6. Avloppsreningen och slamhanteringen vid Ryaverket
7.6 Kadmium
Nedan i
Figur 8 visar Gryaabs uppskattning av källorna till kadmium som når Ryaverket.
Vattenverksslammet ger i detta sammanhang ett litet bidrag. Det är dock värt att notera att kadmium tillhör de ämnen i Göteborgs avloppsvatten som är mest kritisk för kvaliteten på avloppsslammet och därmed Revaq-kraven. Arbetet med att reducera kadmium är således betydelsefullt för Göteborg stads möjlighet att
20 SCB, Näringsbalans i jordbruksmark efter region, växtnäringsämne och källa. År 2007-2011.
30 av 81 åkermark.
Figur 8. Tårtbitsdiagram över kadmiumbidraget till Ryaverket21
21 Fredrik Davidsson 2013. Kadmium till Ryaverket Gryaab rapport 2013:5)
8.1 Introduktion
En hållbarhetsanalys för hantering av vattenverksslam i Göteborg genomförs parallellt. Följande kapitel redovisar resultat som utgör underlag till
hållbarhetsanalysen. De alternativ som undersöks är:
Centralt alternativ
Alelyckans vattenverksslam hanteras tillsammans med avloppsslam på Ryaverket. Vatten avleds lokalt
Lokalt alternativ
Avloppsslam hanteras på Ryaverket och vattenverksslam hanteras lokalt vid Alelyckans vattenverk. Vatten avleds lokalt
Beräkningar och bedömningar har gjorts inom följande områden:
Energianvändning
Kretslopp av näringsämnen
Emissioner till vatten
Emissioner till luft
Kemikalieanvändning
Lokal miljöpåverkan
Studien grundar sig på uppgifter som redovisats för 2012 för Alelyckans vattenverk och Ryaverket. Då underlag från 2012 inte finns tillgängliga eller är bristfälliga har uppgifter från andra år använts.
Underlag för beräkningarna finns redovisat i Bilaga 5. Det är rekommenderat att underlaget läses parallellt med innehållet i detta kapitel.
8.2 Grundläggande förutsättningar
Under 2012 producerade Alelyckans vattenverk 31 Mm3 dricksvatten.
Produktionen genererade 816 ton TS som avleddes till Ryaverket via avloppsnätet.
Cirka 71 ton TS följde filterspolvattenet ut i Göta Älv.
År 2012 genererade Ryaverket22 57 284 avvattnad ton slam med en TS-halt på 27,9% i medel, vilket resulterade i 15 977 ton slam uttryckt som TS. I studien antas dock att skruvpressar används istället för de centrifugerna som idag används. Gryaab förväntar sig en förbättring på ca 13% i och med installationen av skruvpressar och i studien ansätts 31% som aktuell kvalitet. Det innebär i sin tur att mängden avvattnad slam beräknas till 51 539 ton.
22 Miljörapport Ryaverket 2012. Gryaabrapport 2013:3
32 av 81 transporteras bort av jordtillverkningsentreprenör för produktion av
anläggningsjord och gödselmedel (för spridning på åkermark).
Erfarenhet från Sverige säger att vattenverksslam är svårare att avvattna än avloppsslam. Försök23 i Stockholm visar att det är möjligt att uppnå ca 18 % i TS-halt, vilket antas som möjlig i denna studie.
Det finns idag inga tydliga bevis men dock indikationer på att bortkopplingen av vattenverksslam förbättrar avvattningen av avloppsslammet. Eftersom
vattenverksslam är svårare att avvattna än avloppslam är det rimligt att anta att det påverkar avvattningen av avloppsslam negativt. I denna studie antas att TS-halten kan öka till 32 % om bortkoppling av Alelyckans vattenverksslam
genomförs.
Avvattningsgraden är redan idag god på Ryaverket (TS 27,9 %) i jämförelse med TS 25,3 % på Henriksdal avloppsreningsverk och TS 31 % på Bromma
reningsverk under 201424.
