4. NORMER OCH REGLER FÖR GOD BOLAGSSTYRNING
4.7 K ODENS INNEHÅLL OCH FORM
Det som behandlas av Koden är beslutsystemet genom vilket ägarna styr bolaget. Kodens regler utgör en fördjupning av både aktiebolagens bestämmelser om bolagets organisation och av självregleringen som finns inom bolagsstyrningen.96 Koden riktar sig huvudsakligen till styrelsen i bolaget som anses vara den centrala aktören i bolagsstyrningen.
Koden består av ett antal numrerade regler som är riktade till alla börsnoterade bolag och deras särskilda omständigheter. Reglerna är utformade på ett sätt som möjliggör att objektivt kunna fastställa avvikelser och förklara dessa97. För att minimera kravens oklarheter har reglerna byggts på att använda satser som ”ska” eller ”får”, respektive ”ska inte” eller ”får inte”.
De består av 10 punkter, vilka är:
1. Bolagstämma
92 Svernlöv C. (2005), Bolagskoden, s. 7
93 EU-kommissionen (2003), Modernising company law and enhancing corporate governance in the European Union – A plan to move forward.
94 Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning, 2010, s.5
95 http://www.bolagsstyrning.se/koden/folj-eller-forklara
96 Svernlöv C. (2005), Bolagskoden, s. 14
97 Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning, 2010, s.5
2. Val och arvodering av styrelse och revisor 3. Styrelsens uppgifter
4. Styrelsens storlek och sammansättning 5. Styrelsens uppdrag
6. Styrelseordförande 7. Styrelsens arbetsformer
8. Utvärdering av styrelse och verkställande direktör 9. Ersättningar till ledande befattningshavare
10. Information om bolagsstyrning 4.8 Svensk modell för bolagsstyrning
Bolagsstyrningen i bolagets organisation regleras av aktiebolagslagen som består av grundläggande regler. Dessa grundläggande regler består av vilka uppgifter och ansvar de personer har som ingår i bolagsorganen, samt fastställer vilka organ som förekommer i bolaget. Svensk kod för bolagsstyrning kompletterar lagen till följd av att den ställer höga krav på vissa områden i bolagets styrning, men det är samtidigt möjligt för bolag att avvika från dessa krav med hänsyn till ”följ eller förklara” principen98. Enligt aktiebolagslagen har ett aktiebolag fyra bolagsorgan. Dessa fyra beslutsorgan är bolagsstämma, styrelse,
verkställande direktör, som har ett hierarkiskt förhållande och revisorer, som endast har en kontrollfunktion99.
Bild 3: Den svenska modellen för bolagsstyrning. Kollegiet år 2011.
98 Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning, 2010, s.8
99 Moberg K. (2006). Bolagsrevisorn, s. 27
4.8.1 Aktieägare och Bolagsstämma
Ägarrollen mellan den svenska aktiemarknaden och t.ex. Storbritannien och Förenta staterna uppfattas av olikheter, där ägarrollen visar en splittrad ägarbild. Den svenska ägarrollen domineras starkt i den svenska aktiemarknaden genom att varje aktieägaren i bolaget utövar sin roll och tar ansvar. I bolagsstämman sker detta genom aktieägarens engagemang i styrelsen. ”I förarbetena till den svenska aktiebolagslagen betonas vikten av en aktiv ägarfunktion i bolagen”100. Aktieägaren gynnar bolaget med effektivitet och näringslivet genom att sälja och köpa aktier. Enligt aktiebolagslagen får ägarmakten inte användas på ett skadligt sätt för bolaget och övriga aktieägare101. ”Det forum där aktieägarnas inflytande utövas är bolagsstämman, som är aktiebolagets högsta beslutande organ”.102 Årsstämman ska hållas inom 6 månader efter varje års utgång från räkenskaper. I årsstämman fattas det beslut om fastställelse av resultat och balansräkningen, om förlust och vinst i bolaget, om ansvarsfrihet styrelsearvoden och revisionsarvoden samt övriga ärenden som bolagsstämman håller103.
