kap. Om sexualbrott - HN kallelse 2017-05-02 Hela kallelsen

Under det senaste decenniet har sexualbrottslagstiftningen skärpts successivt. En utvidgning av definitionen av våldtäktsbrott har inneburit att vissa av de gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt tvång nu bedöms som våldtäkt. Från halvårsskiftet 2013 omfattar våldtäktsbegreppet även situationer där ett offer möter övergreppet med

passivitet. För att stärka skyddet för barn har även tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgats och straffminimum för brottet har höjts från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.

Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, som i vardagligt tal brukar kallas för sexköpslagen (1998:408), trädde i kraft den 1 januari 1999. I samband med

sexualbrottsreformen år 2005 upphävdes sexköpslagen och straffbestämmelsen, köp av sexuell tjänst, fördes in i brottsbalkens 6 kap. om sexualbrott (6 kap.

11 § BrB).

Könshandeln sker också i form av internationell människohandel, trafficking. Sverige har under 2010 ratificerat Europarådets konvention om bekämpande av människohandel (6 kap. 11 § RrB).¹⁶

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap

År 2013 föreslog regeringen i en proposition (2013/14:208) civilrättsliga och straffrättsliga lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och

barnäktenskap. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2014. Det innebar att ett nytt brott, äktenskapstvång, infördes vilket i stor utsträckning kom till för att skydda barn som tidigare tvingats in i äktenskap. Införandet av det nya brottet innebar att det blev straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet.

15 Eskilstuna – En FriStad för kvinnor. Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015-2017.

16 Eskilstuna – En FriStad för kvinnor. Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015-2017.

17

Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år. Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till

tvångsäktenskapsresa" införs.

Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.¹⁷

Våldets uttryck

Vanligast är, som tidigare nämnts att kvinnor misshandlas av män, men den

misshandlade kan även vara en man eller en person i en samkönad relation. Våldet kan också vara hedersrelaterat, något som drabbar både män och kvinnor i patriarkala familjer. Det kan även gälla våld mot funktionshindrade, äldre och/eller personer i beroende eller missbruk.

Våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan röra sig om grovt våld och sexuella

övergrepp, men också om handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som kan ingå i ett mönster av utsatthet. Detta kan vara verbala sexistiska kränkningar, isolering från familj, vänner och omgivning, ekonomiskt utnyttjande eller emotionell utpressning. För att förebygga och upptäcka våld samt för att ge ett

heltäckande stöd till våldsutsatta vuxna och barn samt barn som upplevt våld, kan socialnämnden behöva ta hänsyn till och beakta kränkningar som inte är brott.

Nämndens ansvar att ge stöd och hjälp är helt oberoende av om det gjorts någon polisanmälan eller inte och socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag på ett mycket tidigt stadium till den som behöver det.¹⁸

17 Betänkande 2013/14:JuU30.

18 Socialstyrelsens Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.

18

Olika våldsformer hänger ofta ihop vilket kan innebära att våldsutövaren utövar flera av våldsformerna mot den som utsätts. Våldet kan också definieras utifrån en glidande skala, från lindrigt våld till allvarligt våld. Det fysiska våldet kan i sin lindrigaste form ta sig uttryck i ”skojbråk”, knuffar och slag på axeln. Det kan sedan övergå i att förövaren håller fast, gör illa och misshandlar sitt offer lindrigt. I sin allvarligaste form handlar det fysiska våldet om grov misshandel, tortyr och mord. På samma sätt går det att

kategorisera psykiskt våld, från lindrigt till allvarligt: att retas, ge taskiga kommentarer, trakassera och frysa ut, via systematiska kränkningar, mobbing och hot av olika slag, vidare över till allvarliga hot mot offret och dennes anhöriga, samt psykisk tortyr.

Sexuellt våld startar med blickar, bilder, kommentarer och objektifiering för att sedan glida över till oönskade kroppsberöringar, sexuella trakasserier och sexuellt ofredande.

