Hur öppnas dörrar?

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur öppnas dörrar?

How to open doors?

Malin Mälström

Therese Roos

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-01 Examinator: Hilma Holm Handledare: Lars Pålsson Syll

Fakulteten för lärande och samhälle

Sammanfattning

Enligt skollagen ska studie- och yrkesvägledning finnas att tillgå från åk 2 för att förbereda barnen till att göra väl underbyggda val i framtiden men det finns inget krav på en person med denna specifika kompetens. Tidigare forskning visar på att individers karriärval påverkas av familj och andra personer i närheten men forskning är i stor utsträckning gjord på unga vuxna. Vi har intresserat oss för barn i 8-års ålder som en marginaliserad grupp. Utifrån detta har syftet att undersöka hur barn i 8-års ålders framtidstankar ser ut kring yrke utifrån deras sociala bakgrund tagits fram. Följande frågeställning har formulerats: Vad ser unga som möjliga yrkesvägar? Hur formas deras tankar? För att finna svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där sju stycken barn i åtta års ålder har intervjuats. Till vår hjälp har vi använt oss av Gottfredsons teori ”The Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation”, Careership teorin samt utvalda begrepp av Bourdieu för att analysera det empiriska materialet. Teori och tidigare forskning menar att vi är en summa av det liv vi lever och påverkar det liv som ses som möjligt. Vårt resultat visade att barn väljer yrke efter intresse samt självbild. Om man frågar barnen om de kan se några hinder i sina karriärdrömmar svarar de flesta barnen nej men under våra intervjuer får vi en tydlig bild av att dessa tankar påverkas av individer i deras omgivning.

Förord

Detta ämne har legat oss båda varm om hjärtat så vi har genomfört denna process tillsammans. Under arbetets gång har vi påbörjat olika avsnitt samt fördjupat oss i varsin teori, Therese läste Bourdieu och Malin Gottfredson. Vi har därefter båda engagerat oss i samtliga avsnitt för att gå i mål tillsammans. Vi har med hjälp av våra olika egenskaper kompletterat varandra på ett bra och följsamt sätt.

Vi vill säga stor tack till alla barn som har ställt upp, utan era tankar hade vi inte sett de samband vi gjort och kunnat slutföra detta arbete. Vi vill även tacka vår handledare Lars Pålsson Syll för alla värdefulla kommentarer under denna process. Tack säger vi även till våra familjer som har hejat på oss.

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

1.2 Syfte och frågeställningar 8

2 Tidigare forskning 9

2.1 Aktuellt forskningsläge 9

2.2 Hur ser barns karriärdrömmar och yrkeskunskaper ut 9

2.3 Barns möjligheter 10

2.4 Snedrekrytering i samhället 12

2.5 Familjens betydelse för barnets karriärval 12

2.6 Sammanfattning 14

3 Teori 15

3.1 Linda Gottfredson 15

3.1.1 Begreppsförklaring 15

3.1.2 Begränsningsprocessens fyra steg 17

3.2 Pierre Bourdieu 18 3.2.1 Habitus 19 3.2.2 Handlingshorisont 19 3.3 Sammanfattning 20 4 Metod 22 4.1 Kvalitativ metod 22 4.2 Urval 23 4.3 Datainsamling 23

4.4 Validitet och reliabilitet 24

4.5 Analysmetod 25

4.6 Etiska ställningstaganden 25

5 Resultat 27

5.1 Barns tankar om föräldrarnas bakgrund 27

5.2 Familjemedlemmarnas inflytande 28

5.3 Barns tankar om framtida yrke 29

5.5 Yrkeskunskaper 30

5.6 Sammanfattning 31

6 Analys 32

6.1 Begränsningar 32

6.2 Vem är jag? 33

6.3 Yrken väljs samt väljs bort 34

6.4 Kapital från viktiga andra 35

6.5 Sammanfattning 36

7 Diskussion 38

7.1 Metod- och teoridiskussion 40

7.2 Förslag på fortsatt forskning 41 Referenslista

Bilaga 1 Bilaga 2

1. Inledning

Barn spenderar idag stor del av sin tid i skolan som tillsammans med hemmet formar barnen inför framtiden. Wellros (1998) beskriver skolan som en spegel av samhället där eleverna representerar sina hem. Denna spegling kan leda till ojämlikheter då vi från våra familjer har med oss olika mängd kunskap och resurser. Ojämlikheterna som kan uppstå kan på samhällsnivå leda till social snedrekrytering som gynnar de unga med bättre förutsättningar i bagaget (Jobér 2015). Det bagage vi har med oss, eller habitus som Bourdieu benämner det, har påverkan på de val och situationer vi ställs inför.

Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund (Skolverket 2015, 17).

Samhällets idag breda utbud och snabba förändringar vad gäller yrken och utbildningar kan komplicera elevernas omvärldskunskaper och möjlighet att se sina alternativ. I denna kaotiska värld är studie- och yrkesvägledningen viktig som ett stöd i den ständiga utvecklingen av individens karriärprocess (Skolverket 2013, 11).

Enligt Lgr 11 (Skolverket 2015, 17) ska grundskolan ge eleverna underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta ska ges utifrån kunskap om val och väljande samt det närliggande samhället. En studie- och yrkesvägledare eller personal med motsvarande arbetsuppgift ska bidra till stöd och vägledning i elevens utveckling vad gäller dessa insatser. Elever är i behov av att kunna se vad samhället har att erbjuda och ställa detta emot de egna preferenserna. Detta perspektivvidgande och utveckling av valkompetens bör ske i så tidig ålder som möjligt. För att eleverna ska få den förberedelse de behöver för att ta beslut om framtiden behövs en väl planerad och långsiktig studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013, 13-14).

Vi ser att åldersgruppen, yngre barn, som denna studie riktar sig mot marginaliserats när det gäller tidigare forskning kring karriärtankar. Tidigare forskning som gjorts på unga vuxna och vuxna visar på att föräldrar och andra betydelsefulla personer har stor inverkan på individen. Denna studie tittar på hur tankar om framtid ser ut hos barnen och vad det är som påverkar dessa tankar.

Studie- och yrkesvägledning ska förbereda eleverna inför valsituationer som gäller yrke och utbildning där eleverna ska ges möjlighet att sätta ord på sina intressen inför framtiden, ta del av ny information och pröva sina möjligheter (Skolverket 2013). Vi vill med denna studie lyfta upp ämnet social bakgrund, med det menar vi föräldrarnas utbildningsnivå, som en påverkansfaktor vad gäller val och väljande hos unga barn. Många studier visar på tydlig påverkan från familjen på unga vuxnas karriärresa, därför vill vi titta närmre på vad som händer i de tidigare åren och på hur tidigt individen gör kompromisser och begränsningar. Vi ser att i vår framtida profession kan denna studie förstärka förståelsen av att tidig vägledning är av vikt.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barn i 8-års ålder beskriver sina framtidstankar kring yrke, samt hur deras framtidstankar kan relateras till deras sociala bakgrund.

§ Vad ser barn i 8-års ålder som möjliga yrkesvägar?

2. Tidigare forskning

I detta kapitel behandlas forskning som berör barns karriär tankar samt vilken påverkan den sociala bakgrunden har på individen. Vi väljer här att se över hemmets betydelse men tar även hjälp av tidigare forskning gjord i skolan, då de strukturella mönster som är synliga i samhället även är synliga i klassrummet (Jobér 2015, 24).

2.1 Aktuellt forskningsläge

Enligt Palladino är det allmänt känt att inställningar till olika yrken och karriärer utvecklas under barndomen (Super 1957 refererad i Palladino 2008, 8), trotts detta görs väldigt få undersökningar kring barns karriärtankar. De undersökningar som gjorts är i huvudsak inriktade på vuxnas karriärtankar där samband mellan samhälle, jobb och familj studerats.

Palladino menar att mer forskning kring karriärtankar i större utsträckning bör göras på yngre individer och då med mer fokus på hemmets betydelse. Men också med olika etniciteter, socioekonomisk bakgrund kön och behov som utgångspunkter (Palladino 2008, 19-20).

2.2 Hur ser barns karriärdrömmar och yrkeskunskaper ut.

Enligt Phipps (1995, 19) visar all tidigare forskning på att barn i åldrarna 5-7 är mogna att prata om sina yrkesdrömmar.

Phipps (1995) själv har undersökt hur barns karriärdrömmar och yrkeskunskaper ser ut i 8-11 års ålder samt hur dessa varierar utifrån individens etnicitet, socioekonomiska status, kön och egenskaper, förmågor och prestationsnivå. Följande frågor har legat till grund för undersökningen: Vilka karriärdrömmar har barn mellan 8-11 år och hur skiljer de sig åt beroende på elevens demografiska egenskaper?

Hur förstår barn i denna åldersgrupp de krav som finns för att uppnå de karriärdrömmar som denne har samt hur varierar dessa beroende på barnets demografiska egenskaper?

Undersökningen utfördes i USA och 74 intervjuer genomfördes elever med olika etisk och ekonomisk bakgrund (Phipps 1995, 20-23).

