Köpt trafik

Årets utfall för köpt trafik är 10 518 mkr att jämföra mot budgeten på 10 725 mkr. Utfallet understiger budget med 207 mkr eller 2 procent.

Årets indexkostnader är lägre än budget, vilket i första hand beror på ett lägre indexvärde för elkostnader än beräknat. Minskade indexvärden redovisas också för nettoprisindex, medan indexvärden för arbetskraftskostnader och diesel beräknas överstiga beräkningarna i budget.

Totalt sett ligger indexkostnaderna 36 mkr under budget.

Årets kostnader för incitament är också lägre än budgeterat, framför allt avseende buss- och tunnelbana. För busstrafiken är utfallet bland annat en följd av de senaste trafikavtalen, där incitamenten konstruerats på ett nytt sätt och ej utbetalas separat. Vissa incitament stäms av med annan periodicitet än kalenderår och med en leverantör pågår förhandling om modellen för beräkning av punktlighetsincitamentet. För tunnelbanan är det kvalitetsbrister som leder till minskade incitamentskostnader. Totalt sett ligger incitamentskostnaderna 45 mkr under budget.

Trafikförändringar inom busstrafiken har genomförts senare än budgeterat och därmed kostat mindre än budget. De flesta trafikförändringarna trädde i kraft i mitten av december i stället för i augusti som tidigare planerats. Kostnaderna för start av Uppsalapendeln i december blev också lägre än budgeterat. Contact center redovisar ett överskott till följd av minskad

ärendevolym. Budgeterade medel för boggirevision har ej tagits i anspråk. En förhandling med Stockholmståg om felfrekvens på vissa vagnar har slutförts och resulterat i ett lägre kostnadsutfall än budgeterat. Spårväg Citys kostnader understiger budget bland annat avseende fordonshyra och reservdelar. Ett nytt avtal för tre av lokalbanorna beräknas ge minskade kostnader. Bristande städning av pendeltågsstationerna minskar också kostnaderna.

I budgetavvikelsen ingår också vissa budgetöverskridanden. Ersättningstrafik med buss vid avstängning av spåren mellan Östertälje och Södertälje för dubbelspårsutbyggnad kostar tillsammans med trafikomläggningar i Södertälje mer än budgeterat. Andra kostnader som överstiger budget är ersättning för nya låggolvsbussar i Handen samt merkostnader för drift av en bussdepå i Frihamnen. Ökade kostnader för bussarnas trygghetskameror och ej

budgeterade kostnader för alkolås belastar också resultatet liksom ökade kostnader för ett nytt avtal om Lidingöbanan.

Kostnaderna för köpt trafik år 2012 är 426 mkr eller 4 procent högre än kostnaderna för 2011.

Kostnadsökningen innefattar nya avtal, trafikförändringar samt prisutveckling. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med helårsbokslut 2011 är 633 mkr eller 6 procent.

7.1.4 Drift och underhåll

Årets utfall för drift och underhåll uppgår till 1 596 mkr att jämföra mot årets budget på 1 481

mkr. Avvikelsen på 115 mkr motsvarande 8 procent hänför sig till att akut och felavhjälpande

underhåll överstiger budget främst på grund av reinvesteringar omklassificerats som underhåll. Driftskostnaderna överstiger budget till följd av en för låg budget avseende applikatorisk drift (kostnader avseende drift av SL:s IT-system). Avvikelserna motverkas av att kostnader avseende planerat underhåll understiger budget.

Kostnaderna för snöröjning överstiger budget med 5 mkr. Kostnaderna understiger föregående års förbrukning med knappt 48 mkr.

Kostnaderna för elenergi/media understiger budget med knappt 3 procent motsvarande knappt 10 mkr till följd av lägre elpris än budgeterat. Totala elenergiförbrukningen 2012 har ökat med 10 procent jämfört med 2011. Detta beror till största delen på att man under året har infört datorstyrd (ATO) framdrivning av tågen på grön linje.

Av de prissäkringar som hittills är gjorda för perioden 2013-2016 kan SL dra slutsatsen att elpriset förmodligen kommer vara lägre för 2013 än för 2012.

Bedömningen av elprisets utveckling bygger på idag kända fakta

Kostnaderna per sista december är knappt 7 procent högre än föregående år.

