HN kallelse 2017-05-02 Hela kallelsen

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Sandra Berwing Nämndsekreterare 0156-522 78

sandra.berwing@trosa.se

Kallelse Datum 2017-04-25

Tid: Tisdagen den 2 maj 2017, kl. 17.00 Plats: Folkets hus, A-salen

Gruppmöte: Majoriteten har gruppmöte kl. 16.00 Oppositionen har gruppmöte kl. 16.30

Kallelse till Humanistiska nämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordningen

2. Samverkan socialkontor och skolkontor (Inga handlingar)

HN 2017/3

Individ och familjeomsorgen

3. Kvartalsrapport med helårsprognos 2017 HN 2017/42 4. Budget 2018 med flerårsplan för 2019-2020 HN 2017/43

5. Handlingsplan våld i nära relationer HN 2017/44

6. Övrig information från socialkontoret (Inga handlingar)

HN 2017/4

Barnomsorg och utbildning

7. Kvartalsrapport 2017 med helårsprognos 2017 HN 2017/42 8. Budget 2018 med flerårsplan för 2019-2020 HN 2017/43 9. Tillsyn av den fristående förskolan Dalbystugan HN 2017/37 10. Tillsyn av den fristående förskolan Lagnö barn HN 2017/38 11. HNs kvalitetsbokslut 2016 för barnomsorg och utbildning HN 2017/39 12. HN egentillsyn av Trosa gymnasium, gymnasieskola och

gymnasiesärskola som erbjuds i samverkansavtal med andra kommuner

HN 2017/40

13. HN egentillsyn av vuxenutbildning 2016–2017 HN 2017/41 14. Yttrande över ansökningar om godkännande som huvudman för

fristående gymnasieskolor i närliggande kommun

HN 2017/18 HN 2017/19 HN 2017/20 HN 2017/21 HN 2017/22

(2)

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2)

Humanistiska nämnden 2017-04-25

15. Övrig information från skolkontoret (Inga handlingar)

 Statsbidragsansökningar

 Ärenden hos Skolinspektionen

 Trosapedagogerna - skolutveckling

HN 2017/5

Övrigt

16. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2017/1

17. Övriga anmälningsärenden HN 2017/2

18. Övrigt

Helena Koch Sandra Berwing

Ordförande Sekreterare

(3)

(4)

Socialkontoret Graham Owen Socialchef 0156-521 16

graham.owen@trosa.se

Tjänsteskrivelse Datum

2017-04-24 Diarienummer HN 2017/42

Kvartalsrapport med helårsprognos 2017 för Humanistiska nämnden, Individ- och familjeomsorgen

Förslag till beslut

1. Humanistiska nämnden överlämnar nämndens kvartalsrapport 2017 till kommunstyrelsen.

2. Humanistiska nämnden godkänner nämndens helårsprognos 2017.

3. Individ- och familjeutskottets buffert överförs till enhet 63340 för att finansiera ökade placeringar av barn och ungdomar.

Ärendet

Individ- och familjeomsorgens kvartalsuppföljning visar ett utfall om - 500 tkr för alla verksamheter. Vid uppföljningstillfället har verksamheten Ekonomi- och Vuxenenheten ett prognostiserat överskott på 1 815 tkr medan barn- och familjeenheten har ett underskott på – 3 538 tkr. Vad gäller verksamheten för ensamkommande barn finns en stor osäkerhet i prognosen. Från 1 juli 2017 träder ett nytt ersättningssystem i kraft som innebär lägre ersättning och det finns

osäkerhet beträffande antal barn som Trosa kommun kommer att ha fortsatt ansvar för framöver.

Helårsprognosen är att verksamheten får ett utfall om -500 tkr, inklusive nämndens buffert.

Budgeten är 25 364 tkr.

Graham Owen Socialchef

Bilagor

Kvartalsuppföljning 2017-03-31

Beslut till

Kommunstyrelsen

(5)

Humanistiska nämnden/Individ- och familjeomsorg

Ordförande Helena Koch

Ordförande Individ- och Familjeutskott Bengt-Eric Sandström

Produktionschef Graham Owen

Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget

helår 2016 helår 2016 helår 2017 helår 2017 prognos

Verksamhetens intäkter 43 660 55 282 35 694 30 748 4 946

Verksamhetens kostnader -69 024 -79 721 -60 873 -56 427 4 446

Personal -13 899 -15 874 -14 647 -12 148

Kapitalkostnader -7 -18 -15 -15

Övriga kostnader -55 118 -63 829 -46 211 -44 264

Nettoresultat -25 364 -24 439 -25 179 -25 679 -500

Ekonomisk analys - helårsprognos

Individ – och familjeomsorgen är uppdelat på enheterna Individ- och familjeutskott,

Socialadministration, Ekonomi- och vuxenenhet, Familjehem/Kontaktpersoner, Barn- och familjeenhet samt Flyktingmottagning för ensamkommande barn.

Individ- och familjeutskottet

Utskottet har en buffert på 1 400 tkr som ingår i helårsbudgeten. Utifrån det ekonomiska läget som uppstår i månadsuppföljningen äskar kontoret att använda utskottets buffert för att täcka ökade kostnader för placeringar av barn och missbrukare.

Om nämndens buffert används blir prognosen för enheten enligt budget.

Helårsprognosen är + 1 422 tkr.

Social administration

Under året beräknas det uppstår högre kostnader för service och uppdatering av

verksamhetssystemet, Treserva. Vi kommer också att genomföra en utbildning av en egen utbildare i Treserva, för att senare kunna hålla i egna utbildningar.

Helårsprognosen är -313 tkr.

Ekonomi- och Vuxenenheten

Kostnader för försörjningsstöd bedöms ge ett överskott och arbetsmarknaden för Trosas medborgare är för närvarande gynnsam.

Försörjningsstöd till nyanlända flyktingar bokförs på flyktingmottagning. Helårsprognos på försörjningsstöd är +1 800 tkr

Kostnaderna för institutionsvård för vuxna missbrukare är på en något högre nivå än förra året. Vi eftersträvar att ge vård i egen regi men för några personer har missbruket varit så omfattande att institutionsvistelsen har behövts. Under året har vi haft tre Sol placeringar och ett LVM avslutades i

januari. I alla placeringar är eftervården erbjuden hos vår egen alkohol och drogterapeut.

