Patienters erfarenhet av isoleringsvård på somatisk
vårdavdelning
- En litteraturöversikt
Persson Olivia & Vesterlund Julia
Examensarbete: Omvårdnad GR (C) Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT20
Handledare: Ann Knutsson Examinator: Britt Bäckström Kurskod: OM095G
Abstrakt
Bakgrund: Isoleringsvård finns för att förhindra att infektioner sprids och för att isolera
patienten från att bli smittad från andra. Sjuksköterskan behöver förstå patientens behov för att kunna ge optimal vård och arbeta preventivt för att förutse konsekvenser med
omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning. Metod: Det genomfördes en litteraturöversikt med induktiv ansats med både kvantitativ och kvalitativ forskning som utgör resultatet. Resultatet utgick från 10 kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och två av mixad metod. Resultat: Isoleringsvård gav känslorna ensamhet, ångest, frustration, fångenskap och minskad självbestämmanderätt. Isolering bidrog till att patienternas personliga friheter begränsades och upplevelse av att känna sig smutsig. Patienterna fick få besök av personalen vilket bidrog till utanförskap. Däremot kunde patienterna acceptera isolering genom att de upplevde trygghet och
tillfredsställelse och att kommunikationen från personalen var god. Patienterna upplevde en stor betydelse att inneha kontakt med omvärlden i isolering. Diskussion: Stödet från
anhöriga och sjukvårdspersonal var viktigt för patientens välbefinnande men var en bristande faktor när patienten vårdades i isolering. Det informativa och emotionella stödet var en central del för sjukvårdspersonalen att bidra med till den isolerade patienten. Kommunikationen var viktig för en bra upplevelse. Slutsats: Det är av stor vikt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att ge optimal vård, samt för att kunna förutse negativa känslor som kan uppkomma. Viktigt med forskning i form av prevention och förbättring av sjuksköterskans arbetssätt för att tidigt underlätta upplevelsen av isolering.
Nyckelord: Isoleringsvård, Litteraturöversikt, Omvårdnad, Patient, Somatisk vårdavdelning,
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Isoleringsvård på somatisk avdelning ... 2
Sjuksköterskans omvårdnadsarbete ... 2 Joyce Travelbee ... 3 Problemformulering ... 4 Syfte ... 4 Metod ... 4 Design ... 4
Inklusions- och exklusionskriterier ... 4
Litteratursökning ... 5
Urval, Relevansbedömning och Kvalitetsgranskning ... 6
Analys ... 7
Etiska överväganden ... 9
Resultat... 9
Upplevelsen av information och engagerad sjukvårdspersonal ... 10
1.0 Känslor kring isolering ... 10
1.1 Att vårdas i ensamhet ... 10
1.2 Ångest och frustration ... 11
1.3 Känna sig smutsig ... 12
1.4 Acceptans och känslan av trygghet ... 13
1.5 Tillfredställelse ... 14
2.0 Upplevelsen av information och engagerad sjukvårdspersonal ... 14
3.0 Känslan att inneha kontakt med omvärlden ... 15
1
Introduktion
När en patient isoleras på sjukhus innebär det att patienten har eller är misstänkt för att bära en smittsam sjukdom eller är isolerad på grund utav infektionskänslighet. Isolering är en viktig åtgärd för att minska risken för smittspridning. Vilket innebär ett flertal timmar i ensamhet för patienten. Det är viktigt att få insikt i vad det kan innebära för patienten och vad det kan uppstå för känslor kring situationen och upplevelsen på sjukhus.
Bakgrund
Patientisolering ökar behovet av sjukhusets resurser genom att det både är tidskrävande och materiellt krävande (Kaba, Baumann, Kolotylo & Akhtar-Danesh, 2017). Vid ett sjukhus i USA genomfördes en kartläggning av sjukhusets upptagningsområde som innefattade 250 000 medverkande invånare. Detta för att se hur stor del av vårdplatserna på sjukhuset som används av patienter i behov av isoleringsvård. Resultatet visade att det var 18,1% av de brukande vårdplatserna som utgjordes av isoleringsvård, där en stor del av patienterna vårdades för MRSA och Clostridium difficile (Lee & Lacerna, 2013). I Bruns, Kraguljac och Bruns (2020) studie beskriver de att smittsamma sjukdomar i världen är associerat med ett stigma. Stigmatisering kring dessa sjukdomar har utvecklat ett negativt synsätt på patienter med en sjukdom med hög smittorisk. Stigmatisering har skapat en rädsla hos befolkningen att bli smittad (ibid.). Isoleringsvård uppskattas ta 20 minuter till 2 timmar längre tid av ett arbetsskift genom användning av olika obligatoriska skyddsåtgärder och utrustning (Kaba et al., 2017). Sjuksköterskans upplevelse var att det krävdes överträdelser över rutinerna för isolering för att både hinna genomföra de vanliga arbetsrutinerna och de tidskrävande procedurerna som isoleringsvården krävde. Sjuksköterskans arbetsbelastning ökade vid behandling av patienter som var isolerade, vilket är relaterat till underbemanning av personal, rädsla av att bli smittad samt brist på skyddsutrustning med kvalité (Chen, Chen, Lee & Yang, 2016; Kaba et al., 2017). Guillemin et al. (2013) beskriver att de dagliga
arbetsuppgifterna för sjuksköterskorna planerades och schemalades för att begränsa patientbesöken och därmed minska smittspridningen och begränsa den tidsförlust
2
påfrestning på sjuksköterskan på grund av den stressiga arbetsmiljön och därför inte kunde tillgodose patientens behov (ibid.).
Isoleringsvård på somatisk avdelning
En somatisk vårdavdelning innebär olika avdelningar beläget på sjukhuset med specialistområden. Patienter som blir inlagd på sjukhus kategoriseras ut på de olika somatiska avdelningarna beroende på vilken sjukdom eller problematik personen har (Strøm, Khadem-Mollerup, Schou-Kromberg, Rasmussen & Andersen-Schmidt, 2017). När sjukvården använder sig av isolering har patienten en smittsam sjukdom, är misstänkt för smitta eller för att skydda infektionskänsliga patienter. Detta genomförs genom att nyttja skyddsutrustning och följa de riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal vid isolering
(Biagioli, Piredda, Alvaro & de Marinis, 2016). Försiktighetsåtgärder som används vid isolering är ett enkelrum eller vid brist på platser bli placerad bakom gardiner i ett rum med flera bäddar (Gammon, Hunt & Musselwhite, 2019; Tran et al., 2016). Målet med isolering är att förhindra spridning av olika organismer. Isolering väcker moraliska, etiska och
humanitära frågor genom att patienten under vårdtiden är mycket begränsad, vilket innebär fysiologiska och psykologiska effekter på patienten (Barratt, Shaban & Moyle, 2011). Basala hygienrutiner används inom vården för att minska smittspridning av smittsamma
sjukdomar, multiresistenta bakterier och förhindra infektioner (Kirk et al., 2016).
Smittskyddsåtgärder bygger på beprövad erfarenhet samt vetenskap och ska inneha respekt för patienten, människors lika värde och integritet (Smittskyddslagen, 2004:168, 1 kap. 4§).
Sjuksköterskans omvårdnadsarbete
3
gällande sin sjukdom, behandling och egenvård (Olsson, Karlsson, Berg, Kärrholm & Hansson, 2014; Ulin, Olsson, Wolf & Ekman, 2016). Interaktion och
kommunikation är en viktig del av sjuksköterskans arbete. Detta skall göras emot och tillsammans med patienten för att förbättra hälsa och förebygga ohälsa. Kommunikation med sjuksköterskan är av stor vikt för patienten och dennes emotionella och fysiska välbefinnande. En utvecklad kommunikation och interaktion mellan patienten och sjuksköterskan skapar förutsättningar för en god kvalitet av vården och förhindrar
vårdskador. En god kommunikation innebär att sjuksköterskan erhåller empati för patienten och har ett aktivt lyssnande (Blake & Blake, 2019). Sjuksköterskan har en professionell vårdplikt i förhållande till patienter för att minimera risken att drabbas av
sjukvårdsrelaterade infektioner. Sjuksköterskan har en plikt vid omvårdnad gentemot varje patients fysiska behov samt de psykosociala svårigheter som kan uppstå på grund av ohälsa och behandling (Barratt et al., 2011). Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att tillförsäkra patientsäkerheten och samordna olika omvårdnads professioner (Kirwan, Matthews & Scott, 2013).
