Uppföljning av 2012 års verksamhet för Trafiknämnden

Datum

2013-02-07

Trafiknämnden

Uppföljning av 2012 års verksamhet för Trafiknämnden

Förvaltningsberättelse har upprättats per 2012-12-31 avseende Trafiknämnden, Färdtjänstavdelningen, AB Storstockholms Lokaltrafik, färdtjänstverksamheten samt Waxholms Ångfartygs AB. Rapporterna delades ut i samband med nämndens

sammanträde den 5 februari samt skickades per mejl den 6 februari.

Förslag till beslut

att godkänna förvaltningsberättelsen per december 2012 för Trafiknämnden

att godkänna förvaltningsberättelserna per december 2012 för AB SL, Färdtjänstverksamheten, WÅAB och färdtjänstnämnden, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad

Anders Lindström Förvaltningschef

Niklas Personne Avdelningschef

Verksamhetsstyrning och ekonomi

Bilagor:

Förvaltningsberättelser per december 2012 avseende - Trafiknämnden

- Färdtjänstavdelningen

- AB Storstockholms Lokaltrafik - Färdtjänstverksamheten - Waxholms Ångfartygs AB

TRAFIKNÄMNDEN

ÅRSRAPPORT 2012

Trafiknämnden

Årsrapport 2012

1 Verksamhetens omfattning och innehåll

Trafiknämnden ansvarar för kollektivtrafiken på land, på vatten och för personer med funktionsnedsättning. Verksamheten omfattar AB Storstockholms Lokaltrafik, färdtjänstverksamheten, Waxholms Ångfartygs AB samt färdtjänstavdelningen.

Resultatet för trafiknämndens verksamhet per sista december 2012 uppgår till 129 mkr, med en samlad omsättning på 17 522 mkr. Budgeterat resultat uppgår till 0 mkr och budgeterad omsättning till 17 455 mkr.

2 Sammanfattning 2.1 Resultat

Resultaträkning (Mkr) Bokslut

2012 Bokslut

2011 Förändr

% Budget

2012 Avvik

% Tillskott från SLL/landstingsbidrag 7 481 7 495 0% 7 482 0%

Biljettintäkter 6 766 6 115 11% 6 804 -1%

Uthyrning fordon 1 341 1 323 1% 1 375 -2%

Uthyrning lokaler 687 633 9% 686 0%

Reklam 249 245 2% 226 10%

Övriga intäkter 998 604 65% 882 13%

Verksamhetens intäkter 17 522 16 415 7% 17 455 0%

Personalkostnader -546 -632 -14% -517 6%

Köpt landtrafik -10 518 -10 092 4% -10 725 -2%

Köpt färdtjänst (inkl sjukresor) -1 132 -1 167 -3% -1 142 -1%

Köpt sjötrafik -205 -199 3% -202 1%

Drift och underhåll -1 658 -1 556 7% -1 543 7%

Övriga kostnader -814 -688 18% -700 16%

Verksamhetens kostnader -14 873 -14 334 4% -14 828 0%

Reavinst/reaförlust 101 -16 0

Avskrivningar -1 927 -1 710 13% -1 793 7%

Finansnetto -768 -602 27% -833 -8%

Res före bokslutsdisp och skatt 54 -248 0

Erhållen kompensation AFA/Pension 75 0 0

Resultat * 129 -248 0

* Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för försäkringspremier/AFA och pensionskostnader

Trafiknämndens resultat 2012 uppgår efter justeringar av verksamhetens interna mellanhavanden till 129 mkr jämfört med budgeterat 0 mkr.

De totala intäkterna inom ramen för trafiknämndens ansvarsområde uppgår till 17 522 mkr, varav 6 766 mkr motsvarande 39 procent avser biljettintäkter.

Biljettintäkterna understiger budget med 38 mkr motsvarande 0,6 procent.

Avvikelsen är hänförlig till lägre biljettintäkter från SL-trafiken och WÅAB med 38 respektive 6 mkr samt högre intäkter från färdtjänstverksamheten med 6 mkr.

Landstingsbidraget uppgår totalt till 7 481 mkr motsvarande knappt 43 procent av intäkterna.

Verksamhetens rörelsekostnader uppgår till 14 873 mkr jämfört med budgeterat 14 828 mkr. Kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken på land svarar för 13 352 mkr, eller 90 procent av kostnaderna, färdtjänstverksamheten för 1 210 mkr, eller 8 procent och kollektivtrafiken på vatten för 309 mkr, eller drygt 2 procent. Till detta kommer färdtjänstavdelningens kostnader avseende myndighetsutövning och trafiknämndens förvaltning med 40 mkr.

Kostnaderna är 45 mkr högre än budget, motsvarande 0,3 procent.

AB SL

Resultatet per sista december 2012 uppgår till 129 mkr jämfört med budgeterat 0 mkr. Årets prognos uppgick till 110 mkr.

Resultatet som är justerat för nettokompensation av ökade pensionskostnader samt lägre kostnader för försäkringspremier/AFA förklaras delvis av icke budgeterad återbetalning av räntekostnader från Handelsbanken som gjorts efter dom i hovrätten.

Verksamhetens rörelseintäkter ligger 56 mkr eller 0,4 procent högre än budget.

Rörelsekostnaderna för SL:s verksamhet ligger 28 mkr, motsvarande 0,2 procent, över budget.

Personalkostnaderna, vilka utgör knappt 4 procent av verksamhetens kostnader, överskrider budget på grund av ökade kostnader för inhyrd personal till följd av vakanser samt ökad löneskatt kopplat till ökad pensionsskuld.

Utfallet för köpt trafik är 207 mkr, eller knappt 2 procent, lägre än budget.

Avvikelsen förklaras av lägre kostnader för incitament och indexering av

trafikavtalen samt lägre kostnader för planerade förändringar i busstrafiken och för Uppsalapendeln till följd av senarelagda trafikstarter.

Högre kostnader noteras för akut och felavhjälpande underhåll vilka överstiger budget främst på grund av att reinvesteringar omklassificerats som underhåll.

Driftskostnaderna överstiger budget till följd av en för låg budget avseende applikatorisk drift (kostnader avseende drift av SL:s IT-system). Avvikelserna motverkas av att kostnader avseende planerat underhåll är lägre än budget.

De totala kostnaderna för drift och underhåll överstiger budget med 115 mkr eller knappt 8 procent.

Avvikelsen förklaras av högre kostnader än budgeterat avseende valutakursförluster, biogas till följd av högre volymer, försäkringar, mjukvarulicenser samt

kostnadsförda investeringsprojekt, vilket motverkas av lägre kostnader avseende försäljningskostnader, kontorskostnader samt reklam och PR.

Kapitalkostnaderna ligger 70 mkr högre jämfört med budget. Detta förklaras av att kostnaderna för avskrivningarna har ökat medan kostnaderna för finansnetto, totalt sett, har minskat till följd av ett lägre ränteläge.

Tillkommer ett nettoresultatet avseende reavinster och reaförluster uppgående till knappt 98 mkr huvudsakligen till följd av fastighetsförsäljningar.

Färdtjänstverksamheten

Verksamhetens resultat uppgår till 9 mkr jämfört med budget och prognos på 0 mkr.

Överskottet hänför sig huvudsakligen till högre resenärsintäkter än budgeterat samt högre ersättning från hälso- och sjukvården för sjukresor.

Kostnaderna stämmer totalt sett väl med budget. Utfallet för köpt färdtjänsttrafik och tjänsteresor är lägre än budgeterat medan sjukresor och övriga kostnader överstiger budget.

WÅAB

Årets resultat uppgår till 7 mkr att jämföra med ett budgeterat nollresultat och en prognos på 3 mkr.

