Som vi tidigare sett formas individen av det liv vi lever och kapital överförs från viktiga andra. Individens resurser i våra respondenters fall ser vi till stor del överförts från föräldrarnas utbildningsnivå. Vilket i sin tur utvecklas till barnens informationskapital som medverkar till att barnen får större kunskap om sina möjligheter i yrkeslivet (Broady 1998, 8). Kapital har även överförts i form av viktiga andras intressen så som syskon i Kims fall där broderns intresse har medverkat till att Kim har fått fler möjligheter. Kopplingar finns mellan barnens informationskapital och föräldrarnas utbildningsnivå, då minst en av föräldrarna har eftergymnasial utbildning innehar barnet ett större informationskapital. Detta visar sig då det finns en större medvetenhet om föräldrarnas utbildningsbakgrund, sysselsättning och omvärldskunskap hos dessa respondenter. Detta syns tydligt i Andreas och Kims fall där föräldrar har längre eftergymnasial utbildning. Det är också de respondenter som visar på större omvärldskunskap och medvetenhet om sina yrkestankar exempelvis när de berättar om sina egna initiativ, med hjälp av internet, till att öka sitt informationskapital.
Det går inte att koppla respondenternas svar till något annat än pragmatiskt rationella karriärval där individer baserar sina val på råd från andra, personlig erfarenhet och partiell information (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Vilket även här visar hur barnen påverkas av det sociala fältet. Barnen ser sina intressen som möjliga yrkesvägar. Andrea bakar med sin mamma vilket är en god upplevelse, nu är det något hen tycker är väldigt roligt och något hen vill fortsätta göra.
Handlingshorisonten och det spel som pågår på fälten ger yngre barn ett underläge på grund av mindre kapitalinnehav (Bourdieu 1986). De tillgodoser sig till största del det överförda kapitalet från föräldrar och närstående men också till viss del den information de skapat i sina intressen. Adans och Robins tankar om yrkesvägar har en tydlig koppling till föräldrarnas yrke och intresse. Adan vill arbeta med datorer och berättar att hen redan i tidig ålder haft en egen dator som hen har fått av sin pappa. Spelintresset och kopplingen till spelutveckling som yrke har här gjorts utifrån det egna intresset. Robin har själv klart för sig att djurintresset kommer ifrån mammans intresse för djur.
Individen utvecklas och förändras genom samspel med personer som är av betydelsefulla för individen samt utifrån den miljö där individen verkar (Hodkinson & Sparks 1997, 33).
Handlingshorisonten förändras med ny information då även perspektiv vidgas. Enligt barnen har de redan föreställningar men det tar inte och ges inte möjlighet som kan krävas för vidgat perspektiv för att bredda möjligheterna. På frågan om barnen pratar yrken i skolan, gav barnen svar som tyder på att informationen är knapphändig och att de vänder sig till föräldrarna vid frågor. De svar barnen då får kan ses som direkt överföring istället för möjlighetsgivande, vilka påverkar den handlingshorisont som är synligt för individen utifrån den kunskap hen besitter samt den miljö hen befinner sig i och vilka val som ses möjliga. Detta visar sig i respondenternas svar där bland annat Robin berättar att mamman är den som introducerat veterinäryrket och Kim berättar att intresset för kockyrket är till en följd av broderns stora intresse.
6.5 Sammanfattning
Enligt Gottfredsons teori befinner sig våra respondenter åldersmässigt i steg 2 där begränsningar görs utifrån social klass och självbild. Yrken har börjat kopplas till kön men främst till verktyg och uniformer, det som för ögat är synligt. Det som tydligt visat sig i vår undersökning är att självbilden hos samtliga respondenter är det som påverkar tankarna. Social klass och kön blir inte tydligt men yrkeskunskaperna visar sig i arbetsuppgifter som är synliga vid möte med yrkesverksam. Trots barnens gemensamma ålder befinner de sig på olika nivåer i Gottfredsons begränsningsprocess, vissa har kommit längre fram och habitus är det som påverkar denna utveckling. Det barnen har med sig hemifrån och den påverkan närstående har formar individen till den grad att självbilden avgörs och kommer att ha stor betydelse. Att barnen utifrån det gör begränsningar och kompromisser tyder till viss del på brister i yrkeskunskaperna, det är ett resultat av bilden av sig själv och de små kunskaper de har. Vi kan inte se att perspektivvidgning ges utan det som redan finns i individens liv är i de flesta fall det som reproduceras. Det finns undantag där barn av eget intresse skapar sig ett större informationskapital genom att själv ta till sig ny information via dator och tv.
