Innehållsförteckning - Ao 1

Innehållsförteckning - Ao 1

Sida Datum

10 Mål, uppgifter och organisation

10.1 Mål-/Org-/Strategikommittén 1:5 2009-xx-xx

10.1.1 Mål 1:5 2009-xx-xx

10.1.2 Uppgifter 1:5 2009-xx-xx

10.1.2.1 Uppgifter för område Mål 1:5 2009-xx-xx

10.1.2.2 Uppgifter för område Strategi 1:5 2009-xx-xx

10.1.2.3 Uppgifter för område Organisation 1:5 2009-xx-xx

10.1.2.3.1 Ledning 1:5 2009-xx-xx

10.1.2.3.2 Kårer 1:5 2009-xx-xx

10.1.2.3.3 Kansli 1:5 2009-xx-xx

10.1.2.3.4 Stadgar 1:6 2009-xx-xx

10.1.2.3.5 FMCK Handbok 1:6 2009-xx-xx

11 Grundstadgar

Riksstyrelse 1:7 2009-xx-xx

FMCK-råd 1:15 2009-xx-xx

Kår 1:18 2009-xx-xx

12 Befattningsbeskrivning

12.1 Rikskårchef 1:25 2009-xx-xx

12.2 Kanslichef 1:26 2009-xx-xx

12.3 Administration/Ekonomihandläggare 1:27 2009-xx-xx

12.4 Förrådsman 1:28 2009-xx-xx

12.5 Funktioner inom kansliet/förrådet 1:28 2009-xx-xx

13 Kåradministration/Kårbildning

13.1 Före kårbildning 1:28 2009-xx-xx

13.2 Kårverksamhet 1:29 2009-xx-xx

13.3 Arbetsuppgifter, arbetsfördelning mm inom kår 1:29 2009-xx-xx

13.3.1 Allmänt 1:29 2009-xx-xx

13.3.2 Styrelsesammanträde 1:30 2009-xx-xx

13.3.3 Arbetsfördelning 1:30 2009-xx-xx

13.3.4 Utskott 1:30 2009-xx-xx

13.3.5 Kåradress 1:30 2009-xx-xx

13.3.6 Medlemsregister 1:31 2009-xx-xx

13.3.7 Sammanfattning 1:31 2009-xx-xx

13.4 Föreslå-Diskutera-Fördela-Uppmuntra-Deltag… 1:31 2009-xx-xx

13.4.1 Att vara ordförande 1:31 2009-xx-xx

13.4.1.1 Det åligger ordförande att 1:31 2009-xx-xx

13.4.1.2 Planering 1:32 2009-xx-xx

13.4.1.3 Uppföljning/kontroll 1:32 2009-xx-xx

13.4.1.4 Representation 1:32 2009-xx-xx

13.4.1.5 Sammanträden 1:33 2009-xx-xx

13.4.1.6 Checklista – ordförande 1:33 2009-xx-xx

13.4.2 Att vara sekreterare 1:34 2009-xx-xx

13.4.2.1 Det åligger sekreteraren att 1:34 2009-xx-xx

13.4.2.2 Föredragningslista (Dagordning, arbetsordning) 1:34 2009-xx-xx

13.4.2.3 Protokollet 1:35 2009-xx-xx

13.4.2.4 Protokollskrivning 1:35 2009-xx-xx

13.4.2.5 Råd för protokollskrivning 1:36 2009-xx-xx

13.4.2.6 Protokollsjustering 1:36 2009-xx-xx

13.4.2.7 Protokollsutdrag 1:36 2009-xx-xx

13.4.2.8 Utformning av protokollsutdrag 1:36 2009-xx-xx

13.4.2.9 Förslag till trycksaker som bör finnas i en förening 1:37 2009-xx-xx

13.4.2.10 Brev och skrivelser 1:37 2009-xx-xx

13.4.2.11 Kopior – förvaring/arkivering av handlingar 1:38 2009-xx-xx

13.4.2.12 Gallringsregler 1:38 2009-xx-xx

13.4.2.13 Goda Råd 1:39 2009-xx-xx

13.4.3 Att vara kassör 1:39 2009-xx-xx

13.4.3.1 Det åligger kassören att: 1:39 2009-xx-xx

13.4.3.2 Sjupunktersrutin som garanterar felfri bokföring 1:40 2009-xx-xx

13.4.3.3 Allmänna råd till kassören 1:41 2009-xx-xx

13.4.3.4 Bokslut 1:41 2009-xx-xx

13.5 Arkiv 1:41 2009-xx-xx

13.6 Verksamhetsberättelse 1:42 2009-xx-xx

13.7 RF bidrag 1:42 2009-xx-xx

14 Utmärkelser och Priser

14:1 Förlagsrätt och utdelning 1:43 2009-xx-xx

14.2 FMCK Kungliga förtjänstmedalj 1:44 2009-xx-xx

14.3 FMCK förtjänsttecken 1:44 2009-xx-xx

14.4 Äldre FMCK-ares pris 1:45 2009-xx-xx

14.5 Sabeln 1:45 2009-xx-xx

14.6 FMK Bäste Motorman (ur FMCK) 1:46 2009-xx-xx

14.7 FMCK Plakett 1:46 2009-xx-xx

14.8 Bedömningsgrunder för medaljförslag 1:47 2009-xx-xx

14.9 Kostnader 1:48 2009-xx-xx

15 Kårträff

15.1 Regler för Kårträff 1:48

Bilagor:

1. Förslag – Fmck utmärkelse 1:49 2009-xx-xx

2. Åtgärdskalender – Riksstyrelsen 1:50 2009-xx-xx

3.

4. Åtgärdskalender – FMCK-Kår 1:52 2009-xx-xx

5. Riksstämmoarrangörer 1:53 2009-xx-xx

6. Krishanteringsplan 1:54 2009-xx-xx

FMCK Mål-/Strategikommitté AO 1

Kommittén består av presidiet + Kanslichef

Anpassas

Linjeorganisation Kårorganisation Utmärkelser Förslag till Samordning Ansvarsområden Kårbildning Priser stadgeändringar av FMCK Kommittéer Problemlösning Lokalfrågor Handbok Ansvarsbeskrivn. Register

Verksamhetsberättelse Protokollskrivning

Styrelsen Ao 1

kommittén

Mål Strategi

Kansli Organisation

Ledning Kårer Stadgar Handbok

10 Mål, uppgifter.

10.1

Mål-/Org-/Strategikommittén

10.1.1 Mål

 att vidareutveckla FMCK som Frivillig försvarsorganisation.

 att finna nya målgrupper för FMCK utbildningstjänster samt trafiksäkerhetsarbete.

 Att FMCK organiseras och drivs på ett effektivt sätt såväl materiellt som personellt

10.1.2 Uppgifter

 att bevaka behovet av samt föreslå nödvändiga ändringar i grundstadgar för FMCK och normalstadgar för kår.

 att omarbeta berörda Ao i FMCK handbok och hålla dessa aktuella.

10.1.2.1 Uppgifter för område Mål:

 att till FMCK Riksstyrelse utarbeta och framlägga beslutsunderlag rörande organisationens totala verksamhet.

10.1.2.2 Uppgifter för område Strategi:

 att efter anvisade medel och ramar från FM, MSB, medlemmar och övriga uppdragsgivare styra FMCK:s verksamhet mot uppsatta mål.

10.1.2.3 Organisation

10.1.2.3.1 Ledning

 Att ansvara för förslag till organisation för FMCK mot bakgrund av

samhällsutvecklingen och med inriktning mot nya handlingsvägar och nya verksamhetsområden.

 Att utveckla en lämplig styrmodell för riksstyrelsens arbete.

 Att bevaka att riksstyrelsens arbeten fördelas efter våra ansvarsområden

 Att upprätta ansvarsbeskrivningar

10.1.2.3.2 Kårer.

 Att utveckla en lämplig styrmodell för kårarbetet

 Att vara riksstyrelsens ”brandkårsgrupp” när problem uppstår i kårerna

10.1.2.3.3 Kansli

 Att utveckla en lämplig styrmodell för FMCK kansli

 Att bevaka FMCK lokalbehov

 Att ansvara för uppdateringar av medlemsregister och andra förekommande register

 Att ansvara för att tillhandahålla utmärkelser och priser.

 Att ansvara för att styrelsens sammankomster protokollförs.

 Att ansvara för att verksamhetsberättelse framtages.

10.1.2.3.4 Stadgar:

 Att bevaka behovet av, samt föreslå nödvändiga ändringar i normalstadgar för lokal kår och grundstadgar för riksförbundet.

10.1.2.3.5 FMCK Handbok:

 Att bevara behovet av, och samordna nödvändiga ändringar i FMCK handbok.