7.1.5 Övriga kostnader

Årets utfall avseende övriga kostnader uppgår till 727 mkr att jämföra mot budgeterade 642 mkr en avvikelse med 85 mkr motsvarande drygt 13 procent. Avvikelsen förklaras av högre kostnader än budgeterat avseende valutakursförluster, biogas till följd av högre volymer, försäkringar, mjukvarulicenser till följd av utförd revision samt kostnadsförda

investeringsprojekt med 120 mkr, vilka motverkas av lägre kostnader avseende försäljningskostnader, kontorskostnader samt reklam och PR.

Kostnaderna per sista december är 16 procent högre än föregående år.

7.1.6 Kapitalkostnader Avskrivningar

Årets utfall för avskrivningar ligger på 1 890 mkr vilket kan jämföras med föregående års avskrivningar som uppgick till 1 674 mkr. De budgeterade kostnaderna för avskrivningar uppgår till 1 752 mkr.

Kostnadsökningen för avskrivningar, i jämförelse med tidigare år, är hänförlig till det ökade avskrivningsunderlaget till följd av gjorda investeringar och samt till retroaktiva

avskrivningar.

Finansnetto

Finansnettot påverkas av den förändrade konjunkturen. Utvecklingen har medfört att Sveriges Riksbank har höjt reporäntan i lägre takt än vad som bedömdes då SL:s budget togs fram.

Enligt direktiv från SLL Internfinans har budgeten lagts med en rörlig ränta på 2,8 procent,

med rörlig ränta menas Stibor med 90 dagars löptid. Den faktiska rörliga räntan för 2012

uppgick i genomsnitt till 2,0 procent.

Årets utfall för finansnettot är -752 mkr att jämföra mot budgeten på -820 mkr. Avvikelsen förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl

leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom något lägre än budgeterat. Den lägre räntenivån påverkar ränteintäkterna på banktillgodohavanden och swapkostnaderna negativt.

I slutet av 2012 sänktes diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen med 0,75 procent.

Den sänkta diskonteringsräntan innebär att pensionsskulden ökat med drygt 72 mkr.

Kostnadsökningen var inte budgeterad eller medtagen i årsprognosen i enlighet med SLL:s instruktioner.

Årets kostnadsökning uppgår till 27 procent jämfört med år 2011. Förändringen beror främst på en större låneportfölj än föregående år samt ökning av pensionsskulden.

Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med helårsbokslut 2011 är 39 procent.

7.1.7 Realisationsvinst/förlust

Nettot består av reaförlust till följd av avyttring av utgående biljettautomater samt reavinst avseende försäljning av fastigheten Åstorp 6 i Blåsut samt fastighet Persikan 5 (söderdepån).

Nettoresultatet avseende reavinster och reaförluster uppgår till knappt 98 mkr.

7.1.8 Produktionskostnad per trafikslag

Sammanställningen avser moderbolaget AB SL, ej hela koncernen.

Produktionskostnaderna för 2012 uppgår till 12 697 mkr, vilket är 72 mkr högre än budget. Se analys nedan. Produktionskostnaderna är 592 mkr eller 5 procent högre än föregående år.

Tunnelbana

För tunnelbanan uppgår produktionskostnaderna till 3 400 mkr, vilket överstiger budget med 5 mkr. Kostnader för specialistkonsulter, försäkringar och planerat underhåll samt för akut och felavhjälpande underhåll överstiger budget till följd av framförallt omklassificeringar från reinvesteringsbudgeten. Kvalitetsbrister beträffande tunnelbanedriften sänker kostnaderna för incitament. Lägre utfall än budgeterat redovisas också för kostnader avseende föregående år, för elenergi och media. Jämfört med 2011 har kostnaderna ökat med 94 mkr.

Verksamhet SL (mkr)

Utfall 2012

U tfall 2011

Förändring utfall 12-11

%

Budget 2012

Avvikelse Utf -Budget mkr

Förändring Utf-Budet

%

Tunnelbana -3 400 -3 306 3% -3 395 -5 0%

Pendeltåg -1 864 -1 894 -2% -1 878 14 -1%

Lokaltåg/Spårvagn -899 -916 -2% -897 -2 0%

Buss -5 675 -5 014 13% -5 333 -342 6%

Trafikslagsgemensamt -859 -975 -12% -1 122 263 -23%

Produktionskostnad -12 697 -12 105 5% -12 625 -72 1%

Pendeltåg

För pendeltåg uppgår produktionskostnaderna till 1 864 mkr vilket understiger budget med 14 mkr. Årets indexuppräkning är lägre än budget framför allt som en följd av ett lägre

