskningen kan föras över till en annan grupp och sammanhang (ibid.). Validitet refererar till i vilken grad en slutsats är korrekt och välgrundad i förhållande till studien, gällande metod och datainsamling (Polit & Beck, 2017, s. 747). Reliabilitet innebär den utsträckning mätningen inte har några mätfel samt att upprepad mätning är densamma (Polit & Beck, 2017, s. 742). Litteraturöversiktens validitet och trovärdighet stärks genom att både kvalitativ och kvantitativ forskning används eftersom det är ett krav för att
åstadkomma evidensbaserad vård enligt Polit och Beck (2017, s. 160-161).
Litteraturöversikten följde ävenledes en induktiv ansats vilket är en styrka. Hade arbetet utgått från en deduktiv ansats hade det inneburit en svaghet och inte uppfyllt syftet om att ta reda på upplevelserna av isoleringsvård, genom att det då redan finns en teori som
utgångspunkt och att sedan ta reda på om teorin stämmer (Polit & Beck, 2017 s. 81). Att utgå från en deduktiv ansats hade påverkat studiens trovärdighet och överförbarhet negativt, då resultatet i studien hade utgått från författarnas teori kring ämnet.
Användning av inklusions- och exklusionskriterier är av stor vikt för litteraturöversiktens kvalitet, men även trovärdighet och överförbarhet (Polit & Beck, 2017, s. 250; 560). Detta medförde att ett flertal relevanta artiklar försvann från sökningen på grund av
exklusionskriterierna, vilket kan ses som en nackdel. Däremot togs beslutet att fortsätta sökandet på grund av det Segesten (2017, s. 56) säger, att det är viktigt att vara källkritisk och se över om tidpunkten för studien har någon betydelse för kvaliteten hos innehållet (ibid.). Litteraturöversikten stärks av att studierna var högst 10 år gammal, detta pågrund av det Polit och beck (2017, s. 90-91) skriver att en sökning bör begränsas till en viss tidsram som exempelvis 15 år (ibid.). Högst 10 år valdes eftersom det anses vara trovärdig vetenskap. Det ökar litteraturöversiktens trovärdighet och validitetet, genom att litteraturöversikten baseras
17
på ny forskning. Pandemin covid-19 exkluderas eftersom det är ett aktuellt ämne. Forskningen ansågs vara en svaghet då forskningsfältet inte är breddat och tillräckligt omfattande för att bidra till litteraturöversiktens resultat. Detta kan ha resulterat i att information av värde har exkluderats. Något som inkluderades efter övervägande var isoleringsvård i länderna Saudiarabien, Israel och Nigeria. I sjukvården runt om i världen finns det skillnader både kulturellt och ekonomiskt vilket kan påverka litteraturöversiktens resultat genom att inte exkludera studierna. Däremot ansågs det inte vara negativt då
isoleringsvård upplevdes lika oberoende på vart i världen patienterna kom ifrån, och ansågs därför inte influera litteraturöversiktens överförbarhet och reliabilitet (Polit & Beck, 2017, s. 303; 560).
Databaserna som användes var relevanta för det valda ämnet, genom att innehålla information vad gäller både omvårdnadsvetenskap och medicin (Östlundh, 2017, s. 67). Användning av flera databaser ökar litteraturöversiktens trovärdighet, genom att ge en täckande bild över ämnet då databaserna inriktar sig på olika saker, vilket stärks enligt Polit och Beck (2017, s. 92). Det fanns inte mycket forskning inom ämnet, vilket bidrog till
svårigheter att finna de rätta sökorden. Detta genom vad Östlundh (2017, s. 61) skriver om att den egentliga informationssökningen tar tid (ibid.). De valda sökorden resulterade i en data saturation som Polit och Beck (2017, s. 561) beskriver som att hitta den information som finns i den utsträckning att ny information inte finns att tillägga (ibid.). Det stärker arbetets trovärdighet och reliabilitet, av den anledning att insamlingsmetoden genomförts på ett grundligt vis och eftersom en upprepad mätning hade varit densamma (Polit & Beck, 2017, s. 742-747).