Överskottet förklaras främst av reavinst, 2,5 mkr, från försäljning av fartyg.

Verksamhetens kostnader ligger på budget. Personalkostnader är lägre till på grund av vakanser, högre kostnader noteras för trafik och bränsle.

Kapitalkostnaderna är lägre som en följd av förskjutna investeringar och lägre räntenivåer för befintliga lån.

Färdtjänstavdelningen

Resultatet uppgår till -16 mkr jämfört med budgeterat 0 mkr och en prognos på -14 mkr.

Budgetavvikelsen orsakas av att kostnaderna för trafiknämndens förvaltning från och med år 2012 redovisas hos färdtjänstavdelningen vilket bestämdes efter det att budgeten beslutats. Kostnaderna kommer från förberedelsearbete och analyser dels inför övergången till förvaltningsorganisation, dels i samband med upphandling av ett helhetsansvar för skärgårdstrafiken.

Investeringar (mkr) Bokslut 2012

Budget 2012

Prognos 2012

Bokslut 2011

SL

Tunnelbana 1 035 1 051 1 016 1 455

Pendeltåg 1 221 1 476 1 343 172

Lokalbanor 1 407 1 779 1 587 1 307

Buss 428 548 433 1 251

Trafikslagsgemensamt 196 349 245 255

Justeringspost 0 -239 0

Summa investeringar SL 4 287 4 964 4 624 4 439

WÅAB

Trafikinvesteringar 34 49 49 58

Maskiner/Inventarier/IT 2 23 9 1

Mark/Anläggningar 4 10 10 1

Summa investeringar WÅAB 40 81 67 60

Summa investeringar trafiknämnden 4 327 5 045 4 691 4 499

Investeringsutfallet per december 2012 uppgår till 4 327 mkr, varav SL svarar för 4 287 mkr och WÅAB för 40 mkr. Utfallet innebär en upparbetningsgrad på 86 procent i förhållande till budget.

AB SL

Investeringarna är lägre än budget och avvikelsen uppgår till 677 mkr varav 585 mkr härrör från specificerade program och 92 mkr från ospecificerade investeringar.

Avvikelsen kan främst förklaras av förseningar i leveransen av signalsystemet på Tvärbana Norr Solnagrenen, valutakursavvikelser i program PT Trafikutveckling samt fortsatta förseningar i upprustningen av vagnarna på Roslagsbanan. Vidare förklaring är förstudieinvesteringar som inte kommit till genomförande och därför kostnadsförts.

WÅAB

Investeringarna är lägre än budget och prognos beroende på dels tidigareläggning av investeringsutgift för V-båtarna under 2011 dels senareläggning av utgifter för betalsystemet och åtgärder i samband med Strömkajens ombyggnad samt ny terminalanläggningen vid Allmänna Gränd.

Se vidare analys och kommentarer i förvaltningsberättelse för respektive verksamhet.

Årsrapporten behandlas vid trafiknämndens möte den 11 februari 2013.

Anders Lindström

Verkställande direktör/Förvaltningschef

Bilagor:

Förvaltningsberättelse 2012 avseende - AB Storstockholms Lokaltrafik - Färdtjänstverksamheten - Waxholms Ångfartygs AB - Färdtjänstavdelningen

AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2012

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1  SAMMANFATTNING 2012 OCH FÖRVÄNTAD UTVECKLING 2013 ... 4 

1.1 SAMMANFATTNING 2012 ... 4 

1.2 FÖRVÄNTAD UTVECKLING 2013 ... 5 

2  VERKSAMHETSFAKTA ... 6 

3  UPPFÖLJNING AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGES MÅL ... 7 

3.1 UPPFÖLJNING AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGES LÅNGSIKTIGA MÅL ... 7 

3.1.1  Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål och indikatorer ... 7 

3.1.2  Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken ... 8 

3.1.3  Ekonomi i balans ... 9 

3.2 KVALITETSREDOVISNING ... 10 

3.3 NÄMNDENS/STYRELSENS MÅL ... 10 

3.3.1  Övergripande mål ... 11 

3.3.2  Utvecklingsmål ... 11 

4  UPPFÖLJNING AV UPPDRAG ... 13 

4.1 UPPDRAG GIVNA I BUDGET 2012 ... 13 

4.2 UPPDRAG GIVNA UNDER 2012 ... 14 

4.3 UPPFÖLJNING AV SÄRSKILDA MÅL/FÖRUTSÄTTNINGAR NÄMND/STYRELSE ... 14 

5  UPPFÖLJNING AV STYRDOKUMENT ... 20 

5.1 SPECIFIKA ÄGARDIREKTIV ... 20 

5.2 FÖLJSAMHET FINANSPOLICY ... 21 

5.3 ÖVRIGA POLICYER, HANDLINGSPLANER, REGELVERK ... 21 

5.4 INTERN KONTROLL ... 21 

6  UPPFÖLJNING VERKSAMHET ... 21 

6.1 ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR ... 21 

6.1.1  Trafikförvaltning ... 21 

6.1.2  Översyn SL ... 22 

6.2 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR ... 23 

6.2.1  Trafikförändringar ... 23 

6.2.2  Avtalsförändringar ... 23 

6.3 VERKSAMHETENS PRODUKTION/LEVERANSER ... 24 

6.4 VERKSAMHETSTAL ... 24 

6.4.1  Trafikkonsumtion ... 24 

6.4.2  Produktivitet ... 25 

6.4.3  Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv ... 25 

6.5 KOMMUNIKATION OCH EVENTS ... 26 

7  VERKSAMHETENS EKONOMISKA RESULTAT ... 27 

7.1 ÅRETS RESULTAT ... 27 

7.1.1  Intäkter ... 29 

7.1.2  Personal ... 30 

7.1.3  Köpt trafik ... 32 

7.1.4  Drift och underhåll ... 32 

7.1.5  Övriga kostnader ... 33 

7.1.6  Kapitalkostnader ... 33 

7.1.7  Realisationsvinst/förlust ... 34 

7.1.8  Produktionskostnad per trafikslag ... 34 

7.2 RESULTATDISPOSITION ... 35 

7.3 INVESTERINGAR ... 36 

7.3.1  Specificerade investeringar ... 37 

7.3.2  Ospecificerade investeringar ... 41 

7.4 BALANSRÄKNING ... 43 

7.5 ÖVRIGT -FINANSIERING ... 43 

8  MEDARBETARE ... 44 

8.1 PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING ... 44 

8.2 CHEF- OCH LEDARSKAP ... 45 

8.3 ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA ... 45 

8.4 SJUKFRÅNVARO ... 45 

8.5 JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD ... 45 

9  MILJÖ ... 46 

10  FUNKTIONSNEDSÄTTNING ... 46 

11  FOLKHÄLSOARBETET ... 46 

12  UPPHANDLING OCH INKÖP ... 47 

13  ÖVRIGT ... 47 

14  LEDNINGENS ÅTGÄRDER ... 47 

Inledning

Trafiknämnden har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i Stockholms län.

AB Storstockholms Lokaltrafik ansvarar för trafikens infrastruktur, dess drift och underhåll, ny- och reinvesteringar samt svarar för utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken i Stockholms län.

Värdet på SL:s anläggningar uppgår till över 100 miljarder kronor.

Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. Varje dag reser fler än 700 000 personer med den allmänna kollektivtrafiken, det vill säga resor med

tunnelbana, pendeltåg, lokalbanor och bussar. Det görs över 2 500 000 påstigningar och sker cirka 25 000 avgångar.

