Kahneman & Tversky

Vid beslutsfattning i taktiken kommer alla svarsalternativ med mer eller mindre risk. Fienden kan vara tänkande eller inte, vilket skapar en antagonistisk osäkerhet hos beslutsfattaren. Beslutsfattaren måste därmed väga potentiella vinter och förluster kopplat till de

svarsalternativ som finns att välja på som benämns referenspunkten enligt prospektteorin av

Kahneman och Tversky. Kommentarerna användes till att förstå varför respondenterna valde

alternativ x över de andra, samt hur de valde att sålla bort alternativ. Se nedan;

75 Börjesson, Lundqvist & Enander, Påfrestande förhållanden i militär verksamhet: om definitioner, påverkan

och attityder, s. 28.

76 Enander & Börjesson, Rustad för risk: riskpsykologi för militärer och insatsorganisationer, s. 63. 77 Zuckerman, Marvin, Sensation Seeking And Risky Behavior, 2007, s. 12-14.

”Alt. 3 är ett icke-alternativ! Alt. 2 kostar mer än det smakar eftersom motståndaren ändå

kraftsamlar längs S vägen. Genom alt. 1 kan vi utnyttja framgången längs N vägen (tillfället att nedkämpa N täten) men behålla reservens handlingsfrihet, vilken kommer att behövas längs S vägen/vid broarna.”78

Respondenten som gett kommentaren ovan har alltså vält bort två av alternativen då de inte ansågs lämpliga. Individen har då genomfört redigeringsfasen steg 1, 2 och 3. Respondenten skrev ”Alt. 3 är ett icke-alternativ!...” som kopplas till redigeringsfasen, och steg 3 som innebär att han har helt uteslutit alternativ 3 då det alternativet kunde garantera en förlust enligt honom. Mannen har vägt potentiella vinster och förluster av vad som kan hända beroende på vilket alternativ han väljer, vilket innebär att han hittar sin referenspunkt och tar ett val därefter. Mannen ovan har agerat i enlighet med Pascals princip, att en individ alltid tar det beslut som ger mest förväntas nytta.79 Respondenten kraftsamlar som en delfaktor i

taktikens grunder, för att behålla handlingsfrihet och eftersträva lokal överlägsenhet.80

Nästa citat är från en kvinna som tydligt påvisar hur hon redigerar och utvärderar sina val, i likhet med prospektteorins faser.

”En höjd (alt 1) är oftast ett enkelt måluttag för fiendens artilleri och oftast en plats fienden

gärna förbekämpar före anfall.”81- Redigeringsfas. Kvinnan utesluter detta val på grund av det enkla målupptag hon blir om hon väljer detta alternativ.

”Dungen utgör ett lite svårare mål att verka mot och kanske överraskar något. Att dessutom kunna skapa ett djup i striden är alltid eftersträvansvärt”82. – Utvärderingsfas. Hon tar ett beslut och utvärderar de hot och farorna som föreligger. Hon utvärderar vad som kan gynna henne i jämförelse med motståndaren.

”Alt 3 är för riskfyllt vid en strid där brigad möter brigad. Därför valde jag alt 2”83 –

Redigeringsfas. Väljer bort alternativ 3 då storleksförhållandet är för farligt. För att öka

78 Citat respondent 2, man, svarsalternativ kombination. 79 Hummelgren, Beslutsteori, Bilaga 2, s. 5.

80 Arméreglemente Taktik: AR Taktik, s. 55.

81 Citat respondent 3, kvinna, delsvar 1/3, svarsalternativ kombination. 82 Citat respondent 3, kvinna, delsvar 2/3, svarsalternativ kombination. 83 Citat respondent 3, kvinna, delsvar 3/3, svarsalternativ kombination.

möjligheterna till framgång så eftersträvas så gynnsamt styrkeförhållande som möjligt, för att leda till lokal överlägsenhet.84 Lokal överlägsenhet innebär ett styrkeförhållande på 3:1 eller

mer.85

5.2.3. Försvarsmaktens riskhanteringsmodell.

Respondenternas handlingsalternativ och kommentarer skall nu analyseras med hjälp av

riskhanteringsmodellen som Försvarsmakten har utformat, och de indikatorer som är

framställda av författaren. Modellen återfinns i 9.2. Bilaga 2.