Verksamheten fortsätter att ge största möjliga vård i egen regi.

Helårsprognosen är + 1 815 tkr.

Familjehem/kontaktpersoner Behovet av familjehemsplaceringar och kontaktpersoner ligger på något högre nivå än budgeterat. Det är för närvarande fyra placeringar som pågår och ett barn är placerat i familjehem där vårdnadsöverflytt har skett. Vi har också haft en ökning i behov av umgängesstöd varannan helg på uppdrag av Tingsrätten. Umgängesstöd äger rum på en förskola i Vagnhärad varannan lördag.

Helårsprognos är - 81 tkr.

Barn- och familjeenheten

Under de två senaste verksamhetsåren har årets resultat förändrats markant med anledning av ett fåtal institutions- och förstärkt

familjehemsplaceringar. Dessa placeringar rör barn som behöver långsiktigt stöd och omfattande insatser. Under första kvartalet 2017 fortsätter dessa placeringar. Konsekvensen är att antal vårddygn på HVB institution och förstärkt

familjehemsvård är betydligt högre än budgeterat.

Kostnaden för dessa placeringar är också betydligt högre än medelkostnad/dygn som finns i budget.

Placeringar i förstärkt familjehem är placeringar som behöver pågå under en längre tid. Dessa placeringar innebär att vi behöver använda nämndens buffert för att täcka ökade kostnader.

Helårsprognosen är – 3 538 tkr.

Flyktingmottagning ensamkommande barn (inkl HVB Skogsgläntan)

Verksamheten är finansierad genom statsbidrag.

Det är för närvarande 55 barn placerade och återbetalningen sker oregelbundet i efterskott

(6)

verksamheten. Trosa kommuns överenskommelse med Migrationsverket gällde fram till den 31 mars.

Överenskommelsen innebär att under de första tre månader får vi ersättning för 75 boendeplatser plus tillägg för varje placerat barn. Under tiden april tom juni 2017 får vi ersättning för varje placerat barn med 1900 kr/dygn på HVB hem och de faktiska kostnaderna för familjehemsplaceringar.

Migrationsverket bidrar också med en årlig verksamhets ersättning av 500 tkr och ersättning av utredningskostnader med antingen 31 tkr alternativt 39 tkr.

Det finns en osäkerhet i prognosen med anledning av ändringar i ersättningssystemet frän 1 juli 2017 som innebär en sänkning till 1 350 kr/dygn för asylsökande barn och barn under 18 år med tillstånd. Barn över 18 år får ersättning med 750 kr/dygn.

Helårsprognosen är + 165 tkr.

Viktiga händelser under året

Vi har sett att det har varit betydligt lättare att rekrytera personal med rätt kompetens till tjänster inom främst Barn- och familjeenheten under året.

Från juni månad blir kontoret fullt bemannat. Detta kommer att innebära ett minskat behov av

personal från bemanningsföretag framöver. En ny enhetschef till barn- och familjeenheten påbörjade sin anställning i januari.

Ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn trädde ikraft den 1 juli 2017. Det nya systemet kommer huvudsakligen att innebära en schablonersättning som är på en mycket lägre nivå än i nuvarande systemet.

Vi har anställt en integrationsstrateg som

påbörjade sin anställning i mars. Uppdraget är att utveckla vårt mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och skapar strategier som underlättar integration i det nya samhället.

(7)

(8)

Budget 2018 för Humanistiska nämnden, Individ- och familjeomsorgen

Förslag till beslut

Humanistiska nämndens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner budget 2018 för humanistiska nämnden, individ- och familjeomsorgen.

Ärendet

Socialkontoret har tillsammans med ekonomikontoret tagit fram förslag till budget 2018 för individ- och familjeomsorgen med Humanistiska nämndens mål.

I budgetramen är rationaliseringar inlagda om totalt 46 tkr.

Bilaga

Förslag till budget 2018, individ- och familjeomsorgen.

Beslut till

Kommunstyrelsen

(9)

Humanistiska nämnden/Individ- och familjeomsorg

Ordförande Helena Koch

Ordförande Individ- och Familjeutskott Bengt-Eric Sandström

Produktionschef Graham Owen

Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan

2016 2017 2018 2019 2020

Verksamhetens intäkter 55 282 150 600 600 600

Verksamhetens kostnader -79 721 -24 529 -25 153 -25 676 -26 210

Personal -15 838 -12 464 -12 776 -13 095 -13 422

Kapitalkostnader -18 -15 -15 -15 -15

Övriga kostnader -63 865 -12 050 -12 362 -12 566 -12 773

Nettoresultat -24 439 -24 379 -24 553 -25 076 -25 610

Verksamhetsområde

 Barnavårdsutredningar

 Ekonomiskt bistånd

 Vård och behandling

 Familjerätt

 Familjemottagning

 Familjerådgivning

 Alkohol- och drogrådgivning

 Ensamkommande asylsökande barn

 HVB boende ensamkommande barn

 Socialjour

Individ och familjeomsorgen ger bl.a. individuellt riktade insatser till barn och unga, familjer, missbrukare, personer med psykosociala problem, kvinnor som utsatts för våld m.fl.

Insatserna ges i form av råd, stöd, motivation och vård och behandling. Andra insatser inkluderar ekonomiskt bistånd, budget- och skuldrådgivning, dödsboanmälningar, familjerätt och

familjerådgivning.

Vi erbjuder ungdomsbehandling och familjebehandling. Ibland kan

kontaktperson/familj, familjehem eller

institutionsplacering vara enda alternativet för att uppfylla vårdbehovet.

För föräldrar, barn och unga har vi en

socialsekreterare vid landstinget och kommunens gemensamma familjemottagning på vårdcentralen.

Alkohol- och drogrådgivningen ger både behandling och eftervård. Anhöriga får också stöd. Ibland när det gäller problem med missbruk behöver vården inledas på behandlingshem.

Socialkontoret har ett avtal med Södertälje kommun avseende socialjour på kvällar och helger.

Det medför att akuta situationer handläggs

omedelbart samt att åtgärderna rapporteras kommande vardag.