Bolagets organisationsnummer: 556013-0683

Bolagets ägare: Stockholms läns landsting

Org.nr: 232100-0016

Säte: Stockholm

1 Sammanfattning 2012 och förväntad utveckling 2013

1.1 Sammanfattning 2012

180 202 190 193

258 264

333 348

256 311

272

109 129 54

126

66 31

-62 -54

8 64

9 69

-200 -156

-100 0 100 200 300 400

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr)

Ack utfall 2012 Ack utfall 2011 Periodiserad budget Månadens prognos Föregående prognos

Resultatet per den sista december 2012 uppgår till 129 mkr jämfört med ett budgeterat nollresultat och en årsprognos som uppgår till 110 mkr.

Resultatutvecklingen jämfört med budget har varit positiv under året delvis till följd av icke budgeterad återbetalning av ränta från Handelsbanken. Vissa typer av kostnader har belastat resultatet först i slutet av året såsom kostnader för pensioner, trafikindex och incitament kopplat till trafikavtalen.

I årsutfallet ingår, förutom ränteintäkten från Handelsbanken, även andra icke budgeterade poster såsom ökade pensionskostnader, retroaktiva avskrivningskostnader samt intäkter från fastighetsförsäljningar.

Totalt uppgår verksamhetens intäkter till 15 952 mkr jämfört med budgeterat 15 896 mkr, en avvikelse med 56 mkr eller 0,4 procent.

Resandeutvecklingen är positiv och biljettintäkterna ligger i linje med budget.

Verksamhetens rörelsekostnader ligger 28 mkr över budget eller 0,2 procent. Utfallet uppgår till 13 352 mkr jämfört med budgeterat 13 324 mkr.

Lönekostnaderna, som utgör 2 procent av rörelsekostnaderna, ligger under budget medan kostnader för inhyrd personal ligger över budget på grund av att rekryteringstakten varit lägre än beräknat efter Översyn SL. De totala personalkostnaderna, vilka utgör 4 procent av

rörelseintäkterna, ligger över budget.

Kapitalkostnaderna avviker med 70 mkr jämfört med budget. Detta förklaras av att

kostnaderna för avskrivningarna har ökat medan kostnaderna för finansnetto, totalt sett, har minskat till följd av ränteläget. Finansnettot omfattar även obudgeterade räntekostnader för pensionsskulden.

Skattefinansieringsgraden uppgår till 45,8 procent jämfört med budgeterat 46,4 procent.

SL Finans redovisar ett resultat på 485 mkr före bokslutsdispositioner jämfört med ett budgeterat resultat på 377 mkr och en prognos på 480 mkr.

Investeringsutfallet för året uppgår till 4 287 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets prognos om 86 procent. Avvikelsen mellan årets budget och utfall uppgår till 677 mkr varav 585 mkr härrör från specificerade program och 92 mkr från ospecificerade investeringar.

Den 1 januari 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft. Genom den nya lagen ersätts de organ i respektive län som kallas trafikhuvudman med en regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM). För Stockholms län är Stockholms läns landsting regional kollektivtrafik-

myndighet.

Den 4 december 2012 beslutades i landstingsfullmäktige att SL:s personal går över till trafikförvaltningen den 1 januari 2013. I trafikförvaltningen ingår personal, administrativa tillgångar, avtal och andra tillgångar som inte tillhör trafikverksamheten. I AB SL ingår trafikverksamheten och de tillgångar och avtal som hör till trafikverksamheten.

1.2 Förväntad utveckling 2013

Befolkningen i Stockholms län uppgår till drygt 2,1 miljoner invånare. Stockholms län har för närvarande en befolkningsökning som ligger omkring 35 000 – 40 000 invånare per år. Under kommande tioårsperiod förväntas Stockholms län växa med runt 300 000 invånare.

Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Det är redan nu trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik.

För Stockholmsregionen är det en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga att

kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka.

Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, vilket kommer att innebära ökade kostnader för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken står inför betydande investeringar i spårvägar, fordon, trygghetsskapande åtgärder, miljö- och

tillgänglighetsanpassningar. Det utökade lånebehov som dessa satsningar medför gör att de

finansiella kostnaderna kommer att öka under 2013.

2 Verksamhetsfakta

Ägarförhållanden

SL-koncernens moderbolag, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), ägs av Stockholms läns landsting (SLL). Koncernen omfattade vid slutet av år 2012 moderbolaget, tre rörelsedrivande och fyra vilande dotterbolag.

I SL Infrateknik AB återfinns fordon som ägs av SL-koncernen eller avses bli extern- finansierade.

AB SL Finans svarar för finansiering av fordon.

Tågia AB:s verksamhet avser utbildning med inriktning på underhåll och skötsel av

spårbundna fordon. Som ett led i renodlingen av SL:s roll och uppdrag har beslut fattats om försäljning av Industritekniska gymnasiet i form av en verksamhetsöverlåtelse från Tågia AB till nuvarande personal. En förutsättning för överlåtelsen är att Skolverket lämnar tillstånd att driva skolverksamhet, vilket förväntas erhållas under 2013.

I koncernen ingår de vilande bolagen Fastighets AB Viggestaberg, SL Lidingö Trafik AB, SL HR-Service AB och SL Kundtjänst AB.

SL är dessutom delägare i AB Transitio vars verksamhet omfattar förvärv och finansiering av fordon på uppdrag av delägarna. Beslut om förändrat ägande i bolaget togs i Trafiknämnden den 25 oktober 2011, och under slutet av 2012 effektuerades ägarförändringen. För SL:s del innebar det att ägandet gick från 43,5 procent till 5 procent.

AB Storstockholms Lokaltrafik

SL Infrateknik AB 100 %

AB SL Finans 100 %

Tågia AB 100 %

SL HR-Service AB vilande

100 % SL Lidingö Trafik AB

vilande 96,7 %

Fastighets AB Viggestaberg vilande

100 % SL Kundtjänst AB

vilande 100 %

Därutöver har SL en ägarandel i Samtrafiken i Sverige AB (2,12 procent) vars verksamhet avser samverkan för att förbättra för kollektivtrafikresenärer och verka för ökad

kollektivtrafik i hela Sverige.

3 Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål

3.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges långsiktiga mål

De långsiktiga mål som formulerats av landstinget och gäller kollektivtrafiken är:

 Förbättrade tillförlitlighet i kollektivtrafiken

 En ekonomi i balans

SLL

långsiktiga mål Dimension/parameter

Uppfyllt mål?

Bokslut 2012

Mål 2012

Bokslut 2011 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken

Punktlighet (% avgångar i tid)

Tunnelbana Ja 95,2 94,6* 94,3

Pendeltåg Nej 91,0 93,0 88,9

Roslagsbanan Nej 93,4 97,5 94,7

Lidingöbanan Nej 92,8 96,5 92,6

Tvärbanan Nej 95,5 97,5 94,9

Nockebybanan Ja 99,4 99,0 99,4

Saltsjöbanan Ja 95,9 95,5 94,6

Spårväg city - 98,4 - 98,2

Busstrafik Nej 88,6 93,0 88,5

Ekonomi i balans (mkr)

Resultat Ja 129 0 -156

* måltal Punktlighet 2012 för tunnelbana är nedjusterat från 96 till 94,6 procent i VP 2012-2014

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken mäts i punktlighet. Den uppmätta punktligheten har för de flesta trafikslag ökat sedan 2011. Trots ökningen har några trafikslag inte nått 2012 års målnivå. I avsnitt 3.1.2, Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken, kommenteras

respektive trafikslag.

Ekonomi i balans mäts genom SL:s resultat. Resultatet på 129 mkr överstiger budget samt föregående års resultat och därmed är målet är uppfyllt. Se avsnitt 3.1.3.

3.1.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål och indikatorer

Följande kortsiktiga mål som påverkar kollektivtrafiken har formulerats i fullmäktiges beslut om mål och budget för 2012.

