Kåradministration/Kårbildning

13.1

 Överenskommelse träffas med FMCK riksstyrelse som biträder vid arbetet med kårbildningen.

 Kontakt tas med övriga frivilligorganisationer på orten så att dessa kan hjälpa till.

 Hemvärns- och frivilligavdelningen på aktuell utbildningsgrupp kontaktas.

Representant för denna grupp ska ingå i kårstyrelsen som adjungerad ledamot.

 informationsmöte äga rum i centralt belägen lokal, där representanter för FMCK riksstyrelse, utbildningsgrupp , trafiksäkerhetsföreningen och andra frivilligorganisationer bör medverka.

 FMCK grundstadgar ligga till grund för den lokala kårens stadgar, som ska fastställas av FMCK riksstyrelse.

 För att underlätta kårbildningen kan lämpligen trafiksäkerhetsaktivitet eller någon annan FMCK-aktivitet anordnas.

13.2 Kårverksamhet

Grunden för kårverksamheten är rekrytering och utbildning av mc-ordonnanser för totalförsvaret. Därutöver kan verksamheten vara mycket skiftande och lämnar fältet öppet för initiativ inom det område som FMCK grundstadgar talar om.

Verksamheten måste läggas upp så att den blir attraktiv och stimulerande och därmed verkar sammanhållande på kåren.

Verksamhetsplan för innevarande och de kommande fem åren måste finnas. Den ska bla ligga till grund för bidragsansökningar i kommunen, äskande av

utbildningsmedel hos myndighet och FMCK riksstyrelse.

Fördela arbetsuppgifterna på så många som medlemmar som möjligt så att de känner att de arbetar för kåren.

Kårträffar bör hållas, varvid aktuell information kan lämnas.

Övrig kårverksamhet kan t ex vara:

 Försvarsupplysning

 Trafiksäkerhetsutbildning

 Träning- och tävlingsverksamhet i enduro, trial, cross eller snöskoter

 Touringverksamhet

 Övriga idrotter

 Träffar, utflykter

13.3 Arbetsuppgifter, arbetsfördelning, m m inom kår 13.3.1 Allmänt.

Kåren måste ha en kraftfull styrelse som arbetar effektivt och rationellt efter godkända kårstadgar.

Hos ledamöterna finns alltid behovet av att få vara tillsammans och ha trevligt. Kan kåren aktivera dem finner de anledning att stanna kvar. Därmed ökar också

möjligheten till utbildning och träning.

13.3.2 Styrelsesammanträde

Kårstyrelsen ska sammanträda vid behov. Som regel en gång per månad. Sänd ut kallelse till styrelsens ledamöter minst en vecka före sammanträdet. Kan man

komma överens om att ha en fast dag, t ex första måndagen i varje månad, så underlättas arbetet.

Sammanträdet ska ledas av en ordförande efter föredragningslista. Kan man enas om en stående föredragningslista, där varje styrelseledamot har sin fasta punkt då egna frågor tas upp, så kan sammanträdestiderna avsevärt förkortas.

Vid sammanträdet föres protokoll. Detta sändes efter utskrift hem till varje styrelseledamot, riksstyrelsens kansli, utbildningsgrupp och övriga berörda så vederbörande har en minneslista över vad som beslutades och vad som var och en har att uträtta. Diskutera alla frågor väl vid sammanträdet men glöm inte att fatta beslut!

Försök att hålla god sammanträdesdiciplin. Detta underlättar protokollskrivningen och mötena känns inte som bortkastad tid. Glöm inte att ta med suppleanter och möjligheten att adjungera ledamöterna. Därmed skapas underlag för bättre

arbetsfördelning samt att man under hand utbildar framtida styrelseledamöter. Välj lämplig lokal där sammanträdet kan ske ostört.

Verka för att styrelsen är väl förankrad i kåren och att alla åldersgrupper är representerade.

