Kapacitetsbrist i Stockholm

Resultatet från intervjustudien och datainsamlingen över effektbehoven i Stockholmsregionen bekräftar tidigare genomförda studier där kartläggningar över kapacitetssituationen i Stockholm har utförts av Sahlén et al. (2020), Blomqvist et al. (2020) samt Länsstyrelsen Stockholm (2020). Situationen med kapacitetsbrist är ett komplext område och det är svårt att svara på när det riskerar att uppstå på grund av att det innefattar många olika parametrar. Studiens teoretiska referensram och litteraturstudie visar att situationen är och har varit kritisk under den senaste tiden gällande att kunna tillgodose ökande effektbehov i storstäder som Stockholm. Samtidigt menar flera studier att det även bör fokuseras på andra kortsiktiga lösningar parallellt med det arbete som pågår i stamnätet, för att kunna avhjälpa den situation som är i Stockholm idag, vilket även respondenterna nämnde under intervjuerna. Gällande detta nämner Termens et al. (2017) i sin studie att fastighetsägare inte bara ska fokusera på att minska sin energianvändning utan även sina effektuttag, där lösningar som laststyrning och energilagring nämns som alternativ till att avhjälpa effektproblematiken. Även Alvehag et al. (2016) menar att efterfrågeflexibilitet är ett område som växt sig starkare där kundernas beteenden kan förändras genom att elanvändningen förflyttas till tider på dygnet där belastningen på nätet är lägre, samtidigt som det även möjliggör en mer flexibel elanvändning för kunderna. Intervjuresultatet överensstämmer med detta där flertalet respondenter nämnde efterfrågeflexibilitet och exempelvis flexibilitetsmarknader som en potentiell lösning. Utifrån intervjuresultat och datainsamling är risken för att det kan uppstå kapacitetsbrist i elnätet som störst under vinterhalvåret, speciellt under kalla dagar. Det resultatet är även i enlighet med vad som konstaterats i studien genomförd av Energikontoret Storsthlm (Blomqvist, et al., 2020). Intervjurespondenterna förklarade att utomhustemperaturen ska vara omkring -5 ℃ eller lägre för att det ska vara problematiskt samtidigt som det även beror på andra faktorer än just temperatur, som exempelvis långvarig kyla, laster i nätet, kundernas behov samt vilket område nätet är placerat i. Under intervjuerna nämndes bland annat att ett område som i hög grad utgörs av eluppvärmning har väldigt annorlunda behov och är mer temperaturberoende än ett område som till stor del värms upp med fjärrvärme, vilket även detta överensstämmer med tidigare studier. Att situationen med kapacitetsbrist och framför allt när det uppstår beror på flertalet faktorer gör att det är svårt att ge ett konkret svar på när det riskerar att uppstå kapacitetsbrist i elnäten. Det går inte heller att säga att kapacitetsbrist enbart uppstår när temperaturen på dagtid är -5 ℃ eller lägre utan det kan till

73

exempel vara 0 ℃ i Stockholm Norra och ändå vara en akut situation där effektbehoven inte kan mötas vissa tider på dygnet. Däremot var flera respondenter eniga om att det handlar om intervallet -5 ℃ och -7 ℃. Genom temperaturberäkningen kunde ett hum fås om hur många timmar på ett år det är som störst risk för kapacitetsbrist, där temperaturerna från de tio senaste vintrarna i Stockholm användes. Resultatet visar att det rör sig om ungefär två veckor på ett år som utetemperaturerna på dagtid är så låga. Två veckor är inte särskilt mycket på ett helt år, men det ger ändå ett svar på hur ofta det kan uppstå problem. Skulle dessutom inga åtgärder införas skulle det ändå kunna uppstå allvarliga problem under dessa två veckor, samtidigt som beräkningen troligtvis skulle ge ett annorlunda resultat om det istället varit flera riktigt kalla vintrar i Stockholm de senaste åren. Kalla vintrar är ytterligare en aspekt som har en stor påverkan på risken och som måste tas i beaktning, vilket både tidigare studier och resultatet påvisade. Effektbehoven skiljer sig beroende på om det är en varm vinter eller en tioårsvinter. Respondenterna påpekade att tioårsvintrar uppstår väldigt sällan i Stockholm idag och att det saknas förståelse för hur det prognostiserade effekt- behoven kommer att se ut under extra kalla vintrar i både länet och hela landet. Det kan därför vara av intresse för framtida studier att utreda vilken påverkan tioårsvintrar har på elnätet i storstäder. Utifrån respondenternas svar är kapacitetssituationen därmed som mest kritisk under kalla vinterdagar då effektbehovet är som störst och det är således inte ett problem under sommarhalvåret. Det är främst under kalla vardagar som dessa tillfällen uppstår, men enligt litteraturstudien har det uppstått tillfällen med höga effekttoppar även under helgdagar.