 Nöjda medborgare

 Ekonomi i balans

 Stolta medarbetare

 Nöjda resenärer

 En ledande tillväxtregion

 Hållbar miljö

 Likvärdig behandling av alla invånare

Indikatorer för 2012.

SLL

kortsiktiga mål Indikator

Uppfyllt mål?

Bokslut 2012

Mål 2012

Bokslut 2011 Nöjda medborgare (länsinvånare enligt Sv Kollektivtrafik)

Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektiv- - 57 - 53

trafiken ska förbättras (%) Nöjda resenärer (enligt nöjda kunder tidhållning)

Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - Ja 66 65 63

tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet (%)

Nöjda medborgare mäts med indikatorn: Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken ska förbättras. Svensk Kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer mäter trender och attityder i stort när det gäller kollektivtrafiken.

Nöjda medborgare har ökat från 53 procent 2011 till 57 procent 2012. Resultatet 2012 visar att nöjdheten hos länets invånare har ökat men det är svårt att dra direkta slutsatser då undersökningen mäter länsinvånarnas generella inställning till kollektivtrafik.

Nöjda resenärer mäts med indikatorn: Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet – tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet. Enkätmätningen är ett delresultat av den ombordundersökning som SL gör. Enkäten mäter ett antal kvalitetsfaktorer varav punktligheten ovan är en.

Tidhållning är den kvalitetsfaktor som påverkar kundnöjdheten mest. Andel resenärer som var nöjda med tidhållningen har ökat från 63 procent 2011 till 66 procent 2012. De nya

trafikavtalen för lokalbanor och busstrafik (E20) ger trafikentreprenörerna incitament för ökad punktlighet och tillförlitlighet. Dessutom har framkomligheten för busstrafiken förbättrats.

Snöovädret den 5 december innebar stora svårigheter och inställd trafik på flera håll i Stockholm. Detta påverkade dock inte det övergripande nöjdkund-betyget. En förklaring till detta kan vara att resenärerna inte låter enstaka dagar med extrema förhållanden påverka deras övergripande betyg på trafiken men att de inte ger godkänt åt den information som ges vid dessa tillfällen.

Se vidare avsnitt 4.3 Uppföljning av särskilda mål/förutsättningar nämnd/styrelse om ytterligare mål och dess uppfyllelse.

3.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken Tunnelbana

Tunnelbanan visar en bättre punktlighet jämfört med föregående år. Under våren har linjerna visat en god utveckling avseende punktlighet. Både den gröna, röda och blå linjen visar en förbättrad punktlighet jämfört med de senaste två åren.

Punktligheten överträffar de avtalade målen med entreprenören vilket varit fallet sedan

driftstarten för avtalet med MTR i november 2009. I tunnelbaneavtalet ingår ekonomiska

incitament för entreprenören att utföra beställd trafik samt att utföra en punktlig trafik. SL har

under 2012 prioriterat kvalitetskontroller av entreprenörens leveransrapporter då dessa uppvisat kvalitetsbrister. Bristerna har påtalats för MTR och korrigeringar pågår för närvarande.

MTR har under året lagt förbättringsförslag för att nå en ökad punktlighet och leverera ett bättre trafikutbud. SL har, i samråd med MTR, genomfört dessa förslag i syfte att öka kundnyttan.

Pendeltåg

Punktligheten för pendeltåg har ökat under de senaste åren. Dock nåddes inte målet för 2012.

Punktligheten ökade under sommarmånaderna, där en ny högsta nivå nåddes i juli på 94,3 procent.

SL bedriver ett intensifierat arbete tillsammans med Trafikverket och Stockholmståg för att förebygga fel i bana, el och signal som ofta orsakar bristande punktlighet. Exkluderat brister som förorsakas av orsaker som står utanför trafikentreprenörens ansvar var punktligheten 98,7 procent för 2012.

Lokalbanor

Nockebybanan, Saltsjöbanan och Spårväg city har konstant hög punktlighet som också överträffat målet för året. Tvärbanan och Lidingöbanan ligger under målet men punktligheten har ökat jämfört med föregående år. Roslagsbanan har försämrat punktligheten. Ett arbete pågår med att ta fram en handlingsplan för de lokalbanor som uppvisat en minskad punktlighet jämfört med föregående år. På Spårväg city har trafiken tätats och antalet resenärer utökats utan att punktligheten blivit lidande.

I augusti övertog Arriva trafiken på Nockebybanan, Saltsjöbanan och Lidingöbanan.

Buss

Punktligheten ligger under de målnivåer som har satts för busstrafiken. Dock har nivåerna förbättrats något jämfört med de senaste två åren. Under sommarmånaderna var

framkomligheten bättre jämfört med förra sommaren då vägbyggen hade en betydande negativ effekt på busstrafiken. Framkomligheten i trafiken är helt avgörande för bussarnas punktlighet. SL har en kontinuerlig dialog med berörda kommuner för signalprioritering, busskörfält och regularitet för att förbättra framkomligheten för busstrafiken.

I det nya E20 avtalet ansvarar trafikentreprenören för resegarantier vilket ger incitament för ökad punktlighet och tillförlitlighet.

3.1.3 Ekonomi i balans

Utfallet för 2012 uppgår till 129 mkr att jämföra med en budget i balans samt med ett prognostiserat resultat på 110 mkr.

Utfallet är belastat med obudgeterade engångsposter såsom ökade kostnader för pensioner,

retroaktiva avskrivningar med mera. Intäkterna har ökat till följd av fastighetsförsäljningar,

återbetalning av kostnader avseende försäkringspremier och återbetalning av räntor från

Handelsbanken efter dom i hovrätten.

Resultatet innefattar en nettokompensation för de ökade pensionskostnaderna och för de återbetalade försäkringspremierna.

Årsprognosen omfattade inte ökade pensionskostnader samt intäkter från

fastighetsförsäljningar. Dessa aviserades i delårsrapporteringen samt i oktoberrapporten som faktorer med osäkerheter gällande såväl tidsaspekt som ekonomiskt utfall.

Se vidare avsnitt 7 Verksamhetens ekonomiska resultat.

3.2 Kvalitetsredovisning

Kvalitetsmål Dimension/parametrar

Uppfyllt mål?

Bokslut 2012

Mål 2012

Bokslut 2011 Förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken

Nöjda resenärer (%) Nej 73 75* 73

*) Måltal 2012 Andel nöjda resenärer reviderat från 76 till 75 procent enl beslut i TN 2011-12-20

Förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken mäts med indikatorn: Nöjda resenärer. Upplevd kvalitet är SL:s ombordundersökning, som genomförs ombord på fordonen, och mäter resenärernas nöjdhet. Upplevd kvalitet mäter dels den övergripande nöjdheten, dels ett antal olika kvalitetsfaktorer, såsom punktlighet, störningsinformation, rengöring, trängsel, personalens bemötande och trygghet.

På tio år har nöjdheten med SL-trafiken ökat med tio procentenheter. Andelen nöjda 2012 är oförändrad jämfört med 2011 det vill säga totalt 73 procent. 2012 har präglats av en ökad upplevd trängsel för alla trafikslag. Avstängningarna av blå linje mellan Rådhuset och Kungsträdgården under sommar och tidig höst har fått konsekvenser för hela

tunnelbanesystemet i form av ökad trängsel. Dessutom har det varit framkomlighetsproblem för busstrafiken och ytterliga avstängningar för pendeltågstrafiken i bland annat Södertälje.

För detaljer beträffande upplevd kvalitet hänvisas till rapporten Upplevd kvalitet i SL-trafiken hösten 2012 vilken publiceras i februari 2013. Se även avsnitt 4.3 Uppföljning av särskilda mål/förutsättningar nämnd/styrelse för genomförda åtgärder.