Verksamhetsförändringar

Under 2015 och 2016 ökade antal

ensamkommande flyktingbarn som blev anvisade till Trosa kommun. Enligt överenskommelsen med Migrationsverket som gällde 2016 skulle Trosa ta emot 75 ensamkommande barn. Som mest har vi haft 77 barn. Migrationsverket sade upp

överenskommelsen från 31 mars 2017 i samband med införandet av ett nytt ersättningssystem och en kraftig minskning av asylsökande

ensamkommande barn till Sverige.

I maj 2016 öppnade vi ett HVB boende med 7-10 platser på Stensund som ett komplement till HVB Mörtsjönäs som drevs med entreprenadavtal. Inför 2018 ser vi ett behov av fler platser i form av stöd- /utslussningsboende för våra ensamkommande barn och planerar vidare för olika boendeformer.

Det osäkra läget beträffande flyktingsituationen och långa handläggningstid av asylansökningar försvårar planeringsarbete.

I budget 2018 är utgångspunkt att ersättning från Migrationsverket täcka våra kostnader för insatser för ensamkommande barn genom att vi väljer boendeformer som kräver lägre personaltäthet och som ryms inom de nya schablonersättningarna. Vi ser att behovet av HVB platser kommer att minska.

Det finns dock osäkerhet om Migrationsverkets ersättning kan täcka alla kostnader särskilt med hänsyn till behov av handläggare och en fast ersättning av 500 tkr/år räcker inte för handläggartjänster.

Efter en period av hög personalomsättning och ett långvarigt behov av att rekrytera socialsekreterare och behandlingspersonal har vi sett en förbättring under 2017. Stabilitet inom arbetsgruppen ger bättre förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Kontinuitet och engagemang är

(10)

personalstyrka. Vi behöver säkerställa en bra arbetsmiljö, ett bra samarbets- och

samverkansklimat och vara konkurrenskraftig i förhållande till andra kommuner och arbetsgivare.

Rampåverkande satsningar Inga rampåverkande satsningar

Ettårssatsningar

I budgetberedningen beslutas om eventuella ettårssatsningar.

Rationaliseringar

Budgeten är beräknad med föreslagna rationaliseringar inlagda om totalt 46 tkr.

Verksamheten 2019-2020

Vi behöver säkerställa en hållbar personalsituation för att vara en effektiv verksamhet och för att erbjuda kontinuitet i kontakt med brukare.

Vi ser behov av att utforma stöd till

ensamkommande barn i integrationsprocessen framöver. Ett flertal barn förväntas få besked om uppehållstillstånd under 2017 och det blir viktigt att utforma stöd för att främja processen.

Personal

Personal Budget Budget Förändr

2017 2018 %

Personalkostnader, tkr 12 464 12 776 3%

Personalkostn/total

kostnad 51% 51% 0%

Verksamhetsmått

Verksamhetsmått Redov Budget Budget

2016 2017 2018

Försörjningsstöd

Antal hushåll med

försörjningsstöd/månad 45 55 52

Medelbistånd/hushåll och

månad 7226 7000 7300

Bidragstid i genomsnitt

antal månader 4 4 4

Insatser - barn och

ungdom under 18 år

Insatsdagar

kontaktperson, barn 1763 2000 2000

Medelkostnad per dygn 158 120 140

Vårdygn i familjehem, barn (inkl

vårdnadsöverflyttningar) 1892 1750 1750

Medelkostnad/dygn 562 600 580

Vårddygn i förstärkt

familjehem, barn/vux 933 365 400

Vårddygn i HVB, barn 494 250 300

Medelkostnad per dygn 4562 3500 3600 Vårdygn i SIS-hem, barn 239 55 100

Insatser - vuxna

missbrukare

Vårddygn i HVB, vuxen 253 300 300

Vårddygn LVM, vuxen 196 120 120

Verksamhetsnyckeltalen avspeglar

budgetutrymmet för 2018. Vi vet redan nu att det kommer vara svårt att hålla oss till de nyckeltal som budgeten tillåter. På Barn och familjenheten kommer några placeringar av barn med

omfattande och långvariga vårdbehov fortgå. Det är inte troligt att nuvarande vårdformer kan förändras och det är också osäkert om

vårdkostnader kan justeras till ett lägre belopp.

Konsekvensen är att om situationer uppstår där det finns behov av ytterligare

institutionsplaceringar eller placeringar i

konsulentstött familjehem kommer det ekonomiska trycket att öka på kontorets budget. En stabilare personalsituation kan bidra till bättre uppföljningar av pågående insatser och ökar förutsättningar för att kontorets öppenvårdsinsatser kan utnyttjas effektivt och intensivt vid behov.

Inom socialkontorets verksamheter har vi ett lagstadgat ansvar som innebär att rättssäkerhet måste vara vägledande i ärenden enligt LVU och LVM lagstiftningen. Det innebär att vi måste ingripa i vissa situationer för att skydda barn eller för att motivera vuxna till behandling för missbruk. Vår målsättning är att så långt som möjligt använda

(11)

institutionsvistelser och ge stödjande eftervård på plats.

Humanistiska nämndens mål

Grunden för vår verksamhet är socialtjänstlagens mål och principer.

Socialtjänsten ska ha ett uttalat barnperspektiv utifrån barnets bästa och egenvärde.

Verksamheten ska bygga på respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. I kontakter med barnfamiljer och ungdomar ska vårt arbete präglas av ett systemteoretiskt synsätt där familjens och det sociala nätverkets resurser tas tillvara.

Nämndens övergripande mål har tidigare fastställd till följande sju mål:

Alla vuxna personer försörjer sig själva.

Ingen lever med missbruk eller beroende.

Ingen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation.

Alla barn har trygga och stabila hemförhållanden.

Inga barn far illa eller riskerar att fara illa.

Alla barn utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar.

Alla har kunskap och förmåga att hantera sitt liv och sina relationer.

Vi har påbörjat ett arbete att konkretisera och förtydliga nämndens mål. Som ett nästa steg kommer vi att fastställa fler resultatindikatorer för att mäta måluppfyllelse och en resultatkedja som tydliggöra logiken mellan stöd och insatser och mål.

Hållbar utveckling

Den viktigaste uppgiften för Socialkontoret är att stödja de medborgare som behöver socialtjänstens insatser. Genom att arbeta med ett

miljöledningssystem och utifrån uppsatta miljömål kan denna uppgift gå hand i hand med den hållbara utvecklingen.

Socialkontoret följer Trosa kommuns miljöpolicy och sådana styrdokument som kommunen presenterar för att främja miljöarbetet.