I sin allvarligaste form handlar det om sexuella övergrepp, våldtäkter, incest, sexslavhandel och sexualmord.¹⁹

Våld i nära relation drabbar personer i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder,

sexualitet, etnicitet, religionstillhörighet och funktionsförmåga. Vissa grupper är särskilt utsatta/sårbara och det är viktigt att ta hänsyn till deras speciella utsatthet och behov.

Det kan exempelvis gälla utformandet av åtgärder och insatser, riktlinjer och information (se vidare avsnittet Särskilt utsatta grupper). Hur vi ser på definitionen av våld är viktig eftersom den spelar roll i vardagliga sammanhang och avgör hur vi förhåller oss till de våldsutsatta och påverkar deras möjligheter att välja hur de ska hantera övergreppen.

Definitionen påverkar också hur vi förhåller oss till våldsutövaren och vad vi betraktar som våld. Det påverkar därmed också när vi anser att vi behöver ingripa för att förhindra att våld uppkommer och för att stoppa våld. Definitionen är även viktig i relation till forskning och statistik.²⁰

Våldets normaliseringsprocess

Alla former av våld, såväl fysiska, psykiska som sexuella våldshandlingar, påverkar varandra och därför måste våld ses som en kedja eller process. Då mäns våld mot kvinnor är det mest förekommande används här begreppet normaliseringsprocess som

19 SOU 2014:6 Män och jämställdhet & Eskilstuna – En FriStad för kvinnor. Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015-2017.

20 Sveriges kommuner och landsting, 2006 - En kunskapsöversikt. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

19

ett sätt att förklara våld mot kvinnor i nära relation. Processen bör ses utifrån ett

normalitetsperspektiv snarare än utifrån ett avvikande perspektiv.

Normaliseringsprocessen hänger samman med föreställningar om kön, makt och sexualitet. Våldet i normaliseringsprocessen kan efterhand upplevas, av så väl kvinnan som av mannen, som något normalt som kan kopplas samman med normala inrotade normer för kön. För mannen innebär normaliseringsprocessen att han ”blir man” genom att med olika metoder markera att han är överordnad kvinnan. För kvinnan innebär normaliseringsprocessen att hennes livsutrymme krymper och att hennes förmåga till tolkning av det som händer minskar och kanske helt försvinner. Mannens bild av kvinnligheten blir hennes bild av henne själv. Våldet ses då av kvinnan som en nödvändighet från hans sida eftersom hon inte motsvarar hans tolkningsföreträde för hur hon som kvinna bör vara och därför förtjänar behandlingen hon utsätts för. Det är en kombination av kontroll, isolering, växlingar mellan brutalitet och värme och fysiska våldshandlingar och alla dessa strategier måste ses som en enhetlig process för att vi ska förstå våldsdynamiken.

Mannens våld mot kvinnan växer fram gradvis tills det blir en del av vardagen. Det fysiska våldet exploderar inte plötsligt en dag utan våldet utvecklas stegvis i en långsam process. Våld i hemmet är vanligast i samband med helger och andra ledigheter. Men eftersom utvecklingen sker gradvis är det svårt för kvinnan att upptäcka de små

förskjutningarna och hon reagerar oftast först på starkt fysiskt våld. Då har våldet oftast trappats upp en längre tid. Till en början kan vissa av mannens krav verka bottna i hänsyn och omsorg, när han exempelvis vill veta var hon tillbringar sin tid och med vem.

Men han vill ofta ha en detaljerad redogörelse och markerar tydligt sitt ogillande av vissa kontakter med vänner, arbetskamrater och släktingar, i synnerhet manliga. När han vill isolera kvinnan från andra hänvisar han ofta till att de inte duger för kvinnan, eller att han själv inte står ut med dem. Efter hand glesnar kontakten och upphör kanske helt.