År 2015 upphandlade Gryaab Kuskatorpet Entreprenad & Lantbruk AB för att hämta och behandla slammet på en komposteringsanläggning i Halmstad och sedan levererar det till jordbruk som gödsel eller avyttrar det som
anläggningsjord.
Det finns många förslag på metoder för kvittblivning av vattenverksslam men de flesta kräver mer utveckling. I Stockholm hämtas slammet av entreprenör som sedan tillverkar anläggningsjord av det. Kontakt med Ragn-Sells i Vänersborg bekräftar att samma process kan användas för slam i Västsverige och att de kan omedelbart erbjuda den tjänsten.
8.3 Energianvändning och emissioner till atmosfären 8.3.1 Energianvändning för slamtransport till entreprenör
Avståndet från Ryaverket till Kuskastorpet är nästan dubbelt så lång som avståndet från Alelyckans vattenverk till Ragn-Sells i Vänersborg. Vid en bortkoppling av VV-slam ökar antal resor med 12 per år (0,7%) eftersom den totala slamvolymen ökar med ca 370 ton per år (0,7%) men energianvändningen minskar med 54 MWh per år (3,4%) eftersom sträckan som slammet
transporteras minskar med ca 17 500 km per år (3,4%) då den delen av slammet som transporteras till Vänersborg inte färdas lika långt som övrigt slam. Det innebär också, precis som för energianvändningen, att emissionerna minskar med 14 ton CO2e per år (3,4%).
23 Centrifugering av vattenverksslam. Stockholm Vatten. R nr 22, augusti 1998. Robert Eklund.
24 Miljörapport för Stockholm Vatten 2014
alternativet (befintlig lösning) används energi vid pumpning i avloppsnätet. Vid avledning av dekantat och rejekt från slambehandlingen i det lokala alternativet används energi vid pumpningen i ledningen till Göta älv. Vid en bortkoppling av vattenverksslam minskar energianvändningen med <1 MWh per år (7% av energianvändningen och slamtransport av allt slam på Ryaverket) och
emissionerna med 100 kg CO2e per år (7%) då avståndet till Göta älv är kortare än till Ryaverket via pumpstationen vid Kodammarna.
8.3.2 Energianvändning vid slambehandling
År 2012 användes all energi för behandling av både avlopps- och vattenverksslam på Ryaverket. Andelen av vattenverksslam har beräknats utifrån VV-slams TS-vikt dividerat med total TS-vikt för avloppsslammet, vilka blir 3,07 % av slammet som behandlas till och med rötningen och därefter 5,04 %.
Anledningen till att andelen är högre efter rötningen beror på att TS i
vattenverksslam inte påverkas av rötningen medan TS i avloppsslam reduceras och omvandlas till biogas.
Tabell 10. Energianvändning per år och process för behandling av Alelyckans VV-slam på Ryaverket.
Användning av energi vid en lokal hantering av VV-slam vid Alelyckans vattenverk bedöms till ca 136 MWh och beräknades utifrån en konceptanläggning som tagits fram i denna studie (Bilaga 8):
Centrifuger: 70 0000 kWh/år
Polymerpumpar och skrapor etc.: ca 8000 kWh per år
Pumpstation för överföring från Alelyckan: ca 13 000 kWh per år
Uppvärmning: 45 000 kWh per år
Jämförelsen resulterar i att ett lokalt alternativ innebär en sänkning av
energianvändningen med ca 211 MWh per år (61% av energianvändningen för slambehandling av vattenverksslam). Notera att avledning av dekantat och rejekt via en ledning från slamanläggningen till Göta älv har medräknats i
energianvändningen för transport i föregående kapitel.