indexvärde för elkostnader än beräknat. En tvist med Stockholmståg har avgjorts och

resulterar i ett lägre kostnadsutfall än budgeterat. Uppstart av pendeltågstrafik till Uppsala har genomförts till en lägre kostnad än budgeterat. Kostnader avseende ombudsprovisioner, specialistkonsulter, IT konsulter samt reklam och PR understiger också budget. Kostnader för resultatförda investeringsprojekt överstiger budget. Jämfört med 2011 har kostnaderna

minskat med 30 mkr.

Lokalbana

För lokalbanorna uppgår produktionskostnaderna till 899 mkr vilket överstiger budget med 2 mkr. Ny avtalskonstruktion påverkar kostnaderna för trafikförändringar och för incitament nedåt jämfört med budget, vilket också gäller för underhåll som till vissa delar ingår i det nya avtalet. Budget för tvärbanans boggirevision nyttjas ej. Lägre kostnader redovisas också för avslutad förstudie om rostskador. Högre kostnader än budget redovisas för nytt avtal för Lidingöbanan, slutjustering av föregående års index samt drivström. Jämfört med 2011 har kostnaderna minskat med 17 mkr.

Buss

För buss uppgår produktionskostnaderna till 5 675 mkr, vilket överstiger budget med 342 mkr. Högre kostnader än budget redovisas för ersättningstrafik och trafikförändringar i Södertälje i samband med spårarbeten för Södertäljependeln. Kostnaderna för slutligt index 2011 och preliminärt index 2012 överstiger budget liksom kostnader för bussarnas

trygghetskameror. Tillkommande kostnader för en bussdepå i Frihamnen, låggolvsbussar och alkolås bidrar till överskridandet. När det gäller drift och underhåll överstiger kostnaderna budget till följd av inköp av mer biogas än budgeterat samt genom att vissa

investeringsprojekt resultatförts. Budgetöverskridandet reduceras av att planerade

trafikförändringar genomförts senare än budgeterat och att incitamentskostnaderna är lägre än budget. Jämfört med 2011 har kostnaderna ökat med 661 mkr.

Trafikslagsgemensamt

För trafikslagsgemensamt uppgår produktionskostnaderna till 859 mkr vilket är 263 mkr lägre än budgeterat. Kostnaderna för Contact center understiger budget till följd av en minskad ärendevolym. Lägre kostnader än budget redovisas också för planerat underhåll medan akut och felavhjälpande underhåll överstiger budget. Kostnader avseende licensavgifter för programvara i bussar överstiger budget till följd av att fordonsutrustning köpts in i större omfattning än budgeterat. Jämfört med 2011 har kostnaderna minskat med 116 mkr.

7.2 Resultatdisposition

Landstingsfullmäktige beslöt i april 2009 om ändrade regler för resultatdispositioner (LS 0901-0012). I förvaltningsberättelsen lämnas förslag till resultatdisposition enligt följande regelverk.

För SL och WÅAB gäller att landstinget garanterar det egna kapitalet. Positivt resultat behålls

i verksamheten. Negativt resultat täcks av koncernfinansiering respektive Landstingshuset i

Stockholm AB.

SL har under 2012 erhållit budgeterat verksamhetsbidrag från landstinget om 6 402 mkr.

Årets resultat 55 mkr i SL-koncernen balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut.

Enligt upprättad balansräkning uppgår fritt eget kapital i moderbolaget till 2 233 240 511 kronor. Avsättning till bundna reserver behöver ej göras.

Till årsstämmans förfogande står följande resultatmedel:

Balanserad vinst 2 708 422 628 kronor Årets resultat - 475 182 117 kronor 2 233 240 511 kronor

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att i ny räkning balanseras 2 233 240 511 kronor.

Fritt eget kapital i koncernen uppgår till 966 342 767

7.3 Investeringar

Investeringsbudgeten sträcker sig över samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp samt specificerade respektive ospecificerade investeringar i bifogad investeringsbilaga.

Specificerade större investeringsprogram uppgår till cirka 80 procent av den planerade investeringsvolymen. Resterande 20 procent består av ospecificerade investeringar varav främst reinvesteringar.