4.8.2 Styrelse
”Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, 8 kap. 4§ ABL”104. Det senare innebär att de personer som väljs till styrelseledamöter i stämman bör ha den beslutskompetensen av de bestämmelser som lagen tillerkänner, för att kunna ta hand om bolagets angelägenheter. Styrelsen är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som bolagsstämman meddelar, men däremot är styrelsen inte skyldig om föreskrifterna strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
Styrelsen fastställer även så kallad arbetsordning för sitt genomförda arbete, exempelvis om styrelseledamöterna har en arbetsfördelning och frågor som handlar om ett visst område som t.ex. revisionsutskott105 .
Styrelsen i den svenska börsnoterade bolag skall omfatta minst tre ledamöter, där en av ledamöterna ska utses till ordförande. I bolagsstämman ansvarar ordföranden för att leda styrelsens arbete samt kontrollera att styrelsen genomför sina arbetsuppgifter i enlighet med lag.
100 Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning, 2010, s.9
101 Moberg K. (2006). Bolagsrevisorn s. 28
102 Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning, 2010, s.9
103 Moberg K. (2006). Bolagsrevisorn, s. 28
104 Ibid
105 Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning, 2010, s.10
”Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledning skall även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. En styrelseledamot som representerar en större ägare eller är anställd eller styrelseledamot i ett företag som är en större ägare skall anses som beroende”106.
4.8.3 Verkställande direktör
”Bolagets verkställande direktör ska sköta den löpande förvaltningen”107. Detta sker genom att styrelsen meddelar verkställande direktören instruktioner och riktlinjer för hur den löpande förvaltningen skall fullgöras, det är även styrelsen som kan avgöra det. Den som innehar en VD:s position är skyldig att följa lagstadgade instruktioner som är fastställda av ABL och bolagsordningen.108 Oavsett om verkställande direktören kan vara ledamot i styrelsen, kan han eller hon inte få ordförande positionen utan innehar en särskild funktion i styrelsen. Vid styrelsens möten har verkställande direktören rätt att närvara och uttala sig.109
4.8.4 Revisorn
”Bolagets revisor utses av bolagsstämman för att granska dels bolagets årsredovisning och bokföring, dels styrelsens och verkställande direktörens förvaltning”110. Enligt revisorns lag har revisorn skyldighet att iaktta god revisors sed och vara självständig111. Aktieföretaget måste anlita minst en revisor enligt 9 kap. 1§ ABL, som uppfyller revisionsnämndens
kvalifikationskrav.112 Det innebär att revisorn måste antingen vara auktoriserad enligt 5§ RL och 7§ RL eller godkänd enligt 4§ RL113. Revisorns uppdrag i bolagsstämman tillhandahåller en rapport till styrelsen samt ägarna. Rapporten består av en revisionsberättelse där revisorn yttrar om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.
Revisorn ska också upplysa huruvida bolagsstämman fastställer balans och resultaträkningen samt förlust och vinstdispositionen.114 I revisionsberättelsen skall det även rapporteras om styrelseledamöterna och verkställande direktören har gjort sig skyldiga genom att inte följa aktiebolagslagen, årsredovisning eller bolagsordningen. Revisorn har ett förtroendeskapande ställning i bolaget och hans eller hennes arbete utgör en kvalitetsstämpel för den finansiella informationen som lämnas ut till bolagsstämman och övriga intressenter.115
106 Svernlös C. (2005), Bolagskoden, s. 68
107 Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning, 2010, s.10
108 Svernlös C. (2005), Bolagskoden, s. 83
109 Moberg K. (2006). Bolagsrevisorn, s. 30
110 Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning, 2010, s.10
111 Revisorslag 2001:883 (2006), 19-20 §§
112 Moberg K. (2006). Bolagsrevisorn, s.30
113 Ibid s. 65-68
114 Ibid s.38-39
115 Svernlös C. (2005), Bolagskoden, s. 19
5. Empiri
________________________________________________________
Följande kapitel presenterar undersökningens insamlade data som har granskats avseende problemformuleringen och syftet. Presentationen gällande bolagens tillämpning av Koden samt avvikelserna avseende ”Följ eller förklara” principen har presenterats med en statistisk ansats. Slutligen avslutas empirikapitlet med en sammanfattning.