8.3.3 Total energianvändning och utsläpp av CO2e
Vid bortkoppling av vattenverksslam och drift av en lokal
slambehandlingsanläggning vid Alelyckan minskar den totala energianvändningen med 265 MWh, vilket är 61% av aktuell behandling av vattenverksskam på Ryaverket, och emissioner till atmosfären minskar med 48 ton CO2e, fördelat på
34 av 81 (främst ingen rötning) och ca 20% från minskningen av transportsträcka för
avvattnat slam. Detta kan jämföras med 682 ton CO2e per år som idag orsakas av slamhantering och slamtransport för Ryaverkets hela slamproduktion (exklusive fjärrvärme).
8.3.4 Ökad kapacitet i rötningen och potential för produktion av biogas
Ett lokalt alternativ ger en potential för ökad biogasproduktion och/eller utrymme för ökad belastning i framtiden genom det utrymme i rötningskammaren som frigörs när Alelyckans vattenverksslam kopplas bort. Utrymmet för kapacitet som frigörs motsvarar 3 % av anslutna abonnenter som var 693 309 år 2012. Det ger en ökad kapacitet att ansluta ca 21 000 nya abonnenter.
Rötningen ger ett tillskott i energi i form av biogas. År 2012 var detta tillskott totalt 63500 MWh. En direkt effekt av att utrymme frigörs i rötningskammaren är att uppehållstiden ökar för kvarvarande slamvolym och därmed ökar
rötningsgraden och vidare biogasproduktionen. Det är osäkert hur stor denna är men om en ökad produktion på 1 % antas, kan ytterligare 635 MWh i biogasenergi produceras. Biogasenergi är förnybar och ersätter naturgas, vilket minskar
förbrukningen av en ändlig resurs.
Om det frigjorda utrymmet i Ryaverkets rötkammare utnyttjas för biomaterial som är rötbart och därmed kan generera biogas, finns det en potential att öka
produktionen 3 % vilket motsvarar den volym som frigjorts. Detta innebär en möjlig ökning på 1905 MWh i biogasenergi. Resonemanget kräver dock att det finns nedbrytbar biomassa att ersätta Alelyckans vattenverksslam med. Det ska också noteras att om slam tillförs den frigjorda volymen måste den behandlas, vilken innebär att 347 MWh energi måste tillsättas.
8.3.5 Sammanfattning energianvändning och emissioner till atmosfären Sammanfattningsvis är konsekvenserna för energianvändningen och emissioner till atmosfären av bortkoppling av Alelyckans vattenverksslam från Ryaverket följande:
Minskar den totala energianvändningen och det totala utsläppet för behandling av allt slam på Ryaverket med 61%, vilket motsvarar 265 MWh och 48 ton CO2e per år,
Minskningen av energianvändning och utsläpp ligger främst i
slambehandlingen eftersom ingen rötning och därtill kopplad fjärrvärme krävs vid en lokal anläggning vid Alelyckans vattenverk,
Frigör utrymme i rötningen som:
o Ökar anslutningskapaciteten till ca 21 000 nya abonnenter, o Ökar produktionskapaciteten av biogas med uppskattningsvis 635
MWh per år pga. längre uppehållstid i rötningen, vilken kan ersätta användningen av naturgas,
per år med rötbar biomassa, vilken kan ersätta användningen av naturgas.
8.4 Kretslopp av näringsämnen 8.4.1 Vattenverksslam till jordbruk
Alelyckans vattenverksslam är i jämförelse med avloppsslam ett relativt rent slam med låga halter av tungmetaller i relation till TS (se kapitel 0). Däremot är
metallernas kvot till fosfor mycket hög pga. det låga innehållet av fosfor. Slammet är således inte praktiskt användbart till att spridas på åkermark som gödselmedel men fungerar väl som del i anläggningsjord.