11 GRUNDSTADGAR

GRUNDSTADGAR FÖR FRIVILLIGA MOTORCYKELKÅRERNAS RIKSFÖRBUND

1. Allmänna bestämmelser

1.1 Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund ( FMCK ) skall främst rekrytera medlemmar för att bedriva frivillig utbildning i motorcykeltjänst för samhällets behov samt

försvarsupplysning i enlighet med gällande SFS förordning om frivillig försvarsverksamhet.

FMCK bedriver även ungdomsvårdande verksamhet, föreningsverksamhet samt främjar och upprätthåller intresset för trafiksäkerhet och idrott.

FMCK är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation.

1.2 FMCK bedriver verksamhet i samförstånd med vederbörliga myndigheter och i samverkan med övriga organisationer.

1.3 FMCK högsta beslutande organ är riksstämman. Riksstyrelsen är verkställande och förvaltande organ.

1.4 FMCK indelas i riksförbund och kårer.

1.5 FMCK verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden fr o m 1 januari t o m 31 december.

2 Medlemskap

2.1 Varje person bosatt i Sverige och svensk medborgare boende utomlands, kan söka medlemskap i FMCK kår och deltaga i av FMCK planerad och genomförd

föreningsverksamhet. Målsmans medgivande krävs för medlem som ej fyllt arton år.

2.2 Medlem skall ha fyllt femton år och vara svensk medborgare för att deltaga i utbildning av militär art.

2.3 Endast följande medlemmar kan vara direkt anslutna till FMCK riksförbund utan att vara medlem i kår: Hedersledamot, ledamot av riksstyrelsen, adjungerad till

riksstyrelsen, riksförbundets revisorer, av FMCK riksstyrelse anställd personal samt till central kurs direktrekryterad personal under resterande del av rekryteringsåret.

2.4 Medlemskap kan sökas av person, organisationer eller företag.

2.5 Till hedersledamot i FMCK Riksförbund kan riksstämma välja person som gjort sig synnerligen förtjänt därav. Förslag på person insändes till FMCK riksförbunds

medaljutskott före den 15 februari. Medaljutskottet bereder samt avger förslag till riksstämman.

Medlem som önskar utträda ur FMCK gör anmälan härom till kårstyrelse.

Direktanslutna medlemmar gör anmälan till riksstyrelsen.

Riksstyrelsen eller kårstyrelse kan utesluta medlem som inte anses lämplig att tillhöra FMCK. Före uteslutning skall medlem beredas tillfälle att yttra sig.

Beslut angående uteslutning skall biträdas av minst 3/4 av vederbörlig styrelses ledamöter.

2.8 Riksstyrelsen kan fatta beslut om vilande verksamhet hos kår som saknar verksamhet eller vars verksamhet ej bedrivs i enlighet med FMCK målsättning.

Ärendet skall tillkännages i kallelsen och kårstyrelsens yttrande skall bifogas

föredragningslistan. Riksstyrelsen utser en interimsstyrelse som skall handlägga kårens ärenden.

Det åligger kåren att göra bokslut samt lämna redovisning för eventuellt mottagna medel under året.

Behållna tillgångar överlämnas till riksförbundet och bokförs som skuld till vilande kår.

Handlingar och inventarier med värde för den vilande kåren skall förvaras av riksförbundet.

Nystart av verksamhet hos vilande kår kan ske efter beslut av riksstyrelsen.

2.9 Riksstyrelsen kan upplösa kår som saknar verksamhet eller vars verksamhet ej bedrivs enligt FMCK målsättning. Kår skall beredas möjlighet att yttra sig.

Beslut om upplösning av kår skall, för att vara giltigt, fattas på ordinarie riksstämma och biträdas av minst 2/3 av avgivna röster.

Ärendet skall tillkännages i kallelsen och riksstyrelsens yttrande skall bifogas.

Kårens handlingar och tillgångar förvaras av riksstyrelsen. Riksstämman fattar beslut om hur handlingar och tillgångar får användas.

3 Riksstämma

3.1 Sammansättning och beslutsmässighet

3.1.1 Varje kår väljer ett ombud till riksstämman. För ombud skall suppleant finnas. Uppgift om valda ombud och suppleanter jämte adressuppgifter skall vara riksstyrelsen tillhanda senast fyra veckor före riksstämma. Ombud skall vara medlem i kår som han/hon

representerar. Till ombud kan inte väljas ledamot av riksstyrelsen, ej heller revisorer eller suppleanter i riksförbundet. Riksstämman är beslutsmässig med det antal ombud som deltar i stämmans beslut. Endast anmält ombud har rösträtt enligt §3.3. Ordförande i rikstämmans valberedning och revisorer deltager vid rikstämman.

3.2 Tidpunkt och kallelse

3.2.1 Ordinarie riksstämma äger rum årligen före april månads utgång. Tid och plats för riksstämma bestäms av riksstyrelsen. Skriftlig kallelse till stämma utsänds av riksstyrelsen fyra veckor före stämman. Föredragningslista jämte verksamhets- och förvaltningsberättelser samt motioner utsänds till, kårer och ombud senast två veckor före riksstämman.

3.3 Omröstning och rösträtt

3.3.1 Vid riksstämma utövas rösträtt av utsedda kårombud. Kårens ombud äger en grundröst samt ytterligare en röst för varje påbörjat 25-tal medlemmar.

Beräkningsgrund för röstlängd är det antal medlemmar som redovisats per den 31/12 året före rikstämman

3.3.2 Röstning med fullmakt är inte tillåten.

3.3.3 Omröstning sker öppet såvida inte annorlunda beslutas.

3.3.4 Val skall dock ske slutet, om röstberättigat ombud så begär.

3.3.5 Riksstämmobeslut fattas med enkel majoritet utom i frågor som gäller stadgeändring och FMCK Riksförbunds upplösning enligt §§ 10 och 11.

3.3.6 Vid lika röstetal gäller – utom vid val – det förslag, som biträds av ordföranden, om denne är röstberättigad. Är ordföranden inte röstberättigad skall lotten avgöra.

3.3.7 Vid val skall, vid lika röstetal, lotten avgöra.

3.3.8 Riksstyrelsens ledamöter, suppleanter och revisorer har vid riksstämma yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.

3.3.9 Rätt att vid riksstämma deltaga i överläggningar men ej i beslut äger

kårmedlemmar som inte är ombud, representanter för försvarsmakten, övriga

uppdragsgivare, frivilliga försvarsorganisationer och berörda myndigheter samt särskilt inbjudna.

3.4 Ärenden vid ordinarie riksstämma och valbarhet

3.4.1 Vid ordinarie riksstämma skall följande ärenden förekomma:

1. Stämmans öppnande

2. Val av ordförande att leda stämmans förhandlingar 3. Val av sekreterare att föra stämmans protokoll

4. Val av två justerare tillika rösträknare att jämte ordförande justera stämmans protokoll

5. Fråga om stämmans stadgeenliga utlysning 6. Fastställande av röstlängd

7. Fastställande av dagordning

8. Behandling av verksamhets- och förvaltningsberättelse 9. Revisionsberättelse

10. Fråga om ansvarsfrihet för riksstyrelsen

11. Behandling av förslag som framlagts enligt bestämmelser i § 3.5 12. Fastställande av verksamhetsplan för kommande verksamhetsår 13. Fastställande av budget för kommande verksamhetsår

14. Fastställande av årsavgift som kår skall erlägga till riksförbundet nästkommande verksamhetsår

15. Val av rikskårchef

16. Val av ledamöter i riksstyrelsen

17. Val av två revisorer jämte suppleanter för dessa

18. Val av valberedning, som skall bestå av tre till fyra ledamöter fördelade på olika kårer och med geografisk spridning

19. Avslutning

3.5 Förslag till ärenden att behandlas vid riksstämma

3.5.1 Vid riksstämma får ej beslut fattas i andra ärenden än de som upptagits på föredragningslista.

3.5.2 Rätt att inge förslag att behandlas vid riksstämma tillkommer riksstyrelsen samt anslutna kårer. Förslag till ärenden att behandlas vid ordinarie riksstämma skall vara riksstyrelsen tillhanda fyra veckor före riksstämma. Ärenden föreläggs riksstämman med

riksstyrelsens yttrande. Förslag från riksstyrelsen (proposition) skall vara kårer tillhanda senast 31 december.

3.5.3 Vid riksstämman väckta förslag och frågor må upptagas till diskussion om majoriteten av röstberättigade ombud så beslutar.

4. Extra riksstämma

4.1 Extra riksstämma hålls då riksstyrelsen så finner erforderligt, eller då 2/3 av anslutna kårer tillsammans eller revisorer skriftligen hemställt härom till riksstyrelsen med angivande av skäl för framställan.

Vid extra riksstämma får endast i föredragningslista upptagna ärenden bli föremål för beslut.