Joyce Travelbee
Enligt Travelbee (1971, s. 93-97) är kommunikation ett viktigt redskap för sjuksköterskan för att kunna uppfylla målet med omvårdnad och patientens önskemål (ibid.). Den
professionella sjuksköterskan har som uppgift att kunna stödja patienten och dennes
anhöriga till att ha möjlighet att hantera situationen och patientens lidande, men också finna mening i upplevelsen. Det är en utmaning för sjukvårdspersonalen att tillgodose
4
vad som ska uppnås, varför och hur det ska genomföras för bästa effekt (Travelbee, 1971, s. 96-97).
Problemformulering
Isoleringsvård kräver många försiktighetsåtgärder vilket innebär att flera faktorer av patientvården påverkas. Detta genom att isolerade patienter har mindre kontakt med både sjukvårdspersonal och omvärlden jämfört med icke isolerade patienter, för att minska risken för smittspridning. Denna litteraturöversikt vill ge en ökad förståelse över patienters
upplevelse av isoleringsvård. Detta för att som sjuksköterska ska kunna ge en optimal vård, arbeta preventivt för att kunna förutse riskerna och ge möjlighet till förbättringskunskap om hur isoleringsvård påverkar patienter.
Syfte
Syftet var att belysa patienters upplevelse av isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning.
Metod
Design
Arbetet utformades som en litteraturöversikt, genom att göra en sammanställning av artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. En litteraturöversikthandlar om att kartlägga ett ämnesområde, söka evidens och söka en helhetsförståelse genom systematiskt arbete och att redovisa stegen noggrant. Detta genom att göra en analys och kvalitetsgranska de olika studierna som ligger till grund för den sammanställda forskningen (Friberg, 2017, s. 141). Litteraturöversikten följde en induktiv ansats vilket innebär att forskningen baseras på observationer av patienter i studierna och deras levda erfarenheter som sedan genererar i en teori (Polit & Beck, 2017, s. 81).
Inklusions- och exklusionskriterier
5
som inte hör till det valda ämnesområdet. Dessa kan vara tid, språk och peer reviewed (Östlundh, 2017, s. 77). Avgränsningar är nödvändigt, vad som ska inkluderas och exkluderas för att kunna identifiera problemområdet och sammanställa ett resultat som svarar på litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2017, s. 146).
I denna litteraturöversikt inkluderades både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar samt artiklar med mixad metod skrivna på engelska. Inklusionskriterierna för denna litteraturöversikt var artiklar som beskrev den vuxna patientens upplevelse av
isoleringsvård på somatisk vårdavdelning. Den vuxna patienten i denna litteraturöversikt var över åldern 18 år. Artiklarna skulle inte vara äldre än 10 år, mellan åren 2010-2020. För att artiklarna skulle inkluderas i litteraturöversikten krävdes det att artiklarna innehöll etiska principer, innehålla ett etiskt godkännande eller samtycke från patienterna i studien.
Studierna som inkluderades skulle även vara av hög eller medel kvalitet enligt
kvalitetsgranskning. Studier som exkluderades var från sjuksköterskans och närståendes perspektiv, pediatrisk upplevelse av isoleringsvård, studier från en psykiatrisk vårdenhet samt pandemin covid-19.
Litteratursökning
Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed i september år 2020.
Sökningen grundades på de centrala begreppen för det valda syftet och inklusionskriterier, vilket utgjorde att Mesh-termer, Cinahl subject headings samt fritextord utformades. Sökningen utgick från de två faserna; den inledande och den egentliga
6
Heading (MW) “patient isolation” och även fritextord “hospital” och “experience”. När sökningen innehöll ordet “hospital” användes trunkering, “*” för att databaserna skulle inkludera dokument med böjningar av ordet i sökningen (Östlundh, 2017, s. 71). Den booleska sök-operatoren AND användes vid sökningarna (Östlundh, 2017, s. 72). Fritextord användes av den anledningen att det gav högst antal och mest relevanta träffar till det valda syftet och inklusionskriterierna (Bilaga 1). Det genomfördes även en manuell sökning av Alnasser et al. (2018) som återfanns i en reviewartikeln The role of spiritually in patients undergoing hematopoietic stem cell transplantation: a systematic mixed studies review skriven av Zheng, Yuan, Zhao, Guan, Zhang och Zhang (2020).
Urval, Relevansbedömning och Kvalitetsgranskning
Urvalsbedömningen bestod av olika steg för att kunna identifiera artiklar som var relevanta till problemformulering, det valda syftet och inklusionskriterierna. De olika urvalen
utmynnade i det utvalda artiklarna till litteraturöversiktens resultatdel. Urval 1 innebar att läsa titlarna på de träffar som uppstod vid sökning i databaserna, sammanlagt lästes 400 titlar på både PubMed och Cinahl. Urval 2 innebar att läsa abstrakt av de artiklar där titeln var i överensstämmelse med det valda ämnet, vilket motsvarade 45 artiklar. Vid urval 3 skulle hela artikeln läsas, på de artiklar med abstrakt som var i enlighet med syftet och inklusionskriterierna, där hela 26 artiklar lästes. Beställdokument som uppkom i sökningarna valdes bort. Därefter valdes 14 artiklar ut som överensstämde med
litteraturöversiktens syfte och inklusionskriterier. Det 14 artiklar som valdes ut och den artikel som återfanns i manuell sökning gick vidare till steget relevansbedömning. Denna bedömning gjordes utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall (SBU, 2014a) för bedömning av relevans, där alla artiklar bedömdes vara relevant. I urval 4 kvalitetsgranskades artiklarna med stöd av en granskningsmall och var de artiklar som utgjorde resultatet (Bilaga 1).
Kvalitetsgranskningen av de kvalitativa artiklarna utfördes med stöd från
7
Den kvalitativa granskningsmallen från SBU (2014b) innefattade frågor som kunde besvaras med antingen ja, nej, oklart eller ej tillämpligt. Frågorna i båda granskningsmallarna var baserade på studiernas innehållande delar. Exempel på sådana delar var om studien utgick från en väldefinierad problemformulering eller frågeställning. För de kvalitativa studierna innebar hög kvalitet att det fanns en väldefinierad problemformulering och syfte, ett urval som var relevant och tydligt beskrivet med ett etiskt resonemang av betydelse. Tydlig datainsamling och analysmetod samt ett logiskt men även begripligt resultat. Medel kvalitet innefattade om studierna hade ett väl formulerat syfte och en noggrant beskriven metoddel, samt ett relevant resultat. För låg kvalitet motsvarade det att studierna inte hade ett syfte i överensstämmelse med resultatet samt att metoddelen var otillräckligt beskriven. För att de kvantitativa artiklarna skulle inneha hög kvalitet krävdes det att studierna var välplanerade, med en väl beskriven metod, tillräckligt stor deltagargrupp för att
frågeställningen/problemformuleringen skulle kunna besvaras. Det skulle även finnas ett väl analyserat och beskrivet resultat (Friberg, 2017, s. 46-47). Artiklarna som inkluderades till litteraturöversikten var sammanlagt 15 stycken varav nio av hög kvalitet och sex av medel kvalitet (Bilaga 2).
Analys
Enligt Friberg (2017, s. 135-136) ska de valda artiklarna analyseras, vilket innebär att bryta ner artiklarnas resultat och därifrån identifiera de delar som kan vara av andemening för syftet (ibid.).
De kvalitativa artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundman (2004) manifest innehållsanalys. Artiklarna lästes flera gånger för att identifiera meningsbärande enheter som hade betydelse för det valda syftet och inklusionskriterier. Meningsenheterna som valdes ut lades in i tabellen, citerades från orginalartikeln på engelska. Efter det översattes meningarna till svenska för en ökad förståelse. När meningarna hade översatts
sammanfattades texten och kortades ner vilket utgjorde rubriken kondenserade
8
meningsenheterna som hörde till samma kategori och subkategori lades in under rubrikerna för att få ett sammanhang. Detta för att se vilken ordning informationen skulle placeras och en röd tråd utformades, vilket utgör resultatet. Analysen genomfördes två gånger.