Nästa fas innehåller systematisk nedvärdering av kvinnan, ständigt upprepande av verbala kränkningar, skämt med elaka undertoner och påpekanden om hur korkad hon är. I nästa fas trappas det psykiska våldet upp. Hot, lynnighet och oberäkneligt beteende hos mannen. Inget fysiskt våld mot kvinnan förekommer ännu, men det kan hända att han kastar saker eller riktar slag mot kvinnan. Hot kan i många fall vara mer

ångestväckande än öppet våld, eftersom den som utsätts för hotet inte vet vad som faktiskt kan inträffa eller när det inträffar.

20

Den sista fasen är när han tar till fysiskt våld i kombination med psykiskt våld. Det

fysiska våldet kan ta sig många olika uttryck och ofta introduceras då också sexuella övergrepp. Vilka specifika händelser som föranleder övergången till fysiskt våld är inte vetenskapligt belagt. Ofta debuterar det dock i samband med parets första graviditet.

Kvinnorna säger sig bli helt överrumplade och chockade av slagen, sparkarna, stryptagen och de starka okvädingsorden. ”Som en blixt från klar himmel” är en vanlig beskrivning från kvinnorna. Hur lång tid det tar för mannen att gå från den första fasen till fysiskt våld är okänt.

När det fysiska våldet väl har börjat så uppträder ofta alla formerna av våld och förtryck tillsammans. Inte sällan avslutas ett våldstillfälle med våldtäkt. När våldet har debuterat är relationen förändrad, kvinnan vågar inte lita på mannen och mannens våld kan komma tätare och intensivare. Ett våldsutbrott kan följas av en lugn period när mannen kan vara både ångerfull och visa kvinnan särskild omsorg. Efter hand övergår denna period i en fas med ökad spänning som accelererar till fysiskt våld. Under de lugna perioderna kan mannen uppträda som den man kvinnan blev kär i och hennes förhoppningar ökar om att han ska förbli sådan.

De snabba växlingarna mellan ömhet och våld skapar också starka känslomässiga

bindningar. Detta kan vara en av anledningarna till att kvinnan stannar kvar i relationen.

En annan anledning hänger samman med att våldet i en våldsrelation är systematiskt och kontrollerat. Kvinnor som lever i våldsrelationer lär sig tyda tecknen på att våldet är på gång. Det kan, hur obegripligt det än låter, av kvinnan upplevas som en bättre strategi att leva kvar i den våldsamma relationen och veta att och när våldet

uppkommer, än att ta sig ur relationen och leva i ständig rädsla för att mannen ska dyka upp och överraska kvinnan med våld eller hot om våld. Hot kan, som tidigare nämnts, i många fall vara mer ångestväckande än öppet våld, eftersom den som utsätts för hotet inte vet vad som faktiskt kan inträffa eller när det inträffar.

Manlighet och maskulinitet förknippas enligt rådande könsnormer med makt och

dominans. Det innebär att för att vara man, bör mannen ha makt och vara dominerande över kvinnor. Genom våld kan mannen uppnå makt och dominans över kvinnan och därmed säkerställa, skapa och upprätthålla sin manlighet. Maktutövning ses ur detta

21

perspektiv som en form av våldsutövning även om inte något direkt fysiskt våld

förekommer.²¹

Våldets konsekvenser

Våldet medför stora och långvariga konsekvenser för den som utsätts samt för de eventuella barn som vistas och lever i våldets närhet. Våldet påverkar den utsattes livssituation inom många områden såsom hälsa, barn/familjeliv, boende, arbetsliv, ekonomi, samt nyttjande av samhällets resurser och stöd. Forskning visar att kvinnor utsatta för fysiskt eller psykiskt våld, samt barn som lever i familjer där våld

förekommer, kan uppvisa symptom för PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Andra konsekvenser av våld är rädsla, depression, psykosomatiska problem, beroende eller missbruksproblem, koncentrationsproblem och egna vålds och beteendeproblem.