3.3 Nämndens/styrelsens mål

Trafiknämnden uttrycker den politiska viljan för kollektivtrafiken i länet genom att föreslå ett trafikförsörjningsprogram, för fastställande i landstingsfullmäktige, där övergripande mål samt vision för kollektivtrafiken framgår. De övergripande målen i trafikförsörjnings-

programmet blir övergripande mål i trafikförvaltningens strategiska karta. Förvaltningschefen preciserar och beslutar, inom ramen för fullmäktiges och trafiknämndens beslut, inriktningen för verksamheten genom verksamhetsidé, samt utvecklingsmål för trafikförvaltningens verksamhet i strategisk karta.

Målen i strategisk karta speglar

 kraven på yttre effektivitet – övergripande mål för SL-trafikens totala attraktionskraft,

 kraven på inre effektivitet – utvecklingsmål som pekar ut de prioriterade områden inom vilka trafikförvaltningen ska stärka sin förmåga att leverera en attraktiv kollektivtrafik

3.3.1 Övergripande mål

En attraktiv kollektivtrafik ska möta kraven på enkelhet, pålitlighet och helhetssyn.

En attraktiv kollektivtrafik Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Resenärer per vintervardag Ja 763 000 735 000 739 000

Marknadsandel E/T 37 - -

Nöjda kunder Nej 73 % 75 % 73 %

Andel förnybar energi Ja -* 76 % 76 %

Tillförlitlighet: Nöjda kunder

tidhållning Ja 66 % 65 % 63 %

Tillgänglighet: Andel

låggolvsbussar Nej 95 % 100 % 94 %

*) Ingen uppgift tillgänglig vid upprättandet av bokslutet.

Utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik ska vägas mot kraven på hållbara investeringar och en rationell drift för att säkerställa en ekonomisk effektivitet och ett högt kapacitets- utnyttjande. SL:s förslag och beslutsunderlag ska belysa de kort- och långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av olika handlingsalternativ.

Ekonomisk effektivitet Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011

Nettokostnad per personkm (kr) Ja 2,45 2,49 2,40

Beläggningsgrad

(personkm/sittplatskm) Ja 32,3 % 31,5 % 31,5 %

3.3.2 Utvecklingsmål

Utvecklingsmålen pekar ut inom vilka områden SL ska stärka sin förmåga att möjliggöra en utveckling i riktning mot övergripande mål och vision. Under 2012 var dessa:

Kompetent strateg

SL ska utveckla sin förmåga att utifrån ägarens krav och intressenters förväntningar föreslå och konsekvensbeskriva attraktiva och ekonomiskt effektiva kollektivtrafiklösningar.

Kompetent strateg - mätetal Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011

Kommunindex Ja 51 % 43 % 43 %

Kompetent projektgenomförare

SL ska öka sin förmåga att genomföra program och projekt inom ramen för beslutad tidplan, kvalitet och budget.

Kompetent projektgenomförare

- mätetal Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011

Projekt enligt plan, tid Ja 89 % 70 % 95 %

Projekt enligt plan, kvalitet Ja 100 % 100 % 75 %

Projekt enligt plan, ekonomi Nej 94 % 100 % 100 %

Affärsmässig beställare

SL ska genom en aktiv affärsutveckling och affärsförvaltning säkerställa kvalitet och effektivitet i utförande av trafikdrift och underhåll av infrastrukturen.

Affärsmässig beställare –

mätetal Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011

Leverantörsindex Nej 69 71 69

Effektiv styrning

SL ska genom en integration av strategisk planering, investeringar och affärsförvaltning säkerställa en effektiv styrning av verksamheten mot övergripande mål.

Effektiv styrning - mätetal Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Prognossäkerhet per aug,

resultat i procent Ja < 1 %* < +/- 1 % - 0,2 %

Prognossäkerhet investeringar per aug, årets utfall/prognos i procent

Nej 86 % 96 - 104 % 115 %

Utfall investeringar/årsbudget i

procent Nej 86 % 90 - 110 % 101 %

*) Resultat 2012 = 129 mkr. Augustiprognos = 190 mkr.

Attraktiv arbetsgivare

SL ska öka förmågan att attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens.

Attraktiv arbetsgivare - mätetal Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011

Motiverad medarbetarindex Ja 62 62 60

4 Uppföljning av uppdrag

4.1 Uppdrag givna i budget 2012 Fullmäktiges uppdrag, återrapportering:

Fullmäktiges beslut 2012-05-08, LS 1204-0537:

att uppdra till landstingsstyrelsen att i samband med delårsrapport per augusti

2012 återkomma med redovisning över av AB SL vidtagna åtgärder och effekter av dessa.

Revisorernas rekommendationer har fått högsta prioritet av SL:s vd och följs löpande upp i samband med SL:s ledningsmöten. Varje avdelning har upprättat en handlingsplan och en tidsplan för att kunna släcka sina respektive rekommendationer.

Uppdraget är uppfyllt i och med rapportering i samband med delårsrapport 2012 enligt nedan.

”Inledning

Fullmäktige har uppdragit till landstingsstyrelsen i samband med delårsrapport per augusti 2012 återkomma med redovisning över av AB SL vidtagna åtgärder för att komma tillrätta med de brister som landstingsrevisorerna påtalat och effekter av dessa åtgärder.

Lekmannarevisorerna bedömer i sin rapport att den interna styrningen och kontrollen är otillräcklig, baserat på den auktoriserade revisorns och lekmannarevisorernas iakttagelser avseende bland annat ansvar för intern kontroll, projektuppföljning, SL Access och trafikavtalsuppföljning.

Ett omfattande arbetet pågår inom SL för att genomföra de rekommendationer som revisorerna lämnat. Av landstingsrevisorernas totalt 20 rekommendationer anser SL att åtminstone åtta stycken är åtgärdade till och med augusti 2012 och ytterligare sju stycken förväntas bli åtgärdade under år 2012.

Styrning och kontroll

SL:s vd har tydliggjort att det interna ansvaret för rutiner avseende internkontroll ligger inom avdelningen Verksamhetsstyrning och ekonomi. Rutin för riskhantering och

internkontrollplan utgör ett av SL:s styrande dokument. Med utgångspunkt från

internkontrollplan hanteras risker löpande under året genom vd-uppdrag i verksamhetsplanen och dess månatliga uppföljning i ledningsrapportering. Alla projekt rapporterar grönt, gult eller rött i perspektiven tid, kvalitet och kostnader.

För att ytterligare öka fokus på området intern styrning och kontroll har vd beslutat att tillsätta en ny enhet, ttrafikrafikförvaltnings Risk- och kontrollfunktion, som ingår i ledningsstaben och rapporterar direkt till vd/förvaltningschefen. Enheten leds av verksamhetens Chief Risk Officer (CRO). Rekrytering pågår.

Revisorernas rekommendationer har fått högsta prioritet av SL:s vd. Var 14:e dag följs

rekommendationerna upp i samband med SL:s ledningsmöten. Varje avdelning har upprättat

en handlingsplan och en tidsplan för att kunna släcka sina respektive rekommendationer.

Det arbetssätt som SL i och med organisationsöversynen följer bygger på att ett antal strategiska huvuddokument tas fram. Ett av dessa är Genomförandeplanen som innehåller SL:s planering i ett 10-års perspektiv. Avsikten är att varje projekt ska ta fram

investeringskostnader, kapitalkostnader och driftskostnader såväl för trafikdrift som för teknisk drift (underhåll av anläggningen). Dessa siffror ska redovisas i varje förslag till genomförandebeslut för de projekt som trafiknämnden förväntas fatta beslut om.

Arbete med investeringsplanen fortskrider. En kalkylmall för investeringskalkylering har uppdaterats så att driftkostnadsaspekter omhändertas.