Socialkontoret skall därför utbilda och informera sina anställda om det lokala såväl som det regionala och nationella miljöarbetet.

Socialkontoret skall också stimulera sin personal till engagemang, delaktighet och ansvar för

miljöarbetet.

med naturresurser och energi.

Socialkontoret skall ställa miljökrav på varor och tjänster, och välja miljömärkta alternativ när sådana finns. Förvaltningen skall också eftersträva en ständigt minskande användning av

kontorsartiklar och andra förbrukningsvaror, och där det inte är möjligt välja miljömärkta produkter.

Socialkontoret skall genom att följa mätbara mål eftersträva ständig förbättring för en låg påverkan på miljön, där miljöfrågorna skall införlivas i alla delar av förvaltningen. Förvaltningens miljöarbete och miljöpåverkan skall redovisas på ett ärligt och öppet sätt som följs upp i verksamheternas bokslut.

(12)

(13)

Handlingsplan våld i nära relation

Förslag till beslut

Humanistiska nämndens förslag till kommunstyrelsen:

Kommunstyrelsen godkänner upprättad handlingsplan för våld i nära relation, Trosa kommun.

Ärendet

Handlingsplanen avser våld i nära relationer och utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOFS 2014:4).

Handlingsplanen är en revidering och utvidgning av handlingsplanen som antogs av Humanistiska nämnden 2013-01-29. Den nya handlingsplanen avspeglar ändringar i lagstiftningen och nuvarande kunskap om området.

Handlingsplanen skall vara ett levande dokument som kommer att följas upp varje år och revideras vid behov. Som ett komplement till handlingsplanen har

socialkontoret utformat specifika rutiner kring handläggning av våld i nära relationer.

Bilaga

Handlingsplan Våld i Nära Relationer daterad 2017-04-25

(14)

m

VÅLD I NÄRA RELATION

HANDLINGSPLAN

2017-04-25

(15)

2 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 2

Inledning ... 5

Bakgrund ... 6

Arbetet med handlingsplanen ... 8

Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ... 8

Kunskap om rutiner, uppföljning och utvärdering ... 8

Målgrupp ... 9

Syfte med handlingsplanen ... 9

Övergripande mål ... 9

Mål med verksamheten ... 10

Våld i nära relation ... 10

Definition av begreppet ”Närstående” ... 11

Svensk lagstiftning och andra styrande dokument ... 11

SOSFS 2014:4, 6 kap. Utredning av våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld ... 13

Socialtjänstlagens portalparagraf ... 13

2 kap. 1 § socialtjänstlagen: Kommunens ansvar ... 14

2 a kap. socialtjänstlagen: Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag ... 14

5 kap. 11 § socialtjänstlagen: Socialnämndens ansvar för brottsoffer ... 15

Anmälningsplikt ... 15

Brottsbalken 4 kap. Om brott mot frihet och frid ... 15

Brottsbalken 6 kap. Om sexualbrott ... 16

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap ... 16

Våldets uttryck ... 17

Våldets normaliseringsprocess ... 18

(16)

3 Våldets konsekvenser ... 21

Barn som upplever eller har upplevt våld av eller mot närstående ... 22

Barns utsatthet för våld och dess konsekvenser ... 23

Särskild våldsutsatthet ... 24

Behandling av barn som upplevt våld ... 24

Vårdnad, boende och umgänge ... 25

Särskilt utsatta grupper ... 30

Ålder ... 31

Funktionsnedsättning ... 33

Sexuell läggning & Könsöverskridande identitet eller uttryck ... 34

Nationella minoriteter ... 39

Utländsk bakgrund ... 40

Kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd ... 41

Missbruk och beroende ... 42

Hedersrelaterat våld och förtryck ... 43

Vad krävs för att nå framgång i arbetet med våld i nära relation? ... 45

Hur ska informationen nå Trosa Kommuns invånare? ... 46

Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation ... 46

Uppföljning av insatser ... 46

Handläggning av våld i nära relationer ... 47

Stöd som erbjuds vid socialkontoret i Trosa Kommun ... 47

Ekonomi och vuxenenheten ... 47

Barn- och familjeenheten ... 48

Ensamkommande flyktingbarn ... 49

Öppenvård Barn- och familj ... 49

(17)

4 Öppenvård alkohol- och drogterapeut ... 49

Samverkan ... 50

Intern samverkan och ansvarsfördelning ... 50

Extern samverkan och ansvarsfördelning ... 51

Andra samverkansforum ... 53

Uppföljning av externa aktörer ... 54

Förebyggande arbete ... 54

Referenser ... 54

Bilaga 1. Ansvarsfördelning ... 59

Bilaga 2. Mål ... 60

(18)

5 Inledning

Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem, ett allvarligt brott och en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga. Såväl historiskt som i nutid så har kvinnor varit mer utsatta än män. Trots detta så är våld i nära relation ingen enskild kvinnofråga, utan en fråga om allas lika värde och mänskliga rättigheter. Våldet medför både akuta och långsiktiga fysiska, psykiska, sociala, ekonomiska och materiella konsekvenser för individen samt höga kostnader för samhället. Våld i nära relation är ett hinder för både vuxna och barns säkerhet och rättstrygghet.

Våld i nära relation är därmed ett område som berör alla människor oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexuell läggning eller

könsöverskridande identitet eller uttryck.

Under år 2015 polisanmäldes 28 700 misshandelsbrott mot kvinnor över 18 år i Sverige vilket är en ökning med två procent jämfört med år 2014. Av dessa rörde drygt 18 000 anmälningar händelser som begåtts inomhus av en bekant. Sedan 2008 har antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor över 18 år ökat med 11 procent.¹ Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) så anmäler den stora merparten inte dessa brott, det antas därför finnas ett omfattande mörkertal.²

Flera internationella överenskommelser, nationella mål och lagar behandlar frågan om våld mot kvinnor och barn och våld i nära relation. Såväl FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som kvinnokonventionen betonar alla människors lika värde.

Barnkonventionen sätter fokus på barns rätt att inte behöva utsättas för våld eller andra övergrepp. Sveriges riksdag har ratificerat Europarådet för mänskliga rättigheters

konvention om att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. Regeringens fjärde jämställdhetsmål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.³

Ett flertal europeiska regioner och svenska kommuner har ratificerat den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på regional och lokal nivå (CEMR- deklarationen). CEMR-deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska

1 Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) – Reportage och nyhetsarkiv 2015.