8.4.2 Kvoten till TS i avloppsslam
Eftersom Alelyckans vattenverksslam innehåller lägre halter av tungmetaller per kg TS påverkar det koncentrationen av metallerna i Ryaverkets avloppsslam genom att sänka kvoten till TS (Kapitel 7). Därför ökar halten av viktiga ämnen (räknat i förhållande till TS) som koppar, zink, kadmium och bly i koncentration (ca 4 till 5 %) i avloppsslam om Alelyckans vattenverksslam kopplas bort.
8.4.3 Kvoten till fosfor
Möjligheten att sprida avloppslammet på åkermark är dock begränsad till
fosforgivan som marken tillåter (upp till 22 kg P/ha och år beroende på befintligt fosforinnehåll i marken). Därför blir kvoten av ämnena till fosfor avgörande eftersom den påverkar åkerytan som behövs för att kunna sprida slammet på åkermark utan att överskrida gränsvärdena för långsiktig ackumuleringen av tungmetaller enligt Revaq.
Vid en granskning av de beräknade kvoterna i avloppsslam uppvisar kadmium och bly värden som överskrider Naturvårdsverkets förslag på gränsvärden 2030 och för kadmium även Revaqs långsiktiga mål 2025 på 17 mg Cd/kg TS (Kapitel 7).
Kvoten av metall till fosfor för alla ämnen som undersökts i utredningen sjunker, om än lite, om Alelyckans vattenverksslam kopplas bort. En bortkoppling påverkar kadmium- och blykvoter positivt med en sänkning på ca 1,5 % för kadmium (0,4 mg/kg P) och ca 0,5 % för bly (4 mg/kg P).
8.4.4 Ytbehov för spridning på åkermark
Kadmium blir styrande (Kapitel 7) vars ytbehov överskrider både behovet för fosfor (riksgenomsnitt 15 kg TP/kg TS) och kväve (40 kg TN/kg TS). Behovet av yta som behövs om Alelyckans vattenverksslam kopplas bort minskar med ca 1,6
% (443-695 ha) av den yta som skulle krävas för att sprida allt slam från Ryaverket under 2012 på åkermark.
8.4.5 Omledning av återföring av näringsämnen till naturen
En konskevens av bortkopplingen av Alelyckans vattenverksslam är att det lilla innehållet av kväve och fosfor som vattenverksslam ändå har inte går till åkermark via avloppsslammet. Näringen återförs dock till naturen med avyttrad anläggningsjord i parker och planteringar, bullervallar etc.
36 av 81 Tabell 11. Koncentrationer av kväve och fosfor i Alelyckans vattenverksslam och
Ryaverkets avloppsslam25.
Alelyckans
Ryaverkets slam Andel
TS=816 ton TS= 15 977 ton
Andelen kväve och fosfor som återförs via anläggningsjord är inte stor. Resultatet visar att det handlar om ca 1,5 % av kväve (ca 10 ton per år) och <0,1 % av fosfor (ca 400 kg per år). Notera att ca 0,2 % (<1,8 ton) av TN utgörs av ammoniumkväve som beräknas läcka till Göta älv med dekantat och rejekt från Alelyckans slamanläggning.
8.4.6 Sammanfattning av kretslopp av näringsämnen
Sammanfattningsvis blir konsekvenserna av bortkoppling av Alelyckans vattenverksslam från Ryaverket att:
Alla undersökta metaller ökar i relation till TS med 2-5%
Kvoten av för alla undersökta metaller till fosfor sänks med 1,5 % respektive 0,5 % för viktiga ämnen som kadmium och bly.
Ytbehovet, för spridning på åkermark, minskar med 443-695 ha (1,6 %)
Ca 8 ton kväve och 400 kg fosfor återförs till naturen via anläggningsjord 8.5 Emissioner till vatten
8.5.1 Var uppstår emissionerna?
Till emissioner till vatten räknas främst den andel av kväve och fosfor som är reglerat enligt Gryaabs tillstånd och som passerar reningen på Ryaverket. Det sker också ett utsläpp vid Alelyckans vattenverk då kolfiltrena spolas men denna förblir densamma oavsett vilket alternativ som avses.