SL Access

SL arbetar vidare med att säkerställa den interna kontrollen avseende SL Access. Ett projekt har startat för att utveckla en rutin för att säkerställa den övergripande interna kontrollen avseende biljettförsäljning inom ramen för SL Access.

Reskassan har införts 2012. Processbeskrivningar har uppdaterats för att även omfatta den nya produkten. Rutiner och instruktioner har upprättats för hantering av Reskassan.”

4.2 Uppdrag givna under 2012

Inga uppdrag har lämnats som beslutssatser under 2012 av landstingsstyrelsen eller landstingsfullmäktige.

4.3 Uppföljning av särskilda mål/förutsättningar nämnd/styrelse

Nedan följer en beskrivning av aktiviteter som bidragit till att uppnå lång- och kortsiktiga mål enligt landstingets Mål & budget 2012.

SL ansvarar för att bidra till utvecklingen av affären tillsammans med framförallt

trafikentreprenörerna. Det sker genom en tydlig, konsekvent och aktiv avtalstillämpning som sätter fokus på utvecklingen och medverkar till att beställd trafik genomförs med de krav som definierats samt styr så att resenären upplever en, över tiden, ökad kvalitet.

Detta ställer krav på SL att analysera avtalade krav, förbereda och leda/medverka i

förhandlingar och delta i gemensamma kvalitetsgrupper med trafikentreprenörerna i syfte att förbättra kvaliteten inom olika verksamhetsområden såsom punktlighet, trafikinformation och kapacitet.

Förbättrad punktlighet och mer nöjda resenärer

För resenärerna är det viktigt att de kan lita på kollektivtrafiken. Kvalitetsfaktorer som kunderna värderar högt är tidhållning och turtäthet.

2012 är ett år som präglats av en ökad upplevd trängsel för alla trafikslag. Avstängningarna av blå linjen mellan Rådhuset och Kungsträdgården under sommar och tidig höst har fått

konsekvenser för hela tunnelbanesystemet i form av ökad trängsel. Dessutom har det varit framkomlighetsproblem för busstrafiken och ytterliga avstängningar för pendeltågstrafiken i bland annat Södertälje.

Exempel på åtgärder och aktiviteter under 2012:

 SL har i sina affärsmodeller gått mot en alltmer utvecklad incitamentsstyrning.

Exempelvis E20-avtalet som omfattar en stor del av lokalbanorna samt flera

bussområden, har ersättningsmodellen VBP (Verifierad Betalande Påstigande) vilket syftar till att öka antalet resenärer, samtidigt som trafikentreprenören svarar för resegarantier vilket driver trafiken mot punktlighet och tillförlitlighet.

 SL har intensifierat arbetet tillsammans med Trafikverket och Stockholmståg för att förebygga fel i bana, el och signal vilket ofta orsakar brister i punktlighet för

pendeltågstrafiken. I december 2012 lades planer fram om fördjupat samarbete på högsta chefsnivå under 2013.

 Under året har MTR drivit ett projekt på tunnelbanans gröna linje med syfte att införa automatisk tågdrift (ATO). Fördelarna med systemet är att tågen framförs med en mjukare körstil och därmed uppnås bättre komfort för resenärerna och bättre arbetsmiljö för förarna, då belastningen minskar på axlar och armar.

Bättre trafik- och störningsinformation

Informationssystem, för förseningar och andra trafikstörningar, behövs för att ge resenärerna den information som är nödvändig för att resan ska fungera väl.

Exempel på åtgärder och aktiviteter under 2012:

 SL har övertagit ansvaret för trafikinformation avseende pendeltågstrafiken från Trafikverket och lagt ut ansvaret på trafikentreprenören Stockholmståg.

Stockholmståg har byggt upp ett operativt center för trafikinformation med en fördubblad personalstyrka jämfört med tidigare. Personalen arbetar i ett avancerat trafikinformationssystem som nu är detsamma för alla SL:s trafikslag, vilket ger förutsättningar att ge mer exakt och realtidsbaserad information.

 På busshållplatser har digitala skyltar satts upp/bytts ut under 2012 vilket kommer att leda till mer tillförlitlig trafikinformation.

 Inom busstrafiken har trafikdataimport implementerats som innebär att informationen i trafikentreprenörernas system skickas direkt till SL:s system som underlag för tidtabeller. Detta ställer inledningsvis krav på ökad uppföljning av

trafikentreprenörernas dataleveranser men kommer i förlängningen att leda till bättre kvalitet på trafikinformation.

 Reparation och uppgradering sker av högtalarsystemet på tunnelbanestationer, ett arbete som kommer att pågå till 2014. Målet är att förbättra hörbarheten på

stationerna. Samtidigt görs en översyn av de så kallade ”ljudfyrarna” för synskadade på de ställen där det idag är problem.

 Införandet av en digital realtidplattform för aktuellare störningsinformation i tunnelbanan är påbörjat under 2012.

 Tunnelbaneentreprenören MTR har gjort kundservicevärdarna mer mobila. De kan

vara på plats snabbare och bättre bistå med information samt visa resenärer till rätt

ersättningstrafik. Kundservicevärdarna kan vid större störningar vara på plats inom 20 minuter och bistå med information och ge hänvisning med färdiga skyltar.

En tryggare, trivsammare och renare kollektivtrafik

Resenärerna ska känna sig trygga i kollektivtrafiken. Genom trygga och trivsamma kundmiljöer förbättras reseupplevelsen, samtidigt som kollektivtrafikens attraktivitet förstärks.

Exempel på åtgärder och aktiviteter under 2012:

 Under 2012 har en del av underhållsverksamheten inom affärsområdet BES (bana, el, signal) upphandlats genom UH 2012. Detta ger möjligheter till en förbättrad leverans av infrastrukturen till trafikentreprenören för en tryggare och trivsammare trafikmiljö.

 Särskild satsning har gjorts för att förbättra belysningen på plattformar och stationer i pendeltågstrafiken.

 SL har under andra kvartalet 2012 begärt in en åtgärdsplan från tunnelbane-

entreprenören MTR med tidsatta åtgärder enligt avtalad avvikelsehanteringsprocess avseende bristande städning samt sanering av klotter.

 Upprustade vagnar på Roslagsbanan erbjuder resenärerna både ökad trygghet genom kameraövervakning samt en trivsammare miljö.

 Spärrarna i tunnelbane- och pendeltågstrafiken har varit i fokus på grund av att resenärer råkat ut för skador vid passage. Under hösten 2012 har ett program för att komma till rätta med problemen införts. Det handlar om både tekniska justeringar samt information till resenärerna om hur man passerar på ett säkert sätt.

 Införande av alkolås i SL-trafikens bussar blev fullt genomförd under hösten 2012.

 För att ha hög beredskap vid katastrofer och kriser finns en krisorganisation med utsedd krisledning.Målet för krishanteringen inom SL är att minska konsekvenserna av en allvarlig störning och kris med också att minska riskerna för sådana händelser.

Detta kräver både en fungerande krisorganisation och lärande av händelser. I syfte att utveckla krishanteringe påbörjades en översyn av krisledningsmodellen i slutet av 2012.

Fler resenärer i kollektivtrafiken

Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. En starkt bidragande orsak till att kollektivtrafiken används i så stor utsträckning är att den är väl utbyggd, har god täckning över hela länet, hög turtäthet och upplevs förhållandevis prisvärd.

För att få fler resenärer att resa med kollektivtrafiken har SL och trafikentreprenörer arbetat med att ytterligare öka attraktiviteten i att resa med kollektivtrafiken i Stockholms län.

 Sedan den 9 december kör SL pendeltågstrafik till Uppsala, med förbindelse till

 Ersättningsmodellen VBP (Verifierad Betalande Påstigande) som införts i E20- avtalen syftar till att öka antalet resenärer.