Kapital överförs främst från föräldrar men även från andra viktiga personer som till exempel en bror. Även dessa personer sitter på olika mängd kapital som barnen har med sig. I de fall då föräldrarnas utbildningsnivå är högre gynnas barnen i form av informationskapital vilket visar sig i större kunskap vad gäller utbildning, yrken och yrkeskunskaper.
7 Diskussion
Syftet med vår undersökning har varit att studera och analysera hur barn i 8-års ålder tänker kring yrke utifrån deras sociala bakgrund. Undersökningen har haft sin utgångspunkt i processen fram till barnens möjligheter och tankar om yrken som valts och valts bort. Dessa tankar har sedan analyseras med hjälp av barnens bakgrund tillsammans med teori. Nedan diskuteras resultat, analys, metod, teori med en återkoppling till tidigare forskning och problemformulering. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning.
Inledningsvis i detta arbete beskrevs åldersgruppen, unga barn, som marginaliserad i tidigare forskning samtidigt som Palladino tog upp att den forskning som görs framöver bör se över sambanden mellan familj, arbete och samhälle när det gäller barns karriärtankar. Palladino poängterar att det är viktigt att se över hemmets betydelse för barnets karriärtankar (Palladino 2008, 7-20). Vi kan nu se vikten av detta då barnen redan i 8-års ålder börjat skapa sig en egen bild av sina möjligheter men de får inte något större utrymme för att se mer. Bilden är föränderlig och därför blir perspektivvidgning redan här ett behov. Det handlar om barnens handlingshorisont som byggs upp av de erfarenheter och resurser de har och får. Skolan är en viktig del av utvecklingen för att barnen ska se mer och det ska enligt skollagen (2015) finnas studie- och yrkesvägledarkompetens att tillgå för barn i våra respondenters ålder. För att ge barnen bästa möjliga förutsättningar vill vi lyfta upp att en fysisk vägledare som arbetar aktivt med detta från start är aktuellt.
En röd tråd av vägledning från tidig ålder gynnar både skola och samhälle som måste ge barnen den information de behöver för att alla ska ges möjlighet till att se vad samhället har att erbjuda. Om inte detta informationskapital ges från ett bredare perspektiv ser vi att det är föräldrarna som överför detta till barnen. Vår studie visar på att barnen talar om yrken som ligger inom deras sociala nät och får inget utbyte från skolan. Det blir tydligt på vilket sätt familjen reproduceras i generationer och skolan blir istället en spegel av detta. För att bryta snedrekryteringen behöver barnen se ett större perspektiv. Ju tidigare de får det desto mer naturligt blir det i äldre ålder och en känsla av sammanhang och motivation har med större sannolikhet byggts upp.
I våra intervjuer nämner barnen att man ska välja att arbeta med något som man är bra på och att det är viktigt att välja ett jobb som man gillar och tycker är roligt. Intresset kan då ses som en motivator till yrkesval (Trice, Hughes, Odom, Woods och McClellan, 1995). Intresset är av vikt i våra respondenters svar men varifrån kommer intresset? Vi ser att barn är lättpåverkade av sin omgivning och riskerar att skapa sin självbild utifrån den snarare än sig själva. Detta styrker behovet av att få tala om sig själv med någon utomstående. Att kartlägga och ringa in sina intressen är något studie- och yrkesvägledarprofessionen är expert på. En implementering av vägledningen i tidigare ålder ställer högre krav på skolan men gynnar på lång sikt både individen, skolan och samhället.
Respondenternas svar visar på likheter mellan sina olika yrkestankar. De omtalade yrkena ligger mycket nära varandra i yrkeskategori och arbetsuppgifter vilket tyder på en kunskapslucka vad gäller yrkeskunskaper. En lucka som med lite medel kan täppas till och ge eleverna ett större kapital att nyttja. Vi ser att intresset för större informationskapital finns hos vissa av våra respondenter där de på eget intresse tar hjälp av tv och internet för mer kunskap. Det kan finnas ett flertal förklaringar till att vissa barn känner den motivationen men vi tror ändå att det har att göra med självbilden och vem personen är. Vad vi kan utläsa i vår undersökning har det med största sannolikhet med föräldrarnas inställning att göra. Trots att dessa barn visar ett genuint intresse vänder sig ändå majoriteten till föräldrarna när de vill veta mer om yrken och framtid.