1. Fastställ grundvärden.

1. Avgränsa i tid, geografi och tema och definiera verksamheten som pågår. ”Djupet som skapas i alternativet medger tid och möjlighet till ytterligare

beslutstillfällen/handlingsfrihet.”86

”Spelar mest på den motoriserade bataljonens styrka vilket är den snabba

framryckningen. Jag väljer djup före förberedelser då jag anser att det är ett bättre skydd då den motoriserade bataljonen har svårt att skydda sig mot fiendens

direktriktade eld och måste snabbt omgruppera för att undgå bekämpning.”87

Kommentarerna från de manliga respondenterna påvisade att de avgränsade sig kopplat till geografin i den första taktiknöten. Beslutsalternativet innebär en viss risktagning i form av att bataljonen kan skapa ett djup i försvaret och kunna inleda striden med stöd av terrängen. Den risk som finns är att fienden är först till bäcken och att vi möter fienden uppsuttna. Om det går som tänkt, har bataljonen skapat djup och risken är högre att den fientliga bataljonen inte är försvars- eller fördröjningsberedd när stridskontakt inleds.

2. Identifiera och prioritera skyddsvärda tillgångar.

84 Handbok Markstrid - kompani, Försvarsmakten, Stockholm, 2016, s. 33. 85 Widén & Ångström, Militärteorins grunder, s. 181.

86 Citat respondent 4, man, svarsalternativ kombination. 87 Citat respondent 5, man, svarsalternativ kombination.

”Använd höjden. Närmare till underhållet. Närmare till kvalificerad sjukvård.”88

Respondenten ovan avvänder inte ordet ”prioritering” som är en av indikatorerna, men han vill gruppera på höjden för att kunna prioritera och komma närmare sjukvården, därav sätts kommentaren in på denna plats.

Ett antal respondenter valde att prioritera och tänka på de tillgångar som kan tänkas komma att behövas senare i striden. Som ovan nämnt, sjukvården är en vital del som måste fungera och som de stridande förbanden har snabb tillgång till.

3. Fastställ vilka typer av hot som finns och analysera dessa.

”Egna förbands duellvärde i förhållande till motståndaren bör ses som dåliga då

förbandet utgörs av motoriserade enheter. Både skydd, rörlighet och verkan är i detta fall är till motståndarens fördel…”89

Respondenten har gjort en bedömning på vad som anses dåligt för förbandet, och vad som förbandet har som är bra. Han fastställer de hoten som föreligger och analyserar sig fram till att det är till fiendens fördel. Respondenten förklarar hur han kom fram till sitt alternativ och varför han valde det alternativet som är både offensivt och defensivt – kombination.

4. Fastställ de konsekvensskador för de typer av hot som finns.

”Med motoriserad bataljon blir mina duellvärden mot motståndare med stridsvagn

plus artilleri så dåliga de kan vara, särskilt vid stridskontakt i öppen terräng och när jag anfaller. Försvarsgrupperad på höjden har jag upp till två timmar på mig att förbereda striden för att undvika eller skydda förbandet mot indirekt eld och får en chans att kunna slå ut fiendens stridsvagnar med eget PV i förhandsituation. Att gruppera i dungen hade riskerat att resulterat i duellsituation som snabbt blivit en efterhandssituation p.g.a. ovan nämnda duellvärde”90

Det som kan hända skall fastställas i denna punkt, precis som respondenten har gjort. Han har förklarat varför han valde sitt svarsalternativ, och även påvisat de risker som

88 Citat respondent 6, man, svarsalternativ defensivt. 89 Citat respondent 7, man, svarsalternativ kombination. 90 Citat respondent 8, man, svarsalternativ defensivt.

föreligger och vad det kan ge för konsekvenser.

2. Konkretisera och bedöm hot.

”Risken att bara kunna försvara broarna med ett kompani känns för riskfyllt då det

troligen finns en till bataljon efter det kompani som är i strid längs den södra vägen. Därav behåller jag dem två som finns vid broarna på sin plats.”91

Kvinnan har bedömt det rådande läget som stabilt och väljer att stanna där på grund av den risk som uppkommer om hon stannar och försvarar broarna. Med delar av citatet tydliggörs det att hon genomför steg 2 i riskhanteringsmodellen.

