Känslorna i valet

Vi kommer nu att redogöra för hur informanterna har känt inför gymnasievalet. Då den tidigare forskningen visade på att många elever känner stor stress och oro inför gymnasievalet under covid-19 så ville vi få syn på om våra informanter delade denna oro. För att förstå om covid-19 påverkat deras gymnasieval behöver vi förstå om covid- 19 är något de har tänkt på när det har gjort sina gymnasieval. Vi valde att ställa frågor som fokuserade på informanternas känslor och upplevelser kring gymnasievalet för att skapa oss en bild av hur covid-19 påverkat informanterna.

Tidigare forskning visar på att elever som ska göra ett gymnasieval är i behov av studie- och yrkesvägledning. Detta är inget informanterna i vår studie uttrycker. Tvärtemot så berättar informanterna att deras val var gjorda innan nionde klass. De berättar även att de inte tror att fler vägledningstillfällen hade ändrat deras gymnasieval. Majoriteten av informanterna uttrycker en trygghet i sitt gymnasieval och att vägledningssamtalen de blivit erbjudna inte hade behövts. Loven (2000, 95) menar att det är viktigt att ungdomar utökar kontakten med studie- och yrkesvägledare. Detta för att ge ungdomarna en chans att få en ökad självkännedom och förståelse för de valmöjligheter de har. Under intervjuerna uttrycker alla informanter att valen de har gjort togs utan kontakt med studie- och yrkesvägledare. Informanterna berättar att de redan innan kontakt med studie- och yrkesvägledare visste vad de skulle välja. Alla utom en av informanterna uttrycker mötet med studie- och yrkesvägledare som något de var tvungna att göra innan valet. Vidare beskriver informanterna att deras val var baserade på känslor och rekommendationer från personer i deras direkta närhet.

Vi ställde frågan Hur har ditt gymnasieval känts? och Bengt berättar: “Det har känts bra, alltså, jag gick ändå på magkänslan alltså kring gymnasievalet. Det har inte varit så mycket stress för mig i alla fall.”. Bengt berättar vidare: “Jag vet inte varför, de bara känns rätt “. Bengt fick frågan om han tror att hans val skulle sett annorlunda ut om han hade haft mer kontakt med studie- och yrkesvägledaren på skolan och Bengt svarar: “Redan vid första mötet så va jag så va jag säker på vad jag skulle gå, så jag tror inte de faktiskt.”. Även Gudrun berättar att hennes val gjordes redan innan kontakt med studie- och yrkesvägledare. Hon berättar: “Jag hade ett samtal men då hade jag typ redan bestämt mig hur jag skulle söka så att…”.

På frågan “Tror du att ditt val hade sett annorlunda ut om du hade haft mer kontakt med studie- och yrkesvägledare?” svarar Gudrun “Nä jag tror faktiskt inte det”. Alis svar ligger i linje med Gudruns och han berättar:

Oj, jag tror inte det. För att någonstans så visste jag typ ändå vad jag skulle välja. Det stod ju mellan många linjer såhär mellan samhälle och vård ganska länge, men tillslut så va de ju att jag fick sätta en först och då blev de ju vård och omsorg som fick gå först. Så jag tror inte att jag hade bytt linjer om jag hade pratat mer med syv liksom.

Hjort, Hjärpe & Panican (2014, 184) menar att de ökade valmöjligheterna som kommit de senaste årtiondena kan skapa en frustration hos elever när de ska välja. Detta då eleverna kan uppleva det som svårt att skapa sig en förståelse för vad valen de gör innebär. Hjort, Hjärpe & Panican (2014, 186) menar vidare att en elevs sociala kapital kan vara med och påverka hur de hanterar valprocessen. Våra informanter har alla föräldrar som gått i gymnasiet och de flesta av informanterna har äldre syskon som går i gymnasiet. Precis som Bourdieu (1986, 248-249) beskriver att habitus är med och påverkar en individs val så kan vi i resultatet se att våra informanters habitus påverkar hur de ser på gymnasievalet.