I Jobérs bok skriver Oskarsson (2015, 10) att det inte handlar om vad individen vill bli utan mer om vem de är och vem de vill bli. Vilket även Gottfredson lägger tyngdpunkt på när hen nämner att individens självbild är det som påverkar barnets yrkesdrömmar. Idag väljer barn som tidigast språkval i åk 6 och är ett val bland många därefter. Även om detta val inte kommer att vara avgörande kan det ändå ha stor betydelse för framtiden. Vad är det då som säger att de inte här behöver ha utvecklats en förståelse för sin självbild?
Barnen behöver ges möjlighet att se mer av sig själva och sina möjligheter men även få uttrycka och skapa förståelse för vad de väljer bort. Enligt Gottfredson begränsar sig barnen utifrån deras kognitiva utveckling där de väljer bort yrken i tidig ålder som inte stämmer överens med deras sociala klass och självbild. Våra svar visar på att närstående har stor inverkan på vad barnen ser som möjligt och inte.
Är det egentligen den kognitiva utvecklingen som skapar möjligheterna eller tvingar samhället till att vuxnas tankar reproduceras till barnen? Hade Kim strävat mot att bli brandman om inte hen påverkats av sin förälders syn på yrket?
Gottfredson menar också att barn i detta åldersspann väljer bort yrken som de inte anser är förenat med dennes kön. Detta är ingenting vi kan se i våra svar. Barnen svarande inte med att yrken valdes bort på grund av att de ansågs som ett ”flickjobb” eller ”pojkjobb”. Har samhällets diskussion om jämställdhet gett resultat på respondenternas generation? Är det för dem mer accepterat att gå över gränserna? Om så är fallet finns det en antydan till ett mer effektivt samhälle och ett argument för att ju tidigare en process startar desto större effekt får den.
7.1 Metod- och teoridiskussion
Under arbetets gång har vi funderat över vårt tillvägagångssätt för att få bästa möjliga resultat. Vårt kvalitativa metodval har med hjälp av följdfrågor gett oss den djupare insikten i ämnet vi ville uppnå och samtidigt ökat validiteten. Vi har tagit stor hänsyn till barnens ålder och upplevt att behovet av följdfrågor är större vid intervjuer med barn. Detta kan även vara en följd av att vi innan intervjuerna saknade relation till varandra.
Eftersom all kommunikation inte sker verbalt, var vi noga med att se över det som barnet försökte förmedla även med kroppsspråk och tonläge. För att se om vi uppfattat budskapet rätt gjordes hela tiden en avstämning. I de fall då vi misslyckades blev vi rättade av respondenten vilket medverkade till att missförstånd motverkades. Att arbeta med så unga barn som vi tillika saknade relation till, var en utmaning. Det gäller att ha stor förståelse för hur olika individer är och att mer kan krävas av intervjupersonen hos vissa barn. Barnets ålder kan också haft stor betydelse för ämnet men enligt tidigare forskning, gjord av Phipps kan barn redan i åldrarna 5-7 år prata om och kring sina karriärtankar (Phipps 1995, 19). Vi förlitade oss på att kunskapen fanns och att det var upp till oss att arbeta för att främja detta hos barnet. Vi arbetade därför mycket med att skapa en trivsam och bra miljö för barnet och på så sätt skapa trygghetskänsla vilket vi hoppades på skulle medverka till att barnet inte hämmades vid intervjutillfället. Vi upplevde att detta för oss fick sin fulla effekt.
En äldre åldersgrupp kunde troligtvis, på grund av deras medvetenhet, gett oss ännu mer perspektiv på svaren. Men då skulle vi inte fått den nya forskning som vi nu uppnått.
Vi har valt att utgå ifrån barnets perspektiv då det är deras tankar vi intresserade oss för. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av Gottfredsons teori ”The Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation” samt Hodkinson och Sparkes sociologiska teori som belyser vikten av handlingshorisont samt med hjälp av Bourdieu och Careership hur yttre påverkan formar våra tankar och handlingar.
Under studiens gång har vi haft fler teorier i åtanke men valde att använda oss av ovan nämnda teorier då vi fann de mycket användbara för vårt syfte och våra frågeställningar. Teorierna ser över individens utveckling, vad det är som gör att vissa saker är tydligare för barnen än andra samt hur denna tankeprocess ser ut.
I urvalsprocessen valdes barn till föräldrar med olika utbildningsbakgrunder ut, mycket för att vi ville medverka till en realistisk samhällsbild i undersökningen. Vi la ner mycket tid och planering för att detta skulle ske och upplever nu i efterhand att detta gav utdelning.
