Värmeeffektbehov och elanvändning Nöten 3 (Hus A och Hus B)

Nedan redovisas grafer över fallstudiebyggnadens värmeeffektbehov under år 2019 och 2020, där data är hämtad från Vasakronans energibolag Norrenergi. En viss mängd data som samlats in över Nöten 3 är inhämtad från Vitec och har främst använts för att urskilja tidpunkter på dygnet då effektbehovet är som störst för byggnaden, vilket sedan kunde användas för att fastställa simuleringsfallen. Data samlades även in för att se om den överensstämde med intervjusvaren gällande när på dygnet effekttoppar framträder. Figur 16 och Figur 17 visar värmeeffektbehovet för Nöten 3 år 2019 respektive år 2020, där varje stapel motsvarar medeleffekten varje timme under året.

Medelutomhustemperatur under -5 ℃ år 2011-2020

Summa dagar 139

Dagar/år 14

52

Figur 17. Värmeeffektbehov för fallstudiebyggnaden Nöten 3 under år 2020. Den vänstra y-axeln visar effekten och den högra y-axeln visar utomhustemperaturen. All data är baserad på timmedelvärden för hela året. De data

som figuren är baserad på är hämtad från Vasakronans energibolag Norrenergi.

Figur 16. Värmeeffektbehov för fallstudiebyggnaden Nöten 3 under år 2019. Den vänstra y-axeln visar effekten och den högra y-axeln visar utomhustemperaturen. All data är baserad på timmedelvärden för hela året. De data som figuren är

baserad på är hämtad från Vasakronans energibolag Norrenergi.

Utifrån de två figurerna är värmeeffektbehovet som störst under vintermånaderna och som lägst under sommarmånaderna. Värmeeffektbehovet under år 2019 är högst i januari vilket kan förklaras med att januari var kallare än övriga månader under det året. Det går även att se i båda figurerna hur effekten ökar med en minskad utomhustemperatur där de högsta effekttopparna inträffar när utomhustemperaturen är som lägst.

53

Det bör även tilläggas att Nöten 3 under år 2019 värmdes upp enbart genom fjärrvärme, då värmepumpsystemet togs i drift först i mitten av december år 2020. På grund av detta byte av värmesystem valdes data från både år 2019 och 2020 för att urskilja vilka skillnader det gav på fjärrvärmebehovet för byggnaden. I Figur 17 kan det urskiljas en tydlig skillnad i köpt fjärrvärme mellan november och december månad, då det övergick från att köpa fjärrvärme till att istället köpa el till Nöten 3:s värmepumpar. I stort ser effektbehovet för 2019 och 2020 liknande ut med höga toppar under de kalla månaderna samt ett lägre effektbehov under sommarmånaderna. Effekt- behovet är däremot lägre under år 2020 jämfört med år 2019 vilket beror på en varmare vinter år 2020. Nöten 3 är en kontorsbyggnad och eftersom pandemin utgjorde större delen av år 2020 har det medfört att arbete hemifrån har ökat i stor utsträckning. Det borde ha inneburit ett högre värmeeffektbehov under år 2020 på grund av lägre internlaster, men detta har inte utretts vidare i studien.

Figur 18 och Figur 19 nedan visar det värmeeffektbehov som uppmättes för Nöten 3 under det dygn med lägst medeltemperatur år 2019 respektive år 2020, även denna data är hämtad från Norrenergi. Under detta dygn år 2019 uppmättes en utomhustemperatur på ungefär -5 ℃ under dagtid medan det var något varmare år 2020. Utifrån Figur 18 kan en effekttopp urskiljas mellan klockan 6 och 10 på morgonen och det är även vid dessa tidpunkter utomhustemperaturen varit som lägst. Därefter är värmeeffektbehovet för Nöten 3 relativt jämnt, men högt, fram till klockan 16 på eftermiddagen. Det är troligtvis kring denna tid på dagen som personer börjar att avsluta sin arbetsdag och lämna kontoret, varför behovet sedan minskar från klockan 17 till 22. Värmeeffektbehovet i Figur 19, som visar år 2020, följer till stor del samma mönster som för 2019. Effektbehovet var totalt sett lägre år 2020 samt att det specifika dygnets medeltemperatur var högre jämfört med den kallaste dagen 2019, vilket även det bidrar till att effektbehovet inte blir lika högt 2020 som 2019. Båda figurerna skulle kunna jämföras med Figur 11 eftersom det är en kontorsbyggnad som således bör följa ett någorlunda liknande mönster som lastkurvan för Stockholm City. Där bör det tilläggas att det är mycket annan affärsverksamhet som bedrivs i det området, så som butiker och restauranger.