2 Brottsförebyggande rådet (BRÅ) – Våld i nära relationer.

3 Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation, Malmö stad.

(19)

6

verksamheten. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå.⁴

Sverige har, som ett av få länder i världen, en särskild lagstiftning gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer; kvinnofridsbrottet.⁵ Våld i nära relation betonas specifikt genom brottsrubriceringarna grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och olaga förföljelse, men återfinns också i rubriceringarna misshandel, olaga hot, ofredande med flera brott. Sexuellt våld regleras i 6:e kapitlet i brottsbalken. Den 1:a juli 2014 infördes brotten äktenskapstvång samt vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Det finns

dessutom en särskild lag mot könsstympning. Våld mot barn ingår i de olika brottsrubriceringarna, men det finns särskilda lagparagrafer om sexuellt våld mot minderåriga. Sverige var det första landet i världen som förbjöd våld mot barn 1979.⁶

Våld i nära relation är alltså inte enbart ett könsbaserat fenomen där män utsätter kvinnor, även om forskning och statistik visar att det är den vanligast förekommande typen av våld. Begreppet nära relation inkluderar också att en man blir utsatt av en kvinna, våld i relationer mellan två personer med samma kön samt våld mellan

familjemedlemmar eller andra närstående. Det inkluderar även hedersrelaterat våld och förtryck som utövas när det är planerat, sanktionerat och beslutat. I vissa fall är det kollektivt utövat och motiverat av föreställningar om en familjs/släkts heder och sociala överlevnad. Utsatthet för hedersvåld och förtryck gäller inte uteslutande personer av kvinnligt kön.⁷

Bakgrund

Den 1 oktober 2014 trädde nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer i kraft. Författningen gäller för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Syftet med den nya författningen är att höja kvaliteten i stödet till våldsutsatta barn och vuxna samt barn som bevittnat våld och att stödja våldsutövare att upphöra med våldet. I och med de nya föreskrifterna skärptes kraven på

4 Sveriges kommuner och landsting (SKL) – CEMR-deklarationen.

5 Eskilstuna – En FriStad för kvinnor. Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015-2017.

6 Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation, Malmö stad.

7 Länsstyrelsen & Region Halland - Våld i nära relationer, en regional handbok.

(20)

7

att kommunerna ska inleda utredning vid misstanke om förekomst av våld och hur

kommunerna hanterar små barn (0-1 år) och bedömningen av deras behov.⁸ Mellan åren 2012 och 2015 har antalet personer som sökt stöd och hjälp hos socialtjänsten i Trosa Kommun gällande våld i nära relation ökat från tre personer år 2012 till 17 personer år 2014 som var det år då flest personer sökte hjälp. Under år 2015 sökte 11 personer hjälp från socialtjänsten. Det var alltså total 44 personer mellan åren 2012-2015 som sökte stöd och hjälp gällande våld i nära relation. Detta visar att den ökning som noterats i riket i stort även innefattar Trosa Kommun. Forskning visar på att det förekommer ett stort mörkertal bland personer som utsätts för våld, det finns därför anledning att anta att det förekommer ett mörkertal av utsatta personer även i Trosa Kommun som aldrig kommer till socialtjänstens kännedom. Med anledning av detta ser socialtjänsten i Trosa Kommun det som angeläget att revidera och uppdatera sin handlingsplan för arbetet med Våld i nära relation. Här ingår även att se över rutiner och samverkan för socialkontorets olika enheter vad gäller arbetet med våld i nära relation.

Denna handlingsplan ersätter den tidigare handlingsplanen Våld i nära relation som antogs av Humanistiska Nämnden år 2013-01-29. perioden

Trosa Kommuns handlingsplan för våld i nära relationer utgår från den nya författning som trädde i kraft år 2014; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Allmänna råd är rekommendationer och benämns med ”bör”

och föreskrifter är bindande regler och benämns med ”ska”. Handlingsplanen innehåller alltså det som socialnämnden ska och bör göra för att fullgöra sina skyldigheter enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (SoL) och för att säkerställa att socialtjänstens insatser är av god kvalitet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras enligt 3 kap. 3 § SoL. För närmare redogörelse gällande lagstiftning, se avsnittet Svensk lagstiftning.

Trosa Kommun vill med denna handlingsplan motverka allt våld i nära relation och säkra att enskilda personer får ett gott bemötande och adekvat hjälp. Arbetet ska genomsyras av ett starkt barnperspektiv och skyddsaspekten för den/dem utsatta måste alltid

beaktas.

Handlingsplanen bygger på tre grundläggande principer:

8 Socialstyrelsens Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.

(21)

8

 Samhällets ansvar för att det finns insatser mot alla typer av våld i nära relation

 Verksamheten ska utformas utifrån en helhetssyn där det finns insatser för samtliga berörda parter – utsatta och utövare – vuxna som barn.

 Det är nödvändigt med ett nära samarbete med andra berörda myndigheter, frivilligsektorn och övriga civilsamhället.

Arbetet med handlingsplanen

Handlingsplanen syftar till att ange den övergripande inriktningen för Trosa Kommuns arbete mot våld i nära relation. Den är uppbyggd genom att dels ange socialkontoret mål, visioner och arbetssätt och dels genom att den innehåller en kunskapsöversikt inom området våld i nära relation.

Handlingsplanen har tagits fram efter uppdrag av socialchefen och socialkontorets enhetschefer för Barn- och familjeenheten samt Vuxenenheten. Arbetet har letts av en socialsekreterare med socionomutbildning samt erfarenhet av projektledning,

rapportskrivning och metodutveckling. Arbetet har skett i nära samverkan med övrig personal på socialkontoret samt genom extern samverkan med andra kommuner och andra enheter inom kommunen.

Socialkontoret har utöver denna plan även utformat specifika rutiner kring handläggning av våld i nära relation som ett komplement till handlingsplanen.

Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen

Handlingsplanen är ett levande dokument till gagn för de vuxna och barn som berörs och den kommer att följas upp varje år och revideras vid behov. Till det årliga bokslutet ska omfattningen av de insatser som pågått under året redovisas.