Exkludering av beställdokument kan ha medverkat till att betydande information fallit bort. Däremot ansågs det inte vara en svaghet då artiklarna som inte var beställdokument innehöll likvärdig information och kan då anses att vidare information icke skulle tillföra något till litteraturöversiktens resultatdel . Vid relevansbedömning jämfördes artiklarnas innehåll ständigt med det valda syftet vilket ökar litteraturöversiktens trovärdighet och validitet. Genom att det ökar säkerheten i metodens tillvägagångssätt samt inger en välgrundad och korrekt metod (Polit & Beck, 2017 s. 747). En av frågorna i relevansbedömningsformuläret syftade till om studiernas längd var adekvat. Två av studierna var kort både i resultat och
18
diskussion men ansågs inneha en adekvat längd då insamlingsmetoden var väl formulerad med ett relevant resultat. Kvalitetsgranskningen var en bra metod som gav tydliga resultat. Däremot upplevdes det att några punkter i granskningsmallarna inte var relevanta för syftet, och kvaliteten på somliga artiklar drogs ner. De två studierna med mixad-metod granskades med SBU:s granskningsmall då endast den kvalitativa datan användes eftersom den
kvantitativa datan inte svarade mot det valda syftet. Analysen genomfördes två gånger på grund av att resultatet inte upplevdes inneha ett sammanhang och en röd tråd. Detta stärker trovärdigheten i resultatet genom att sträva efter tillförlitlighet av datan och tolkningen av dessa, samt hålla sig till sanningen av kontexten (Polit & Beck, 2017, s. 559).
Det etiska resonemanget var av stor vikt under hela arbetsgången. Enligt Polit och Beck (2017, s. 139) har forskarna en skyldighet att minska och förebygga eventuella skador på människor som deltar. Deltagarna bör även inte utsättas för olika obehag och risker (ibid.). Därför var det av stor vikt för litteraturöversiktens inkluderade artiklar innehöll det delar som beskrivs i etiska överväganden. Detta bidrar till att trovärdigheten ökar i
litteraturöversiktens resultat genom att deltagarna frivilligt har deltagit i studierna och att deras integritet och säkerhet har bibehållits.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser och erfarenhet av isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning. Isoleringsvården har en stor påverkan på patienten.
Resultatet som denna litteraturöversikt visade att upplevelserna ur ett patientperspektiv var stort antal varierande känslor och upplevelser. Isolering bidrog till känsla av ensamhet, ångest, frustration och en känsla av att känna sig smutsig relaterat till sin smittsamma sjukdom. Patienterna kunde ändå acceptera och var nöjda med situationen och se det nödvändiga och hade förståelse för åtgärden att placeras i isolering. För att uppleva acceptans var det viktigt för patienten att inneha kontakt med omvärlden samt få
19
Fynden av det föreliggande resultatet visade att känslan av ensamhet hade en stor påverkan på patienterna i isolering och bidrog till en negativ psykisk påfrestning. Känslan av
ensamhet grundade sig i den bristande sociala tillgängligheten, avsaknad av sina anhöriga och färre besök från sjukvårdspersonalen. Restriktionerna för de isolerade patienterna ledde till en känsla av utanförskap och ensamhet som utgick från ett mindre kontaktnät med sjukvårdspersonalen och medpatienter. I en reviewartikel skriven av Vottero och
Rittenmeyer (2012) beskriver de att patienternas tillit och trygghet till sina anhöriga bidrog till att patienterna hade ett förbättrat psykiskt mående när de anhöriga kunde besöka och ge sällskap. De anhöriga var en stöttepelare för patienterna genom sjukhusvistelsen. Travelbee (1971, s. 68) beskriver att den sjuka patienten har ett behov av stöd från sina anhöriga. När anhöriga inte kommer på besök har det en ökad negativ påverkan på patienten som kan skapa känslan av nedstämdhet, ensamhet och oduglighet. Den sjuka har samma behov som en frisk människa, att bli sedd, uppskattas och vara behövd. Detta kan leda till att patienten tappar hopp och kan påverka tillfrisknandet negativt (ibid.). Upplevelsen av isoleringsvård påverkas i stor omfattning av bristen av anhörigas närvarande. Där har sjukvårdspersonalen en möjlighet av förbättring för att minska den negativa påfrestningen hos patienten genom att vara ett stöd för patienten. Travelbee (1971, s. 106) menar att det är viktigt att