INVESTERINGAR PER TRAFIKSLAG. PERIOD 201201 - 201212

* Investeringar SL per

trafikslag (belopp i mkr)

Utfall 201212

Utfall 201112

Budget 2012

Bokslut 2011

Upparbet nings- grad 2012

Upparbet nings- grad 2011

Tunnelbana 1 035 1 455 1 051 1 455 98% 100%

Pendeltåg 1 221 172 1 476 172 83% 100%

Lokalbana 1 407 1 307 1 779 1 307 79% 100%

Buss 428 1 251 548 1 251 78% 100%

Trafikslagsgemensamt 196 254 349 254 56% 100%

Justeringspost -239

Årets investeringar 4 287 4 439 4 964 4 439 86% 100%

* Upparbetningsgrad 2012 avser periodens utfall i förhållande till årets budget.

Investeringsbudgeten för 2012 uppgick till 4 964 mkr och baserar sig på en planerad

investeringsvolym på 5 203 mkr. Projekten och programmen innehåller dock osäkerheter på

grund av plan- och bygglovsprocesser, upphandlingar och tillgängliga resurser som påverkar

möjligheterna att genomföra planerade investeringar enligt föreslagna tidplaner.

Erfarenhetsmässigt sker alltid förskjutningar i tiden som orsakar prognosförändringar som SL har svårt att påverka. Under året har en rad aktiviteter vidtagits i planeringsarbetet i syfte att förbättra prognossäkerheten.

Investeringsutfallet för året uppgår till 4 287 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets prognos om 86 procent. Avvikelsen mellan årets budget och utfall uppgår till 677 mkr varav 585 mkr härrör från specificerade program och 92 mkr från ospecificerade investeringar.

Nedan återfinns kortfattade beskrivningar över avvikelser mellan årets budget och utfall fördelat på specificerade och ospecificerade investeringar samt trafikslag.

7.3.1 Specificerade investeringar

Specificerade investeringar drivs vanligtvis som program och består av ett antal projekt som hålls samman för att optimera samverkan och uppföljning. Projekten kännetecknas av att de är strategiskt viktiga, komplexa eller särskilt omfattande. Endast de projekt som särskilt utpekats av vd drivs som program. Programmen administreras av Programsektionen och styrs av respektive programs styrgrupp och ytterst av en sponsor utsedd av vd.

Investeringsbudget 2012 för programmen som hanteras inom ramen för programsektionens verksamhet uppgår till 3 946 mkr. Årets utfall uppgår till 3 363 mkr och understiger årets budget med 585 mkr vilket motsvarar en upparbetningsgrad om 85 procent i förhållande till årets budget.

Avvikelsen mellan årets budget och utfall kan främst förklaras av förseningar i leveransen av signalsystemet på Tvärbana Norr Solnagrenen, valutakursavvikelser i program PT

Trafikutveckling samt fortsatta förseningar i upprustningen av vagnarna på Roslagsbanan.

En kort sammanfattning av avvikelser mellan investeringsbudget och utfall 2012 fördelat per trafikslag och program redovisas nedan.

7.3.1.1 Tunnelbana

Program Röda linjen

Programmet omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem för den Röda linjen, nya tunnelbanefordon C30 samt byggnation av en ny depå i Norsborg. Därutöver ingår ombyggnation av depåerna i Hammarby och Nyboda för introduktionen av de nya

tunnelbanefordonen C30 samt anpassning av grön och blå linje till C20 när de gamla fordonen Cx försvinner. Programmet utreder även möjligheterna att införa helautomatisk drift.

Investeringsbudgeten för året uppgick till 254 mkr. Utfallet för året uppgår till 239 mkr. Årets

utfall understiger årets budget med 15 mkr. Detta kan främst förklaras av att ombyggnationen

av trafikledningscentralen och att avrop av tillkommande beställningar senareläggs på grund

av att leverantören av signalsäkerhets/trafikstyrningssystemet inte håller tidplan.

Program Spårdepåer

Programmet omfattar ombyggnader av spårdepån i Hammarby. Verksamheten vid bandepån i Slakthusområdet flyttas till Hammarbydepån för att ge plats åt den kommande idrotts- och evenemangsarenan Stockholmsarenan.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 107 mkr. Utfallet under året uppgår till 111 mkr vilket överstiger årets budget med 4 mkr. Avvikelsen är en felbedömning avseende faktureringstakten.