Tabell 1; exempel på analys
De kvantitativa studierna som var i överensstämmelse med litteraturöversiktens valda syfte och inklusionskriterier valdes ut för att analyseras. Detta genomfördes genom en
datareduktion som utformades från faktorer av intresse och aktuella variabler som kunde identifieras i de kvantitativa studierna. Enligt Friberg (2017, s. 150) är en datareduktion användbar för att få ut den information från artiklarna som är betydande och handlar om det valda syftet och frågeställningar (ibid.). Faktorerna var författare/årtal, antal deltagare, patientens perspektiv, isoleringsvård och variablerna ångest, tillfredsställelse av
isoleringsvård, vikten av information och signifikansnivå. Datareduktionen medförde att likheter och skillnader kunde identifieras hos studiernas resultat, där kvantitativ data var i enlighet med de kvalitativa subkategorierna som utgör resultatet, se tabell 2, datareduktion. Det kvantitativa resultatet infogades under gemensam subkategori som bildades i den kvalitativa analysen. Dessa kvalitativa subkategorierna var; ångest och frustration samt upplevelsen av engagerad sjukvårdspersonal och information. Men även subkategorin;
Meningsbärande enhet
Direkt översättning till svenska av meningsbärande enhet
Kondensering av meningsbärande enhet
Kod Subkategori Kategori
Participants also expressed frustration that being restricted to their room limited their
independence. Having to ask for a drink or to be taken to the shower affected what little control they felt they had over their life in hospital.
Deltagare uttryckte frustration över att bli begränsad till deras rum vilket minskade deras självständighet. Bli tvungen att fråga om något att dricka eller bli hjälpt till duschen fick dem att inse hur lite kontroll de upplevde att de hade över sitt liv på sjukhuset.
Deltagare uttryckte frustration över deras reducerade självständighet och minskad kontroll över livet.
Frustration Ångest och frustration
9
tillfredsställelse, som endast består av kvantitativ data. Det valdes att göra en subkategori genom att tillfredsställelse också är en känsla av isolering.
Tabell 2; Datareduktion
Etiska överväganden
Resultatet är inte påverkad av personliga åsikter och tolkningar utan är baserat på de utvalda artiklarna. Artiklarna som valdes ut till litteraturöversiktens resultatdel innehöll ett etiskt godkännande, ett etiskt resonemang eller att patienterna gett samtycke. Enligt Polit och Beck (2017, s. 137-141) skall forskaren för studien värna om människans integritet, hälsa och säkerhet. För deltagarna i studierna innebär detta att ha friheten att delta och lämna studien under processens gång. Deltagarna skall även skyddas och inte utsättas för fysisk eller psykisk skada eller obehag.
Resultat
Resultatet var baserad på 10 artiklar med kvalitativ design, tre av kvantitativ design och två var av mixad metod där endast den kvalitativa datan användes. Den kvantitativa datan placerades under de kvalitativa subkategorierna och utformade även en egen subkategori med endast kvantitativt resultat. Resultatet belyser känslorna som uppkom i samband med isoleringsvård ur ett patientperspektiv. Patienter upplevde affekt av ensamhet och
utanförskap, ångest, frustration och upplevde känslan av att vara smutsig. Patienterna hade även erfarenhet av en acceptans, trygghet och tillfredsställelse relaterat till isoleringsvården. Detta baserades på en god omvårdnad och sjukvårdspersonalens engagemang. Ett av
10
resultatets huvudfynd var att patienters behov av att ha kontakt med yttre omvärlden var viktig och betydelsefull för tillfrisknandet.
Tabell 3; Översikt av kategori och subkategori
1.0 Känslor kring isolering
1.1 Att vårdas i ensamhet
De upplevda erfarenheterna var att isolering gav negativa effekter på patienternas
emotionella tillstånd. Genom att vara i isoleringsvård förstärktes känslan av ensamhet som i sin tur ledde till nedstämdhet (Biagioli et al., 2017; Gulliemin et al., 2014). Ensamheten beskrevs som antingen väldigt jobbig eller inte hanterbar, beroende på hur påfrestande isoleringen var på patienten. Isolering medförde flera psykologiska effekter som psykisk stress över att inte inneha möjligheten att träffa anhöriga. Denna förnimmelse upplevdes som starkast under natten på grund av tystnad och färre besök av sjukvårdspersonalen (Alnasser et al., 2018). När personalen inte tillät patienterna som vårdades på sjukhus under en längre tid att träffa släkt och vänner, resulterade det i negativa psykologiska effekter som bidrog till att flera patienter försökte ta sig ifrån sjukhuset (Bieh, Weigel & Smith, 2017). Patienterna upplevde även fysiska och känslomässiga hinder och att isolering bidrog till rädsla över allvaret i deras situation, samt att det var deras fel att de inte fick några besök
Kategori Subkategori
Känslor kring isolering • Att vårdas i ensamhet
• Ångest och frustration • Känna sig smutsig
• Acceptans och känslan av trygghet • Tillfredställelse
Upplevelsen av information och engagerad sjukvårdspersonal
11
under vårdtiden (Gulliemin et al., 2014). Detta ingav känslan av ensamhet och sorg genom att vara instängd i ett litet rum och höra andra patienter gå ute i korridoren och prata med varandra. Känslan av att vara instängd ingav även känslan av att inte få någon luft (De Jesus, Dias & De Figueiredo, 2019). Utanförskap och ensamhet uppstod på grund av isolering men blev starkare genom att patienterna blev placerade på en vanlig avdelning där de var de enda patienterna som behövde isoleras (Gulliemin et al., 2014). Patienterna var isolerad i ett låst rum som var konstruerad med dubbla skiljeväggar vilket bidrog till känslan ensamhet (Biagioli et al., 2017). Patienter upptäckte snabbt att det fanns begränsningar inom hälso- och sjukvården. Det rapporterades att patienterna upplevde osäkerhet genom att
isoleringsrummet uppfattades som en barriär till vårdpersonalen. Patienterna var oroliga över att inte kunna tillkalla hjälp vid behov och att ingen skulle höra vid utrop på hjälp (Biagioli et al., 2016).
1.2 Ångest och frustration
När behovet av isoleringsvård upptäcktes, flyttades patienter till en isoleringsavdelning utan att få en förklaring till varför de blev flyttade dit, vilket bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskor från huvudavdelningen gav löften om att mer information skulle ges om infektionen på den nya avdelningen. Detta utmynnade i att patienterna upplevde frustration över att vara i isoleringsvård, och osäkerhet uppstod genom att allt hade förändrats snabbt. Patienterna hade inte fått någon uppfattning vad isolering och själva infektionen skulle få för
12
innebar att de överträdde reglerna för isolering, för att tillgodose behoven (Eli et al., 2020). Även om patienterna hade en förståelse för anledningen till isolering upplevdes en viss frustration gentemot hur lite kontroll de hade över livet under sjukhusvistelsen. Frustration över att inte ha möjlighet att hämta något att dricka eller duscha utan att vara beroende av vårdpersonalen (Barratt, Shaban & Moyle, 2010). Isolering bidrog till att patienterna upplevde flera negativa känslor som misstro och ilska, där den dominerande känslan var frustration. Detta på grund av att patienterna kände misstro till isoleringen och
sjukvårdspersonalen. Patienterna hade svårt att förstå varför de behövde vara isolerade av den anledningen att det fanns fler och farligare mikroorganismer som de kunde drabbas av (Eli et al., 2020).
I den kvantitativa studien av Guilley-Lerondeau, Bourigault, Guille des buttes, Birgand och Lepelletier (2016) beskriver de att försiktighetsåtgärder vid isolering som patienterna
behövde genomgå resulterade i att 30 isolerade (n=90) patienter upplevde att situationen var ångestframkallande, vilket visade en signifikant skillnad från de 60 (n=90) patienter som inte vårdades i isolering. Studien gjord i Turkiet av Findik, Ozbas, Cavdar, Erkan och Topcu (2012) visade att bidragande faktorer till känslan ångest var de höga kostnaderna och den förlängda vårdtiden som isoleringsvården medförde. Enligt Wassenberg, Severs och Bonten (2010) påverkade inte korttidsisolering patienternas psykologiska välbefinnande. Det visades ingen signifikant skillnad mellan de 42 patienter (n=126) som var isolerad under en kort period jämfört med de 84 patienter (n=126) som var icke isolerade vad gäller ångest och nedstämdhet. Det fanns inte heller några skillnader mellan patienternas livskvalitet.