4.2 Kallelse skall ske skriftligen senast två veckor före extra riksstämma och tillställs riksstyrelsens ledamöter,revisorer och kårer.

Föredragningslista utsänds senast sju dagar före extra riksstämma.

5. Revision

För granskning av riksstyrelsens verksamhet och förvaltning väljer ordinarie riksstämma för ett år två revisorer samt två revisorssuppleanter.

5.1 Riksstyrelsens räkenskaper och handlingar skall överlämnas till revisorerna senast två månader före riksstämman.

5.2 Räkenskaper och handlingar skall med revisorernas berättelse vara riksstyrelsen tillhanda senast en månad före riksstämman.

6 Riksstyrelse

6.1.1 FMCK Riksförbunds angelägenheter handhas av riksstyrelsen.

6.1.2 Riksstyrelsen består av: Väljs udda år Väljs jämna år Rikskårschef tillika

Ordförande för mål och strategi 1

Ordförande för rekrytering och information 1

Ordförande för utbildning 1

Ordförande för avtal 1

Ordförande för tävling 1

Ordförande för ekonomi 1

Ordförande för ungdom 1

Ordförande för trafiksäkerhet 1

Suppleant 1

6.1.3 FMCK riksstyrelses presidium skall bestå av rikskårchef, vice rikskårchef, ytterligare två ledamöter och generalsekreterare.

6.1.4 Ledamöter i riksstyrelsen skall inte samtidigt vara ordförande i kårstyrelse.

6.1.5 Anställda i FMCK centralkansli skall inte samtidigt vara ordförande i riksstyrelse eller kårstyrelse.

6.1.6 Till vice rikskårchef skall väljas den ledamot som är bäst lämpad för uppgiften. Vice rikskårchefen väljs vid konstituerande möte.

6.1.7 Ordföranden för utbildning skall vara väl förtrogen med utbildning i militär motorcykeltjänst, om möjligt mc-instruktör, trafiklärare eller trafikinspektör.

6.1.8 Avgår ledamot före mandattidens utgång, äger riksstyrelsen rätt att

komplettera sig själv intill nästkommande ordinarie riksstämma, på vilken ny ledamot väljs för återstoden av mandattiden.

6.1.9 Riksstyrelsen kan adjungera ledamöter, som äger förslags- och yttranderätt men ej rösträtt.

6.1.10 Riksstyrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Då minst fyra ledamöter gör framställan härom, är ordförande skyldig att sammankalla

styrelsen. Kallelse skall ske senast sju dagar före sammanträde.

6.1.11 Riksstyrelsens sammanträden skall protokollföras och tillsändas kårer.

6.1.12 Riksstyrelsen är beslutsmässig då ordföranden eller vice ordföranden samt minst hälften av ledamöterna är närvarande.

6.1.13 Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av ordföranden, utom vid val då lotten avgör.

6.1.14 Styrelseledamot får i enskild fråga utöva sin rösträtt genom fullmakt.

6.2 Riksstyrelsens åliggande

6.2.1 Riksstyrelsen utser vid sitt konstituerande sammanträde representanter att företräda FMCK hos samverkande myndigheter och organisationer.

6.2.2 Styrelsen skall:

6.2.2.1 Verka för främjande av i § 1 angiven uppgift.

6.2.2.2 Planlägga och samordna FMCK riksförbunds utbildnings-, upplysnings- och rekryteringsverksamhet enligt gällande militära och civila bestämmelser.

6.2.2.3 Upprätta förslag till preliminär inkomst- och utgiftsstat för kommande verksamhetsår samt insända FMCK riksförbunds äskanden om bidrag av statsmedel till berörda myndigheter.

6.2.2.4 Enligt gällande bestämmelser förvalta anvisade statsmedel. Verkställa av riksstämma fattade beslut beträffande användning och förvaltning av FMCK riksförbunds egna medel.

6.2.2.5 Utarbeta och fastställa erforderliga instruktioner för anställd personal samt inom riksförbund och kårer verksamma befattningshavare.

Att i FMCK grundstadgar utan stämmobeslut ändra benämningar/befattnings- /myndighetsnamn. Detta på grund av organisatoriska förändringar som sker i organisationen eller samhället.

6.2.2.6 Verka för och medgiva bildandet av kårer, fastställa kårstadgar samt följa och understödja kårers verksamhet.

6.2.2.7 Verka för samarbete på central nivå med övriga frivilliga

försvarsorganisationer samt organisationer och företag som arbetar inom FMCK intresseområden.

6.2.2.8 Besluta angående utdelning av utmärkelser och priser enligt HB kap 7.

6.2.2.9 Vid verksamhetsårets slut avge verksamhets- och förvaltningsberättelse.

6.2.2.10 Besluta angående tid och plats för riksstämma samt upprätta förslag till dagordning.

6.2.2.11 Utsända styrelse- och riksstämmoprotokoll till kårer.

6.2.2.12 Verkställa riksstämmans beslut.

6.2.2.13 Vara arbetsgivare för personal vid FMCK riksförbunds kansli.

4. Medelsförvaltning

7.1 Riksstyrelsens ledamöter är gemensamt ansvariga för de medel, som står under riksstyrelsens förvaltning. Ledamöterna är även ansvariga för de beslut som fattats angående medlens användning och mot vilka de inte anmält avvikande mening i protokoll.

7.2 Placering av FMCK riksförbunds medel skall ske enligt riksstämmans protokollförda beslut. FMCK riksförbunds värdehandlingar skall förvaras på betryggande sätt.

7.3 Riksförbundets kontanta medel skall i största möjliga utsträckning innestå på bankräkning eller postgiro.

7.4 Firmatecknare och ersättare i riksförbundet fastställs vid konstituerande möte och skrivs in i sammanträdesprotokollet.

8. Medlemsavgift

Medlemsavgift erläggs till kår och utgår med belopp, som för varje verksamhetsår fastställs på ordinarie årsmöte.

9. Ändring av FMCK Riksförbunds stadgar

9.1 Ändring av FMCK Riksförbunds stadgar kan endast ske genom beslut av

ordinarie riksstämma, varvid ändringsförslaget skall biträdas av minst 2/3 av avgivna röster. Innan ett ändringsförslag behandlas av riksstämma, skall kårers årsmöten ha beretts tillfälle att ta ställning till upprättat förslag.

9.2 Vid beslut om stadgeändring skall även anges, när sådan skall träda i kraft.

10. Upplösning av FMCK

10.1 För upplösning av FMCK erfordras beslut på två - med minst två månaders mellanrum – på varandra följande riksstämmor, varav en ordinarie. Vid varje tillfälle skall beslutet biträdas av minst 2/3 av antalet avgivna röster. Ärendet skall tillkännages i kallelsen och riksstyrelsens yttrande skall bifogas.

10.2 FMCK handlingar överlämnas till krigsarkivet och behållna tillgångar av statliga medel skall återlämnas. Egna medel skall överlåtas till Kronprinsessan Margaretas

Landstormsfond

FMCK-Råd

11 Allmänna bestämmelser

11.1 FMCK-råd skall verka i enlighet med FMCK grundstadgar 1.1.

11.2 FMCK-råd är en regional sammanslutning av lokala frivilliga motorcykelkårer. Rådet har till uppgift att stödja kårernas verksamhet och samverka med myndigheter,

uppdragsgivare, frivilliga försvarsorganisationer, trafiksäkerhets- och motororganisationer samt humanitära sammanslutningar.

FMCK-rådens territoriella verksamhetsområde fastställs av riksstyrelsen.

11.3 FMCK-rådet har skyldighet att följa beslut och riktlinjer fastställda av riksstämma och riksstyrelse.

12. Rådsbildning

12.1 Innan förändring sker av rådens verksamhetsområden skall tillstånd från FMCK riksstyrelse inhämtas. FMCK-råd är underkastade ”Grundstadgar för Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund”. Verksamhetsområden enligt bilaga 1

12.2 FMCK-rådsnamn skall bestå av ett regionalt geografiskt namn från FMCK-rådets verksamhetsområde med tillägget FMCK-råd t.ex. Skånes FMCK-råd.

13. Medlemskap

13.1 Representant i FMCK-råd skall vara medlem i FMCK kår inom rådets verksamhetsområde.

14. FMCK-råd

14. FMCK-rådet företräder kårer regionalt inför myndigheter enl. § 1.2. Rådet får ej besluta i frågor som rör enskild kårs verksamhet.

14.2 I FMCK-rådet skall det finnas en sammankallande funktionär från en i FMCK- rådets ingående kårer. Denne väljs vid årets första möte och väljs ett år i taget.Vid varje möte väljs sekreterare och mötesordförande.

14.3 FMCK-rådsmöten hålls då FMCK –rådet så finner erforderligt eller då minst

hälften av anslutna kårer skriftligen hemställt härom. Dock skall minst två rådsmöten hållas före 1 april och 1 september.