Våld i nära relationer leder även till höga kostnader, inte bara för dem som utsätts, utan också för samhället. Kostnaderna är både direkta och indirekta. De direkta kostnaderna inkluderar bland annat värdet av materiella saker och tillhörigheter, hjälp och stöd till våldsutsatta, rättshantering och straff för förövarna, samt förebyggande arbete. Till indirekta kostnader räknas bland annat inkomstbortfall, nedsatt arbetsförmåga, sjukvård och ökade kostnader till följd av psykiskt lidande, depression, ångest och självmord.²² Socialstyrelsen har i en rapport från år 2006 (Kostnader för våld mot kvinnor)

beräknat att mäns våld mot kvinnor i Sverige varje år kostar cirka 3 miljarder kronor.²³

För många av dem som utsätts för våld i nära relation så beskrivs det värsta vara det psykiska våldet eftersom det innebär en påverkan på djupet av en själv där förlust av självkänsla och självförtroende dominerar. Tankar om att begå suicid samt suicidförsök är vanligare bland våldsutsatta kvinnor. Det är vanligt med sjukskrivning och oförmåga att fortsätta sitt arbete bland gruppen våldsutsatta kvinnor. Social otrygghet med isolering och otrygghet genom att ofta behöva flytta runt i landet bidrar också till ohälsa.

Många av de utsatta kvinnorna har barn vilket innebär att barnen också hamnar i en otrygg tillvaro. En närmare beskrivning av barnens situation och utsatthet vid våld i nära

21 SOU 2014:6 Män och jämställdhet & Eskilstuna – En FriStad för kvinnor. Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015-2017.

22 Eskilstuna – En FriStad för kvinnor. Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015-2017 & Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2013 - För kvinnofrid – mot våld i nära relationer. Positionspapper. & Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2013 - Utveckling pågår. En kartläggning av kvinnofridsarbetet i kommuner, landsting och regioner.

23 Regeringens skrivelse 2007/08:39 - Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

22

relation redovisas i nästa avsnitt Barn som upplever eller har upplevt våld av eller mot närstående.

WHO har i ett flertal undersökningar påpekat att våld i nära relation är en av de främsta anledningarna till kvinnors ohälsa. Att inte få möjlighet till att synliggöra eller bearbeta våldet innebär för många kvinnor sena effekter av våldet. Förutom det fysiska och psykiska våldets konsekvenser så kan det också innebära oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar för kvinnorna. Undersökningar visar också att när kvinnor får hjälp och stöd så sjunker ohälsotalet.²⁴

Barn som upplever eller har upplevt våld av eller mot närstående

Barn som upplever våld i närstående vuxnas relationer betraktas enligt lagstiftningen som offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Kommunen har en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp till våldsutsatta personer och barn. Med barn avses personer under 18 år.

Barn som växer upp i eller vistas i familjer där det förekommer våld utsätts för psykiskt våld genom att de bevittnat våldshandlingar. Psykiskt våld kan vara att barnet tvingas se eller höra våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot om våld är ett ofta förekommande inslag. Barn som upplevt våld är alltså att likställa med barnmisshandel.

Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång och fem procent har gjort det ofta. Många barn som upplever våld blir också själva slagna.²⁵

I denna handlingsplan omfattas barn, enligt SOSFS 2014:4 1 kap. 1 §, enligt följande:

 Barn som har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner.

 Barn som har utsatts för hedersrelaterat våld.

 Barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående.²⁶

Som tidigare nämnts kan närstående till barn vara till exempel barnets föräldrar, syskon, familjehemsföräldrar och styvföräldrar, släktingar som inte direkt ingår i den närmaste familjen och egen partner.

24 Ibid.

25 SOU 2001:72 - Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda.

26 SOSFS 2014:4 - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.

23

För både den våldsutsatta och våldsutövaren är det viktigt att inse att våldshandlingarna även drabbar barnen.²⁷ Begreppet att bevittna våld har länge använts inom forskningen när det gäller barn och våld i nära relation. För att synliggöra det vardagliga våldet i barnets vardag och lyfta fram barnperspektivet talas det nu istället inom forskningen om att barnet upplever våld. Genom detta blir barnet till ett subjekt och dennes upplevelser av våldet sätts i centrum.