25 Det finns få analyser på Alelyckans vattenverks slam. Fosfor har mätts oftare än kväve. Halten fosfor kommer från en mätning 2013-09-12 (K&V) som gav ett medelvärde från tre prov på 480 mg TP kg/TS. Norden (Gryaabs rapport 2010:5) mätte fosfor till 590 mg TP/kg TS 2009-12-02, vilket pekar på att värdet är rimligt. Det finns bara tre värden på kväve som mättes av Norden 2013, 2009-11-17 och 2009-12-02. Tumlin(Vattenverksslam i Gryaabs upptagningsområde – hur och var skall det hanteras? 2014-10-22) redovisade en halt på 12 000 mg TN/kg TS, vilket var ett medel av Nordens senare mätningar, vilket antas för denna analys.
ett minskat utsläpp av fosfor och kväve i renat avloppsvatten till Göta älv från Ryaverket om Alelyckans vattenverksslam kopplas bort och inte belastar Ryaverket hydrauliskt.
ett ökat utsläpp av TN då NH4-N följer med i dekantat och rejekt som leds till Göta Älv från Alelyckans slamhantering.
8.5.2 Utsläpp med Ryaverkets renade avloppsvatten
Beräkningar i denna studie uppskattar att flödet av slam uppgick 2012 till ca 200 000 m3/år. Vid en bortkoppling försvinner detta flöde som därmed minskar utflödet från Ryaverket och mängden fosfor och kväve som skulle ha följt med detta flöde.
Utgående koncentrationer 2012 från Ryaverket var 0,19 g TP/m3 och 8,2 g TN/m3, vilka inte bedöms minska vid en bortkoppling eftersom VV-slams
näringsämnespåverkan främst är på slammet. Således bidrog Alelyckans VV-slam 2012 till att 38 kg fosfor och 1640 kg kväve släpptes ut via renat avloppsvatten till Göta älv och havet. Ryaverkets totala emissioner 2012 var 26 ton fosfor och 1128 ton kväve.
8.5.3 Utsläpp från en tänkt slamanläggning vid Alelyckans vattenverk
Vattenverksslammet som kopplas bort från Ryaverket är tänkt att behandlas i en lokal slamanläggning vid Alelyckans vattenverk. Från anläggningen skickas dekantat och rejekt till Göta älv. Av det totala kväveinnehållet i vattenverksslam är ca 1800 kg NH4-N löst i vattnet och kan inte avskiljas i slambehandlingen.
Denna del är i samma storleksordning som den mängd (1640 kg, se föregående kapitel) som reduceras vid utsläppet av totalkväve från Ryaverket vid en
bortkoppling av vattenverksslam från Ryaverket. Således bedöms inte emissioner av kväve förändras vid ett lokalt alternativ. Däremot reduceras utsläppet på fosfor genom det reducerade utflödet på Ryaverket eftersom merparten av fosfor i vattenverksslam från Alelyckan bedöms vara partikulärt och fastna i slammet.
8.5.4 Utsläpp av polymer från behandling av slam
Polymeranvändningen vid en slamanläggning vid Alelyckan kan innebära utsläpp av polymer i Göta Älv. Uppskattningsvis 12 000 kg polymer förbrukas i
slamförtjockning, avvattning och sedimentering. Största delen av vattnet kommer att ledas till Göta älv i from av dekantat i storleksordningen 200 000 m3/år. Om man antar att 95 % av polymeren fastnar i slammet och 5 % undslipper som löst i vattnet, innebär det att 625 kg släpps till Göta älv varje år. Koncentrationen i dekantat/rejektvatten blir som medeltal ca 3 mg/l. Användandet av skruvpressar kräver dubbelt så mycket polymer som vid bruk av centrifuger. I relation till centrifuger i en framtida slamhantering bedöms ökningen vara marginell även om det krävs mer polymer för avvattning av vattenverksslam (se även kap 8.6).