Kunskap om rutiner, uppföljning och utvärdering

Handlingsplanen och rutiner kring arbetet med våld i nära relation ska vara kända och förankrade hos samtlig personal på socialkontoret. Rutinerna ska kontinuerligt utvärderas och följas upp och vid behov omarbetas utifrån verksamhetens och målgruppens behov.

Ny personal ska få introduktion till handlingsplanen och rutiner gällande våld i nära relation.

(22)

9

Insatserna följs upp och utvärderas av socialkontoret för att se om förändringar i

verksamheten och riktlinjer behöver göras. Till det årliga bokslutet ska omfattningen av de insatser som pågått under året redovisas.

Målgrupp

Med utgångspunkt i det som nämnts tidigare att det inte bara är kvinnor som utsätts för våld i nära relation så har Humanistiska nämnden i Trosa Kommun valt att utvidga målgruppen och att handlingsplanen därmed omfattar följande personer:

 Alla vuxna personer som är eller har varit utsatta för våld i nära relation.

 Barn som varit utsatta för våld eller upplevt våld.

 Personer som utövar våld.

Detta innefattar också personer i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Syfte med handlingsplanen

Syftet med handlingsplanen är att beskriva socialkontorets dagliga arbete med våld i nära relationer samt förtydliga arbetsuppgifterna. Åtgärder, insatser och stöd i denna handlingsplan gäller för våld i nära relationer där utsatta vuxna och barn samt

våldsutövare ska få ett professionellt stöd och bemötande genom att:

Det skapas fungerande rutiner för kommunen i arbetet med våld i nära relationer.

Att personal inom socialkontoret får information och kunskap om våld i nära relationer och vilka resurser som finns tillgängliga internt och externt.

Att kommunens verksamheter arbetar förebyggande.

Att kommunen tillgodoser de behov av skydd och stöd som uppstår.

Handlingsplanen har anlagt ett brett perspektiv och omfattar såväl förebyggande arbete som insatser i akut skede när det gäller våld i nära relation.

Övergripande mål

Socialtjänsten i Trosa Kommun har utarbetat sju punkter som beskriver socialkontorets övergripande mål i arbetet med de medborgare i kommunen som behöver stöd och hjälp.

Flertalet av punkterna berör arbetet med våld i nära relationen, för både vuxna och barn:

(23)

10

 Alla vuxna personer försörjer sig själva.

 Ingen lever med missbruk eller beroende.

 Ingen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation.

 Alla barn har trygga och stabila hemförhållanden.

 Inga barn far illa eller riskerar att fara illa.

 Alla barn utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar.

 Alla har kunskap och förmåga att hantera sitt liv och sina relationer.

Mål med verksamheten

Övergripande mål för Trosa Kommuns arbete mot våld i nära relation är:

 Våldsutsatta får det stöd och den hjälp som de behöver oavsett ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende.

 Barn som utsatts och/eller upplevt våld får det stöd och den hjälp som de behöver.

 Personer som utövar våld söker och får det stöd och den hjälp som de behöver.

 Personalen ska ha ett gott bemötande som präglas av respekt och

hänsynstagande inför individens upplevelser, kultur och egna vilja. Personalen ska förmedla empati och intresse och skapa en lugn och trygg atmosfär för individen.

Våld i nära relation

Begreppet våld och övergrepp mot närstående kan enligt Socialstyrelsen indelas i fem huvudgrupper. I regel förekommer en kombination av dessa former av övergrepp:

Fysiska övergrepp – Slag, nyp, knuffar, sparkar och fastbindning. Uppsåtlig kroppsskada som grov misshandel samt misshandel som leder till döden.

Psykiska övergrepp – Direkta eller indirekta hot, trakasserier, förnedring, utskällningar, att en vägrar tala med den utsatte, inlåsning och social isolering, övergivande och svek.

Kan leda till osäkerhet och förtvivlan. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

(24)

11

Ekonomiska & Materiella övergrepp – Stölder av pengar och värdesaker, personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt, utpressning, förskingring och att en felaktigt utger sig för att företräda den utsatta.

Sexuella övergrepp– Våldtäkt, påtvingade sexuella handlingar, sexuella trakasserier och sexuella handlingar som den utsatta inte vågar säga nej till.

Försummelse & Vanvård – Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen, exempelvis äldre och funktionshindrade personer, kan utsättas för vanvård eller försummelse. Det kan vara undanhållande av medicin, att inte få tillräckligt näringsriktig kost, inte få hjälp med att sköta sin hygien eller att sakna tillgång till

telefon.⁹

Definition av begreppet ”Närstående”

Med våld i nära relation innefattas att en person räknas som närstående. Om det finns en nära och förtroendefull relation mellan den som utsatts för brottet och den som utövat våldet betraktas den personen som en närstående. I begreppet närstående omfattas till exempel makar, sambor och pojk- och flickvänner som en person har ett mer fast och varaktigt förhållande med och föräldrar, syskon eller andra som personen har en nära och förtroendefull relation med. Före detta partners räknas också in i begreppet.

Familjehemsföräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar, barn och barnbarn omfattas också av begreppet. En bedömning om vem som ska betraktas som närstående ska göras utifrån den enskildes familj- och levnadsförhållanden.¹⁰

Svensk lagstiftning och andra styrande dokument

Socialtjänsten har ansvar för alla som utsatts för brott vilket regleras i 5 kap. 11 § Socialtjänstlagen (SoL). I SoL 3 kap. 3 § framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras.

När det gäller våld i nära relation anser Socialstyrelsen att personal som är verksamma med dessa grupper bör ha/vara:

 Personal med lämplig utbildning och erfarenhet

9 Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer.

10 Regeringens Proposition – Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (Prop. 2006/07:38).

(25)

12

 Teoretiska kunskaper – handläggning och uppföljning.

 Regelbunden kompetensutveckling inom området.

Nedanstående punkter anser Socialstyrelsen åligger socialtjänsten att göra i området som rör våldsutsatta personer och familjer. Punkterna kan sammanställas i en

handlingsplan som kontinuerligt följs upp och revideras:

 Fastställa uppföljningsbara mål.

 Beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om verksamheten.

 Regelbundet kartlägga omfattningen av våld/övergrepp mot vuxna personer samt barn som upplevt våld mot närstående.

 Analysera hur de sociala tjänsterna svarar mot behoven hos grupper och enskilda.

 Fastställa på vilka områden det finns behov av samverkan.