3. Identifiera skydd och bedöm sårbarheter.

Här appliceras det skydd som finns att tillgå på de hoten som identifierats under steg 2. Definitionen på ”skydd” är den förmågan som finns att tillgå för att skydda någonting.92

”Lämpligaste alternativet kopplat till tid och avstånd, samt möjliggör indirekt eld.”93

Kvinnan har belägg för sitt alternativ då hon har bedömt föreliggande faktorer som tid och avstånd, då hon tydliggör vad det medger. I detta alternativ anser hon att det möjliggör indirekt eld.

4. Bedöm risker.

Ett beslut kan behöva tas i striden hetta. Respondenterna har bedömt risker, sannolikheter och konsekvenser och kommit fram till olika typer av agerande:

”Offensivt agerande och kunna ta terräng i syfte att skapa en möjlighet till ett

fördröjningsdjup. Utifrån det som går att tolka på bilden så ser motståndarens möjligheter till omfattningar begränsade med sjön och skogen. Göra omfattningar i

91 Citat respondent 9, kvinna, svarsalternativ kombination.

92 Hallberg, Bengtsson & Sommestad, Verktygsstöd för hot-, risk- och sårbarhetsanalyser: realiseringsförslag, s.

12.

skogen avsuttet kommer ta tid vilket vi vill skapa så mycket som möjligt av! Nackdelar stor risk att fronta med stridsvagn vilket inte är positivt för vår motoriserade

bataljon.”94

Genom att ta ett offensivt beslut får vi mer tid till att agera mot fienden snarare än att reagera vilket är att föredra enligt Widén & Ångström. Det leder till mer

manöverutrymme och handlingsfrihet som i enlighet med det tyska anfallet västerut i maj 1940 där Tyskland skaffade sig initiativet och klarade därmed de anfallen från de franska trupperna.95

5. Riskhanteringsunderlag.

I det sista steget skall ett beslut fattas utifrån de tidigare stegen. Med hjälp av de tidigare stegen så har nu beslutsfattaren ingångsvärden, kontroll på de hot som föreligger och skall ta ett beslut. Samtliga respondenter valde ett beslut med tillhörande kommentar, och därför kommer inte citat påvisas på detta steget i riskhanteringen.

94 Citat respondent 11, man, svarsalternativ offensivt. 95 Widén & Ångström, Militärteorins grunder, s. 132.

6. Diskussion.

En diskussion med dess ingående delar redovisas i underrubriker nedan.

6.1. Återkoppling forskningsfrågor.

För att besvara forskningsfrågorna

a) Skiljer sig män och kvinnor i taktisk beslutsfattning? och b) På vilket sätt skiljer dem sig åt?

A) Ja, de skiljer sig, men inte i det förväntade resultatet som meta-analysen menade på skulle visa. Kvinnorna tar mer offensiva beslut än männen i denna genomförda studie.

B) Skillnaderna mellan könen är ringa, men det som skiljer sig främst är att männen tänker på vad som skall hända härnäst, medan kvinnorna ser längre fram och tänker vad det kan

innebära i framtiden. Vidare tar kvinnor mer offensiva beslut och männen väljer att agera mer defensivt och riskneutralt.

6.2. Resultatdiskussion.

Tidigare forskning av Clas af Ugglas dom påpekade att kvinnan vill sätta sig i en position där mannen tar besluten. Vidare påpekade han att kvinnan mer ofta är känslostyrd än mannen. Resultatet kan kopplas till viss del till denna informationen, men den motsäger sig det Af Ugglas skriver. Kvinnorna till denna studien är väldigt måna om att ta beslut som gynnar bataljonen och brigaden i framtiden. I citaten kunde författaren inte utläsa några spår av känsloinriktad taktik, utan både män och kvinnor såg mot uppgiften och ville lösa den.

Endast samvariation har mätts i uppsatsen, men det kan vara fullt möjligt att alternativa förklaringar stämmer också. Några exempel som kan ha påverkan beskrivs nedan.