14.4 Kallelse skall ske skriftligen senast två veckor före FMCK rådsmöte och

tillställas anslutna kårer. Föredragningslista utsänds senast sju dagar före rådsmöte.

14.5 FMCK-råd sammanträder vid behov med de personer som berörs av det aktuella ärendet.

14.6 FMCK-rådets sammanträden skall protokollföras. Protokoll sänds till de i rådet

ingående kårerna och FMCK riksstyrelse.

14.7 FMCK-råd är beslutsmässigt då samtliga kårer är representerade.

14.8 Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal, avgör lotten. Varje kår äger en röst.

14.9 Kår får utöva sin rösträtt genom fullmakt.

14.10 Rätt att vid FMCK-rådsmöte deltaga i överläggningar, men ej i beslut, äger kårmedlem som inte är ombud, representant för försvarsmakten, övriga frivilligorganisationer och berörda uppdragsgivare samt särskilt inbjudna.

15. FMCK-rådets åliggande

15.1 FMCK-rådet utser representanter att företräda FMCK hos samverkande myndigheter och organisationer.

15.2 FMCK-rådet skall:

15.2.1 Verka för främjande av i § 1 angiven uppgift.

15.2.2 Verkställa FMCK-rådets beslut.

15.2.3 I samråd med kårer, myndigheter, uppdragsgivare och förband planera och beräkna behovet av regional utbildning för den närmast liggande

tvåårsperioden. Plan- och kostnadsberäkning (P o K) upprättas och insänds till riksstyrelsen.

15.2.4 I samråd med aktuella myndigheter, uppdragsgivare och förband planera och genomföra regional utbildning.

15.2.5 Stödja och samordna informations- och rekryteringsverksamhet inom FMCK- rådets verksamhetsområde.

15.2.6 Stödja och samordna trafiksäkerhetsverksamhet inom FMCK-rådets verksamhetsområde.

15.2.7 Stödja och samordna ungdomsverksamheten inom FMCK-rådets verksamhetsområde.

15.2.8 Stödja och samverka tävlingsverksamheten inom FMCK-rådets verksamhetsområde.

15.2.9 Bistå riksstyrelsen med genomförande och redovisning av genomförda uppdrag av tidigare äskade och beslutade statsmedel.

15.2.10 Utarbeta och fastställa erforderliga instruktioner för FMCK rådets verksamma befattningshavare.

15.2.11 Verka för och stödja bildandet av kårer. FMCK-rådet skall följa och stödja kårernas verksamhet.

15.2.12 Verka för samarbete med övriga frivilliga försvarsorganisationer samt organisationer och företag på regional nivå som arbetar inom FMCK intresseområden.

16. Ekonomi

16.1 Medel för rådens verksamhet tilldelas och förvaltas av FMCK riksförbund. Medel för rådens verksamhet budgeteras enligt plan o kostnadsberäkning. (P o K).

16.2 Kostnader för FMCK-rådets verksamhet skall fortlöpande redovisas till FMCK centralkansli.

17. Upplösning av FMCK-råd

17.1 Beslut om upplösning av FMCK-råd skall, för att vara giltigt, fattas av riksstyrelsen

NORMALSTADGAR

för

Frivilliga Motorcykelkåren i ………..

Kåren grundad den ……….

Stadgarna antagna vid kårstämma den ...

Stadgarna godkända av FMCK riksstyrelse den ...

Stadgarna ändrade den ...

Stadgeändring godkänd av FMCK riksstyrelse den ...

Verksamhetsområde...

1 Allmänna bestämmelser

1.1 FMCK kår skall i enlighet med FMCK Riksförbunds grundstadgar främst rekrytera

medlemmar för att bedriva frivillig utbildning i motorcykeltjänst för samhällets behov samt försvarsupplysning i enlighet med gällande SFS förordning om frivillig

försvarsverksamhet.

Utbildningsplaner framtagna i samråd med våra uppdragsgivare skall gälla.

FMCK kår bedriver även ungdomsvårdande verksamhet, föreningsverksamhet samt främjar och upprätthåller intresset för trafiksäkerhet och idrott.

FMCK kår är partipolitiskt och religiöst obunden.

1.2 Kår bedriver verksamhet i samförstånd med vederbörliga myndigheter och i samverkan med övriga organisationer.

1.3 Kårens högsta beslutande organ är kårstämman. Kårstyrelsen är verkställande och förvaltande organ. Kår har skyldighet att följa beslut och riktlinjer fastställda av riksstämma och riksförbund.

1.4 Kårens verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden fr o m 1 januari t o m 31 december.

2. Kårbildning

2.1 Innan kår bildas skall tillstånd från FMCK riksstyrelse inhämtas. Kår är underkastad

”Grundstadgar för Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund”.

2.2 Kårstadgar insänds till riksstyrelsen för godkännande.

2.3 Kårnamn skall bestå av FMCK, med tillägg av ett geografiskt namn från kårens verksamhetsområde. I län med mer än en kår skall ett lokalt namn användas.

3. Medlemskap

3.1 Varje person bosatt i Sverige och svensk medborgare boende utomlands, kan söka medlemskap i FMCK kår och deltaga i av FMCK planerad och genomförd

föreningsverksamhet. Målsmans medgivande krävs för medlem som ej fyllt arton år.

3.2 Medlem skall ha fyllt femton år och vara svensk medborgare för att deltaga i utbildning av militär art.

3.3 Medlemskap kan sökas av person, organisation eller företag.

3.4 Till hedersmedlem i kåren kan kårstämma välja person som gjort sig synnerligen förtjänt därav. Förslag på person inlämnas till kårstyrelse senast två veckor före kårstämma.

3.5 Medlem som önskar utträda ur FMCK, skall göra anmälan härom till kårstyrelsen.

3.6 Medlem som inte erlagt avgift under verksamhetsåret avförs ur FMCK medlemsregister.

3.7 Riks- eller kårstyrelse kan utesluta medlem som inte anses lämplig att tillhöra FMCK.

Före uteslutning skall medlem, genom kårens styrelse, beredas tillfälle att yttra sig.

Beslut om uteslutning skall biträdas av minst 3/4 av vederbörlig styrelses ledamöter.

Skälen för beslutet om uteslutning skall skriftligt redovisas. Beslutet kan överklagas hos FMCK riksstyrelse.

4. Kårstämma

4.1 Sammansättning och beslutsmässighet.

4.1.1 Kårstämma består av kårens medlemmar, som deltager efter skriftlig kallelse från kårstyrelsen.

4.1.2 Kårstämman är beslutsmässig med det antal medlemmar som är närvarande.

4.2 Tidpunkt och kallelse

4.2.1

Ordinarie kårstämma äger rum årligen före 1 mars. Tid och plats för kårstämma bestäms av kårstyrelsen. Skriftlig kallelse till kårstämman utsänds av kårstyrelse till medlemmar senast två veckor före kårstämman.

Kungörelse sker samma tid på kårens anslagstavla.

4.3 Omröstning och rösträtt

4.3.1 Rösträtt tillkommer medlem lägst 15 år och som erlagt årsavgift. Rösträtt tillkommer även hedersledamot.

4.3.2 Beslut fattas med enkel majoritet, med undantag för frågor som gäller stadgeändring eller kårens upplösning.

4.3.3 Omröstning sker öppet, såvida inte annorlunda beslutas.

4.3.4 Val skall dock ske med slutna sedlar, om någon röstberättigad så begär.

4.3.5 Vid lika röstetal gäller – utom vid val – det förslag som biträds av ordföranden, om denne är röstberättigad. Är ordföranden inte röstberättigad skall lotten avgöra.

4.3.6 Vid val skall, vid lika röstetal, lotten avgöra.

4.3.7 Styrelseledamot eller suppleant för denne äger icke rätt att delta i val av revisorer och revisorssuppleanter eller i omröstning om ansvarsfrihet.

4.3.8 Rätt att vid kårstämma deltaga i överläggningar, men ej i beslut, äger

riksstyrelseledamöter, representanter Försvarsmakten och berörda uppdragsgivare.

Paragrafen tillämpas inte om vederbörande är medlem i den kår där kårstämman äger rum.