1.3 Känna sig smutsig
Känslorna kring isoleringen var kränkande och de upplevde sig både vara instängda och begränsade när de inte fick träffa andra patienter. Besöken från vårdpersonalen var få, och inkluderade endast besök vid läkemedelsadministrering, omvårdnad och vid mattillfällen (Skyman, Thunberg Sjöström & Hellström, 2010). Patienterna upplevde även att
13
skyddsutrustning för att komma in i rummet och utföra omvårdnad, vilket upplevdes som skrämmande (Gulliemin et al., 2014). Stigmatisering upplevdes genom att flera av
vårdpersonalen valde att använda skyddsutrustning för att endast prata med patienterna vilket skapade förhinder för interaktion mellan patient och vårdpersonal. Emellanåt pratade läkarna genom en springa i dörren för att inte behöva använda sig av skyddskläder medan andra undvek att skaka hand när de gick in i rummet och hälsade (King et al., 2019; Barratt et al., 2010). Det bidrog därtill att patienter kände sig motbjudande och smutsiga, vilket i sin tur gav känslan av att vara åsidosatt, och ingav rädsla över att överföra smittan till andra (Barratt et al., 2010; Goldsack et al., 2014). Patienter upplevde att själva situationen och isoleringen bidrog till att de upplevde sig vara underlägsen alla andra, och att det påverkade dem dåligt psykologiskt. Ordet isolering uppfattades ofta som något dåligt, och skapade skräck hos de som inte vårdades i isolering vilket upplevdes som påfrestande för de isolerade patienterna (De Jesus et al., 2019).
1.4 Acceptans och känslan av trygghet
Isoleringsåtgärder som användes var väl begripliga samt accepterade av patienterna, genom att de ansåg att försiktighetsåtgärderna vid isolering var en metod för att beskydda andra människor. Det bidrog till känslan av lättnad hos patienterna på grund av vetskapen om att andra inte blev smittad (Gulliemin et al., 2014). Flera patienter var tacksamma över att vårdas på en enkelsal än att dela rum med andra (Biagioli et al., 2017; Gulliemin et al., 2014). De blev mer avslappnade från ett emotionellt och socialt perspektiv genom att inte dela rum med andra och bli emotionellt involverad i andra patienters lidande (Biagioli et al., 2017). Skyddsisolering upplevdes som en trygg begränsad miljö. Patienterna upplevde att få vara själv i ett ensamt rum var som en frälsning vid nedsatt allmäntillstånd och att det var bättre att vara på sjukhuset tills dess att de mådde bättre (Biagioli et al., 2016). Känslan av trygghet var något som patienterna upplevde genom att isolering bidrog till ständig övervakning från sjukvårdspersonal (Biagioli et al., 2017). Den största anledningen till belåtenheten berodde på integritet och minskad förnedring över att behöva dela rum och toalett (De Jesus et al., 2018; Gulliemin et al., 2014). Patienter accepterade isolering genom att de upplevde att
14
de hade vårdats i ett vanligt rum med andra patienter (Gulliemin et al., 2014; McCabe, Roche, Hegarty & McCann, 2011). Detta eftersom patienterna hade färre besök från anhöriga vilket bidrog till att vårdpersonalen kunde fokusera mer på patienterna (McCabe et al., 2011).
1.5 Tillfredställelse
Enligt den kvantitativa studien Findik et al. (2012) var det 32 (n=37) av patienterna i isolering som var nöjda med att vårdas i isoleringsrum, av den anledningen att de fick god
omvårdnad och noggrant städat, samt att de inte störde någon annan (ibid.).
Det visade skillnader hos patienterna i isolering jämfört med icke isolerade patienter gällande möjlighet till dagliga aktiviteter, kvaliteten på städning av rum och hur tillgänglig personalen var. De isolerade patienterna var mindre nöjda med dessa faktorer jämfört med icke isolerade patienter men analysen visade ändå att de isolerade patienterna upplevde god vård och var nöjda (Guilley-Lerondeau et al., 2016).
2.0 Upplevelsen av information och engagerad sjukvårdspersonal
Kvaliteten på sjukvården var något ett flertal patienter uppskattade. De var nöjda över hur professionell och strukturerad sjukvårdspersonalen var i sitt arbete. Personalen visade sin mänskliga sida samt positivitet och inte bara respekt och vänlighet, vilket tillförde att isoleringen upplevdes lättare att hantera (Biagioli et al., 2017). Den negativa känslan som isolering skapade mildrades tack vare information och motivation från sjukvårdspersonalen, och det engagemang personalen bedrev när patienter var oroliga. Detta medverkade till att patienterna lättare kunde finna sig i situationen de befann sig i (Biagioli et al., 2016). Men även att de kunde förbereda sig mentalt och anpassa sig för isoleringen. Patienter berättade att somliga av sjukvårdspersonalen många gånger besökte patientrummet för att prata och inte bara vid begäran från patienten, vilket resulterade i trevnad. Sjuksköterskor med en positiv attityd hjälpte patienterna att själv hålla humöret uppe (Biagioli et al., 2017).
Guilley-Lerondeau et al. (2016) beskriver i den kvantitativa studien att
15
tillfredsställd med kvaliteten på den information de fick av vårdpersonalen angående infektionen och isoleringsåtgärderna. Det var 98% (59/60) av patienterna var nöjda över den kvaliteten på information de fick om isoleringen och det medicinska (ibid.). Enligt
Wassenberg et al. (2010) studie rapporterades det att 95% (n=42) av patienterna var väl informerade om de isoleringsåtgärder som skulle användas. Patientupplevelsen delades upp i positiva, neutrala och negativa känslor kring information, tillgänglighet av vårdpersonal och kvaliteten av vården, där det visade att känslorna av positivitet eller att vara neutral upplevdes som starkast.
3.0 Känslan att inneha kontakt med omvärlden
För att mildra känslan av isolering var det viktigt att underhålla sig själv, som att läsa en bok eller se på tv. Patienter ringde till sina anhöriga för att fördriva tid och för att klara av att hantera situationen (Biagioli et al., 2016; Biagioli et al., 2017). Flera patienter upplevde att nätterna var långa när de inte kunde sova, genom att de inte kunde föra oväsen genom att störa andra medpatienter, men att de på dagtid kunde underhålla sig själva (Biagioli et al., 2016). Det var viktigt att det fanns ett fönster inne i rummet för att minska känslan av instängdhet. En utsikt gav känslan av att inneha kontakt med omvärlden (Barratt et al., 2010). Isoleringen upplevdes tråkig för patienterna eftersom de inte kunde utföra några aktiviteter, men en utsikt över en park ingav någon form av tröst genom att se de vackra fälten och grönskan utanför (Skyman et al., 2010). Ett sätt att kunna hantera isolering i ett rum utan fönster var en Open window metod som beskrivs enligt McCabe et al. (2011) som ett virtuellt fönster som patienten själv kan kontrollera. Patienterna upplevde fönstret som en distraktion, en förbindelse med omvärlden och uppskattade dess förmåga att inge
16
Diskussion
Metoddiskussion
I diskussionen diskuteras begreppen trovärdighet, överförbarhet, validitet och reliabilitet mot litteraturöversikten. Trovärdighet beskrivs som den grad av säkerhet forskaren innehar i den kvalitativa forskningen vad gäller insamling av metod och analys (Polit & Beck, 2017, s. 747). Polit och Beck (2017, s. 747) beskriver även överförbarhet i den utsträckning fynden i den kvalitativa forskningen kan föras över till en annan grupp och sammanhang (ibid.). Validitet refererar till i vilken grad en slutsats är korrekt och välgrundad i förhållande till studien, gällande metod och datainsamling (Polit & Beck, 2017, s. 747). Reliabilitet innebär den utsträckning mätningen inte har några mätfel samt att upprepad mätning är densamma (Polit & Beck, 2017, s. 742). Litteraturöversiktens validitet och trovärdighet stärks genom att både kvalitativ och kvantitativ forskning används eftersom det är ett krav för att
åstadkomma evidensbaserad vård enligt Polit och Beck (2017, s. 160-161).
Litteraturöversikten följde ävenledes en induktiv ansats vilket är en styrka. Hade arbetet utgått från en deduktiv ansats hade det inneburit en svaghet och inte uppfyllt syftet om att ta reda på upplevelserna av isoleringsvård, genom att det då redan finns en teori som
utgångspunkt och att sedan ta reda på om teorin stämmer (Polit & Beck, 2017 s. 81). Att utgå från en deduktiv ansats hade påverkat studiens trovärdighet och överförbarhet negativt, då resultatet i studien hade utgått från författarnas teori kring ämnet.
Användning av inklusions- och exklusionskriterier är av stor vikt för litteraturöversiktens kvalitet, men även trovärdighet och överförbarhet (Polit & Beck, 2017, s. 250; 560). Detta medförde att ett flertal relevanta artiklar försvann från sökningen på grund av
17
på ny forskning. Pandemin covid-19 exkluderas eftersom det är ett aktuellt ämne. Forskningen ansågs vara en svaghet då forskningsfältet inte är breddat och tillräckligt omfattande för att bidra till litteraturöversiktens resultat. Detta kan ha resulterat i att information av värde har exkluderats. Något som inkluderades efter övervägande var isoleringsvård i länderna Saudiarabien, Israel och Nigeria. I sjukvården runt om i världen finns det skillnader både kulturellt och ekonomiskt vilket kan påverka litteraturöversiktens resultat genom att inte exkludera studierna. Däremot ansågs det inte vara negativt då
isoleringsvård upplevdes lika oberoende på vart i världen patienterna kom ifrån, och ansågs därför inte influera litteraturöversiktens överförbarhet och reliabilitet (Polit & Beck, 2017, s. 303; 560).