sjuksköterskan kan fokusera på patienten och finnas där både fysiskt och psykiskt, men även vara mottaglig för informationen i kommunikationsprocessen (ibid.). Genom det Travelbee beskriver är det därför viktigt att sjukvårdspersonalen ska finnas och ge stöttning för patienten och vara till hjälp för tillfrisknandet och patientens välbefinnande. Mattila,
Kaunonen, Aalto och Åstedt-Kurki (2013) beskriver att patienterna och dess anhöriga har ett behov av känslomässigt och informativt stöd och detta är sjukvårdspersonalens arbete att utföra. Ett givet stöd av sjukvårdspersonalen i samband med sjukhusvistelsen har positiva effekter på både patient och anhöriga. Patienten förstärker sin autonomi och blir ledare över sin egen vård och förbättrar egenvård och samarbete med sjukvårdspersonalen (ibid.). Detta kan gynna patienten och sjukvårdspersonalens relation till varandra och öka den positiva upplevelsen av isoleringsvård och motverka upplevelsen av ensamhet och utanförskap. Sjukvårdspersonalen bör prioritera informationsgivande samtal till isolerade patienter för att patienten ska kunna vara tillfredsställd med isoleringsvård och motverka belastningen hos patienten vid isolering. Därför är det viktigt det Dewi, Evans, Bradley och Ullrich (2014)
20
skriver, att när sjukvårdspersonalen arbetar utifrån personcentrerad vård gynnar det tilliten och relationen mellan patient och sjukvårdspersonal. Patienter upplevde sig mer
tillfredsställd med vården när sjukvårdspersonalen jobbat med personcentrerad vård. Det genererade i att patienterna utvecklade sin egenvård och blev självständig i sin framtida vård och hälsa.
I litteraturöversiktens resultatdel framgick det att patienterna upplevde starka negativa känslor kring att vara isolerad. Detta berodde på den miljö de var utsatta för. Känslan av att vara beroende av sjukvårdspersonalen och frustrationen över att vara instängd på ett rum, skapade känslorna nedstämdhet och ångest hos patienterna. Enligt Barratt et al. (2011) reviewartikel visade det sig att sjuksköterskor undvek patienter som var nedstämda som vårdades i isoleringsrum på grund av att de upplevde sig vara otillräcklig för att kunna hantera patientens psykologiska behov, vilket ökade känslan av nedstämdhet hos patienten (ibid.). Sjukvårdspersonalen skall inge ett professionellt arbetssätt genom att kunna
rekommendera och utföra omvårdnadsåtgärder till de patienter som uttrycker nedstämdhet. Det belyser Saadatmand et al. (2013) studie genom att sjukvårdspersonalen kan
rekommendera musik och ljudinspelningar från naturen som har visat sig minska känslan av ångest och stress. I studien av Van Heuvel, Eilers, Feenstra, Haverkate och Timen (2020) uttrycker sjukvårdspersonal som själv varit isolerad och haft rollen som patient att de fick mer empati och förståelse för patienter i isoleringsvård. Detta skapade en eftertänksamhet hos sjukvårdspersonalen som gynnade deras arbetsposition. Detta genom att möta
patienterna på ett mer respektfullt tillvägagångssätt än tidigare relaterat till deras tidigare upplevda känslor och erfarenheter (ibid.). Patienten bör vara den centrala delen i vården och skall respekteras och behandlas med empati. Sjukvårdspersonalens stora arbetsuppgift är att vårda och tillgodose patientens behov. Detta innebär att hitta strategier för att minska
patientens nedsatta sinnesstämning. Patienter med ångest och nedstämdhet bör tas på allvar och behandlas likvärdigt trots sjukdom eller sinnesstämning. Sjuksköterskans arbetsuppgift beskrivs enligt Lichwala (2014) som att förmedla hopp och skapa en relation till patienten. Förmedla hopp innebär att lyssna, vara närvarande i samtal och visa respekt för patienten. Hopp hos patienten skapar en större acceptans relaterat till diagnostisering och livssituation, när patienterna har en bristande känsla av hopp bidrar det till ökade känslor av ångest,
21
nedstämdhet och stress. Sjuka människor enligt Travelbee (1971, s. 98) har en större benägenhet att informera om rädslor och bekymmer om de upplever att sjuksköterskan besitter kännedom om dem, och att det finns en tillit sinsemellan (ibid.). Kommunikation och interaktion med patienterna skapar en möjlighet till att förstå och kunna arbeta preventivt för att motverka negativa känslor, men även för att inge trygghet för patienterna. Travelbee (1971, s. 95) beskriver att kommunikationen från sjuksköterskan är för att motivera och inneha inverkan på den sjuka patienten, samt har som uppgift att influera patienten i dennes vård.