38 av 81 Sammanfattningsvis innebär en bortkoppling av Alelyckans vattenverksslam att:
den totala emissionen av kväve till Göta älv förblir oförändrad
utsläppet av fosfor till Göta älv minskar med ca 0,15 % (38 kg per år).
Utsläpp av polymer ökar eventuellt men marginellt
Notera att emissioner från övriga ämnen (organiskt material, metaller, miljögifter, mikroorganismer) rimligen också bör minska eftersom utsläppet från Ryaverket blir mindre med ett mindre inflöde av vattenverkslam.
8.6 Kemikalieanvändning
Kemikalieförbrukning består främst i polymerförbrukningen vid förtjockning och avvattning av slam. Centrifugerna på Ryaverket ersätts med skruvpressar som kräver höga polymerdoser. I försök på Stockholm Vatten26 uppnåddes god avvattning och hög rejektvattenkvalitet i avvattning av vattenverksslam med Katjon Zetag 59 som doserades med ca 7-10 kg polymer/ ton TS. Då
vattenverksslam är känt för att vara svåravvattnat i centrifug har ett värde på 10 antagits för VV-slam.
Förtjockning Avvattning
Teknik Polymerdos
(kg/ton TS) Teknik Polymerdos (kg/ton TS)
Avloppsslam (1 Bandförtjock. 5 Skruvpress 10
Vattenverksslam Gravitation 0-2 Centrifug 10
(1 Information från Gryaab; David I’Ons Email 2016-03-21
Beräkningarna pekar på en något mindre förbrukning på 2 ton polymer per år (1%) om vattenverksslam behandlas i en lokal anläggning, vilket beror på en lägre dosering i förtjockningen i slamanläggningen vid Alelyckans vattenverk.
Studier har visat att aluminiumsulfaten i vattenverksslam förstärker förfällningen i avloppsrening och därmed är bedömningen att förbrukningen av järnsulfat i förfällningen på Ryaverket sannolikt ökar vid en bortkoppling av Alelyckans vattenverksslam.
8.7 Lokal miljöpåverkan
Om vattenverksslam kopplas bort från Ryaverket kommer omsättningen av slam att minska på Ryaverket med ca 4200 m3 (ton) per år, vilket är ca 80 m3 i veckan, vilket är en konsekvens av minskad volym och en förbättrad avvattning på
Ryaverket. Detta skall ställas i relation till ca 1000 m3 (31 %TS) som hanteras (transport och lastning etc.) på Ryaverket varje vecka (om slampressar var i
26 Centrifugering av vattenverksslam. Stockholm Vatten. R nr 22, aug 1998. Robert Eklund. Flödet var 2,2 m3/h i en NOXON NX10 med en kapacitet på 10 m3. Rejekt kunde lätt hållas på en turbiditet < 40 FNU förutsatt att Q < 25% av kapaciteten och katjoner används; Rejekt med < 30 FNU innehöll Al< 20 mg/l.
slamhämtningstransporter på Ryaverket kommer att minska från 5-6 stycken till 4-5 stycken. Detta innebär mindre olycksrisker och lugnare miljö.
Å andra sidan kommer KVs slamanläggning vid Alelyckan att hantera ca 90 m3 (ton) per vecka i ett område som innan inte haft denna typ av anläggning. Det kommer att innebära 2-3 slamhämtningstransporter i veckan.
Påverkan på Ryaverket av minskade slamvolymer bör vara positiv med minskad lukt. Hur stor skillnaden är jämfört med dagens situation är dock svår att bedöma.
Det blir en mer märkbar skillnad vid Alelyckan som inte haft denna verksamhet förut. Området har idag inte verksamheten och går från ingen lukt till slamlukt.
Däremot bedöms vattenverksslam lukta mindre än avloppsslam.