Databaserna som användes var relevanta för det valda ämnet, genom att innehålla information vad gäller både omvårdnadsvetenskap och medicin (Östlundh, 2017, s. 67). Användning av flera databaser ökar litteraturöversiktens trovärdighet, genom att ge en täckande bild över ämnet då databaserna inriktar sig på olika saker, vilket stärks enligt Polit och Beck (2017, s. 92). Det fanns inte mycket forskning inom ämnet, vilket bidrog till
svårigheter att finna de rätta sökorden. Detta genom vad Östlundh (2017, s. 61) skriver om att den egentliga informationssökningen tar tid (ibid.). De valda sökorden resulterade i en data saturation som Polit och Beck (2017, s. 561) beskriver som att hitta den information som finns i den utsträckning att ny information inte finns att tillägga (ibid.). Det stärker arbetets trovärdighet och reliabilitet, av den anledning att insamlingsmetoden genomförts på ett grundligt vis och eftersom en upprepad mätning hade varit densamma (Polit & Beck, 2017, s. 742-747).
18
diskussion men ansågs inneha en adekvat längd då insamlingsmetoden var väl formulerad med ett relevant resultat. Kvalitetsgranskningen var en bra metod som gav tydliga resultat. Däremot upplevdes det att några punkter i granskningsmallarna inte var relevanta för syftet, och kvaliteten på somliga artiklar drogs ner. De två studierna med mixad-metod granskades med SBU:s granskningsmall då endast den kvalitativa datan användes eftersom den
kvantitativa datan inte svarade mot det valda syftet. Analysen genomfördes två gånger på grund av att resultatet inte upplevdes inneha ett sammanhang och en röd tråd. Detta stärker trovärdigheten i resultatet genom att sträva efter tillförlitlighet av datan och tolkningen av dessa, samt hålla sig till sanningen av kontexten (Polit & Beck, 2017, s. 559).
Det etiska resonemanget var av stor vikt under hela arbetsgången. Enligt Polit och Beck (2017, s. 139) har forskarna en skyldighet att minska och förebygga eventuella skador på människor som deltar. Deltagarna bör även inte utsättas för olika obehag och risker (ibid.). Därför var det av stor vikt för litteraturöversiktens inkluderade artiklar innehöll det delar som beskrivs i etiska överväganden. Detta bidrar till att trovärdigheten ökar i
litteraturöversiktens resultat genom att deltagarna frivilligt har deltagit i studierna och att deras integritet och säkerhet har bibehållits.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser och erfarenhet av isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning. Isoleringsvården har en stor påverkan på patienten.
Resultatet som denna litteraturöversikt visade att upplevelserna ur ett patientperspektiv var stort antal varierande känslor och upplevelser. Isolering bidrog till känsla av ensamhet, ångest, frustration och en känsla av att känna sig smutsig relaterat till sin smittsamma sjukdom. Patienterna kunde ändå acceptera och var nöjda med situationen och se det nödvändiga och hade förståelse för åtgärden att placeras i isolering. För att uppleva acceptans var det viktigt för patienten att inneha kontakt med omvärlden samt få
19
Fynden av det föreliggande resultatet visade att känslan av ensamhet hade en stor påverkan på patienterna i isolering och bidrog till en negativ psykisk påfrestning. Känslan av
ensamhet grundade sig i den bristande sociala tillgängligheten, avsaknad av sina anhöriga och färre besök från sjukvårdspersonalen. Restriktionerna för de isolerade patienterna ledde till en känsla av utanförskap och ensamhet som utgick från ett mindre kontaktnät med sjukvårdspersonalen och medpatienter. I en reviewartikel skriven av Vottero och
Rittenmeyer (2012) beskriver de att patienternas tillit och trygghet till sina anhöriga bidrog till att patienterna hade ett förbättrat psykiskt mående när de anhöriga kunde besöka och ge sällskap. De anhöriga var en stöttepelare för patienterna genom sjukhusvistelsen. Travelbee (1971, s. 68) beskriver att den sjuka patienten har ett behov av stöd från sina anhöriga. När anhöriga inte kommer på besök har det en ökad negativ påverkan på patienten som kan skapa känslan av nedstämdhet, ensamhet och oduglighet. Den sjuka har samma behov som en frisk människa, att bli sedd, uppskattas och vara behövd. Detta kan leda till att patienten tappar hopp och kan påverka tillfrisknandet negativt (ibid.). Upplevelsen av isoleringsvård påverkas i stor omfattning av bristen av anhörigas närvarande. Där har sjukvårdspersonalen en möjlighet av förbättring för att minska den negativa påfrestningen hos patienten genom att vara ett stöd för patienten. Travelbee (1971, s. 106) menar att det är viktigt att
sjuksköterskan kan fokusera på patienten och finnas där både fysiskt och psykiskt, men även vara mottaglig för informationen i kommunikationsprocessen (ibid.). Genom det Travelbee beskriver är det därför viktigt att sjukvårdspersonalen ska finnas och ge stöttning för patienten och vara till hjälp för tillfrisknandet och patientens välbefinnande. Mattila,
20
skriver, att när sjukvårdspersonalen arbetar utifrån personcentrerad vård gynnar det tilliten och relationen mellan patient och sjukvårdspersonal. Patienter upplevde sig mer
tillfredsställd med vården när sjukvårdspersonalen jobbat med personcentrerad vård. Det genererade i att patienterna utvecklade sin egenvård och blev självständig i sin framtida vård och hälsa.
I litteraturöversiktens resultatdel framgick det att patienterna upplevde starka negativa känslor kring att vara isolerad. Detta berodde på den miljö de var utsatta för. Känslan av att vara beroende av sjukvårdspersonalen och frustrationen över att vara instängd på ett rum, skapade känslorna nedstämdhet och ångest hos patienterna. Enligt Barratt et al. (2011) reviewartikel visade det sig att sjuksköterskor undvek patienter som var nedstämda som vårdades i isoleringsrum på grund av att de upplevde sig vara otillräcklig för att kunna hantera patientens psykologiska behov, vilket ökade känslan av nedstämdhet hos patienten (ibid.). Sjukvårdspersonalen skall inge ett professionellt arbetssätt genom att kunna
rekommendera och utföra omvårdnadsåtgärder till de patienter som uttrycker nedstämdhet. Det belyser Saadatmand et al. (2013) studie genom att sjukvårdspersonalen kan
rekommendera musik och ljudinspelningar från naturen som har visat sig minska känslan av ångest och stress. I studien av Van Heuvel, Eilers, Feenstra, Haverkate och Timen (2020) uttrycker sjukvårdspersonal som själv varit isolerad och haft rollen som patient att de fick mer empati och förståelse för patienter i isoleringsvård. Detta skapade en eftertänksamhet hos sjukvårdspersonalen som gynnade deras arbetsposition. Detta genom att möta
patienterna på ett mer respektfullt tillvägagångssätt än tidigare relaterat till deras tidigare upplevda känslor och erfarenheter (ibid.). Patienten bör vara den centrala delen i vården och skall respekteras och behandlas med empati. Sjukvårdspersonalens stora arbetsuppgift är att vårda och tillgodose patientens behov. Detta innebär att hitta strategier för att minska
21
nedstämdhet och stress. Sjuka människor enligt Travelbee (1971, s. 98) har en större benägenhet att informera om rädslor och bekymmer om de upplever att sjuksköterskan besitter kännedom om dem, och att det finns en tillit sinsemellan (ibid.). Kommunikation och interaktion med patienterna skapar en möjlighet till att förstå och kunna arbeta preventivt för att motverka negativa känslor, men även för att inge trygghet för patienterna. Travelbee (1971, s. 95) beskriver att kommunikationen från sjuksköterskan är för att motivera och inneha inverkan på den sjuka patienten, samt har som uppgift att influera patienten i dennes vård.