Ett av fynden i litteraturöversikten var att patienterna upplevde rädsla över att personalen alltid var tvungen att använda skyddsutrustning vid omvårdnad. Ett återkommande beteende var att sjukvårdspersonalen tog på sig skyddsutrustning för att endast
kommunicera med patienten vilket bidrog till stigmatisering och att patienterna upplevde sig motbjudande och smutsiga. I Bruns et al. (2020) studie beskriver de att patienters rädsla att bli stigmatiserad skapar en barriär mellan vården och patienten. Enligt Im et al. (2018) har sjukvårdspersonalen som arbetat med isolering en stor rädsla att bli infekterade av den smittsamma sjukdomen och att föra den vidare till anhöriga och vänner (ibid.). När rädslan väger tyngre än ansvaret över omvårdnaden och reglerna kring försiktighetsåtgärder kan det bidra till att interaktionen mellan patient och sjukvårdspersonal blir bristfällig. Det stärks enligt Godsell, Shaban och Gamble (2013) studie genom att sjukvårdspersonalen som vårdade patienter i isolering upplevde skyddsutrustningen som en barriär vid interaktion med patienter. Sjukvårdspersonalen upplevde att om patienterna inte kunde urskilja
personalens ansiktsuttryck kunde missförstånd uppstå vilket komplicerade den terapeutiska relationen mellan patient och personal. Detta resulterade i att sjukvårdspersonalen upplevde att de inte kunde tillgodose ett fulländat psykiskt stöd till patienten. Vottero och Rittenmeyer (2012) beskriver att vid isoleringsvård är det vanligt att sjukvårdspersonalen förbiser det holistiska synsättet och istället ägnar sig åt den smittsamma sjukdomen (Ibid.).
Kommunikation är ett viktigt instrument i omvårdnadssituationer enligt Travelbee (1971, s. 95) där sjuksköterskan måste var kreativ, kunnig och professionell i sin kommunikation. Kommunikation är en pågående process mellan individer genom att uttrycka sig både verbalt och icke-verbalt. Icke verbalt syftar till den kommunikation som utförs genom
22
kroppsspråk (ibid.). Det är viktigt att sjuksköterskan kan kommunicera effektivt samt att sjuksköterskan och patienten förstår kommunikationen sinsemellan. Användandet av icke-verbal kommunikation är ett alternativ för att kunna bidra till en ökad förståelse mellan patient och sjukvårdspersonal när skyddsutrustningen försvårar kommunikationen.