4.4 Ärenden vid ordinarie kårstämma och valbarhet

4.4.1 Vid ordinarie kårstämma skall följande ärenden förekomma:

1. Stämmans öppnande

2. Val av ordförande att leda stämmans förhandlingar 3. Val av sekreterare att föra stämmans protokoll

4. Val av två justerare tillika rösträknare att jämte ordföranden justera stämmans protokoll

5. Fråga om stämmans stadgeenliga utlysning 6. Fastställande av dagordning

7. Behandling av verksamhets- och förvaltningsberättelser 8. Revisionsberättelse

9. Fråga om ansvarsfrihet för kårstyrelsen

10. Behandling av förslag som framlagts enligt bestämmelser i § 4.5 11. Fastställande av verksamhetsplan för kommande verksamhetsår 12. Fastställande av budget för kommande verksamhetsår

13. Fastställande av medlemsavgift för nästkommande verksamhetsår 14. Val av styrelse

15. Val av två revisorer jämte suppleanter för ett år 16. Val av valberedning

17. Val av ombud till riksstämma 18. Avslutning

4.5 Förslag till ärenden att behandlas vid kårstämma

4.5.1 Vid kårstämma får ej beslut fattas i andra ärenden än de som upptagits på föredragningslista.

4.5.2 Rätt att inge förslag att behandlas vid kårstämma tillkommer kårstyrelse och enskild medlem. Förslag till ärenden att behandlas vid kårstämma skall vara kårstyrelsen tillhanda senast fyra veckor före kårstämma. Ärenden föreläggs kårstämman med kårstyrelsens yttrande.

4.5.3 Behandla av till riksstämman framlagda motioner och propositioner.

4.5.4 Vid kårstämman väckta förslag och frågor må upptagas till diskussion om majoriteten av närvarande röstberättigade så beslutar.

5. Extra kårstämma

5.1 Extra kårstämma hålls då kårstyrelsen så finner erforderligt eller då 1/5 av kårens medlemmar eller revisorer skriftligt hemställt härom till kårstyrelsen medangivande av skäl för framställan.

5.2 Vid extra kårstämma får endast i föredragningslista upptagna ärenden bli föremål för beslut.

5.3 Kallelse skall ske skriftligen senast två veckor före extra kårstämma och tillställas kårens alla medlemmar.

5.4 Föredragningslistan utsänds senast sju dagar före extra kårstämma.

6. Revision

6.1 För granskning av kårstyrelsens verksamhet och förvaltning väljer ordinarie kårstämma för ett år två revisorer samt revisorsuppleant.

6.2 Kårstyrelsens räkenskaper och handlingar skall överlämnas till revisorerna senast en månad före kårstämman.

6.3 Räkenskaper och handlingar skall med revisorernas berättelse vara kårstyrelsen tillhanda senast fjorton dagar före kårstämman.

7. Kårstyrelsen

7.1 Kårens angelägenheter behandlas av kårstyrelsen, som har sitt säte i ...

7.2 Kårstyrelsen består av ordförande och ... ledamöter samt ... suppleanter med mandattid av två år. Ordförande kan om kåren så beslutar väljas med mandattid av ett år. Detta gäller även i de fall då kårstyrelsen behöver delas upp, så att inte hela styrelsen kan avgå samtidigt.

7.3 Kårstyrelsen består minst av: Väljs udda år Väljs jämna år

1. Kårchef tillika ordförande 1

2. Vice kårchef tillika v.ordförande 1

3. Sekreterare 1

4. Kassör 1

5a. Ledamöter •

5b. Ledamöter •

6a. Suppleanter •

6b. Suppleanter •

7.4 En av styrelsens ledamöter bör vara tillika krigskårchef.

7.5 En av styrelsens ledamöter bör vara avtalshandläggare och kan vara tillika krigskårchef med ego avtal. Om inte skall denne vid behov adjungeras till kårstyrelsen.

8. Sammanträden

8.1 Avgår ledamot före mandattidens utgång, äger kårstyrelsen rätt att komplettera sig själv intill nästkommande ordinarie kårstämma, på vilken ny ledamot väljs för återstoden av perioden.

8.2 Kårstyrelse äger rätt att med sig adjungera ledamöter som äger förslags- och yttranderätt men ej rösträtt.

8.3 Kårstyrelse sammanträder på kallelse av ordförande. När minst hälften av ledamöterna gör framställan härom, är ordförande skyldig att sammankalla styrelsen. Kallelse skall ske senast sju dagar före sammanträdet.

8.4 Kårstyrelsen är beslutsmässig då ordförande eller vice ordförande samt ytterligare minst hälften av ledamöterna är närvarande.

8.5 Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av ordförande, utom vid val, då lotten avgör.

8.6 Styrelseledamot får i enskild fråga utöva sin rösträtt genom fullmakt.

9. Kårstyrelsens åliggande

9.1 Kårstyrelsen konstituerar sig vid sitt första sammanträde.

Styrelsens skall:

9.2.1 Verka för främjande av i § 1 angiven uppgift.

9.2.2 Planlägga och leda kårens utbildnings-, upplysnings och rekryteringsverksamhet enligt gällande militära och civila bestämmelser.

9.2.3 Upprätta förslag till budget för kommande verksamhetsår.

9.2.4 Enligt gällande bestämmelser bistå riksförbund och FMCK-råd med genomförande av tidigare äskade och beslutade statsmedel för utbildning. Besluta beträffande

användning och förvaltning av kårens egna medel.

9.2.5 Verka för att utbildning och placering av avtalspersonal sker enligt givna uppdrag.

9.2.6 Utarbeta och fastställa erforderliga instruktioner för inom kåren verksamma befattningshavare.

9.2.7 Bedriva upplysnings- och informationsverksamhet så att förståelsen och intresset för försvarsmakten och att frivillig motorcykelutbildning vidmakthålls och om möjligt ökar.

9.2.8 Verka för samarbete med övriga myndigheter, övriga frivilliga försvarsorganisationer samt organisationer och företag som arbetar inom FMCK intresseområden.

9.2.9 Lämna förslag angående utdelande av utmärkelser enligt "Reglemente för utmärkelsetecken".

9.2.10 Vid verksamhetsårets slut avge verksamhets- och förvaltningsberättelse Avlämna årsrapport och årsredovisning till riksstyrelsen.

9.2.11 Besluta angående tid och plats för kårstämma samt upprätta förslag till dagordning.

9.2.12 Sända styrelse- och årsstämmoprotokoll till riksstyrelse.

9.2.13 Verkställa kårstämmans beslut.

10. Medelsförvaltning

10.1 Kårstyrelsens ledamöter är gemensamt ansvariga för medel som står under kårstyrelsens förvaltning. Ledamöterna är även ansvariga för de beslut som fattas angående medlens användning och mot vilka de inte anmält avvikande mening i protokoll.

10.2 Placering av kårens medel skall ske enligt kårstämmans protokollförda beslut. Kårens värdehandlingar skall förvaras på betryggande sätt. Kårens kontanta medel skall i största utsträckning innestå på bankräkning eller postgiro.

10.3 Kåren tecknas av två ordinarie styrelseledamöter i förening. Kassörens hantering av likvida medel skall beloppsbestämmas i samband med styrelsens konstituerande möte.

10.4 Vid förfall av styrelseledamot enl. 10.3 träder suppleant in i ordinaries ställe. Detta sker först efter nytt styrelsebeslut.

11. Medlemsavgift

11.1 Medlemsavgift erläggs av alla medlemmar med det belopp som fastställs på ordinarie kårstämma. Beslutet gäller kommande verksamhetsår.

12. Ändring av kårstadgar

12. Ändring av kårstadgar kan endast ske på kårs ordinarie kårstämma.

Ändringsförslaget skall bifogas kallelse till stämman och ärendet skall vara upptaget på föredragningslista.

För giltigt beslut fordras att minst 2/3 av de avgivna rösterna biträder ändringsförslaget.

Stadgeändringen träder i kraft då den godkänts av riksstyrelsen.

13. Vilande verksamhet hos kår

13.1 Beslut om vilande verksamhet hos kår skall, för att vara giltigt, fattas på ordinarie kårstämma.

13.2 Ärendet skall tillkännages i kallelse och skall vara upptaget på föredragningslista.

13.3 Beslutet skall biträdas av minst 2/3 av de angivna rösterna. Beslutet träder i kraft då det fastställts av riksstyrelsen.

13.4 Riksstyrelsen utser en interimsstyrelse som skall handlägga kårens ärenden.

13.5 Det åligger kåren att göra bokslut samt lämna redovisning för eventuellt mottagna medel under året.

13.6 Behållna tillgångar överlämnas till riksförbundet och bokförs som skuld till kåren.

13.7 Handlingar och inventarier med värde för kåren förvaras av riksförbundet för kårens räkning.

13.8 Nystart av verksamhet hos kår med vilande verksamhet kan ske efter beslut av riksstyrelsen.

14. Upplösning av kår

14.1 Beslut om upplösning av kår skall, för att vara giltigt, fattas på ordinarie kårstämma.

14.2 Ärende om upplösning av kår skall tillkännages i kallelse och skall vara upptaget på föredragningslista

14.3 Beslutet skall biträdas med minst 2/3 av de angivna rösterna. Beslutet träder i kraft då det fastställts av riksstyrelsen.

