Problemställning

6.4.1 Framtida avsättningsmöjligheter för avloppsslam

Sedan 2000 har merparten av Gryaabs slam använts för produktion av anläggningsjordar. Anläggningsjordar används som exempelvis bullervallar, golfbanor eller för återställning av exploateringsområden. Vid produktion av anläggningsjordar blandas slammet med andra organiska fraktioner som t.ex.

bark eller träflis, och icke organiska fraktioner som sand eller stenmjöl.

Blandningen komposteras oftast innan användning.

Anläggningsjordar som innehåller slam har tidigare haft en inblandningsfraktion av slam på mellan 25 och 50 viktprocent. Det gör att halter av näringsämnen är oftast relativt högt i förhållande till behovet. Ny reglering av anläggningsjordens näringsinnehåll m.m. finns i dokumentet SPCR 148 certifierad anläggningsjord och även i Naturvårdsverkets förslag till slamförordningen. Det innebär att i framtiden, om SPCR 148 följs, kommer slammet att högst kunna bidrar med ca 5 procent av jordars innehåll för att inte överskrida gränsvärden för fosfor.

Det i sin tur betyder att allt större mängder inblandningsmaterial behövs och att den sammanlagda mängden anläggningsjord som ska avsättas växer. Gryaab bedömer därför marknaden för slammet som inblandningsfraktion i

anläggningsjordar som minskande samtidigt som kostnaderna beräknas öka.

Detta i kombination med att näringen i slammet inte återförs till produktiv

jordbruksmark driver Gryaabs arbete mot en ökad slamanvändning till jordbruket.

6.4.2 Spridning på jordbruksmark

I linje med Göteborgs stads mål om att bidra till ett kretslopp av fosfor blev Gryaab certifierat i enlighet med Revaq 2009. I Revaqs regelverk finns mål för maximal tillförsel till åkermark framtaget för 60 st. spårelement (metaller). Vid näringstillförsel med slam, beräknat utifrån en maximal fosforgiva på 22 kg/ha och år, finns det övergripande målet att halter i matjord inte ska fördubblas på kortare tid än 500 år (ej ha ackumuleringstakt på över 0,2 %). Icke essentiella metaller där risk finns att inte uppnå målen prioriteras.

För att kunna uppnå ackumuleringstaktsmålen finns framtagna delmål för varje år fram till år 2025 av maximal tillförsel av prioriterade spårelement till åkermark i g/ha. Prioritering görs även om analyserad halt i slam överskrider 50 % av gällande lagstiftat gränsvärde för tillförsel på jordbruksmark.

Gryaab utvärderar årligen samtliga spårelement på i slam på årssamlingsprov.

Baserat på utvärdering av halter i slam från Ryaverket år 2014 har 6 st. metaller prioriterats av Gryaab (koppar, silver, zink, kvicksilver, kadmium och bly). För dessa bedöms ytterligare åtgärder behövas för att minska inkommande mängder

22 av 81 avloppsvatten varierar starkt. En jämförelse görs i Tabell 5.

Figur 7. En jämförelse av kadmium-fosforkvoter¹⁴

Kadmiummängderna i Ryaverkets slam har minskat med ca 5 % per år under senare år enligt ovan. Gryaab bedömer att den nedåtgående trenden kommer att fortsätta och att målet för år 2025 kommer att uppnås tack vare fortsatta

åtgärder vid punktkällor samt fortsatt minskning av atmosfäriskt nedfall, mindre anslutning av dagvatten etc.

För att bedöma om ett slamparti får spridas på åkermark med avseende på metallhalter görs följande bedömning (REVAQ, 2015):

 Kontrollera om partiet uppfyller gällande lagstiftning

 Kontrollera om partiet uppfyller bilaga 8 i REVAQ (2015) (Bilaga 1).

Beräkning görs utifrån 22 kg P/ha och år. Tillåten mängd kadmium och övriga prioriterade spårelement som tillförs åkermarken vid spridning av slam (g spårelement/ha och år) ska minska från 2015 till 2025. Om punkt 1 och 2 medger spridning på åkermark beräknas givans storlek utifrån redovisade analysvärden utan beaktande av analysosäkerheten.