Trots att informanterna berättar att de är säkra på sina val så uttrycker några av informanterna att de har gått på en ”magkänsla” eller att de valt det som ”känts rätt”. Regeringen (2019) visar i sin rapport att det krävs adekvat information om till exempel utbildningsutbud för att elever ska kunna utnyttja den stora friheten de har i valet. Vi menar att vårt resultat visar att våra informanter inte har fått den information som krävs för att kunna hantera de valmöjligheter som finns. Om de hade haft information att luta sig på så hade deras val inte behövt basera sig på känslor. Detta är något vi ser i intervjun med Mie. Mie har en speciell talang och vill därför söka in till ett gymnasium där hon kan få utöva sin talang på skoltid. Mie är den av informanterna som har vänt sig minst till vänner och familj för att få hjälp med sitt gymnasieval. Skolans läge och rykte har även spelat mindre roll för hennes beslut. Mie beskriver dock att hon har pratat med sin tränare och studie- och yrkesvägledare för att få reda på vilka skolor som är bra att gå på om man vill syssla med hennes talang. Hon berättar:

**** var ju de jag ville satsa på, så jag kollade ju först vart de fanns skolor som erbjöd **** och så utgick jag utifrån det. Även mina tränare dom vill ju veta om jag ska gå på en skola som erbjuder **** och är väldigt intresserad i det så jag har pratat med dom.

Mie vill gå en utbildning där det krävs ett specifikt socialt kapital för att få behörighet. Hon använder sig av sitt nätverk för att få mer information och tillgång till de skolor där hennes sociala kapital har värde. Hennes sociala kapital är med och ger henne en fördel i gymnasievalet. Hon använder sig även av information och gör ett val som är baserat på fakta snarare än känslor.

Skolverket menar att ett väl underbyggt val innebär att eleven kan reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar (Skolverket 2013, 11). Ett av våra mest intressanta resultat är att vi kan se att när våra informanter inte har fått vägledning så

gör de inte väl underbyggda val. Valen våra informanter gör är känslobaserade och det ökar risken för felval.

5.4 Sammanfattning

Vi valde att utföra denna studie då vi själv har upplevt att covid-19 påverkat samhället på många sätt. Den tidigare forskningen visade att många elever känner stress inför gymnasievalet. Tidigare forskning visade även på att ett behov av studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet fanns.

I intervjuerna så har vi sett att informanterna har tänkt på gymnasievalet långt innan det skedde och att de under en längre tid vetat vad de ville välja. Informanterna uttrycker inte att covid-19 är något som varken stressat dem eller påverkat deras val. Detta ligger inte i linje med den tidigare forskningen och de rapporter vi har hittat. Informanterna beskriver dock funderingar kring om gymnasiemässorna hade kunnat påverka deras val. Detta går att koppla till Hodkinson & Sparkes handlingshorisont. Informanterna har gjort val baserat på det de har kunskap om. De är ändå medvetna om att deras val eventuellt hade kunnat se annorlunda ut om de fått kunskap utanför sin handlingshorisont. Valen de gör är pragmatiska och baserade på det som är synligt för dem.

Vi ser att informanterna upplever det som att valen de gör är fria och att deras föräldrar stöttar informanterna oavsett val. Under intervjuerna blir det dock tydligt att föräldrarnas utgångspunkt ligger i att deras barn ska och kommer att gå på gymnasiet. Ingen av informanterna uttrycker att själva gymnasiet är valfritt.

Vi ser att det som influerar informanternas val stöttas av våra tre teorier. Valen de gör är baserade på sådant de känner till sen innan. De yttre och inre preferenserna är med och påverkar informanternas val och så är även habitus och informanternas kapital. Alla informanter har gjort val som ligger inom deras handlingshorisont.

6. Diskussion

Syftet med vår studie var att undersöka hur covid-19 hade påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. Vi ville även undersöka vad som hade influerat elevernas gymnasieval. Vi fick fram tre tydliga resultat och det första resultatet är att informanterna menar att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval. Detta trots att de berättar att de inställda gymnasiemässorna eventuellt kan ha påverkat deras gymnasieval. Detta är något vi kan koppla till den tidigare forskningen som visar att många elever upplever det som svårt att hitta information när gymnasiemässorna är inställda (Gymnasium.se 2020). Vi kan även koppla det till Patton & McMahons (2006, 153–166) STF-modell som lyfter hur yttre influenser kan vara med och påverka en individs beslut. Covid-19 är en stor yttre påverkansfaktor som påverkar våra informanter även om de själva inte ser det. Våra informanter berättar att deras val hade kunnat bli annorlunda om de fick gå på gymnasiemässor men de har svårt att koppla de inställda gymnasiemässorna till covid-19.