14.4 Det åligger kåren att göra bokslut samt lämna redovisning för eventuellt mottagna medel under året.

14.5 Kårens handlingar och tillgångar skall förvaras av riksförbundet. Riksstämman fattar beslut om hur handlingar och tillgångar får användas.

12 Befattningsbeskrivning.

12.1 Rikskårchef Rikskårchefen ska

 vara riksförbundets ordförande samt leda FMCK:s totala verksamhet och förhandlingar.

 representera riksförbund och riksstyrelse i samband med andra frivilliga försvarsorganisationer, i samråd med riksstyrelsen och kanslichefen.

 representera riksförbund och riksstyrelse gentemot myndigheter, företag och organisationer, i samråd med riksstyrelsen och kanslichefen .

 vara sammankallande för FMCK: Presidium, samt ingå som ledamot i NO 1

och 6 .

 vara koordinator för kommittéernas verksamhet.

 bereda frågor som rör stadgar, kårbildning, kårutveckling samt förbundets utveckling.

 frågor rörande avtal enligt H –friv. (motsvarande)

 bereda ärenden rörande framtida utbildning- och avtalsutveckling med inriktning mot nya verksamhetsområden.

 bereda informationsärenden med inriktning mot försvarsupplysning och nyrekrytering.

 hålla sig informerad beträffande förändringar i samhället som påverkar vår organisation samt bereda förslag på nya handlingsvägar.

 medverka till utarbetande av riksförbundets årsberättelse samt övriga ekonomiska rapporter till FM/MSB

 bereda sammanställandet av kallelser och beslutsunderlag till riksstyrelsens sammanträden och riksstämma, samt i samråd med kanslichefen vara koordinator för mötenas innehåll.

 vara firmatecknare i förening ( enligt konstituering)

12.2 Kanslichef.

Kansli/förrådschefen ska

 vara direkt underställd riksstyrelsen, som chef leda och ansvara för all

 verksamhet vid kansliet samt centralförrådet.

 ansvara för att samtliga ekonomiska, och övriga rapporter, enligt uppdrag genomförs och redovisas i utsatt tid.

 ansvara för budgetarbete samt uppföljning av budgetramar och uppsatta mål.

 hålla riksstyrelsen fortlöpande informerad i samtliga frågor som rör FMCK verksamhet.

 i samråd med rikskårchefen, representera riksförbundet och riksstyrelsen i samarbetet med andra frivilliga försvarsorganisationer, myndigheter, företag och organisationer m.fl.

 handlägga frågor som rör stadgar, kårbildning, kårverksamhet och kårutveckling.

 i samråd med berörd styrelseledamot handlägga ärenden inom respektive ledamots ansvarsområde.

 handlägga ärenden rörande framtida utbildnings- och avtalsutveckling med inriktning mot nya verksamhetsområden och uppdragsgivare.

 vara kontaktperson mot myndigheter, organisationer samt verk och kårer gällande

 utbildning.

 handlägga informationsärenden med inriktning mot försvarsupplysning och ny- rekrytering.

 hålla sig informerad beträffande förändringar i samhället som påverkar vår organisation samt bereda förslag på nya handlingsvägar.

 handlägga ärenden rörande trafiksäkerheten och dess utveckling, samt FMCK:s tävlingsverksamhet i samråd med kommitte´ordföranden.

 ansvara för utarbetandet av riksförbundets årsberättelse.

 i samråd med Rikskårchef, och som adjungerande sekreterare i riksstyrelsen handlägga utsändandet av kallelser med beslutsunderlag till riksstyrelsens sammanträden och riksstämma samt deltaga i riksstyrelsemöten.

 vara samordnare för revidering av FMCK:s Handbok och till resp.

styrelseledamot vara behjälplig för att hålla respektive ansvarsområde aktuellt.

 vara firmatecknare i förening (enligt konstituering).

 fördela inkommande ärenden.

 ansvara för förvaltning av kårer utan verksamhet.

 vara förbundets kontaktman gentemot övriga organisationer/motsv. på arbetsplatsen i lokalfrågor och gemensamma funktioner.

 ansvara för att kansliets/organisationens interna och externa information förmedlas till FMCks medlemmar via utskick, fmck.se och Journalen

 ansvara för kansliets datanät och övrig teknisk utrustning

12.3 Administration/Ekonomihandläggare Administration/Ekonomihandläggare ska

 vara direkt underställd Kansli/förrådschefen.

 handlägga ekonomiska ärenden, medverka vid budgetarbete samt vid uppföljning av budgetramar och uppsatta mål.

 ansvara för uppföljning av kursekonomi.

 ansvara för löpande bokföring och redovisning av statliga och egna medel

 svara för bokslut, statliga samt egna medel.

 svara för löner och ersättningar med utbetalningar, skatt, arbetsgivaravgifter.

 fakturering.

 ta fram delrapporter till riksstyrelsen i form av månads- och kvartalsuppföljning.

 medverka vid utarbetandet av riksförbundets årsberättelse.

 svara för ekonomisk rapportering till uppdragsgivare.

 medverka till att kansliets/organisationens interna och externa information förmedlas till FMCk:s medlemmar via utskick, fmck.se och Journalen.

 ansvara för riksförbundets hotell och resebokningar.

 ansvara för utbildningsärenden, kurslistor mm. för kursverksamheten.

 ansvara för uppdatering av adresslista, medlemsregister, medlemskort, och journalen.

 ansvara för posthantering/diarieföring/arkivering in och utgående handlingar.

 inköp av förbrukningsmaterial till kansliet.

 övriga förekommande kontorsgöromål.

 svara för arkivets struktur

 försäkringar.

12.4 Förrådsman

Förrådsman ska

 vara direkt underställd Kansli/förrådschefen.

 ansvara för motorcyklar, reservdelar och övrig materiel.

 bevaka och föreslå inköp av profilmaterial.

 ansvara för redovisning av beståndet PC och LIFT.

 ansvara för mopedcontainrar samt bokning av desamma.

 ansvara för verkstadscontainern.

 ansvar för fastigheten.

 ansvarig för alla inventarier.

12.5 Funktioner inom kansliet/förrådet

Samtliga anställda på kansliet/förrådet ska vara så insatta i verksamheten så att kansliet/förrådet kan fungera med de löpande uppgifter som åligger

kansliet/förrådet vid kortare sjukdom, semester eller andra ledigheter.

13 Kåradministration/Kårbildning

13.1

 Överenskommelse träffas med FMCK riksstyrelse som biträder vid arbetet med kårbildningen.

 Kontakt tas med övriga frivilligorganisationer på orten så att dessa kan hjälpa till.

 Hemvärns- och frivilligavdelningen på aktuell utbildningsgrupp kontaktas.

Representant för denna grupp ska ingå i kårstyrelsen som adjungerad ledamot.

 informationsmöte äga rum i centralt belägen lokal, där representanter för FMCK riksstyrelse, utbildningsgrupp , trafiksäkerhetsföreningen och andra frivilligorganisationer bör medverka.

 FMCK grundstadgar ligga till grund för den lokala kårens stadgar, som ska fastställas av FMCK riksstyrelse.

 För att underlätta kårbildningen kan lämpligen trafiksäkerhetsaktivitet eller någon annan FMCK-aktivitet anordnas.

13.2 Kårverksamhet

Grunden för kårverksamheten är rekrytering och utbildning av mc-ordonnanser för totalförsvaret. Därutöver kan verksamheten vara mycket skiftande och lämnar fältet öppet för initiativ inom det område som FMCK grundstadgar talar om.

Verksamheten måste läggas upp så att den blir attraktiv och stimulerande och därmed verkar sammanhållande på kåren.

Verksamhetsplan för innevarande och de kommande fem åren måste finnas. Den ska bla ligga till grund för bidragsansökningar i kommunen, äskande av

utbildningsmedel hos myndighet och FMCK riksstyrelse.

Fördela arbetsuppgifterna på så många som medlemmar som möjligt så att de känner att de arbetar för kåren.

Kårträffar bör hållas, varvid aktuell information kan lämnas.

Övrig kårverksamhet kan t ex vara:

 Försvarsupplysning

 Trafiksäkerhetsutbildning

 Träning- och tävlingsverksamhet i enduro, trial, cross eller snöskoter

 Touringverksamhet

 Övriga idrotter

 Träffar, utflykter

13.3 Arbetsuppgifter, arbetsfördelning, m m inom kår 13.3.1 Allmänt.

Kåren måste ha en kraftfull styrelse som arbetar effektivt och rationellt efter godkända kårstadgar.

Hos ledamöterna finns alltid behovet av att få vara tillsammans och ha trevligt. Kan kåren aktivera dem finner de anledning att stanna kvar. Därmed ökar också

möjligheten till utbildning och träning.