54

Figur 19. Värmeeffektbehov för fastigheten Nöten 3 den 4 februari 2020. Den vänstra y-axeln visar effektbehovet och den högra visar uppmätt utomhustemperatur. X-axeln visar vid vilken tidpunkt på dygnet som värdena har uppmätts.

Den data som figuren är baserad på är hämtad från Vasakronans energibolag Norrenergi.

Figur 18. Värmeeffektbehov för fastigheten Nöten 3 den 21 januari 2019. Den vänstra y-axeln visar effektbehovet och den högra visar uppmätt utomhustemperatur. X-axeln visar vid vilken tidpunkt på dygnet som värdena har uppmätts. Den data

55

Figur 20. Fastighetsel Nöten 3 år 2019 och 2020. I december 2020 installerades bergvärmepumpar vars elanvändning ingår i fastighetselen. Data som figuren är baserad på är hämtad från Vasakronans system för

energiuppföljning, Vitec.

Nedan redovisas data över elanvändningen i Nöten 3 som främst användes i valideringsskedet för energisimuleringarna. Elanvändningen är uppdelad på fastighetsel och hyresgästel och en tydlig förändring hos de olika delarna kan urskiljas mellan år 2019 och 2020. Dels har det som tidigare nämnts installerats värmepumpar i byggnaden i slutet på år 2020 vilket haft en stor påverkan på byggnadens elanvändning. Dels har även pågående pandemi som startade under år 2020 troligtvis spelat en roll i hur stor mängd el som har använts i fastigheten. Figur 20 och Figur 21 visar elanvändningen uppdelad på fastighetsel respektive hyresgästel under år 2019 jämfört med år 2020 i fastigheten Nöten 3.

På grund av bytet av värmesystem i Nöten 3 är det svårt att jämföra de två åren, men det kan tydligt urskiljas en markant ökning av fastighetselen i december 2020 jämfört med föregående år, vilket beror på att värmepumparna installerades denna tidpunkt och har alltså bidragit till en kraftigt ökad användning av fastighetsel. Detta syns även i Figur 17 ovan då effektbehovet genom inköpt fjärrvärme minskade kraftigt i december vilket beror på att fastigheten inte använder fjärrvärme som baslast längre utan istället använder el till att driva värmepumparna.

56

Figur 21. Hyresgästel Nöten 3 år 2019 och 2020. Data över hyresgästelen som figuren är baserad på är hämtad från Vasakronans system för energiuppföljning, Vitec.

Vad gäller hyresgästelen visar Figur 21 att elanvändningen i fastigheten har minskat efter mars år 2020, vilket är ungefär vid samma tidpunkt som pandemin bröt ut i Sverige. Att en pandemi utbröt i hela världen var något som skedde väldigt abrupt och som ingen var beredd på och det har lett till stora förändringar, inte minst i kontorsfastigheter. Bland annat har pandemin medfört att många slutade arbeta på kontoren och istället arbetade hemifrån, vilket gav avtryck på fastighetens hyresgästel då det troligtvis inte varit lika många personer på plats och arbetat under år 2020 som det brukar vara ett normalår som exempelvis år 2019. En ökning av hyresgästelen kan urskiljas från juni 2019 och den högre elanvändningen bibehölls året ut och en bit in på år 2020 tills den sjönk igen i mars.