När Stockholm växer måste även kollektivtrafiken växa

Stockholms län växer för närvarande med cirka 35 000 - 40 000 invånare per år. Det är en utmaning att kollektivtrafiken utvecklas i takt med befolkningsutvecklingen.

Se vidare avsnitt 7.3 Investeringar.

En tillgänglig kollektivtrafik

Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Bland annat restidsskillnaden mellan bil och kollektiva färdmedel är för många avgörande vid valet av trafikslag. Kollektivtrafiken ska också vara ett möjligt val för personer med

funktionsnedsättning.

Exempel på åtgärder och aktiviteter under 2012:

 Ett nytt tillgänglighetsnummer för resenärer med funktionsnedsättning har öppnats av SL Kundtjänst. Specialutbildad personal svarar på frågor och samordnar ledsagning.

 Arbetet med att ta fram en nationell ledsagningsservice pågår tillsammans med Samtrafiken och andra regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKTM) samt trafikentreprenörer.

 Framtagning av gemensamma riktlinjer för säkra spårvägsövergångar samt samarbete kring Nockebybanan pågår tillsammans med Stockholms Stad.

 SL arbetar i nära samverkan med handikapporganisationer och strävar efter att utveckla tillgängligheten för funktionshindrade. Processen för ledsagning och rampservice har förbättrats på Pendeltågen. Bättre anpassade dörrknappar för funktionshindrade ska installeras.

 På Roslagsbanan har tillgängligheten på stationerna och i vagnarna förbättrats bland annat genom att mellanvagnarna byggts om till lågt golv för att förenkla av- och påstigning.

 På Spårväg City planeras ombyggnad av plattformarna för att förenkla av- och påstigning. Tills det är genomfört har det under året funnits servicevärdar utplacerade för att hjälpa till med av- och påstigning.

För mer information hänvisas till bilaga F Funktionsnedsättning.

Ett hållbart resande

Miljön är central för både medborgarna och resenärerna och där kollektivtrafiken erbjuder ett

miljövänligt sätt att resa. Inom området för miljö och hälsa utgår SL bland annat från RUFS

2010, SL:s miljöpolicy och landstingets miljömål. Ett stort fokus har varit att begränsa

användningen av fossila bränslen och att minska buller och emissioner av partiklar och andra luftföroreningar.

Se vidare miljöredovisning i bilaga M.

Bättre och mer tillgängliga biljetter

Tillgängligheten är viktig för att göra kollektivtrafiken attraktiv och ett förstahandsval för resenärerna.

Exempel på åtgärder och aktiviteter under 2012:

 Under våren 2012 började Reskassan successivt att införas för att under 2013 helt ersätta förköpsremsan. Reskassan säljs, utöver ordinarie försäljningsställen, även i SL Access-automater vilket förbättrat tillgängligheten till SL:s sortiment.

 I april införde SL vilande biljetter på hela sitt biljettsortiment vilket ger kunden större valfrihet och trygghet i och med att kunden i förväg kan förse sig med biljett för framtida resor.

 E-handelsplattformen har renodlats och all e-handel i SL:s biljettsortiment sker nu via MittSL.

 Bättre support av e-handelsärenden har infört sedan årsskiftet. Nu kan kunderna vända sig till SL:s kundtjänst dygnet runt för support i biljettfrågor kopplade till e-handeln.

 Länsgränspassagebiljetten har införts i sms-kanalen för resor med SL-trafiken över länsgränserna till bland annat Bålsta och Gnesta. Dessförinnan fanns den endast att köpa i SL Accessautomaterna.

 Studentbiljetter för SL/UL (Upplands lokaltrafik) har införts.

 För att underlätta för resenärerna har Sommarlovsbiljetten med fasta start- och

slutdatum införts igen vilket gör det enklare för studenter vid övergång från termin till sommar.

 För att underlätta för skolornas, elevernas och SL:s administration har Läsårsbiljetten införts för försäljning direkt till skolor.

 Efter att AJP (Affärssystem Juridiska Personer) har införts har det blivit lättare för SL:s juridiska kunder (skolor, företag, återförsäljare och ombud) att själva beställa och köpa SL Accessbiljetter.

Nolltolerans mot fuskåkning

Cirka hälften av intäkterna för SL:s kollektivtrafik är skattefinansierad och den andra hälften

utgörs huvudsakligen av biljettförsäljning.

 Upphandling av optiska läsare för avläsning av sms-biljetter i tunnelbanans - och pendeltågens spärrar har genomförts under 2012. De optiska läsarna kommer att installeras under 2013. Optisk avläsning av sms-biljetter gör det omöjligt att passera spärrlinjen med falska sms-biljetter.

 Upphandling av nytt biljettkontrollavtal är avslutat. Från januari 2013 kommer ISS Facility att ha ansvaret för entreprenaden av biljettkontrollen. Avtalet löper på tre år med möjlighet till förlängning med två år. Nytt i avtalet är bland annat kravet på elektronisk avläsning av samtliga biljetter. En annan nyhet är att kontrollanterna ska arbeta i grupper för att därmed öka synligheten och närvaron i SL-trafiken.

Kontrollanterna kan nu redovisa avvikelser för övriga entreprenörers åtaganden gentemot SL, till exempel obemannade spärrkiosker i tunnelbane- och

pendeltågstrafiken.

 Det nya upplägget för kontroll i busstrafiken, stoppkontroller, har visat sig vara en effektiv metod att kontrollera fusk på bussar och detta arbetssätt kommer att bli permanent. Upplägget är att bussen stoppas på lämplig plats där kontrollanterna placeras vid samtliga dörrar på bussen samt även går ombord på bussen. Det har hittills framkommit att det finns stora variationer i fuskfrekvensen beroende på vilken busslinje som kontrolleras.

 En stor kampanj mot fuskåkning genomfördes under vintern. Resultatet från kampanjen visar att förståelsen för att alla resenärer ska vara med att betala för kollektivtrafiken har ökat.

Effektivare verksamhet och organisation

Utmaningarna för kollektivtrafiken är stora i form av ökade kapital- och driftkostnader till följd av bland annat ökade miljö- och tillgänglighetskrav samtidigt som befolkningen i länet växer kraftigt. För att utveckla kollektivtrafiken krävs att samhällets resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Exempel på åtgärder och aktiviteter under 2012:

 Arbetet med uppföljningen av översyn SL resulterade i en mindre omorganisation.

Under 2012 har ett förtydligande av organisationens uppdrag skett, bland annat genom en uppdatering av arbetsordningen. Året har även präglats av många rekryteringar till vakanta tjänster.

 I samband med att en ny kollektivtrafiklag trädde i kraft den 1 januari 2012 fick Trafiknämnden uppdraget att utföra de uppgifter som hör till den regionala

kollektivtrafikmyndigheten. För att förenkla beslutsvägarna, fullfölja intentionerna med den nya kollektivtrafiklagen samt för att uppnå en tydligare styrning av

kollektivtrafiken med närmare koppling till annan samhälls- och trafikplanering inom landstinget förs personalen i AB SL över till den nyinrättade trafikförvaltningen.

 SL:s roll som beställare har utvecklats och förtydligats i de upphandlingar som gjorts.

Till exempel den stora underhållsupphandling som genomfördes under 2012

(UH2012) omfattar ansvar för entreprenören att såväl planera som utföra en stor del av underhållet på bana, el och signal i AB SL:s infrastruktur.

 I syfte att effektivisera SL:s avropsprocess har en helhetsleverantör av konsulttjänster upphandlats. Leverantören, ZeroChaos, kommer att kunna hantera samtliga

konsultförfrågningar inom områdena IT, teknik och administration. Genom konsulttjänsten ges möjlighet att följa upp konsulter och sänka kostnader på ett effektivt sätt.