Något som skiljde svaren åt, utöver kön, var år i Försvarsmakten och även typ av officer. Det visade sig att respondenterna som är specialistofficerare vågar ta mer offensiva beslut än de som är taktiker. Vad det kan tänkas bero på är att taktiker har en ”bredare” utbildning och kan lite om allt, till skillnad från specialistofficerarna som är specialiserade på strid och är dem som oftast övar med truppen.

Skillnaden som kunde påverkat utfallet i studien är erfarenhetsår i Försvarsmakten (inkl grundutbildning/värnplikt). Kvinnorna hade spridda skurar, med lika många respondenter på respektive svarsalternativ, som slutligen landade på 3-12 års erfarenhet. Männen däremot, har 8-12 års erfarenhet och en smalare åldersskillnad. Erfarenheten kan ha påverkan på

beslutfattningen och kan förklara varför kvinnorna tog mer offensiva val i situationen till skillnad från männen. Det kan bero på en förståelse som inte är lika vetenskaplig eftersom vissa kvinnor jobbat mindre år än männen, eller att de är mer risksökande än män. Studier visar även att individer som har mer erfarenhet i den militära verksamheten är mer

eftertänksamma och handlar med eftertanke och inte impulsivitet.96 Även utlandsmissioner

kan ha en betydande roll i valet vid ett beslutsfattande, då individer med bakgrund av utlandsmissioner har en mer positiv inställning till risktagning.97

Med tanke på de studier som gjorts visar inte det att kvinnor är mer defensiva i militären vilket tyder på att det är något annat som kan påverka det. Med stöd i litteratur verkar det som att kvinnor tar mer beslut på kombination, för att de har bredare erfarenhetsår och inte lika mycket erfarenhet som männen. Männen kategoriserar och tar ett mer defensivt beslut med tanke på omständigheterna. Studien indikerar att skillnaderna mellan könen är så pass ringa, att de förväntas därmed inte ge några konsekvenser för Försvarsmakten.

Generaliserbarheten tillsammans med validiteten och reliabiliteten kan komma att diskuteras då studien genomfördes på respondenter som känner författaren och antalet respondenter som ställde upp. Diskussion kan även föras om hur väl resultatet representerar hela populationen, i detta fall, officerarna i Sverige.

6.3. Validitet.

För att få en hög begreppsvaliditet har genomgått följande; studien är noggrant genomförd och tydligt redovisad hur undersökningen genomfördes. Det påvisas även hur

forskningsfrågorna är viktiga att undersöka. Definition av tidigare forskning har använts och

96 Enander & Börjesson, Rustad för risk: riskpsykologi för militärer och insatsorganisationer, s. 64.

97 Börjesson, Lundqvist & Enander, Påfrestande förhållanden i militär verksamhet: om definitioner, påverkan

påvisats med goda argument varför de lämpar sig till studien.

De analysenheter/indikatorer som används till studien är noga utvalda och förklarade för läsaren hur de är framtagna och hur de skall användas. Detta skapar en hög yttre validitet.

För att få en god begreppsvaliditet är enkätfrågorna utformade på så sätt att svaren från respondenterna kan kopplas till vald teori. Männen och kvinnorna svarade på frågorna och kunde bitvis hänvisa till varför de valde alternativ x och kunde påvisa det med hjälp av handböcker och officiella dokument från Försvarsmakten.

6.4. Reliabilitet.

Studien samt enkäten har tydligt språkbruk vilket minimerar misstolkning och felmarginal i mätprocessen. Respondenten hade även möjlighet att svara med olika skalor som

svarsalternativ på flera frågor. Med det innan nämnda uppnås en hög reliabilitet.98

Reliabilitet avser att besvara om det framtagna resultatet är tillförlitligt nog. En central del i reliabiliteten är frågan om en annan författare skulle få ut samma resultat som i denna studien. Om studien skulle göras om skulle troligtvis den kvantitativa delen få ett ungefärligt liknande resultat, medan den kvalitativa, mer tolkande delen skulle få en större bredd om andra

indikatorer skapades. Hade samma indikatorer använts skulle studien mest troligt få ett mer liknande resultat som denna studien.