7.2 Förslag på fortsatt forskning
För att tydliggöra sambanden mellan barns och föräldrars tankar hade det varit intressant att även ta med deras perspektiv i undersökningen samt se över om det finns geografiska skillnader som påverkar barns framtidstankar.
Det skulle också vara intressant att genomföra en studie som stäcker sig över en längre tid just för att se hur ett barns syn på yrken och sedda möjligheter utvecklas och förändras genom åren. En undersökning ur skolpersonalens perspektiv skulle också vara intressant. För att se över är hur de på ett enkelt men effektivt sett kan arbeta för att vidga unga barns synsätt mer.
Referenslista
Bourdieu, Pierre. 1986. The Forms of Capital. I Richardson, John G. (red.). Handbook of theory and research for the sociology of education. Westport, Conn.: Greenwood Press
Broady, Donald. 1998. Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg (2., korr. utg.ed.). Uppsala: ILU, Uppsala Universitet. Tillgänglig på̊ internet:
www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf(Hämtad 2016-05-16).
Gottfredson, Linda. 1981. Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational aspirations. Journal of Counseling Psychology Monograph 28 (6): 545- 579
Gottfredson, Linda S. 2002. Gottfredson´s Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation. I Brown, Duane and Associates (red). Career Choice and Development. 4. uppl. San Francisco, CA: Jossey-Bass, 85-148
Hodkinson, P och Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18 (1): 29-44
Jobér, Anna. 2015. Social klass i skolan - Det kompensatoriska uppdraget. Dimograf (Stockholm: Natur och Kultur)
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkel: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.
Palladino Schultheiss, Donna E. 2008. Current Status and Future Agenda for the Theory, Research, and Practice of Childhood Career Development. The Career Development Quarterly. 57 (1): 7-24
Phipps, Barbara J. 1995. Career dreams of preadolescent students. Journal of Career Development. 22 (1): 19-32
Skolverket. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Tillgänglig på internet
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3143
Skolverket. 2015. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig på internet http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
SOU 2008:8. Långtidsutredningen. Välj fritt och välj rätt: Drivkraften för rationella utbildningsval.
Trice, Ashton D. Hughes, M Amanda. Odom, Catherine. Woods, Kimberley and McClellen, Nancy C. 1995. The origins of children´s career aspirations: IV. Testing hypoteses from four theories. The Career Development Quarterly. 43 (4): 307-322
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2016- 03-11)
Wellros, Seija. 1998. Språk, Kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Therese och Malin och vi går sista året på Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Högskolan. Vi ska nu börja skriva vårt examensarbete och söker därför barn som kan tänka sig att medverka i vår undersökning.
Tanken med studien är att undersöka hur yngre barn tänker och drömmer om yrken för att sedan jämföra dessa med vårdnadshavarnas bakgrund (utbildning). Detta vill vi göra med hjälp av fysiska intervjuer som spelas in med ljud endast för vår användning. I studien kommer inga namn, skola eller kommun att nämnas.
Undrar ni över någonting, tveka in att höra av er. Vi hoppas att ni och ert barn vill medverka! Med Vänlig Hälsning
Therese Roos Thereseroos91@hotmail.com XXXX XXXXXX Malin Mälström malin.malstrom@gmail.com XXXX XXXXXX
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrund
Har dina föräldrar gått i skolan? Vet du vilken?
Vad arbetar dina föräldrar med? Vad gör de då?
Fritid
Vad tycker du är kul att göra efter skolan? Vad behöver man vara duktig på då? Vad lär du dig av det?
Vad kan man jobba med om man är duktig på det? Vad brukar du göra med din familj?
Skola
Är det viktigt att gå i skolan?
Vad gör ni i skolan? Vad lär man sig i skolan?
Tycker du att skolan är lätt eller svår? Hur kommer det sig? Vad är rolig i skolan? Hur kommer det sig?
Vad är mindre roligt i skolan? Hur kommer det sig? Pratar ni om yrken i skolan?
Vad är du bra på i skolan? Hur blev du bra på det?
Vad kan man jobba med om man är bra på det? Framtid
Vad vill du jobba med när du bli stor? Hur kom du fram till det? Vad måste man kunna då?
Vad gör man då?
Vet du någon som jobbar som det? Kan alla jobba som det?
Vad skulle du inte vilja jobba med? Hur kom du fram till det? Vad gör man då?
Hur blir man det?
Kan du jobba med allt du vill när du blir stor? Kan alla människor jobba med vad de vill? Vem bestämmer vad man ska bli? När bestämmer man det?
Hur får man ett jobb?
Hur kommer man på vad man vill jobba med? Vem frågar du när du vill veta något om jobb?