Ett av fynden i litteraturöversikten var att patienterna upplevde rädsla över att personalen alltid var tvungen att använda skyddsutrustning vid omvårdnad. Ett återkommande beteende var att sjukvårdspersonalen tog på sig skyddsutrustning för att endast
kommunicera med patienten vilket bidrog till stigmatisering och att patienterna upplevde sig motbjudande och smutsiga. I Bruns et al. (2020) studie beskriver de att patienters rädsla att bli stigmatiserad skapar en barriär mellan vården och patienten. Enligt Im et al. (2018) har sjukvårdspersonalen som arbetat med isolering en stor rädsla att bli infekterade av den smittsamma sjukdomen och att föra den vidare till anhöriga och vänner (ibid.). När rädslan väger tyngre än ansvaret över omvårdnaden och reglerna kring försiktighetsåtgärder kan det bidra till att interaktionen mellan patient och sjukvårdspersonal blir bristfällig. Det stärks enligt Godsell, Shaban och Gamble (2013) studie genom att sjukvårdspersonalen som vårdade patienter i isolering upplevde skyddsutrustningen som en barriär vid interaktion med patienter. Sjukvårdspersonalen upplevde att om patienterna inte kunde urskilja
personalens ansiktsuttryck kunde missförstånd uppstå vilket komplicerade den terapeutiska relationen mellan patient och personal. Detta resulterade i att sjukvårdspersonalen upplevde att de inte kunde tillgodose ett fulländat psykiskt stöd till patienten. Vottero och Rittenmeyer (2012) beskriver att vid isoleringsvård är det vanligt att sjukvårdspersonalen förbiser det holistiska synsättet och istället ägnar sig åt den smittsamma sjukdomen (Ibid.).
22
kroppsspråk (ibid.). Det är viktigt att sjuksköterskan kan kommunicera effektivt samt att sjuksköterskan och patienten förstår kommunikationen sinsemellan. Användandet av icke-verbal kommunikation är ett alternativ för att kunna bidra till en ökad förståelse mellan patient och sjukvårdspersonal när skyddsutrustningen försvårar kommunikationen.
Relationen mellan patient och sjukvårdspersonal kan bli försvårat när patienten
isoleringsvårdas. Detta kan vara en faktor som bidrar till den negativa påfrestningen som patienten upplever. När kontakten med både anhöriga och sjukvårdspersonal är bristande och komplicerad försvinner stöd och uppmuntran vilket utgör att patienten upplever isoleringen krävande och oansenlig. Detta beskriver Travelbee´s (1971, s. 124) i “human to human” teorin där hon belyser att en fungerande relation och interaktion mellan patient och sjukvårdspersonal inte var endast sjukvårdspersonalens ansvar att uppnå. De båda parterna har en del i den konstellationen (ibid.). På grund av detta är det av stor vikt att utbildad personal i den mån de kan, ge en god omvårdnad trots isolering och undervisa andra kring ämnet. Detta belyser Bruns et al. (2020) genom att sjukvården har en viktig roll att utbilda befolkningen för att förebygga stigmatisering. Sjukvårdspersonalen ansvar underlättar för patienten, anhöriga och samhället som är utsatt för stigma i vården. Patienten har en betydelsefull roll i skapandet av en god relation som gynnar patientens förväntan av god vård. Trots att sjuksköterskan har en stor del i att se till att patienten får en bra upplevelse på sjukhuset, är det av stor vikt att både patient och sjuksköterska anstränger sig i relationen sinsemellan.
23
att vården utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Ett av Persson, Anderberg, Kristensson och Ekwall (2015) fynd stärker fynden från litteraturöversikten, vilket var att patienter med eget rum hade en bättre process till ett tillfrisknande. Patienterna upplevde en stor trygghet till sjukvårdspersonalen och detta ledde till att patienterna uppskattade när personalen kom in i rummet och utförde medicintekniska moment eller endast för sällskap med inslag av informationsgivande samtal eller en dialog gällande patientens mående och allmäntillstånd (ibid.).
Fynden från den kvantitativa datan i det föreliggande resultatet visade att patienter som vårdades i isolering var nöjd med omvårdnaden. Det visade en skillnad mellan icke
isolerade och isolerade patienter gällande upplevelse och tillfredsställelse men det visade att isolerade patienter var nöjd. Da Costa, De Moura, Morares, Dos Santos och De Magalhães (2019) studie visade att kvaliteten på patientsäkerheten och bra omvårdnad var bidragande faktorer till att patienterna var nöjda, men även sjukvårdspersonalens tillgänglighet bidrog till tillfredsställelse (ibid.). Att bedriva god omvårdnad är av stor betydelse för en bra upplevelse på sjukhus och ett snabbt tillfrisknande. En god omvårdnad inger ett professionellt intryck av sjukvårdspersonalen, inger en känsla av att vara delaktig hos patienter och bidrar till att patienterna känner sig både hörd och synlig.
24
personcentrerad omvårdnad och trevnad för patienterna, vilket är det Travelbees kommunikationsteori poängterar. Detta genom att patienterna är i en utsatt situation, behöver stöttning från sjukvårdspersonalen i sitt tillfrisknande och kan inge en trygghet. Goh och Vehviläinen-Julkunen (2016) stärker litteraturöversiktens fynd genom att
patienterna kände sig tillfredsställd med vården när sjukvårdspersonalen gav rätt och tydlig information. Informationen skulle ges under lugna omständigheter och patienter upplevde en god omvårdnad när sjukvårdspersonalen arbetade på ett professionellt arbetssätt och kunde ge effektiv och snabb vård. Enligt Kagan, Fridman, Shalom och Melnikov (2017) var det viktigt för sjukvårdspersonalen att inneha kunskap och information kring den
smittsamma sjukdomen för att arbeta strukturerat. Detta bidrog till att sjukvårdspersonalen hade möjlighet att ge omvårdnad och omsorg med god kvalitet.
Patienterna i litteraturöversiktens resultat uttryckte att de använde sig av olika aktiviteter för att fördriva tiden av sin sjukhusvistelse och vårda sitt mående. Tiden i isolering hanterades av patienterna på olika sätt och kunde förstärkas med enkla medel för att förbättra måendet och hantera känslorna av isoleringen. Dessa fynd stärks i en reviewartikel av Barratt et al. (2011) genom att ett fönster i rummet var av stor betydelse för att kunna se ut på världen utanför, samt ha tillgång till telefon eller annan elektronik. Kalbfleisch, Cyr, Gregorio och Nyhof-Young (2015) beskriver att underhålla sig är en viktig del för patienter för att hantera livsförändringar. Acceptans var viktigt för patienterna, för att kunna hantera förändringen. När patienterna har tillgång till informativt och emotionellt stöd förbättras hanteringen av förändringar och situationer som sjukdomen bringar. Enligt Travelbee (1971, s. 98) är varje människa annorlunda och har individuella behov, vilket medför att varje människa svara på stressiga situationer på olika sätt (ibid.). Detta bidrar till att sjuksköterskan måste hitta vägar för att kunna förstå patienten eftersom kommunikation är en viktig faktor för att kunna åstadkomma detta. Det är något som Travelbee (1971, s. 96) belyser, genom att
25
Slutsats
Fynden i resultatet visade att vårdas i isoleringsvård var psykiskt påfrestande för
patienterna, upplevelsen av stigmatisering, och visade att behovet av information och stöd från sjuksköterskan var av stor vikt. Litteraturöversikten bidrar till en ökad förståelse i hur viktigt det är att sjuksköterskan jobbar personcentrerat för att ge den mest optimala vården för en god upplevelse på sjukhuset. Men även för att kunna förutse de negativa känslorna isoleringsvård bidrar till. Denna studie har visat vikten av fortsatt forskning i form av prevention och förbättring av sjuksköterskans arbetssätt, för att i ett tidigt skede kunna underlätta upplevelsen av isolering och bemöta de problem som kan uppkomma.
26
Referenser
*= artiklar som ingår i resultatet
*Alnasser, Q., Kharmah, S. D. A., Attia, M., Aljafari, A., Agyekum, F., & Ahmed, F. A. (2018). The lived experience of autologous stem cell-transplanted patients: post-transplantation and before discharge. Wiley Journal of Clinical Nursing,27(7-8), e1508-e1518.doi: 10.1111/jocn.14276.
Barratt, R. L., Shaban, R., & Moyle, W. (2011). Patient experience of source isolation: lesson for clinical practice. Contemporary Nurse, 39(2), 180-193. doi: 10.5172/conu.2011.39.2.180
*Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2010). Behind barriers: patients’ perceptions of source isolation for Methicillin‐resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 53-59, Hämtad från databasen CINAHL Complete.