40 av 81
9.1 Bakgrund
Kostnadsjämförelsen mellan två alternativ:
Centralt alternativ där Alelyckans VV-slam behandlas tillsammans med avloppsslammet
Lokalt alternativ där Alelyckans VV-slam hanteras lokalt vid vattenverket
Kostnaderna beräknas som ett nybyggnadsvärde, vilket skulle motsvara vad det skulle kosta om anläggningarna byggdes upp från början. En del parametrar är kvantitativt osäkra; t.ex. pris för kvittblivning av vattenverksslam och vilken effekt vattenverksslam har på sjunkhastigheten i eftersedimenteringen, och dessa hanteras i en känslighetsanalys.
VV-slams närvaro på Ryaverket berör i någon mån de flesta processer. Gryaab har bedömt kostnader utifrån procentandel av antingen flöde eller TS. Kostnader avser som utgångsläge enbart del av process som upptas av vattenverksslam.
Totalkostnaden för ett alternativ inkluderar kostnaden för både Ryaverket och Alelyckan och samlas i en total årskostnad.
Eftersom VV-slam idag inte behandlas lokalt ligger huvuddelen av kostnaderna på Ryaverket i det centrala alternativet. I det lokala alternativet reduceras kostnaden för Gryaab med motsvarande värde och uppkomna kostnader för den nya
anläggningen vid Alelyckan uppkommer. Skillnaden i årskostnad avgör om ett alternativ är dyrare än det andra.
För beräkning av driftkostnader har följande värden använts:
Tabell 12. Pris och enheter för beräkning av pris
Parameter Pris Enhet
Polymerpris 25 kr/kg
Elpris 0,9 kr/kWh
Fjärrvärme 0,75 kr/kWh
Uppvärmningsförbrukning 150 kWh/m2*år
Dricksvattenbehov 0,375 m3/kg polymer
Dricksvatten 5,42 kr/m3
Personalkostnad 550 000 kr/år och heltidsperson
Kvittblivning vattenverksslam 450 kr/ton
Kvittblivning avloppsslam 654 kr/ton
Kostnad Övrig 0,5 kr/m3 VV-slam
Intäkt biogas 250 kr/MWh
Kalkylen bygger på beräkning av nybyggnadsvärdet om berörda anläggningsdelar skulle byggas idag för att hantera slammet och vilken årskostnad det medför.
Årskostnaden bygger på både driftkostnad och investeringskostnad som fördelas jämnt över avskrivningsåren med en årlig ränta (annuitetsmetoden).
Beräkningarna har gjorts i MS Excel där följande formel använts:
=AVBET(Ränta; periodantal; nuvärde; slutvärde; Typ) Tabell 13. Indata till nybyggnadskalkyl
Ränta: 3 %
Periodantal (livslängd): Bergstunnel 50 år Bygg och mark 30 år Maskin, el, styr, VVS 10 år
Nuvärde Uppskattat värde på ny anläggning eller bedömt befintligt värde
Slutvärde (restvärde) 0 Typ (betalning innan (1) eller i slutet (0) av året
0 27
9.3 Ryaverkets funktioner och avskrivningstid
Bedömning av Ryaverkets anläggningsvärde har tillhandahållits av Gryaab. I bedömningen användes periodantal 33 år och 25 år för särskiljning av bygg respektive större rör och elrum etc. Avskrivningen har justerats med viktning till ett medelvärde för att motsvara tidigare studier om påverkan på Ryaverket. Varje enhet har värderats utifrån bedömd andel av inventarier (bygg, rör/elrum,
maskinutrustning och el, etc.). Dessa andelar viktas mot varandra och resulterar i en medelavskrivningsperiod för den specifika enheten.
Tabell 14. Beräkning av medelavskrivningsår för Ryaverkets anläggningsdelar.
Tabell 14. Beräkning av medelavskrivningsår för Ryaverkets anläggningsdelar.