Relationen mellan patient och sjukvårdspersonal kan bli försvårat när patienten
isoleringsvårdas. Detta kan vara en faktor som bidrar till den negativa påfrestningen som patienten upplever. När kontakten med både anhöriga och sjukvårdspersonal är bristande och komplicerad försvinner stöd och uppmuntran vilket utgör att patienten upplever isoleringen krävande och oansenlig. Detta beskriver Travelbee´s (1971, s. 124) i “human to human” teorin där hon belyser att en fungerande relation och interaktion mellan patient och sjukvårdspersonal inte var endast sjukvårdspersonalens ansvar att uppnå. De båda parterna har en del i den konstellationen (ibid.). På grund av detta är det av stor vikt att utbildad personal i den mån de kan, ge en god omvårdnad trots isolering och undervisa andra kring ämnet. Detta belyser Bruns et al. (2020) genom att sjukvården har en viktig roll att utbilda befolkningen för att förebygga stigmatisering. Sjukvårdspersonalen ansvar underlättar för patienten, anhöriga och samhället som är utsatt för stigma i vården. Patienten har en betydelsefull roll i skapandet av en god relation som gynnar patientens förväntan av god vård. Trots att sjuksköterskan har en stor del i att se till att patienten får en bra upplevelse på sjukhuset, är det av stor vikt att både patient och sjuksköterska anstränger sig i relationen sinsemellan.
Ett annat av fynden som framgick av resultatet var att patienterna upplevde isoleringen som en trygghet. Detta grundade sig i den enkelsal som skyddade andra patienter från smitta. Den begränsade miljön i rummet uppfattades som en trygghet och patienterna upplevde sig övervakad av sjukvårdspersonalen som utmynnade sig i en känsla av säkerhet. Dessa känslor stärks enligt Vottero och Rittenmeyer (2012) reviewstudie som belyser patienternas acceptans över ett enkelrum. Den positiva aspekten av ensamhet och privatliv var viktigt för patienterna för att ta kontroll över det som patienterna kunde kontrollera. Patienten ville skapa känslan av självbestämmande (ibid.). Det är viktigt att patienten under vårdtiden får behålla sin autonomi och självbestämmanderätt trots situationen de befinner sig i. Känslan av trygghet är en viktig faktor för acceptans och vägen till tillfrisknande, och utmynnar sig i
23
att vården utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Ett av Persson, Anderberg, Kristensson och Ekwall (2015) fynd stärker fynden från litteraturöversikten, vilket var att patienter med eget rum hade en bättre process till ett tillfrisknande. Patienterna upplevde en stor trygghet till sjukvårdspersonalen och detta ledde till att patienterna uppskattade när personalen kom in i rummet och utförde medicintekniska moment eller endast för sällskap med inslag av informationsgivande samtal eller en dialog gällande patientens mående och allmäntillstånd (ibid.).
Fynden från den kvantitativa datan i det föreliggande resultatet visade att patienter som vårdades i isolering var nöjd med omvårdnaden. Det visade en skillnad mellan icke
isolerade och isolerade patienter gällande upplevelse och tillfredsställelse men det visade att isolerade patienter var nöjd. Da Costa, De Moura, Morares, Dos Santos och De Magalhães (2019) studie visade att kvaliteten på patientsäkerheten och bra omvårdnad var bidragande faktorer till att patienterna var nöjda, men även sjukvårdspersonalens tillgänglighet bidrog till tillfredsställelse (ibid.). Att bedriva god omvårdnad är av stor betydelse för en bra upplevelse på sjukhus och ett snabbt tillfrisknande. En god omvårdnad inger ett professionellt intryck av sjukvårdspersonalen, inger en känsla av att vara delaktig hos patienter och bidrar till att patienterna känner sig både hörd och synlig.
Fynden av det föreliggande resultatet visade att patienterna upplevde isolering lättare på grund av kvalitet i vården och sjukvårdspersonalens strukturerade arbete. Fynden i litteraturöversiktens resultat visade att information och motivation var av stor vikt för att mildra de negativa känslorna hos patienterna. Det stärks genom det Travelbee (1971, s. 101-102) belyser att en individ kan vara i behov av uppmuntran för att kunna hantera både påfrestning och sjukdom. Sådant tillgodoses till följd av att sjuksköterskan kommunicerar med patienten. Enligt Godsell et al. (2013) var detta något som sjukvårdspersonalen lade ner mycket tid på, att försöka kommunicera mer frekvent med patienterna och tillgodose mer tid vid varje besökstillfälle. Det var viktigt att inneha personlig kontakt med patienterna när