Program Mötesplats SL

Mötesplats SL syftar till att öka kundnyttan, stärka SL:s varumärke samt öka hyresintäkterna och utgör en delmängd i arbetet mot det övergripande målet ”fler och mer nöjda resenärer”.

Programmet omfattar modernisering av tunnelbanestation Hornstull och Hötorget samt övriga åtgärder som behöver utföras under programmets genomförande.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 67 mkr. Utfallet för året uppgår till 57 mkr och understiger årets budget med 10 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att entreprenaden för Hötorget senarelagts på grund av justering av förfrågningsunderlag och att

hyresgästersättningar inte betalats ut i planerad omfattning.

Program Hagsätra

Programmet omfattar upprustning och modernisering av broar, plattformar, bana, el, signal, IT/tele och stationer mellan Gullmarsplan och Hagsätra med avslut 2012.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 84 mkr. Utfallet för året uppgår till 67 mkr och understiger årets budget med 17 mkr. Avvikelsen kan förklaras av återbetalning från MTR för icke utförd trafik, samt osäkerhetsposter kopplade till vagntransporter och överklagande i upphandlingen som inte föll ut. Programmets delprojekt för bana, el, signal och tele har kommit överens om tillägg och mängdförändring för en av entreprenaderna. Spårslipning blev billigare än förväntat.

7.3.1.2 Pendeltåg

Program PT Trafikverkets åtgärder

Programmet omfattar projekt som drivs av Trafikverket och där SL är medfinansiär och kravställare. Programmet syftar till att samordna projekten för att säkerställa god kommunikation mellan projekten och möjliggör enhetlig hantering av frågor och

problemställningar i projekten samtidigt som SL blir en tydlig kravställare med en tydlig kontaktyta.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 160 mkr. Utfallet för året uppgår till 150 mkr och

understiger årets budget med 10 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att det vid budgetarbetet

var svårt bedöma hur utgifterna skulle falla ut under året. Anledningen till detta var att

programmet och Trafikverket inte ännu hade kommit överens om kostnadsfördelning

avseende Anslutningsspår Södertälje. Det var ännu oklart hur stor del av utgiften som SL

skulle stå för eftersom detta ej reglerats i avtalet.

Program PT trafikutveckling utökad trafik

Programmet omfattar projekt inom området för trafikutveckling. SL har ett antal pågående fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar samt pågående depåprojekt där SL driver projekten. Utöver detta även ny trafik till Uppsala via Arlanda. Inom ramen för dessa hanteras ett antal avtal och tidplaner samt tekniska frågor som i olika utsträckning kan påverka flera av pendeltågsprojekten, vidare finns beroenden till andra projekt och avtal, så som Citybanan och Stockholmstågs trafikavtal.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 181 mkr. Utfallet för året uppgår till 1 038 mkr och understiger årets budget med 143 mkr. Avvikelsen kan främst förklaras av valutakursvinster för fordonen X60A men även av fel i levererade fordonen X60, varav betalning flyttas till 2013.

Program Citybanan

Citybanan byggs av Trafikverket. Programmet avser planering, projektering, upphandling, byggande och driftsättning av en komplett driftsatt dubbelspårig järnväg, i huvudsak i tunnel mellan Tomteboda i norr till station Stockholm södra i söder, samt en komplett planskild järnvägskorsning på bro mellan Årstabron och Älvsjö station. I projektet ingår också två nya stationer, Odenplan och City vilka kommer ansluta till tunnelbanestationerna Odenplan och T-centralen. Stationerna finansieras och kommer att ägas av SLL. SL har i uppdrag att bevaka att ställda funktionskrav uppnås, att finansiera tillkommande SL-specifik utrustning bland annat en hiss och kommersiella ytor, samt att hantera intrånget och störningarna i

tunnelbanan. Övriga tillkommande avtalade kostnader hanteras av SLL.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 17 mkr. Utfallet för året uppgår till 10 mkr och understiger årets budget med 7 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att betalningsplanen avseende projekt Snedhissen var oklar vid budgetarbetet.