Utifrån datainsamlingen från elnätsbolag och fallstudieföretag finns vissa tidpunkter under dygnet där effektbehoven är som störst och tydliga effekttoppar kan urskiljas. Dessa tider ger ett ungefärligt svar på när effekttopparna på nätet är som störst, men även hur dessa toppar förändras beroende på väderförhållanden och andra faktorer nämnda ovan. Däremot kan det vara möjligt att underlätta situationen med kapacitetsbrist genom att exempelvis studera mer ingående vilka tidpunkter på dygnet som det är extra kritiskt med höga effekttoppar på nätet samt i fastigheter, där laststyrning som nämnts i flera tidigare studier är en lämplig metod att tillämpa för att förflytta höga effektuttag i tiden. Skulle detta införas på ett större fastighetsbestånd där även någon form av samarbete mellan flera fastighetsägare införs skulle det troligtvis kunna underlätta situationen med kapacitetsbrist både på kort och lång sikt. I litteraturen nämns det att fastighetsägare har fått ett ökat intresse och vill få bättre koll på sina effektuttag. Det är därför av intresse för framtida studier att undersöka hur fastighetsägare som har installerade värmepumpar kan samverka vid drift av sina fastigheter och vidare utreda vilka möjligheter samt lösningar det finns inom fastighetsbranschen att avhjälpa den effektproblematik som har uppstått i storstäder. I framtida studier skulle det även kunna utredas mer kring vilken påverkan elektrifiering och digitalisering kan komma att medföra på

74

det redan hårt belastade elnätet i Stockholmsregionen. Flertalet studier påvisar en ökad elanvändning inom de närmsta åren och det blir allt viktigare med en trygg elförsörjning och leveranssäkerhet för att behoven ska kunna mötas, samtidigt som befolkningen fortsätter att växa. Dessutom är det svårt för elbolagen att utföra prognoser över hur deras kunders effektbehov kommer påverkas om en riktigt kall tioårsvinter skulle inträffa. Ovanstående nämnda faktorer, i kombination med de långa ledtiderna vad gäller elnätets utbyggnad, gör att problematiken med brist på kapacitet kommer att kvarstå och att det bör fokuseras på att hitta och använda effektiva metoder och tekniker för att minska höga effektuttag.

Data som hämtats över Nöten 3 från år 2019 och 2020 används främst i valideringssyfte, men även för att urskilja vilka tider på dygnet effektbehoven är som högst för byggnaden, vilket sedan jämförs med effekttopparna på elnätet i Stockholm Norra för att se om dessa tider överensstämmer med varandra. Denna datainsamling kunde sedan ligga till grund för de olika simuleringsfallen. Insamlade data över Nöten 3 för år 2019 och 2020 påvisar en stor skillnad på effektuttag mellan de två åren. Det kan exempelvis tydligt urskiljas en minskad användning av hyresgästel under år 2020 jämfört med år 2019, vilket beror på att det inte är lika många på plats på kontoren då det uppmanades att arbeta hemifrån. Däremot urskiljs en tydlig ökning av fastighetselen i Nöten 3 under år 2020, men där bedöms inte pandemin vara den bakomliggande orsaken utan antas främst bero på att värmesystemet byttes, från att förse byggnaden med fjärrvärme till att det installerats bergvärmepumpar i fastigheten. Detta byte medför en tydlig förändring på fastighetselen då det blir en minskad fjärrvärmeanvändning och en ökad elanvändning istället. En intressant aspekt kopplat till detta och som skulle vara av intresse för framtida studier att undersöka är hur den framtida användningen av kontor kommer att utvecklas och vad som kommer efterfrågas av kunderna framöver. Kommer det inte vara lika många på plats på kontoren i framtiden eller kommer det återgå till det normala när pandemin är över? Kommer det efterfrågas mer kontorsytor med mindre yta och en mer flexibel användning av kontoren? Det i sin tur kan komma att ha en inverkan på hur kontorsfastigheterna ska drivas på ett smart och effektivt sätt samt på hur höga eleffektuttag fastigheterna kommer att ha.