___________________________________________________________________________
5.1 Svenska börsnoterade bolag
Denna undersökning omfattar totalt 254 st. svenska börsnoterade bolag på NASDAQ OMX Stockholm vars aktier är upptagna till handel på en reglerad svensk marknad. Här menas det att fram till och med 2010 var utländska bolag inte förpliktade att tillämpa koden eller lämna en bolagsstyrningsrapport. Från och med 1 januari 2011 och genom kollegiets anvisningar blev det en förpliktelse att utländska bolag ska tillämpa den svenska koden eller den bolagsstyrnings koden som gäller i det landet där bolaget har sitt registrerade säte och där bolaget har sina aktier noterade. Dessa bolag ska följa god sed på aktiemarknaden enligt börsens regelverk. Om bolaget inte väljer att följa och tillämpa den svenska koden helt, ska bolaget i den första bolagsstyrningsrapporten förklara över sina avvikelser.
Bolagsstyrningsrapporter lämnas normalt efter den 31 december av ett räkenskapsår.
Figur 1: Totalt undersökta bolag är 248.
Dessa 248 bolag har kunnat ge en övergripande ambitiös ställning och stort engagemang avseende tillämpning av Koden. Samtliga bolag delas in i tre kategorier Large, Mid och Small Cap, och kategoriseras efter hur stor börsvärde de innehar. Största segmentet är Large Cap
61 65
122
0 50 100 150 200 250
Large Cap Mid Cap Small Cap
NASDAQ OMX Stockholm
Figur 2: Tillämpning av Koden år 2011 för samtliga 248 bolag.
med börsvärde på över en miljard euro, exempelvis Volvo, Hennes & Mauritz, Swedbank, Axfood mm. Mid Cap tillhör det medelstora segmentet och har ett börsvärde mellan 150 miljoner till en miljard euro, exempelvis på Mid Cap bolag Avanza Bank, Björn Borg, Clas Ohlsson, SAS mm. Det sistnämnda segmentet är Small Cap med ett börsvärde som
understiger 150 miljoner euro, exempelvis, MQ holding, Softronic, Hemtex, mm. (Se figur 1) Samtliga undersökta bolag tillämpar Koden, samt bolag som valde att avvika kommer att redogöras i figur 2. Av dessa 248 bolag utgörs det 61 st. Large Cap, 65 st. bolag utgör Mid Cap, och 122 st. bolag utgör Small Cap. Figur 2 visar närliggande siffror mellan ingen avvikelse och fyra avvikelser.
Figur 3: Tillämpning av Koden i procent år 2011 för samtliga 248 bolag.
För att tydliggöra bilden om Kodens tillämpning för samtliga bolag har undersökningen räknat fram den procentmässiga andelen. 42 % av bolag gör ingen avvikelse, 38 % bolag gör
42% 38%
8%
2% 1%
9%
0 20 40 60 80 100
Ingen avvikelse
1 avvikelse 2 avvikelser 3 avvikelser 4 avvikelser Bortfall
Andel bolag %
104 93
21
6 2
22 0
20 40 60 80 100 120
Ingen avvikelse
1 avvikelse 2 avvikelser 3 avvikelser 4 avvikelser Bortfall
Antal bolag
1 avvikelse, 8 %, 2 %, och 1 % gör respektive två, tre och fyra avvikelser samtidigt. Slutligen utgjorde bortfallet 9 % bolag. (Se figur 3)
5.2 Rapporterade avvikelser
I enlighet med årsredovisningslagen skall bolag som tillämpar Koden rapportera en
bolagsstyrningsrapport. Siffrorna som redovisas nedan i figur 4 visar tillämpningen av Koden av bolag som tillhör till Large Cap.
Figur 4: Tillämpning av Koden år 2011 av Large Cap bolag.