Barns utsatthet för våld och dess konsekvenser

Barn reagerar olika på våld, på samma vis som de bearbetar våldet på olika sätt. Barn tolkar och hanterar våldet på olika sätt beroende på ålder, personliga egenskaper, kön och i vilken grad de har tillgång till skyddande faktorer och personer som de kan anförtro sig åt i sin omgivning.

En del forskare menar att det kan vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld. De hot som uttalas i samband med misshandel upplevs ofta av barn som mycket allvarliga, vilket medför att barnen lever med ett dödshot mot, oftast modern, som de upplever som verkligt. Barn som genomgår behandling för att bearbeta sina erfarenheter av våld har beskrivit en värld fylld av oro då möjligheterna till förändring upplevs av barnen som mycket små.

Intervjustudier med barn har visat att tystnad präglar barns reaktioner på våld i nära relationer. Tystnaden kan vara både en strategi för att minimera riskerna och ett krav från föräldrarna. Möjligheterna att tala om våldet försvåras även av det kulturella tabu som omgärdar våld i nära relationer. Tystnaden riskerar att förstärka isoleringen och beroendet av föräldrarna samt leda till att traumat osynliggörs. Detta kan leda till att skammen och skulden flyttas från förövaren till offret, samtidigt som barnets möjligheter att förstå, tolka och bearbeta våldet begränsas.

Studier har visat att barn som upplever våld i hemmet tenderar att utveckla

posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i högre utsträckning än andra barn som utsätts för andra trauman. En svensk studie från 1997 av barn på kvinnojourer fann att 57 procent av barnen uppfyllde kriterierna för PTSD och majoriteten av de övriga uppvisade några av symptomen förknippade med PTSD.

27 Regeringens Proposition (Prop. 2006/07:38) – Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.

24 Särskild våldsutsatthet

Många barn som växer upp i eller vistas i hem där våld förekommer blir själva slagna.

Oftast är det fäderna som står för våldet mot barnen, men det förekommer att även mödrarna utsätter sina barn. Internationell forskning visar att så mycket som mellan 30 till 75 procent av barnen blir utsatta för våld i hemmet. Att det är en stor spridning i siffrorna beror på de olika studiernas metod, urval, definition av våld et cetera.

Forskning utförd i USA och Kanada visade på att barn till våldsutsatta kvinnor löpte 15 gånger högre risk än övriga barn att själva bli utsatta för våld. Det finns även samband mellan att som barn växa upp i en familj där våld förekommer till att själv bli utsatt för våld i vuxen ålder, detta gäller särskilt för kvinnor.

År 2011 gjordes nationella studier i Sverige där förekomst av kroppslig bestraffning mot barn undersöktes. Resultaten visade att tre procent av föräldrarna hade slagit sitt barn det senaste året. Ett barn av sju, alltså 14 procent, av sextonåringarna uppgav att de blivit slagna av en förälder någon gång under sitt liv.

De två faktorer som har starkast samband med våld mot barn är svag familjeekonomi och förekomst av våld inom familjen.

Behandling av barn som upplevt våld

När det gäller behandling av barn som upplevt våld har det framkommit att behandlaren måste ställa konkreta frågor för att få traumatiserade barn att berätta om våldet. Detta ställer höga krav på att den som möter det traumatiserade barnet har förståelse för barnets inre föreställningsvärld.

När barns försvarsstrategier misslyckas, riskerar deras känsla av vanmakt att bli större, enligt erfarenheter från behandling. För att barnet ska bli accepterad och sedd kan det börja identifiera sig med förövaren. Det kan innebära att sonen imiterar pappans (som oftast är förövaren) beteende. För döttrarna kan identifikationen med förövaren ske när

In document HN kallelse 2017-05-02 Hela kallelsen (Page 29-72)