13.3.2 Styrelsesammanträde

Kårstyrelsen ska sammanträda vid behov. Som regel en gång per månad. Sänd ut kallelse till styrelsens ledamöter minst en vecka före sammanträdet. Kan man

komma överens om att ha en fast dag, t ex första måndagen i varje månad, så underlättas arbetet.

Sammanträdet ska ledas av en ordförande efter föredragningslista. Kan man enas om en stående föredragningslista, där varje styrelseledamot har sin fasta punkt då egna frågor tas upp, så kan sammanträdestiderna avsevärt förkortas.

Vid sammanträdet föres protokoll. Detta sändes efter utskrift hem till varje styrelseledamot, riksstyrelsens kansli, utbildningsgrupp och övriga berörda så vederbörande har en minneslista över vad som beslutades och vad som var och en har att uträtta. Diskutera alla frågor väl vid sammanträdet men glöm inte att fatta beslut!

Försök att hålla god sammanträdesdiciplin. Detta underlättar protokollskrivningen och mötena känns inte som bortkastad tid. Glöm inte att ta med suppleanter och möjligheten att adjungera ledamöterna. Därmed skapas underlag för bättre

arbetsfördelning samt att man under hand utbildar framtida styrelseledamöter. Välj lämplig lokal där sammanträdet kan ske ostört.

Verka för att styrelsen är väl förankrad i kåren och att alla åldersgrupper är representerade.

13.3.3 Arbetsfördelning

Det är viktigt att arbetet inom styrelsen och kåren fördelas så att inte ett fåtal eldsjälar arbetar “ihjäl sig”. Ett lämpligt sätt att uppnå arbetsfördelning är att tillsätta arbetsgrupper. Utse någon i styrelsen till ordförande för en grupp och låt sedan honom/henne utse dem som ska ingå i gruppen. Exempel på uppgifter för

arbetsgruppen kan vara: Julfest, tävling, utställning, uppvisning, regementets dag osv.

Denna form av arbetsfördelning kan även användas för återkommande aktiviteter.

Adjungera kårens/myndighetens utbildningsledare i styrelsen, så att kontinuerlig rapportering av hur kurserna fortlöper kan äga rum. Observera att myndighetens representant bör vara adjungerad i styrelsen.

13.3.4 Utskott

Styrelsens arbete kan även delas upp i “sektionsstyrelser” (tävlings-, touring-, utbildnings-, förvaltnings-, etc.). Direktiv och befogenheter regleras av kårstyrelsen.

13.3.5 Kåradress

Adressera inte posten till klubbstugan eller någon styrelsemedlem.

Erfarenheten visar att den då har lätt för att “komma bort”. Utnyttja möjligheten till postbox. Härigenom får också kåren en fast adress som inte ändras vid byte av styrelsemedlemmar. Viktigt för kontakten utåt är också att kåren kan återfinnas i telefonkatalogen. Styrelsens samman- sättning och adress ska kontinuerligt meddelas riksförbundet.

13.3.6 Medlemsregister

För noggrant register över kårens medlemmar. Kontrollera att medlemsavgiften inbetalas inom föreskriven tid. Ett bra och säkert sätt att handskas med avgifterna är att låta alla betala via postgiro. Härigenom får kåren en tillförlitlig redovisning samtidigt som medlemmarna omedelbart får bevis på kårtillhörighet.

Viktigt är att medlemskorten sänds ut snarast efter det att avgiften inbetalts.

Rapportering måste därför göras till FMCK kansli så fort som möjligt så att medlemskort kan utsändas. Kåren får då också tillgång till gällande matrikel.

13.3.7 Sammanfattning

• Verka för en rationell och effektiv styrelse

• Adjungera vid behov “specialister” till styrelsen

• Utlys sammanträden i god tid, på regelbunden tid och i lämplig lokal

• Följ föredragningslista

• Ge förslag, diskutera, men glöm inte att fatta beslut

• För och sänd ut protokoll

• Utnyttja utskott och arbetsgrupper

• Knyt utbildning och tävlingsverksamhet fast till kåren

• Tag hand om medlemmarna, glöm inte medlemskorten

• Ordna “fast” adress och telefon

• Informera ofta om olika aktiviteter

• Var noggrann med tider (bidragsansökningar, rapportering, m m.)

• Utnyttja kommunens föreningsservice

13.4 FMCK styrelsearbete

13.4.1 Att vara ordförande

Ordförande är ansvarig för ledningen av kårens verksamhet.

Det gäller alltså för ordföranden att få föreningen organiserad på ett funktionellt sätt. Tyvärr går det inte att göra ett generellt förslag på grund av olikheter i före- ningarnas verksamhet, ekonomi etc. Hjälp finns emellertid att få på FMCK kansli.

13.4.1.1 Det åligger ordförande att

1. Leda planeringen av kårens verksamhet.

2. Vara ansvarig för uppföljningen och kontrollen av att fattade beslut blir genomförda och att planer följs.

3. Representera kåren gentemot andra kårer, föreningar, myndigheter, etc.

4. Leda sammanträden, möten, etc.

De följande sidorna behandlar vad de fyra punkterna innebär.

13.4.1.2 Planering:

Vid all planering gäller det att i så stor utsträckning som möjligt anpassa organisationens verksamhet till dess ekonomiska förutsättningar.

Det hjälper inte att du själv är införstådd med att planering är viktig. Du måste övertyga de övriga också.

Föreslå – Diskutera – Fördela – Uppmuntra – Deltag – Besluta - Övervaka

Här får du en lista på argument:

1. Knappa resurser kräver vetskap om önskad verksamhet.

2. Många intressenter ställer större krav på effektiviteten.

3. Beslut i dag ger långsiktiga konsekvenser.

4. Effektiv styrning av verksamheten.

5. Åstadkomma handlingsfrihet för t ex kommittéer (motsvarande), ledamöter eller tjänstemän.

6. Samordning mellan olika delar av verksamheten.

7. Få engagemang för arbetsuppgiften.

8. Få överblick över verksamheten.

9. Få information om verksamheten.

13.4.1.3 Uppföljning/kontroll

När målsättningen och inkomst- och utgiftsstaten är fastställd kommer kanske den viktigaste uppgiften för ordförande nämligen uppföljningen/kontrollen av att

planerna följs, det vill säga när riksförbundet fördelat pengarna.

Här har ordförande hjälp av kårens revisorer.

Självklart så kommer avvikelser (av olika skäl) att ske från den fastställda planen och det blir då ordförande som kommer att leda de beslut som måste vidtas för att på bästa sätt lösa de uppkomna problemen.

Ett sätt för att underlätta uppföljningen/kontrollen är att se till att det i alla beslut ingår vem som ska verkställa beslutet och att det protokollförs.

Att starta ett sammanträde med att gå igenom föregående protokoll är ett bra sätt att inte glömma bort uppföljningen/kontrollen.

13.4.1.4 Representation

Ordförande kan, i olika sammanhang, få representera sin kår.

Låt oss här bara ta upp några situationer när det kan inträffa.

1. Kårens endurolag har vunnit en tävling. Då är det lätt att vara ordförande 2. Någon fyller 50 år, det blir uppvaktning, du måste hålla tal.

3. Kåren är instämd till domstol, det är du som bör gå dit.

4. En av kårens medlemmar har omkommit, du måste hålla tal vid begravningen.

Det här är några exempel – kanske ytterlighetsfall – men du kommer i olika sammanhang och situationer att representera din kår och ditt uppträdande kan ha stor betydelse för din kår.

13.4.1.5 Sammanträden

Att leda sammanträden är ett förtroendeuppdrag och som alla sådana god ordförande:

1. Förmåga att tänka och handla snabbt.

Det oväntade inträffar alltid och ordföranden måste vara redo att oförberett och utan betänkande ändra sina dispositioner.

2. Förmåga att umgås med andra.

Sammanträdesledarens uppgift är att få folk att tänka tillsammans i stället för att passivt lyssna till varandra; ofta ankommer det också på ordföranden att se till att olika åsikter kommer fram.

3. Respekt för andras åsikter.

Ordföranden ska vara en god lyssnare och måste vara uppriktigt intresserad av vad sammanträdesdeltagarna vet och tror.

4. Att hålla sig i bakgrunden.

En diskussionsledare som stoltserar med sina egna kunskaper och finner nöje i att påpeka andras misstag är varken populär eller effektiv.

5.Kunskaper

Ordföranden bör vara väl hemma i den fråga som ska behandlas men ska främst representera den grupp av intresserade medlemmar som gör frågor och icke experterna som besvarar dem.