Large Cap består av sammanlagt 61 st. bolag, där 28 st. har valt att tillämpa Koden utan några avvikelser, vilket motsvarar 46 % (Se figur 5). Enligt undersökningen framgick det att 24 st.
bolag rapporterade en avvikelse, tre bolag avviker från två punkter samt två bolag från tre punkter. Det har även framkommit att av totalt fyra bolag som blev bortfall, tillämpar det ena endast Swiss kod, det andra brittisk UK Corporate Governance Code, samt två bolag som inte nämnde något om Kodens tillämpning.
28
24
3 2
0
4 0
5 10 15 20 25 30
Ingen avvikelse
1 avvikelse 2 avvikelser 3 avvikelser 4 avvikelser Bortfall
Large Cap
Antal bolag
Figur 5: Tillämpning av Koden i procent år 2011 av Large Cap bolag.
Figur 6: Tillämpning av Koden år 2011 av Mid Cap bolag.
Majoriteten av Mid Cap valde att tillämpa Koden utan avvikelser, vilket motsvarar 28 st.
bolag. 26 st. bolag valde att avvika från en punkt, sex bolag avvek från två punkter och ett bolag avvek från tre punkter. Endast ett bolag valde att avvika från fyra punkter. Tre bolag utgjorde bortfall på grund av att de saknade årsredovisning eller bolagsstyrningsrapport för 2011. Bortfallet för Mid Cap är betydligt mindre än Large Cap.
46% 39%
5% 3%
0 7%
10 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ingen
avvikelse 1 avvikelse 2 avvikelser 3 avvikelser 4 avvikelser Bortfall
Large Cap
Andel bolag %
28 26
6 1 1 3
0 10 20 30
Ingen
avvikelse 1 avvikelse 2 avvikelser 3 avvikelser 4 avvikelser Bortfall
Mid Cap
Antal bolag
Figur 7: Antal rapporterade avvikelser i procent år 2011.
Figur 8: Antal rapporterade avvikelser år 2011 fördelade på 122 antal bolag.
Den sista kategorin Small Cap består av totalt 122 st. bolag där 48 bolag tillämpar Koden utan avvikelser. Majoriteten gällande en avvikelse är betydligt högre än Large Cap och Mid Cap, där 44 st. bolag rapporterade en avvikelse för år 2011. Det framhålls även att 12 st. bolag gör två avvikelser. Tre bolag gör tre avvikelser och endast ett bolag har fyra avvikelser. Däremot är bortfallet ganska hög för Small Cap jämfört med antal bolag för Large Cap och Mid Cap, där 15 st. bolag väljer att inte tillämpa Koden.
43% 40%
9% 1% 2% 5%
10 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ingen
avvikelse 1 avvikelse 2 avvikelser 3 avvikelser 4 avvikelser Bortfall
Mid Cap
Andel bolag %
48 44
12
3 1
15 0
10 20 30 40 50 60
Ingen
avvikelse 1 avvikelse 2 avvikelser 3 avvikelser 4 avvikelser Bortfall
Small Cap
Antal bolag
Figur 9: Antal rapporterade avvikelser i procent år 2011.
5.3 Avvikande punkter Large Cap
Figur 10 visar vilka punkter Large Cap väljer att avvika ifrån i sin bolagsstyrning. Den punkt som Large Cap uppvisar flest avvikelser är 2.4 och handlar om styrelseledamöter samt ordförande i valberedningen. Enligt punkt 2.4 i Kollegiet för svensk bolagsstyrning kan
”Styrelseledamöter ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av
valberedningens ledamöter. Styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot ska inte vara valberedningens ordförande. Om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare”116. Punkten beskriver att styrelsens ordförande eller ledamot inte ska vara valberedningens ordförande, vilket är en punkt som åtta bolag har valt att avvika från. Avvikelseförklaringen till punkten är således att styrelsens ordförande eller ledamot ansetts vara valberedningens ordförande. Detta har oftast förklarat att den valde personen har den kompetensen som krävs för att kunna leda
valberedningen.