6.4.3 Försämrad sjunkhastighet i eftersedimenteringen

Ryaverket lider idag av begränsade utrymmen för att bygga ut med processvolym pga. anläggningens lokalisering. De begränsade utrymmena är direkt relaterade till möjligheterna att öka kapaciteten för att ta emot avloppsvatten.

Det finns sannolikt negativa konsekvenser med inblandning av vattenverksslam och förutom den ökade hydrauliska belastningen som belastar

vattenreningsprocessen är sedimenteringsegenskaperna för vattenverksslam

14 Hållbarhetsanalys för hantering av lakvatten till Ryaverket. Kretslopp och vatten, Göteborg stad, Renova, Ale kommun i samarbete med Gryaab. SP Urban Water, 2015-12-04

reningen på Ryaverket (Graham-Jones a, 2014)¹⁵. Det betyder att det är en rimlig bedömning att blandslammet av de bägge har sämre sedimenteringsegenskaper än ett rent aktivt slam.

Det finns dock inga studier som ger metoder för att kvantifierar denna effekt på ett tillförlitligt sätt för de små flöden som vattenverkslammet bidrar med.

Graham-Jones visade att sjunkhastigheten blev lägre. En mekanism som inte studien tog hänsyn till är t.ex. uppehållstiden som vattenverksslammet har i aktivt slam (flera dagar) när förändringar i vattenverksslammet kan förändras. För att utveckla kvantifierbara metoder krävs mer studier.

År 2012 producerade Ryaverket 13 011 ton TS som överskottsslam som returnerades till försedimenteringen. En massbalansberäkning ger att vid en kontinuerlig drift kommer inkommande mängd vattenverksslam att var densamma i alla slamflöden kring aktivt slam anläggningen om antagandet är att

vattenverkslam är inert och inte förändras och inte följer med utgående vatten från eftersedimenteringen. Överskottslammet representerar egenskaperna i aktivt slam och således kan andelen vattenverkslam i aktivt slam beräknas som:

816 ton TS i vattenverksslam/13 011 ton TS i överskottsslam = ca 6 %.

Således antas att ca 3-6% av aktivt slam består av vattenverksslam då kunskap om påverkan på vattenverksslam i aktivt slam är mycket begränsad. Ett

räkneexempel på en skattning av den hydrauliska kapacitetsförsämringen i eftersedimenteringen vid Ryaverket visas nedan baserat på en viktning av sjunkhastigheten i vattenverksslam och aktivt slam.

Undersökningar på Alelyckans vattenverk har visat på en sjunkhastighet för vattenverkslam på 0,11 m/h (initialhastighet test 2 bilaga 4). Sjunkhastigheten för aktivt slam med vattenverksslam antas till ca 1,0 m/h, vilket ger en

sjunkhastighet på aktivt slam utan vattenverksslam på 1,027-1,056 m/h enligt proportionell beräkning med formel nedan.

[3-6%]*0,11 m/h+[97-94%]*X m/h = 100%*1,0m/h ger X=[1,027–1,056] m/h

Detta räkneexempel resulterar i en teoretisk försämring på ~3-6%. Analysen är baserad på få data från mätningar på enbart vattenverksslam från KV (och inte på verkliga förhållanden i eftersedimenteringen) och med en starkt förenklad

beräkningsmodell.

15 Graham-Jones, A. (2014). Water treatment for wastwater treatment: An assessment of effects of spent alum sludges on wastwater treatment in Gothenburg, Sweden

24 av 81 Idag upptar Alelyckans vattenverksslam volym i rötningskammaren.

Vattenverksslam har lågt organiskt innehåll och det bidrar inte till

biogasproduktionen. Om denna volym görs tillgänglig kan den utnyttjas för att möta framtida behov pga. ökad tillrinningen av avloppsvatten. En direkt konsekvens av mindre volymbehov är att uppehållstiden ökar, rötningsgraden ökar och därmed ökar biogasproduktionen, vilket reducerar Ryaverkets koldioxidbelastning.

Värt att notera är att beräkningar¹⁶ av koldioxidbelastningen har visat att Ryaverket 2010 har en negativ belastning, vilket innebär att anläggningen inte bara bidrar till att elminera anläggningens övriga koldioxidbelastning utan även bidrar till att reducera Göteborgs stads koldioxidbelastning.