13.4.1.6 Checklista – ordförande

1 Föredragning (Kan jag få höra föredragningen?) 2 Ordet är fritt.

3 Är diskussionen avslutad? – Svaret är ja! (klubbslag)

4 Redogör för förslagen. Är förslagen rätt uppfattade? – Svaret är ja!

(klubbslag)

5 Beslutar mötet enligt styrelsens – Åkes – Stinas, osv. – förslag?

6 Jag finner att mötet beslutar enligt styrelsens (Åkes, Stinas) förslag, nämligen att... (Paus – klubbslag)

Om votering

7 Votering är begärd och ska verkställas. Redogör för förslagen.

8 Propositionsordningen. Huvudförslag blir... För att få fram ett motförslag ställer jag Åkes mot Brittas. Kan den propositionsordningen godkännas? Svaret är ja. (Paus – klubbslag)

9 Beslutar mötet att som motförslag anta Brittas förslag (Ja/nej) Åkes förslag?

(Ja/nej).

10 Jag finner att mötet beslutat anta Brittas förslag som motförslag till huvudförslaget. (Paus – klubbslag)

Redogör för huvudförslaget och motförslaget, sedan enligt 5 osv. OBS – om votering begärs måste man efter punkt 7 välja försöksvotering eller rösträkning.

Om rösträkning

13. Vi går på rösträkning. Jag föreslår protokollsjusterarna som rösträknare. Finns det fler förslag? (Paus – klubbslag) Väljes protokollsjusterarna till rösträknare?

Svaret är ja (klubbslag).

13. Är rösträknarna klara?

14. De som röstar på styrelsens förslag räcker upp en hand. – Tack (klubbslag) De som röstar på Eriks förslag räcker upp en hand. – Tack !(klubbslag)

15. Röstningen har utfallit så att styrelsen fått ...st. röster, Erik ...st. röster.

Därefter punkt 6.

13.4.2 Att vara sekreterare

Sekreteraren ska hålla ordföranden och övriga ledamöter samt föreningens medlemmar underrättade om alla ärenden som handlägges av sekreteraren.

13.4.2.1 Det åligger sekreteraren att

1. Föra protokoll vid föreningens sammanträden och möten 2. I samråd med ordföranden se till att besluten blir verkställda 3. Sköta inkommande och utgående korrespondens. OBS!

Expeditionsrutinen

4. Svara för föreningens klubbtidning eller medlemscirkulär 5. Svara för föreningens trycksaker, brevpapper och kuvert

6. Tillse att resultatlistor och statistik förs (en ansvarig för varje sektion). En väl- skött statistik är en god grund för årsberättelsen och rapporter till förbunden 7. Utarbeta förslag till verksamhetsberättelse

8. Göra upp förslag till årsplan, vilken efter behandling av styrelsen och sektionsledare förelägges årsmötet för fastställande

9. Svara för föreningens externa information (om ej PR-ansvarig finns utsedd i kåren)

10. I samarbete med kassören ansvara för föreningens anslagsansökningar 11. Vara huvudansvarig för föreningens rapportering till respektive förbund

13.4.2.2 Föredragningslista (Dagordning, arbetsordning)

Sekreteraren gör upp förslag till föredragningslista eller svarar i varje fall för att det blir gjort.

• Föredragningslista = plan för sammanträdet

• Föredragningslistan godkännes av sammanträdet

13.4.2.3 Protokollet

Ett protokoll ska ge besked om vad som förekommit vid sammanträdet.

Beslutsprotokoll

Upptar sammanträdets beslut och i stort sett inget om vad olika talare yttrat eller vad som förekommit i övrigt.

Diskussionsprotokoll

Upptar förutom besluten en längre eller kortare redogörelse för de diskussioner som förts vid sammanträdet.

Kallelse

Kallelse till sammanträdet ska ge svar på frågorna När? Dag, månad, år och klockslag

Var? Ort och lokal

Vad? Föredragningslistan eller om denna inte hinner bli klar en av de viktigaste ärendena

Vem? Ledamöter och övriga kallade

Ordföranden kallar till sammanträdet eller uppdrar åt sekreteraren att kalla.

13.4.2.4 Protokollskrivning Förarbete

1. Sekreteraren bör för eget bruk före sammanträdet göra upp en mall för det protokoll som ska skrivas. Naturligtvis kan denna mall även utdelas till exempel till mötesordföranden och protokollsjusterare.

2. Under sammanträdet antecknar sekreteraren allt av vikt som förekommer.

3. Det är bättre att anteckna för mycket än för litet.

4. Det som skrives ner som beslut i protokollet är ordförandens beslutsupprepning.

5. Ju längre man väntar på att utarbeta protokollet desto mer tid får man lägga ner på uppgiften.

6. Skriv om möjligt protokollet färdigt dagen efter sammanträdet.

ETT GOTT RÅD : Tillse att ordföranden lämnar dig som sekreterare tillräckligt med tid för att skriva ner beslutet innan nästa punkt tas upp.

Inledning

1 Protokollet börjar med uppgifter som talar om vid vilket sammanträde protokollet förts och när sammanträdet ägt rum.

2 Vid styrelse- och kommittésammanträden måste man även ange vilka personer (beslutande och övriga) som varit närvarande.

Uppställning

1 Det måste vara lätt att hitta i protokollet.

2 Varje paragraf bör ha en rubrik.

3 Om man har bilagor till ett protokoll för man anteckningar härom vid ifrågavarande paragrafer.

4 Protokollet bör numreras i följd per verksamhetsår.

Avslutning

För att ett protokoll ska vara giltigt måste det vara:

1 Underskrivet av mötets sekreterare.

2 Justerat (ordförande – protokolljusterare)

13.4.2.5 Råd för protokollskrivning 1 Skriv klart !

2 Skriv enkelt ! 3 Skriv kort ! 4 Skriv svenska !

13.4.2.6 Protokollsjustering

För att ett protokoll ska vara giltigt måste det ha granskats och godkänts - JUSTERATS.

Justering är en garanti för att protokollet ger en riktig bild av sammanträdet och dess beslut.

Olika former för protokollsjustering

1 De personer som fattat besluten justerar protokollet snarast, dock senast vid nästa sammanträde. Ordföranden undertecknar protokollet vid sittande sammanträde som bevis på att protokollet godkänts.

1 Vid årsmöte o.d. är det vanligt att man utser en eller två protokollsjusterare.

Tillsammans med ordföranden ska de på mötets uppdrag och för dess räkning justera protokollet.

2 I många organisationer förekommer det numera att ordföranden ensam justerar styrelse- och utskottsprotokoll.

Oenighet mellan protokollsjusterare

Råder oenighet mellan protokollsjusterare om vad som beslutats vid sammanträdet är det ordförandens åsikt som ska stå i protokollet. Protokollsjusterare som har avvikande mening tillfogar då ett särskilt justerings-PM där hans/deras

invändningar förtecknas.

13.4.2.7 Protokollsutdrag

Utdrag ur protokoll för visst ändamål (Lotteriansökan – teckna föreningen)

13.4.2.8 Utformning av protokollsutdrag 1 Hela inledningen återges.

2 Paragrafen som talar om vilka som valts till protokollsjusterare.

3 Aktuell paragraf.

4 Underskrifter (sekreterare – ordföranden – protokollsjusterare)

5 Bestyrkande. Är utdraget en avskrift av en del av ett justerat protokoll måste det vara bestyrkt av två personer.

13.4.2.9 Förslag till trycksaker som bör finnas i en förening

• Brevpapper A 4 med föreningens märke och tryck av föreningens namn och adress samt telefon

• Kuvert C 5 med tryck

• Ansökningsblankett för medlemskap

• Matrikelkort

• Materielförteckningskort

13.4.2.10 Brev och skrivelser

Utformas enligt Svensk Standard (SIS 64 41 11)

Igenkänningsuppgifter

Varje dokument bör vara försett med igenkänningsuppgifter, så att vem som helst snabbt kan känna igen dokumentet och skilja det från andra.

Ärendemening = rubrik.

De flesta dokument kräver en ärendemening som anger innehållet. Den som läser och behandlar dokumentet ska med ett ögonkast kunna uppfatta vad det hela rör sig om.

Löptext

1 Löptexten skrivs med rak vänsterkant. Det innebär att den följer en rak lodlinje.

2 För att löptexten ska bli lättläst bör raderna inte vara för långa (högst 130 mm).

3 Markera nytt stycke med blankrad – ej indrag.

Avslutning

Med vänlig hälsning – enligt uppdrag (e u) – osv.

Underskrift

Bör bestå av föreningens namn samt namnunderskrift.

Skriv helst ut hela föreningsnamnet!

Undertecknarens namnteckning bör förtydligas.

Undertecknarens “befattning” bör sättas ut.

13.4.2.11 Kopior – förvaring/arkivering av handlingar

Grundregel

1 Tag kopia på alla utgående handlingar.

2 Spara hellre ett papper för mycket under lång tid än kasta något i förtid.

3 Håll de pärmar du arbetar med dagligen fria från all “ballast” som försvårar arbetet.