I andra fall utgör vissa styrelseledamöter en majoritet i valberedningen. Detta uppstår när bolag har väldigt koncentrerat ägande i bolaget. Den övergripande motiveringen till denna avvikelse är att det blir svårt som privatperson att kombinera både ägarrollen och deltagande i valberedning och styrelse. Det motiveras även med att om mer än en ledamot ingår i
valberedningen får dessa personer vara beroende i förhållande till större aktieägare.
116 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2010, s. 15.
29 36
10
2 1 12
10 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ingen
avvikelse 1 avvikelse 2 avvikelser 3 avvikelser 4 avvikelser Bortfall
Small Cap
Andel bolag %
Figur 10: Rapporterade avvikande punkter för Large Cap år 2011.
De punkterna som därnäst rapporterar flest avvikelser är: 2.1, 2.3, 2.5, och 9.2 Varje punkt av dessa avviks från tre bolag. Punkt 2.1 handlar om att ”Bolaget ska ha en valberedning.
Valberedningen ska lämna förslag till ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt arvode och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av
styrelseledamöterna. Valberedningen ska också lämna förslag till val och arvodering av revisor”117. Tre bolag har valt att avvika från punkt 2.1 med motiveringen att valberedningen ansetts vara obehövlig och att förslag till val av arvoderingen för revisorerna och
styrelseledamöterna lämnas av bolagets större aktieägare och presenteras i form av kallelse.
Punkt 2.3 handlar om ”Valberedningen ska ha minst tre ledamöter, varav en ska utses till ordförande. Majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Verkställande direktören eller annan person
från bolagsledningen ska inte vara ledamot av valberedningen.
ledamöter ska vara oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning”118. I de flesta fall har VD och andra personer i bolagsledningen ingått i valberedningen, men enligt punkten ska
verkställande direktören inte vara ledamot av valberedningen. Deras motivering till avvikelsen är dessa personer är också stora ägare i bolaget.
Punkt 2.5 handlar om att ”Bolaget ska i god tid, dock senast sex månader före årsstämman, på bolagets webbplats lämna uppgift om namnen på ledamöterna i valberedningen. Om leda-
117 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2010, s. 14.
118 Ibid
1
3 3 9
3 2 1
6
1 1 1 3
1 1 1 0
2 4 6 8 10
1.1 2.1 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 7.3 7.5 7.6 9.1 9.2 9.3 9.8 10.4
Vilka punkter väljer bolag att avvika från i Svensk
kod för bolagsstyrning?
mot utsetts av viss ägare ska ägarens namn anges. Om ledamot lämnar valberedningen ska uppgift om detta lämnas. Utses ny ledamot ska motsvarande information om den nya ledamoten lämnas. På webbplatsen ska även uppgift lämnas om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen”119. Bolagets avvikelser från denna punkt har motiverats med att fem månader är tillräcklig tid för att valberedningen ska fullgöra sin uppgift.
Punkt 9.2 handlar om att ”Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. Övriga bolagsstämmovalda ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och
bolagsledningen. Bland utskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Om styrelsen finner det mer
ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter, förutsatt att styrelseledamot som ingår i bolagsledningen inte deltar i arbetet”120.
Den vanligaste motiveringen till avvikandet från denna punkt var att personerna har
kompetens eller att de är ägare till bolaget, som utgjorde att bolagsstämmovalda ledamöter var beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Figur 11: Rapporterade avvikande punkter för Mid Cap år 2011.
Majoriteten av den mest avvikande 2.4 punkten är 23 st. bolag. Avvikelsen från den mest dominerande punkten har motiverats på olika sätt, beroende på bolagets fokus som ligger starkt på ägaren. En av punktens orsaker till avvikandet är att styrelsens ledamot och ordförande ansågs kunna vara ordförande för valberedningen, vilket strider mot Kollegiets
119 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2010, s. 15.