13.3.3 Arbetsfördelning

Det är viktigt att arbetet inom styrelsen och kåren fördelas så att inte ett fåtal eldsjälar arbetar “ihjäl sig”. Ett lämpligt sätt att uppnå arbetsfördelning är att tillsätta arbetsgrupper. Utse någon i styrelsen till ordförande för en grupp och låt sedan honom/henne utse dem som ska ingå i gruppen. Exempel på uppgifter för

arbetsgruppen kan vara: Julfest, tävling, utställning, uppvisning, regementets dag osv.

Denna form av arbetsfördelning kan även användas för återkommande aktiviteter.

Adjungera kårens/myndighetens utbildningsledare i styrelsen, så att kontinuerlig rapportering av hur kurserna fortlöper kan äga rum. Observera att myndighetens representant bör vara adjungerad i styrelsen.

13.3.4 Utskott

Styrelsens arbete kan även delas upp i “sektionsstyrelser” (tävlings-, touring-, utbildnings-, förvaltnings-, etc.). Direktiv och befogenheter regleras av kårstyrelsen.

13.3.5 Kåradress

Adressera inte posten till klubbstugan eller någon styrelsemedlem.

Erfarenheten visar att den då har lätt för att “komma bort”. Utnyttja möjligheten till postbox. Härigenom får också kåren en fast adress som inte ändras vid byte av styrelsemedlemmar. Viktigt för kontakten utåt är också att kåren kan återfinnas i telefonkatalogen. Styrelsens samman- sättning och adress ska kontinuerligt meddelas riksförbundet.

13.3.6 Medlemsregister

För noggrant register över kårens medlemmar. Kontrollera att medlemsavgiften inbetalas inom föreskriven tid. Ett bra och säkert sätt att handskas med avgifterna är att låta alla betala via postgiro. Härigenom får kåren en tillförlitlig redovisning samtidigt som medlemmarna omedelbart får bevis på kårtillhörighet.

Viktigt är att medlemskorten sänds ut snarast efter det att avgiften inbetalts.

Rapportering måste därför göras till FMCK kansli så fort som möjligt så att medlemskort kan utsändas. Kåren får då också tillgång till gällande matrikel.

13.3.7 Sammanfattning

• Verka för en rationell och effektiv styrelse

• Adjungera vid behov “specialister” till styrelsen

• Utlys sammanträden i god tid, på regelbunden tid och i lämplig lokal

• Följ föredragningslista

• Ge förslag, diskutera, men glöm inte att fatta beslut

• För och sänd ut protokoll

• Utnyttja utskott och arbetsgrupper

• Knyt utbildning och tävlingsverksamhet fast till kåren

• Tag hand om medlemmarna, glöm inte medlemskorten

• Ordna “fast” adress och telefon

• Informera ofta om olika aktiviteter

• Var noggrann med tider (bidragsansökningar, rapportering, m m.)

• Utnyttja kommunens föreningsservice

13.4 FMCK styrelsearbete

13.4.1 Att vara ordförande

Ordförande är ansvarig för ledningen av kårens verksamhet.

Det gäller alltså för ordföranden att få föreningen organiserad på ett funktionellt sätt. Tyvärr går det inte att göra ett generellt förslag på grund av olikheter i före-ningarnas verksamhet, ekonomi etc. Hjälp finns emellertid att få på FMCK kansli.

13.4.1.1 Det åligger ordförande att

1. Leda planeringen av kårens verksamhet.

2. Vara ansvarig för uppföljningen och kontrollen av att fattade beslut blir genomförda och att planer följs.

3. Representera kåren gentemot andra kårer, föreningar, myndigheter, etc.

4. Leda sammanträden, möten, etc.

De följande sidorna behandlar vad de fyra punkterna innebär.

13.4.1.2 Planering:

Vid all planering gäller det att i så stor utsträckning som möjligt anpassa organisationens verksamhet till dess ekonomiska förutsättningar.

Det hjälper inte att du själv är införstådd med att planering är viktig. Du måste övertyga de övriga också.