Biagioli, V., Piredda, M., Alvaro, R., & de Marinis, M. G. (2016). The experiences of protective isolation in patients undergoing bone marrow or haematopoietic stem cell transplantation: systematic review and metasynthesis. European Journal of Cancer Care: a MultidisciplinaryJournal for Cancer Research - From Prevention to Palliation, 26(5),e12461. doi: 10.1111/ecc.12461
*Biagioli, V., Piredda, M., Annibali, O., Lacorossi, L., D’Angelo, D., Matarese, M., Alvaro, R., & De Marinis, M. G. (2017). Being in protective isolation following autologous hematopoietic stem cell transplantation: a phenomenological study. Journal of Clinical Nursing,26(23-24), 4467-4478. doi: 10.1111/jocn.13777.
*Biagioli, V., Piredda, M., Rita Mauroni, M., Alvaro, R., & de Marinis, M. G. (2016). The lived experience of patients in protective isolation during their hospital stay for allogeneic
haematopoietic stem cell transplantation. European Journal of Oncology Nursing, 24, 79-86. doi: 10.1016/j.ejon.2016.09.001
*Bieh, K. L., Weigel, R., & Smith, H. (2017). Hospitalized care for MDR-TB in Port Harcourt, Nigeria: a qualitative study. BMC Infectious Diseases, 17(50).doi: 10.1186/s12879-016-2114-x
Blake, T., & Blake, T. (2019). Improving Therapeutic Communication in Nursing Through Simulation Exercise. Teaching & Learning in Nursing, 14(4), 260-264. doi: 10.1016/j.teln.2019.06.003
Bruns, D.-P., Kraguljac, N.-V., & Bruns, T.-R. (2020). COVID-19: Facts, Cultural Considerations, and Risk of Stigmatization. Journal of Transcultural Nursing, 31(4), 326–332.
doi:10.1177/1043659620917724
Chen, S.-L., Chen, K.-L., Lee, L.-H., & Yang, C.-I. (2016). Working in a danger zone: A qualitative study of Taiwanese nurses’ work experiences in a negative pressure isolation ward. American Journal of Infection Control, 44(7), 809-814. doi: 10.1016/j.ajic.2016.01.023
Da Costa, D. G., De Moura, G. M. S. S., Morares, M. G., Dos Santos, J. L. G., & De Magalhães, A. M. M. (2019). Satisfaction attributes related to safety and quality perceived in the experience of hospitalized patients. Revista Gaúcha de Enfermagem, 41. doi: 10.1590/1983-1447.2020.20190152
27
Dewi, W.-N., Evans, D., Bradley, H., & Ullrich, S. (2014). Person-centred care in the Indonesian health-care system. International Journal of Nursing Practice, 20(6), 616-622. doi:10.1111/ijn.12213
*Eli, M., Maman-Naor, K., Feder-Bubis, P., Nativ, R., Borer, A., & Livshiz-Riven, L. (2020). Perceptions of patients’ and healthcare workers’ experiences in cohort isolation units: a qualitative study. Journal of Hospital Infection, 106(1), 43-52. doi: 10.1016/j.jhin.2020.05.044
*Findik, U. Y., Ozbas, A., Cavdar, I., Erkan, T., & Topcu, S. Y. (2012). Effects of the contact isolation application on anxiety and depression levels of the patients. International Journal of Nursing Practice, 18(4), 340-346. doi: 10.1111/j.1440-172X.2012.02049.x
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ
forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 129-139). Lund: studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Lund: studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017c). Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 187-188). Lund: studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017d). Tankeprocess under examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 37-48). Lund: studentlitteratur AB.
Gammon, J., & Hunt, J. (2018). Source isolation and patient wellbeing in healthcare settings. British Journal of Nursing, 27(2), 88-91. doi: 10.12968/bjon.2018.27.2.88
Gammon, J., Hunt, J., & Musselwhite, C. (2019). The stigmatisation of source isolation: a literature review. Journal of Research in Nursing, 24(8), 677-693. doi: 10.1177/1744987119845031
Godsell, M.-R., Shaban, R.-Z., & Gamble, J. (2013).“Recognizing rapport”: Health professionals’ lived experience of caring for patients under transmission-based precautions in an Australian
health care setting. American Journal of Infection Control, 41(11), 971-975. doi: 10.1016/j.ajic.2013.05.022
Goh, M.-L., Vehviläinen-Julkunen, K. (2016). Hospitalised Patients' Satisfaction with Their Nursing Care: An Integrative Review. Singapore Nursing Journal, 43(2), 11-27. Hämtad från CINAHL.
*Goldsack, J. C., DeRitter, C., Power, M., Spencer, A., Taylor, C. L., Kim, S. F., Kirk, R., & Drees, M. (2014). Clinical, patient experience and cost impacts of performing active surveillance on known methicillin-resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical-surgical units. American Journal of Infection Control, 42(10), 1039-1043. doi:
10.1016/j.ajic.2014.07.011.
Graneheim, U.-H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Elsevier Health, 24(2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
28
hospital work: a qualitative study. International Journal of Nursing Practice, 21(2), 38-45. doi:10.1111/ijn.12166
*Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-Mathioit, A., Doucet, C., Kazoglou, O., Luxemburger, C., Reygrobellet, C., & Arnould, B. (2014). Patients´s experience and perception of
hospital-treated clostridium difficile infections: a qualitative study. Original Research Article, 7, 97-105. doi: 10.1007/s40271-013-0043-y
*Guilley-Lerondeau, B., Bourigault, C., Guille des buttes,A.-C., Birgand, G., & Lepelletier, D. (2016). Adverse effects of isolation: a prospective matched cohort study including 90 direct interviews of hospitalized patients in a French University Hospital. Eur J Clin Microbiol Infect Dis, 36, 75–80. doi: 10.1007/s10096-016-2772-z
Im, S.-B., Baumann, S.-L., Kim, H., Youn, B.-H., Park, M., & Lee, O.-J. (2018). The Experience of Korean Nurses During the Middle East Respiratory Syndrome Outbreak. Nursing Science Quarterly, 31(1), 72-76. doi: 10.1177/0894318417741119
Kaba, A., Baumann, A., Kolotylo, C., & Akhtar-Danesh, N. (2017). A descriptive case study of the changing nature of nurses' work: The impact of managing infectious diseases requiring
isolation. American Journal of Infection Control, 45(2), 200-202. doi: 10.1016/j.ajic.2016.06.036
Kagan, I., Fridman, S., Shalom, E., & Melnikov, S. (2017). The effect of working in an infection isolation room on hospital nurses’ job satisfaction. Journal of Nursing Management, 26(2), 120-126. doi: 10.1111/jonm.12516
Kalbfleisch, M., Cyr, A., Gregorio, N., & Nyhof-Young, J. (2015). Investigating coping strategies and social support among Canadian melanoma patients: A survey approach. Canadian Oncology Nursing Journal, 25(1), 60-72. doi: 10.5737/236880762516065
*King, C., Grandison, T., Cawthorne, J., & Currie, K. (2019). Patient experience of hospital screening for carbapenemase‐ producing Enterobacteriaceae: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 28(21-21), 3890-3900. doi: 10.1111/jocn.14982
Kirk, J., Kendall, A., Marx, J. F., Pincock, T., Young, E., Hughes, J.-M., & Landers, T. (2016). Point of care hand hygiene—where's the rub? A survey of US and Canadian health care workers' knowledge, attitudes, and practices. American Journal of Infection Control, 44(10), 1095-1101. doi: 10.1016/j.ajic.2016.03.005
Kirwan, M., Matthews, A., & Scott, A. (2013). The impact of the work environment of nurses on patient safety outcomes: a multi-level modelling approach. International Journal of Nursing Studies, 50(2), 253-263. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.08.020
Lee, K. K., & Lacerna, C. (2013). Patient-days used for isolation in community hospital. American Journal of Infection Control, 41(7), 612-616. doi: 10.1016/j.ajic.2012.07.011
Lichwala, R. (2014). Fostering Hope in the Patient With Cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 18(3), 267-269. doi: 10.1188/14.CJON.267-269
29
*McCabe, C., Roche, D., Hegarty, F., & McCann, S. (2011). ‘Open Window’: a randomized trial of the effect of new media art using a virtual window on quality of life in patients’ experiencing stem cell transplantation. Psycho-Oncology, 22(2), 330-337. doi: 10.1002/pon.2093
Olsson, L.-E., Karlsson, J., Berg, U., Kärrholm, J., & Hansson, E. (2014). Person-centred care compared with standardized care for patients undergoing total hip arthroplasty—a quasi-experimental study. Journal of Orthopaedic Surgery and Research, 9(95). doi:10.1186/s13018-014-0095-2
Persson, E., Anderberg, P., & Kristensson-Ekwall, A. (2015). A room of one′s own - Being cared for in a hospital with a single-bed room design. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 340-346. doi: 10.1111/scs.12168
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Saadatmand, V., Rejeh, N., Heravi-Karimooi, M., Tadrisi, S.-D., Zayeri, F., Vaismoradi, M., & Jasper, M. (2013). Effect of nature-based sounds' intervention on agitation, anxiety, and stress in patients under mechanical ventilator support: A randomised controlled trial. International Journal of Nursing Studies, 50(7), 895-904. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.11.018
SBU. (2014a). Mall för bedömning av relevans. Hämtad 25 september, 2020, från Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
https://www.sbu.se/contentassets/cde743efce40472ca6c009b7f491d328/bilaga-3.-gallrings--och-granskningsmallar.pdf
SBU. (2014b). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik -
patientupplevelser. Hämtad 26 september, från Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 56). Lund: studentlitteratur AB.
SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Allmänna riktlinjer för smittskyddet.
*Skyman, E., Thunberg Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients' experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 101-107. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x.
Strøm, C., Khadem Mollerup, T., Schou Kromberg, L., Rasmussen, L.-S., & Andersen Schmidt, T. (2017). Hospitalisation in an emergency department short-stay unit compared to an internal medicine department is associated with fewer complications in older patients – an
observational study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 25(80). doi: 10.1186/s13049-017-0422-9
Tran, K., Bell, C., Stall, N., Tomlinson, G., McGeer, A., Morris, A., Gardam, M., & Abrams H. B. (2016). The effect of hospital isolation precautions on patient outcomes and cost of care: a multi-site, retrospective, propensity score-matched cohort study. Journal of General Internal Medicine, 32(3), 262-268. doi: 10.1007/s11606-016-3862-4
30
Ulin, K., Olsson, L.-E., Wolf, A., & Ekman, I. (2016). Person-centred care – An approach that improves the discharge process. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(3), e19–e26.doi:
10.1177/1474515115569945
Van Heuvel, L., Eilers, R., Feenstra, S.-G., Haverkate, M.-R., & Timen, A. (2020). Perceptions of Dutch nurses carrying methicillin-resistant Staphylococcus aureus: a qualitative study. BMC Nursing, 19(1), 1-8. doi:10.1186/s12912-020-00441-x
Vottero, B., & Rittenmeyer, L. (2012). The hospitalised patients' experience of being in
protective/source isolation: A systematic review of qualitative evidence. JBI Library of Systematic Reviews, 10(16), 935-976. doi:10.11124/jbisrir-2012-63
*Wassenberg, M. W. M., Severs, D., & Bonten, M. J. M. (2010). Psychological impact of short-term isolation measures in hospitalised patients. Journal of Hospital Infection, 75(2), 124-127. doi: 10.1016/j.jhin.2010.01.023
31
Bilaga 1
Databas Datum
Sökord Avgränsningar Antal
träffar
Urval* 1 Urval* 2 Urval* 3 Urval* 4 Antal valda Artiklar
Cinahl 200925 Patient isolation (MH) AND psychosocial factors AND hospital* Abstract available; English; 10 years; 58 58 7 5 3 3 Barratt, R., Shaban, R., Moyle, W. (2010); Findik, U-Y. et al. (2012); Wassenberg, M-W-M., Severs, D., Bonten, M-J-M. (2010). Cinahl 200925 Contact isolation AND experience AND hospital* Abstract available; English; 10 years; 33 33 4 4 3 3 Eli, M. et al. (2020); Goldsack, J-C. et al. (2014); Bieh, K.L., Weigel, R., Smith, H. (2017). Cinahl 200929 Patient isolation (MW) AND experience Abstract available; English; 10 years; All adult 151 151 15 11 6 6 De Jesus, B., Lima
Dias, A-A., Moralez de Figueiredo, R. (2019); Biagoli, V. Et al., (2016); Biagoli, V. et al. (2017); King, C. Et al., (2019); McCabe, C. et al. (2011); Skyman, E. et al. (2010). Pubmed 200925 Patient isolation AND psychological AND hospital* Abstract; English; 10 years; Adult: 19 years+ 158 158 19 6 2 2 Gulliemin, I. et al. (2014); Gulliey Lerondeau, B. et al. (2016).
32
Bilaga 2
Författare LandSyfte Typ av studie Deltagare
(bortfall) Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalitet Alnasser, Q et al., (2018) Saudiarabien
Utforska den erfarenhet hos patienter som genomgått en hematologisk stemcell transplantion och specifikt behandlingen och innan utskrivning från sjukhus.
Kvalitativ. 15 (0) Semistrukturerade intervjuer, pilotintervjuer Giorgi’s analys metod
Denna studie visade hur den hematopoetiska stamcellstransplantationen påverkade patienternas fysiska, psykologiska och andliga välbefinnande. Transplantation påverkade också
patienternas sätt att tänka och uppfatta livet.
Medel. Barratt, R., Shaban, R., Moyle, W.( 2010) Nya Zeeland Utforska patienters
erfarenhet och upplevelse av MRSA isolering på en akutvårdsavdelning på ett sjukhus i New Zealand.
Kvalitativ. 10 (0) Semistrukturerade intervjuer.
Fenomenologisk analys.
Upplevelserna av isolering med MRSA var positiva och negativa aspekter. Fyra huvudämnen i resultatet som
presenterade patienternas upplevelser bestod av känslan av att vara MRSA positiv, vara med andra, leva inom fyra väggar och bakom
sjukvårdsbarriären. Barriärerna innebar att utveckla egna
interpersonella relationer, identitet och inverkan på kvaliteten av vården.
33
De Jesus, B., Lima Dias, A-A.,
Moralez de Figueiredo, R. (2019)
Brasilien
För att få en uppfattning, mening och förståelse för efterverkningarna av att vara inlagd på sjukhus med specifika
försiktighetsåtgärder.
Kvalitativ. 19 (0) Intervjuer Innehållsanalys.
Resultatet utmynnar i tre tematiska områden. Det upplevdes vara brist på information och missförstånd kring riktlinjerna för
försiktighetsåtgärderna. Patienternas uppfattning av privata rum och isoleringens positiva och negativa aspekter. Stigman relaterat till isoleringsvård bidrog till att patienterna kände en begränsning och rädsla av att bli separerad från resterande patienter.
Hög.
Biagoli, V et al., (2016)
Italien
Utforska vuxna patienters erfarenhet av skyddad isolering som genomgått en allogen hematologisk stamcellstransplantation. Kvalitativ. 10 (0) Intervjuer Induktiv innehållsanalys Patienterna upplevde deras sjukhusvistelse i skyddad isolering som en process av förändring som involverade förändrad relation till sig själv, anhöriga och miljön. Upplevelsen av den förkroppsliga
förändringen inkluderade mognad, förluster och omställning.
Hög.
Biagoli, V et al., (2017)
Italien
Att utreda den levda erfarenheten hos patienter med hematologisk malignitet som varit inlagd i skyddad isolering under behandling
Kvalitativ. 9 (0) Intervjuer
Giorgi´s analys metod
Åtta teman utformades. Isoleringen är ett försvar där patienterna var tvungen att stå upp för sig själv, reglerna för försvar, bördan av försvaret,
34
av autolog
blodstamcellstransplantation.
externa strategier för försvaret. Försvara anhöriga. Den generella strukturen var uttryck av försvaret från lidandet. Bieh, K. L et al.,
(2017)
Nigeria
Utforska de psykiska, sociala och fysiska behov hos patienter med multiresistent tuberkulos. Utreda vård- leverantörens syn på sjukhusets modell och en diskussion kring för och nackdelar ur ett patient och leverantörsperspektiv.
Kvalitativ. 11 (0) Intervjuer Fokusgrupper Tematisk analys
Psykosociala effekter på lång isolering och coping strategier formade resultatet. Den upplevda miljön och vistelsen var påfrestande för
patienterna då det sociala nätverket försvann. Avskildheten mellan personal och patienter skapade ett större behov av emotionellt och psykiskt stöd.
Vårdpersonalens rädsla att bli smittade skapade ett stigma som hindrade en god kvalité av vård.
Medel.
Eli, M et al., (2020)
Israel
Beskriva erfarenheten hos patienter med
karbapenemasproducerande Enterobacteriaceae (CPE), på en isoleringsavdelning. Även deras familjers perspektiv och sjukvårdspersonalen. Kvalitativ. 24 (2) Semistrukturerande intervjuer Tematisk innehållsanalys Patienterna upplevde negativ påfrestning av att vara inneliggande på ett isoleringsavdelning. Patienterna och deras familjer uttryckte missnöje över hur
sjukvårdspersonalen utgav information, kunskap och restriktioner på avdelningen.