7.3.1.3 Lokalbana

Program Spårväg City

Programmet omfattar nya spår från Djurgårdsbron till Ropsten, upprustning och partiell dubbelspårsutbyggnad av Lidingöbanan, nya depåer för spårvagn och buss på Lidingö samt anskaffning av fordon. Programmet omfattar även åtgärder på befintlig Spårväg city som innebär upprättande av systemhandlingar för ny gemensam plattform som både spårvagn och buss kan angöra under gällande tillgänglighetsnormer. Parallellt fortsätter samråd med Stockholms stad gällande förlängningen av sträckningen västerut.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 252 mkr. Utfallet för året uppgår till 209 och

understiger budget med 43 mkr. Avvikelsen kan främst förklaras av att genomförandet av ny bussdepå i Stockby och tillhörande markanskaffning stryks som en del i besparingskraven samt har rådighetsprocesserna dragit ur på tiden varav bygghandlingsprojektering och produktion skjutits fram i tiden.

Program Tvärbana Norr Solnagrenen

Programmet omfattar ny dubbelspårsanläggning från Alvik till Solna station, ny depå i

Ulvsunda, anpassning av befintlig Tvärbana till den utökade trafiken, ny uppställningshall för nya fordon i Brommadepån samt nya spårfordon. Genomförandet pågår och beräknad

tidpunkt för färdigställande är 2014 med etappvis trafikstart till Solna Centrum från 2013.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 017 mkr. Utfallet uppgår till 854 mkr. Utfallet understiger årets budget med 163 mkr vilket kan förklaras av att signalleverantören GE aviserat ett drygt halvårs senareläggning av sin signalsäkerhetsleverans. Detta innebär att den planerade avstängningen av befintlig tvärbana blivit framskjuten till våren 2013.

Program Roslagsbanans Utbyggnad

Programmet omfattar dubbelspårsutbyggnad, nya depåer samt nya fordon i syfte att erbjuda möjligheter till jämn 15-minuterstrafik i steg ett och jämn 10-minuterstrafik i steg två. Utöver detta innefattar programmet även upprustning av fordon, tillgänglighetsanpassning av

stationer, nytt sophus och skalskydd för depå på Östra station, renovering och stambyte på fastigheten RB 30, övrig omgivningspåverkan samt bullerskyddsåtgärder på de sträckor som inte byggs ut till dubbelspår.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 372 mkr. Utfallet för året uppgår till 314 mkr och understiger årets budget med 58 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att projekteringstiden för dubbelspårsutbyggnaden har dragit ut på tiden som en konsekvens av att järnvägsplanerna överklagats. Avvikelsen kan även förklaras av att Täby kommuns detaljplaner senarelagts, samt att trafikverkets beslut för förstudien för motorvägshållplatsen vid Arninge senarelagts.

Detta innebär att SL inte kan göra järnvägsplan och systemhandlingar enligt plan. Därutöver har programmet fortsatta förseningar i upprustningen av vagnar och

tillgänglighetsanpassningar för fordon på grund av att leverantören av vagnarna inte klarat av att leverera till rätt kvalité.

7.3.1.4 Buss

Program Bussterminaler

Budget för året uppgick till 17 mkr. Programmet har avslutats, kvarvarande restarbeten

avseende Täby bussterminal genomförs på Projektsektionen som ospecificerade investeringar.

Program Bussdepåer

Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och Gubbängen. Syftet är att skapa nya moderna bussdepåer som tillskapar ytterligare depåkapacitet för bussar. I

programmet ingår även nya depåer i Fredriksdal och Tomteboda. Dessa depåer byggs som ersättning till befintliga innerstadsdepåer vilka som en del av medlingsavtalet med Stockholm Stad skall exploateras för kontor och bostäder.

Investeringsbudgeten för året uppgår till 209 mkr. Utfallet för året uppgår till 184 mkr och understiger budget med 25 mkr. Avvikelsen kan förklaras av förskjuten tidplan för depån i Charlottendal orsakad av Vattenfalls försening med nedläggning av kraftkabel.

Fastighetsägare JM kan inte överlåta fastigheten till SL innan kabeln är flyttad varav byggnation ej kan påbörjas enligt ursprunglig tidplan.

7.3.1.5 Trafikslagsgemensamt

Program Slussen

Programmet är en samordning av SL:s åtgärder och behov i och angränsande till Stockholms

stads projekt avseende Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och

Programmet är en samordning av SL:s åtgärder och behov i och angränsande till Stockholms

stads projekt avseende Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och

In document Uppföljning av 2012 års verksamhet för Trafiknämnden (Page 40-200)