 Beskriva hur skyddade personuppgifter ska hanteras.

 Redogöra för ansvaret av kontroll och uppföljning av verksamheten som nämnden lämnat över ansvaret för genomförande enligt socialtjänstlagen.

 Redovisa hur uppföljning och utvärdering ska göras.¹¹

Svensk lagstiftning med koppling till mäns våld mot kvinnor har skärpts successivt under de senaste decennierna, inte minst genom kvinnofridsreformen från år 1998. Den

innebar en ökad satsning på förebyggande arbete, bättre bemötande och samverkan mellan myndigheter. Kvinnofridsparagrafen från år 1998 ersattes år 2001 av en brottsofferparagraf som särskilt lyfter fram kvinnor som utsatts för våld

.

Socialtjänstens ansvar för alla som utsatt för brott inkluderar även barn. I en lagändring 2006 kompletterades 5 kap. 11 § i socialtjänstlagen i den mening att barn som blir utsatta, bevittnar eller upplever våld är offer för brott och kan vara i behov av hjälp och stöd. Första juli 2007 skärptes lagen ytterligare och tidigare ”bör” är därmed utbytt mot

”skall”.¹² I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer från

11 SOSFS 2014:4 - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.

(26)

13

2014 framkommer att när det kommer till socialnämndens kännedom att ett barn

upplevt våld skall det utan tvekan inledas utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ SoL för att utreda barnets behov av skydd och stöd.

SOSFS 2014:4, 6 kap. Utredning av våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld

1 § När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående

ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp.

Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld.

Allmänna råd

Socialnämnden bör utreda bl.a.

– barnets behov av stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende i ett annat hem än det egna,

– våldets karaktär och omfattning,

– våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna, – barnets egen uppfattning om våldet,

– vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, och – barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt.

Nämnden bör vidare utreda om någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad, umgänge, förmynderskap eller målsägandebiträde enligt 5 kap. 2 § första stycket socialtjänstförordningen (2001:937).¹³

Socialtjänstlagens portalparagraf

Socialtjänstlagen är en så kallad ramlag som ger varje kommun stora möjligheter att utforma sin verksamhet efter skiftande behov. Lagens första paragraf, portalparagrafen, anger de övergripande mål och värderingar som styr verksamheten:

13SOSFS 2014:4 - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.

(27)

14

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas:

Ekonomiska och sociala trygghet.

Jämlikhet i levnadsvillkor.

Aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.

2 kap. 1 § socialtjänstlagen: Kommunens ansvar

2 kap. Kommunens ansvar

1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om

ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap.

2 a kap. socialtjänstlagen: Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag

Ansvarig kommun

1 § Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 §, om inte annat följer av 3-5 §§.

Ansökan om insatser i en annan kommun

8 § En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en

(28)

15

annan kommun, men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas.

5 kap. 11 § socialtjänstlagen: Socialnämndens ansvar för brottsoffer

Den så kallade brottsofferparagrafen i socialtjänstlagen 5 kap. 11 § utgör en viktig utgångspunkt för handlingsplanen eftersom den främst reglerar kommunens ansvar för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp:

Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.

Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som upplevt våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

Anmälningsplikt

I socialtjänstlagen (14 kap. 1 § SoL) finns bestämmelser om skyldighet för vissa myndigheter och yrkesverksamma att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detta gäller även för dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Dessutom stadgas att var och en – det vill säga alla medborgare – som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden (14 kap. 1 c §).¹⁴

Brottsbalken 4 kap. Om brott mot frihet och frid

Sverige är ett av få länder i världen som har en speciell lagstiftning, kvinnofridsbrottet, gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer (grov kvinnofridskränkning, 4 kap. 4a § i brottsbalken, BrB). Straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjdes 2013 från fängelse i sex månader till straffminimum fängelse i nio månader.

Vidare har tillämpningsområdet för fridskränkningsbrotten utvidgats så att även skadegörelse och överträdelse av kontaktförbud kan ingå. Det gör det möjligt att ta

14 Socialtjänstlag (2001:453).

(29)

16

bättre hänsyn till en större del av den utsatta personens hela situation.

Kontaktförbudslagstiftningen sågs över under 2014 i syfte att förbättra skyddet för den som riskerar att utsättas för eller har utsatts för våld, hot eller trakasserier och för att öka möjligheten att förebygga brott i nära relationer. Förslag till förändringar och

förbättringar finns också avseende skydd av personuppgifter i syfte att höja skyddsnivån för personer som riskerar att utsättas för brott.¹⁵

Brottsbalken 6 kap. Om sexualbrott

Under det senaste decenniet har sexualbrottslagstiftningen skärpts successivt. En utvidgning av definitionen av våldtäktsbrott har inneburit att vissa av de gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt tvång nu bedöms som våldtäkt. Från halvårsskiftet 2013 omfattar våldtäktsbegreppet även situationer där ett offer möter övergreppet med

passivitet. För att stärka skyddet för barn har även tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgats och straffminimum för brottet har höjts från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.

Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, som i vardagligt tal brukar kallas för sexköpslagen (1998:408), trädde i kraft den 1 januari 1999. I samband med

sexualbrottsreformen år 2005 upphävdes sexköpslagen och straffbestämmelsen, köp av sexuell tjänst, fördes in i brottsbalkens 6 kap. om sexualbrott (6 kap.

11 § BrB).

Könshandeln sker också i form av internationell människohandel, trafficking. Sverige har under 2010 ratificerat Europarådets konvention om bekämpande av människohandel (6 kap. 11 § RrB).¹⁶

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap

År 2013 föreslog regeringen i en proposition (2013/14:208) civilrättsliga och straffrättsliga lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och

barnäktenskap. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2014. Det innebar att ett nytt brott, äktenskapstvång, infördes vilket i stor utsträckning kom till för att skydda barn som tidigare tvingats in i äktenskap. Införandet av det nya brottet innebar att det blev straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet.

(30)

17

Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år. Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till

tvångsäktenskapsresa" införs.

Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.¹⁷

Våldets uttryck

Vanligast är, som tidigare nämnts att kvinnor misshandlas av män, men den

misshandlade kan även vara en man eller en person i en samkönad relation. Våldet kan också vara hedersrelaterat, något som drabbar både män och kvinnor i patriarkala familjer. Det kan även gälla våld mot funktionshindrade, äldre och/eller personer i beroende eller missbruk.

Våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan röra sig om grovt våld och sexuella

övergrepp, men också om handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som kan ingå i ett mönster av utsatthet. Detta kan vara verbala sexistiska kränkningar, isolering från familj, vänner och omgivning, ekonomiskt utnyttjande eller emotionell utpressning. För att förebygga och upptäcka våld samt för att ge ett

heltäckande stöd till våldsutsatta vuxna och barn samt barn som upplevt våld, kan socialnämnden behöva ta hänsyn till och beakta kränkningar som inte är brott.

Nämndens ansvar att ge stöd och hjälp är helt oberoende av om det gjorts någon polisanmälan eller inte och socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag på ett mycket tidigt stadium till den som behöver det.¹⁸

17 Betänkande 2013/14:JuU30.

18 Socialstyrelsens Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.

(31)

18

Olika våldsformer hänger ofta ihop vilket kan innebära att våldsutövaren utövar flera av våldsformerna mot den som utsätts. Våldet kan också definieras utifrån en glidande skala, från lindrigt våld till allvarligt våld. Det fysiska våldet kan i sin lindrigaste form ta sig uttryck i ”skojbråk”, knuffar och slag på axeln. Det kan sedan övergå i att förövaren håller fast, gör illa och misshandlar sitt offer lindrigt. I sin allvarligaste form handlar det fysiska våldet om grov misshandel, tortyr och mord. På samma sätt går det att

kategorisera psykiskt våld, från lindrigt till allvarligt: att retas, ge taskiga kommentarer, trakassera och frysa ut, via systematiska kränkningar, mobbing och hot av olika slag, vidare över till allvarliga hot mot offret och dennes anhöriga, samt psykisk tortyr.

Sexuellt våld startar med blickar, bilder, kommentarer och objektifiering för att sedan glida över till oönskade kroppsberöringar, sexuella trakasserier och sexuellt ofredande.

I sin allvarligaste form handlar det om sexuella övergrepp, våldtäkter, incest, sexslavhandel och sexualmord.¹⁹

Våld i nära relation drabbar personer i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder,

sexualitet, etnicitet, religionstillhörighet och funktionsförmåga. Vissa grupper är särskilt utsatta/sårbara och det är viktigt att ta hänsyn till deras speciella utsatthet och behov.

Det kan exempelvis gälla utformandet av åtgärder och insatser, riktlinjer och information (se vidare avsnittet Särskilt utsatta grupper). Hur vi ser på definitionen av våld är viktig eftersom den spelar roll i vardagliga sammanhang och avgör hur vi förhåller oss till de våldsutsatta och påverkar deras möjligheter att välja hur de ska hantera övergreppen.

Definitionen påverkar också hur vi förhåller oss till våldsutövaren och vad vi betraktar som våld. Det påverkar därmed också när vi anser att vi behöver ingripa för att förhindra att våld uppkommer och för att stoppa våld. Definitionen är även viktig i relation till forskning och statistik.²⁰

Våldets normaliseringsprocess

Alla former av våld, såväl fysiska, psykiska som sexuella våldshandlingar, påverkar varandra och därför måste våld ses som en kedja eller process. Då mäns våld mot kvinnor är det mest förekommande används här begreppet normaliseringsprocess som

19 SOU 2014:6 Män och jämställdhet & Eskilstuna – En FriStad för kvinnor. Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015-2017.

20 Sveriges kommuner och landsting, 2006 - En kunskapsöversikt. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

(32)

19

ett sätt att förklara våld mot kvinnor i nära relation. Processen bör ses utifrån ett

normalitetsperspektiv snarare än utifrån ett avvikande perspektiv.

Normaliseringsprocessen hänger samman med föreställningar om kön, makt och sexualitet. Våldet i normaliseringsprocessen kan efterhand upplevas, av så väl kvinnan som av mannen, som något normalt som kan kopplas samman med normala inrotade normer för kön. För mannen innebär normaliseringsprocessen att han ”blir man” genom att med olika metoder markera att han är överordnad kvinnan. För kvinnan innebär normaliseringsprocessen att hennes livsutrymme krymper och att hennes förmåga till tolkning av det som händer minskar och kanske helt försvinner. Mannens bild av kvinnligheten blir hennes bild av henne själv. Våldet ses då av kvinnan som en nödvändighet från hans sida eftersom hon inte motsvarar hans tolkningsföreträde för hur hon som kvinna bör vara och därför förtjänar behandlingen hon utsätts för. Det är en kombination av kontroll, isolering, växlingar mellan brutalitet och värme och fysiska våldshandlingar och alla dessa strategier måste ses som en enhetlig process för att vi ska förstå våldsdynamiken.

Mannens våld mot kvinnan växer fram gradvis tills det blir en del av vardagen. Det fysiska våldet exploderar inte plötsligt en dag utan våldet utvecklas stegvis i en långsam process. Våld i hemmet är vanligast i samband med helger och andra ledigheter. Men eftersom utvecklingen sker gradvis är det svårt för kvinnan att upptäcka de små

förskjutningarna och hon reagerar oftast först på starkt fysiskt våld. Då har våldet oftast trappats upp en längre tid. Till en början kan vissa av mannens krav verka bottna i hänsyn och omsorg, när han exempelvis vill veta var hon tillbringar sin tid och med vem.

Men han vill ofta ha en detaljerad redogörelse och markerar tydligt sitt ogillande av vissa kontakter med vänner, arbetskamrater och släktingar, i synnerhet manliga. När han vill isolera kvinnan från andra hänvisar han ofta till att de inte duger för kvinnan, eller att han själv inte står ut med dem. Efter hand glesnar kontakten och upphör kanske helt.

Nästa fas innehåller systematisk nedvärdering av kvinnan, ständigt upprepande av verbala kränkningar, skämt med elaka undertoner och påpekanden om hur korkad hon är. I nästa fas trappas det psykiska våldet upp. Hot, lynnighet och oberäkneligt beteende hos mannen. Inget fysiskt våld mot kvinnan förekommer ännu, men det kan hända att han kastar saker eller riktar slag mot kvinnan. Hot kan i många fall vara mer

ångestväckande än öppet våld, eftersom den som utsätts för hotet inte vet vad som faktiskt kan inträffa eller när det inträffar.