120 Ibid, s. 22.
1 2 3
14
1 1 2
12
2 2 7
1 1 1
0 5 10 15
1.5 2.1 2.3 2.4 2.5 2.6 4.1 7.3 7.6 9.1 9.2 9.3 9.8 10.1
Vilka punkter väljer bolag att avvika från i Svensk
kod för bolagsstyrning?
regler för bolagsstyrning. Det har förklarats att större aktieägare kan vara ordförande i valberedningen för att möjliggöra en aktiv ställning i bolagsstämman. Det har också
framhållits att representanterna som har en stor ägarandel ansåg att de skulle kunna medverka och utöva sin ägarinsats i bolagsstämman.
Den punkt som därnäst väljs att avvika ifrån är punkt 7.3. Denna punkt menar att
”Revisionsutskott ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Majoriteten av utskottets
ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare”121. I de bolag som valde att avvika från denna punkt bestod revisionsutskottet av mindre än tre styrelseledamöter. Deras motivering är att det anses vara mest effektiva sättet att fullgöra revisionsutskottets uppgifter.
I bolagens rapportering har det framkommit att åtta bolag avviker från punkt 9.1, som handlar om ersättningar. Punkten förklaras så här enligt Kollegiet för bolagsstyrning: ”Styrelsen ska inrätta ett ersättningsutskott med huvudsakliga uppgifter att: bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga
bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av direktlinjer för ersättningar till de ledande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget”122.
Bolag som valde att avvika från denna punkt hade inte utsett något ersättningsutskott.
Anledningen till detta berodde på bolagets storlek.
Small Cap
Åtta bolag rapporterar avvikelser från punkt 2.3 om valberedningens storlek och ledamöternas oberoende. ”Valberedningen ska ha minst tre ledamöter, varav en ska utses till ordförande.
Majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.1 Verkställande direktören eller någon annan person från bolagsledningen ska inte vara ledamot av valberedningen.
oberoende i förhållande till den, i bolaget röstmässigt största, aktieägaren eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning”123.
I avvikelseförklaringen framkom det att huvudägarna och den verkställande direktören, som
121 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2010, s. 20.
122 Ibid, s. 21.
123 Ibid, s.14.
är beroende i förhållande till bolaget, ansågs kunna vara ledamöter i valberedningen. Detta motiverades med att alla de som är beroende ledamöter är stora ägare i bolaget.
Figur 12: Rapporterade avvikande punkter för Small Cap år 2011.
Majoriteten i Small Cap, vilket motsvarar 22 st. bolag har rapporterat att de avviker från punkt 2.4. Förklaringen till avvikelserna för samtliga bolag är att representanterna som har en stor ägarandel skall medverka och använda sina ägarintressen genom bolagets valberedning och styrelse. Den representanten som är näst störst med ägarandel kan vara ledamot i
valberedningen, vilket ger uttryck för ett aktivt ägande. Det förklaras oftast med att representanten är en stor aktieägare.
Ytterligare en förklaring är att majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget, där regeln hävdar att ”Om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen, får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare”124.
Styrelseledamöter i valberedningen inför årsstämman utgör en majoritet av valberedningens ledamöter, där bolagen har avvikit från denna punkt ”Styrelseledamöter kan ingå i
valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter”125. Styrelseledamot i bolaget har således varit ordförande i valberedningen, vilket innebär en avvikelse från denna punkt som talar om att “Styrelsens ordförande eller annan
styrelseledamot ska inte vara valberedningens ordförande126. Detta motiveras med att
124 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2010, s. 15.
125Ibid
126Ibid
1 1 3 2
8 14
1 1 2 12
2 2 7
1 1 1 0
2 4 6 8 10 12 14 16
1.1 1.5 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 4.1 7.3 7.6 9.1 9.2 9.3 9.8 10.1
Vilka punkter väljer bolag att avvika från i Svensk
kod för bolagsstyrning?
representanten innehar en stor aktieägarandel och kan på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå det bästa resultatet.
14 bolag som tillhör Small Cap valt att avvika från punkt 7.3 som handlar om styrelsens arbetsformer vilket har förklarats med likadana förklaringar som i Mid Cap. Detta gäller även
14 bolag som tillhör Small Cap valt att avvika från punkt 7.3 som handlar om styrelsens arbetsformer vilket har förklarats med likadana förklaringar som i Mid Cap. Detta gäller även