Se vidare avsnitt 6.1 Organisationsförändringar och 6.2 Verksamhetsförändringar.

5 Uppföljning av styrdokument

5.1 Specifika ägardirektiv

Den 4 december 2012 beslutade Stockholms läns landsting att anta ny bolagsordning och nya specifika ägardirektiv för SL.

Enligt bolagsordningen har SL till föremål för sin verksamhet att inom Stockholms län med angränsande områden anordna lokal och regional kollektivtrafik, inom ramen för meddelade tillstånd anordna transporter för personer med funktionshinder (färdtjänst), äga och förvalta fast och lös egendom samt därtill hörande verksamhet.

Ändamålet med bolagets verksamhet är enligt bolagsordningen att bolaget på uppdrag av Stockholms läns landsting ska anordna den lokala och regionala kollektivtrafiken på land.

Bolaget ska vidare i enlighet med trafiknämndens tillståndsgivning handha de uppgifter som erfordras för att säkerställa en god färdtjänstservice. I detta uppdrag ingår att överta sådana avtal och egendom som trafiknämnden inom Stockholm läns landsting överlåtit till bolaget, förvalta anläggningar, fordon och övrig egendom som upphandlats av bolaget eller av Stockholms läns landsting för kollektivtrafiken liksom avtal om allmän trafik som

upphandlats och/eller tecknats av bolaget eller av Stockholms läns Landsting och överlåtits till bolaget för förvaltning samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra uppdraget.

I ägardirektiven anges, utöver referens till bolagsordningens innehåll, att styrelse och ledning, inom ramen för ovanstående ändamål, ansvarar för att följa den av landstinget fastlagda ägarpolicyn och de generella ägardirektiven samt för att

 verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att kundernas krav tillgodoses samtidigt som ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av

landstingsfullmäktige fastställd budget, policies och andra styrdokument uppfylls;

 trafiknämnden bereds möjlighet att godkänna strategiska och övergripande frågor hänförliga till SL:s verksamhet;

 överta och förvalta sådana avtal för kollektivtrafiken på land som trafiknämnden

överlåter till SL. SL skall uppdra åt trafiknämnden att förvalta SL:s avtal och

Ägardirektiven tydliggör vidare SL:s ansvar för Stockholms läns landstings kollektivtrafikanläggningar.

SL följer bolagsordning och specifika ägardirektiv.

5.2 Följsamhet finanspolicy SL följer landstingets finanspolicy.

5.3 Övriga policyer, handlingsplaner, regelverk

SL följer till fullo SLL:s policyer, handlingsplaner och regelverk som är relevanta för verksamheten. Se vidare bilaga I Policyer och övriga styrdokument.

5.4 Intern kontroll

Som en naturlig del av arbetet med Verksamhetsplanen (VP) har det inom SL genomförts en inventering och värdering av risker utifrån SL:s strategiska karta och för organisationens uppdrag.

Utifrån detta arbete har ett förslag till en total risklista för SL sammanställts. SL:s

ledningsgrupp har sedan beslutat vilka av riskerna som ska vara högprioriterade. För dessa risker har kontrollmoment identifierats och handlingsplaner för att avhjälpa riskerna tagits fram.

En intern kontrollplan för SL innehållande de högprioriterade riskerna, kontrollmoment, eventuella åtgärder samt ansvariga har sammanställts utifrån det bearbetade underlaget. Den interna kontrollplanen har tagits upp för diskussion i SL:s ledningsgrupp och beslutats av vd samt SL:s styrelse/trafiknämnd i samband med VP- och budgetbeslutet.

Uppföljning av de i VP markerade åtgärderna för riskeliminering, samt att kontrollmomenten fungerar, har skett fortlöpande under året via vd:s ledningsrapportering. För mer information, hänvisas till bilaga P uppföljning av intern kontroll.

6 Uppföljning verksamhet

6.1 Organisationsförändringar 6.1.1 Trafikförvaltning

Landstingsfullmäktige har den 6 december 2011 [LS 1110-1288] beslutat att uppdra till trafiknämnden att i samarbete med SL föreslå hur SL:s verksamhet kan överföras till trafiknämndens förvaltning.

Av landstingsfullmäktiges beslut framgår att inriktningen för etablering av den nya

förvaltningsorganisationen är att trafiknämnden så långt det är juridiskt möjligt ska fatta

samma typ av beslut som bolagsstyrelsen gjorde före den 1 januari 2011. Av beslutet framgår

vidare att trafiknämndens förvaltning ska förses med den kompetens som krävs för att bistå

nämnden med de uppgifter som kollektivtrafiklagen ålägger den regionala kollektivtrafik-

myndigheten (RKTM), det vill säga, utarbetande av trafikförsörjningsprogram för senare

beslut i landstingsfullmäktige. Därutöver ska all förvaltningsorganisation som idag finns inom

AB SL överföras till trafiknämnden, förutom vad som krävs för att fullgöra bolagets fortsatta

funktion och ansvar för verkställande beslut rörande avtalsuppföljning eller kontraktsskrivning och liknande juridiska omständigheter.

Inför övergången till förvaltningsorganisation upprättades under våren en projektorganisation för att hantera och analysera de huvudsakliga områdena inför övergången. Projektet

intensifierades efter sommaren med projektmöten en gång per vecka. Vi dessa möten deltog representanter för de sju delprojekten dvs. Personal, Tillstånd, Avtal, Ekonomi, Varumärke, Kommunikation och Administration.

För Personal har arbetet innefattat planering och genomförande av inrangeringsförhandlingar samt att skapa erbjudanden till personalen inför byte av arbetsgivare.

På Tillståndssidan avsåg arbetet att, utöver flytt av trafiktillstånd, analysera samtliga tillstånd (tex. kamera-, radio- och miljötillstånd) och definiera vilka av dessa som eventuellt behövde byta organisatorisk tillhörighet. Ett arbete har pågått med att förnya alla säkerhetstillstånd för spårtrafiken med anledning av övergången till trafikförvaltning. Samtliga nödvändiga nya tillstånd från Transportstyrelsen har beviljats och gäller från och med 2013-01-01. I arbetet har också ingått att se över och uppdatera trafikförvaltningens system för säkerhetsstyrning.

Avseende Avtal genomfördes en analys av vilka kritiska avtal som fanns och planer togs fram för genomförande av överlåtelse av aktuella avtal.

Inom området Ekonomi genomfördes ett stort analysarbete avseende flytt av tillgångarna samt av redovisningstekniska och skattemässiga effekter. Justeringar i de ekonomiadministrativa rutinerna genomfördes och översyn av att det fanns nödvändig systemtekniskt stöd för det tilltänkta upplägget.

Varumärke och Kommunikation har arbetat med att analysera effekterna på varumärken, justering av riktlinjer, framtagande av interna och externa kommunikationsplaner, genomförande av ett stort antal informationsmöten och framtagande av skriftligt

informationsmaterial. Arbete inleddes även avseende struktur avseende webb och intranät.

Administrativt genomfördes arbete med justering av mallar, analyser av effekter på arkiv och diarieföring samt byte av e-postadresser.

Sammanfattningsvis åtgick det stora resurser och ett omfattande arbete genomfördes. Trots detta kvarstår en hel del arbete som måste genomföras under 2013 vilket kommer att ta ytterligare stora resurser i anspråk.

6.1.2 Översyn SL

Under året har en uppföljning av Översyn SL skett. Detta resulterade i att organisationen justerades i några delar i syfte att ytterligare förstärka organisationen samt för att förtydliga ansvar. Arbetet med att förbättra och förtydliga interna processer, inom och mellan

avdelningarna, har fortgått. En arbetsordning för organisationen har upprättats. Den beskriver

verksamhetslogik, ledningsprocess och avdelningarnas ansvar och delegation.