Vårt andra resultat visar att informanterna har begränsats av sina handlingshorisonter när de gjort sina gymnasieval. Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) menar att individer gör val efter det som är bekant för dem och detta är något vi tydligt ser.

Vårt tredje resultat visar att elever som inte fått vägledning gör val baserade på känslor i stället för fakta. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen och Loven (2000, 95) menar att vägledning är viktigt för att kunna göra väl underbyggda val.

Utöver resultaten vi presenterade ovan visar vår studie att informanterna inte tycker att föräldrarna har påverkat deras val. Trots detta så ser vi att alla informanternas föräldrar lägger stor vikt vid fortsatta studier. Valet informanterna har är inte mellan att läsa på gymnasiet eller att inte läsa på gymnasiet. Vår analys visar att valet våra informanter har är vilken utbildning de ska läsa på gymnasiet. Vi såg att det som hade influerat elevernas gymnasieval var det som låg inom deras handlingshorisont. Valen de gjorde var baserade på vänner, familj och äldre syskons rekommendationer. De valde även skolor som var bekanta för dem och som låg i deras närområde. Ingen av våra informanter hade funderat på någon skola som låg utanför deras närområde. Detta ligger

i linje med den tidigare forskningen och våra teorier som visar att individer blir influerade av personer som står den individen nära.

Informanterna uttryckte att covid-19 inte hade stressat dem och att de inte trodde att covid-19 hade påverkat deras val. Känslorna de uttryckte kring sina val ligger i linje med de känslor tidigare forskning visar att ungdomar känner inför gymnasievalet, även innan covid-19. Det som påverkar informanternas val är de faktorer som Bourdieu och Hodkinson & Sparkes lyfter så som vänner, omgivning och föräldrar. Vi funderar på om våra informanter inte känner någon stress då de har ett stort kulturellt och socialt kapital. Alla informanter berättar att de har ett starkt nätverk runt sig och att de har känt ett stöd i gymnasievalet. Vi menar att resultaten hade kunnat se annorlunda ut om vi hade intervjuat niondeklassare med ett lägre kulturellt och socialt kapital.

När frågan om covid-19 lyfts så uttrycker alla informanter utom två att de inte tror att covid-19 påverkar deras val. Vår förståelse är att informanternas val är något de varit säkra på en längre tid. De gymnasieval som görs är influerade av de val äldre släktingar eller andra i ens närhet har gjort. Informanterna uttrycker att det är viktigt med en bra skola. När vi utforskar det svaret djupare så inser vi att det informanterna menar är en bra skola är en skola med bra rykte. Vi funderar på om informanterna inte anser att covid-19 har påverkat deras val då de helt enkelt inte kan se att nya influenser, så som fler vägledningssamtal och öppna hus faktiskt kan ändra och influera deras val. Våra informanter rör sig inom sina handlingshorisonter och det blir i princip omöjligt för dem att se utanför den om de inte exponeras för nya influenser. Deras val kan mycket väl ha påverkats av covid-19 utan att de är medvetna om det.

Vidare har vi diskuterat kring det faktum att våra informanter är unga och därför kanske inte funderar på sitt framtida arbetsliv. När informanterna har gjort sina gymnasieval så har inte covid-19 varit en påverkansfaktor då covid-19 helt enkelt inte funnits i deras tankar. Covid-19 är något som lett till att informanterna inte kunde gå på de öppna husen men utöver detta är det inget som informanterna kopplat ihop med sitt gymnasieval.

Vi har funderat över hur studien hade kunnat se ut om vi hade intervjuat elever som hade fått vägledning från en tidig ålder. Våra informanter hade haft ett samtal i årskurs nio, detta i anslutning till deras gymnasieval. Våra informanter hade då redan gjort sina val och menade att de inte hade haft något behov av en studie- och yrkesvägledare. Detta motsäger den tidigare forskningen som visar på vikten av vägledning för att ha

Informanterna i vår studie uttrycker att de inte har haft något behov av vägledning samtidigt som de funderar kring om de inställda öppna husen kan ha påverkat deras val. Detta menar vi visar på att informanterna utgår ifrån det som är bekant och tryggt för dem. Vi upplever även att informanterna visar en nyfikenhet inför de val som är okända för dem men att göra ett sådant val är långt ifrån självklart.

6.1 Teoridiskussion

För att analysera vår empiri valde vi att använda oss av Bourdieus begrepp habitus och socialt kapital, Patton & McMahons STF modell och Hodkinson & Sparkes Careership. När vi valde teorier så ville vi hitta teorier som kunde hjälpa oss att förstå de val en individ gör och vad som influerar de valen. Vi menar att våra teorier har varit relevanta för studien. Vår enda fundering är om teorierna legat lite för nära varandra. Detta då vi upplevde att de ibland gick in i varandra. Efter att ha diskuterat det anser vi ändå att trots att teorierna ligger nära varandra så har de kompletterat varandra. Begreppen handlingshorisont, socialt kapital och habitus har hjälpt oss att få syn på och förklara vad som influerar och begränsar en individ i ett gymnasieval. STF-modellen har hjälpt oss att få en övergripande bild som vi sen kunnat gå djupare i med hjälp av de två andra teorierna. Tillsammans har våra valda teorier hjälpt oss förstå och analysera empirin på

ett genomgripande sätt.

6.2 Metoddiskussion

Metoden vi valde att använda oss av var en kvalitativ metod. Vi anser att denna metod har passat vår studie på ett bra sätt. Detta då vi ville försöka förstå elevernas upplevelse av covid-19 kopplat till deras gymnasieval. Vi ville även förstå vad som hade influerat deras val. Genom att använda oss av en flexibel intervjuguide gavs informanterna möjligheten att förklara och utveckla sina tankar. Detta menar vi har hjälpt oss få en större förståelse för informanternas tankar.

Vi upplever, precis som Larsen (2018, 36) lyfter, att svaren vi har fått vid intervjuerna har blivit fylligare och mer djupgående än vad vi menar att de hade kunnat bli vid en kvantitativ metod. För att besvara våra frågeställningar har det varit viktigt att gräva djupt i informanternas svar, följdfrågor har krävts för att förtydliga vissa av deras svar. Detta hade vi inte kunnat göra om metoden vi hade valt var kvantitativ.

Vi intervjuade sju informanter som alla gick på samma skola. Antalet informanter menar vi var lagom för storleken på vår studie. Då informanterna valdes ut genom självselektion så har vi funderat kring vilka informanter som valde att medverka i studien. Informanterna som valde att ställa upp vara alla säkra på sina gymnasieval och de hade en klar bild av vad de ville gå för linje på gymnasiet. Larsen (2018, 125) förklarar att det inte går att generalisera med den empirin man får genom intervjuer utförda genom ett urval genom självselektion. Detta är något vi tar med oss och vi har förståelse att de resultat vi har fått fram endast representerar våra informanter. Vi menar dock att då våra informanter kommer från en liknande bakgrund så har vi kunnat jämföra inom den gruppen vi intervjuade. Som vi tidigare har nämnt så var våra informanter från samma skola med en liknande familjebakgrund och ursprung. Vi menar därför att vi har kunnat generalisera och se samband inom den specifika grupp vår studie har inriktat sig på.

Intervjuguiden vi använde oss av täckte upp de områden vi var intresserade av att undersöka men då informanterna var väldigt unga så kände vi att vissa frågor hade kunnat vara tydligare än vad de var. Vissa av frågorna krävde förtydligande från vår sida och vi undrar om informanterna har svarat trots att de inte förstått frågan fullt ut. Vi upplever även att vi missade att ställa vissa fördjupande frågor.

Larsen (2018, 131) menar att informanterna kan påverkas av intervjuaren och detta är något vi har reflekterat över. Då en av oss arbetar på skolan där våra informanter går så menar vi att deras svar kan ha påverkats till viss del. Även om vår slutsats var att det inte fanns någon beroendeställning mellan informanterna och den av oss som jobbar där, så menar vi att informanternas svar eventuellt hade kunnat se annorlunda ut om någon för dem helt okänd höll i intervjuerna.