Resultatet visade att barnen kunde beskriva sitt framtida drömyrke. Det Phipps kunde utläsa i resultatet var att många yrkesklassificeringar och yrkesnivåer var relaterade till genus. Pojkar valde mekaniska yrken medan flickorna valde yrken som kläddesigner, kock och kosmetolog. Yrken som advokat, veterinär, läkare och arkitekt var de yrken som eleverna upplevde som mest intressanta (Phipps 1995, 23-25). Socioekonomiska mönster kunde utläsas då barn med högre socioekonomisk bakgrund motiverades i större utsträckning av intresse. Det var även dess elever som visade på större kunskap vad gäller utbildning och yrken och yrkeskunskaper. Barn från lägre socioekonomisk bakgrund motiverades oftare av pengar och förebilder. Yrkesdrömmar kunde ha vuxit fram ur intresse för närståendes yrkesområden där eleverna fått ta del av arbetet tillsammans med den anhörige. Dessa elever visade på lägre kunskap om sambandet mellan utbildning och yrke. Det saknades mer specifik kunskap om krav för vidare utbildning kopplat till yrke (Phipps 1995, 26-31).

2.3 Barns möjligheter

År 2012 disputerade Anna Jobér i hur social klass och sociala processer kan förstås i svenska skolans NO-undervisning. Boken Social klass i skolan – Det kompensatoriska uppdraget (2015) togs fram i ämnet där författaren refererar till sitt tidigare arbete samt annan tidigare forskning.

Inledningsvis skriver Magnus Oskarsson i boken att i skolans värld pågår ett social spel där de resurser och möjligheter som barnet har med sig från hemmet blir det som styr handlingar och arbetssätt i skolan. Han säger: ”Tidigare forskning visar att i elevernas identitetsskapande handlar det inte om vad de vill bli utan vem de är och vem de vill bli” (Jobér 2015, 10). Vilket tenderar till att barnet väljer att arbeta tillsammans med andra barn de känner samhörighet och trygghet till. Barnet mister då möjligheten att få ta del av andra barns resurser och perspektiv.

I skolans värd är det synligt att dessa barn med mer resurser får större talutrymme än barn till resurssvaga föräldrar. Detta är något som Oskarsson menar sätter djupa spår i barnet och påverkar barnens tankar om sina egna möjligheter inför framtiden (Oskarsson refererat i Jobér 2015, 10-11).

Skolans mål är, oavsett barnets bakgrund, att vara en plats där alla barn ska ges lika möjlighet att få ta del av kunskap samt utvecklas som person. Samtidigt nämner Jobér att olika studier och rapporter som gjorts visar att samhälleliga skillnader skapas, upprätthålls och förstärks i skola (Jobér 2015, 12). Enligt Jobér (2015, 79) väljer barn att vistas på platser samt i grupper som denne känner sig komfortabel och trygg i. Vilket gör att barnet väljer att umgås med individer ur samma socioekonomiska bakgrund som denne själv. Val och handlingar görs med hänsyn till de resurser och möjligheter som individen kan se utifrån dennes horisont och perspektiv, där den makt och status individen redan har blir bekräftat och reproducerat. Frågan är den, existerar egentligen ett fritt val? (Jobér 2015, 79).

Jobér nämner även i sin bok att barns kunskaper värderas olika, vilket i sig är naturligt, problemet ligger i orsaken. Enligt Jobér kan detta ses ur två variabler: På grund av sin bakgrund har barn inte samma möjlighet att få och uppnå likvärdiga kunskaper samt att bedömningen av kunskapen värderas olika beroende av barnets bakgrund. För ett barn från ett resurssvagt hem kan detta vara avgörande för dennes möjligheter (Jobér 2015, 16).

Det föräldrarna gör tillsammans med sina barn har större betydelse för barnets framtid än deras socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå. Föräldrarnas ambition, uppmuntran samt värderingar kring barnets framtid formar barnet och dennes motivation (Jobér 2015). Det kan påverka barn till föräldrar med starka socioekonomiska resurser på så sätt att de har större förväntningar på sig.

Jobér (2015, 19) som studerat skolan menar att betygen, det konkreta bevis på

elevens kunskap, är väsentligt för om ett barn ska kunna studera vidare och om dessa ges utifrån olika premisser menar Jobér skapas en social snedrekrytering. Att barn med olika bakgrunder värderas så olika leder till problem ur ett samhälleligt perspektiv då en social snedrekrytering sker.

2.4 Snedrekrytering i samhället

SOU rapporten Välj fritt välj rätt förklarar begreppet social snedrekrytering med att barn väljer och rekryteras till olika utbildningar beroende av deras samhällsklass. ”Graden av snedrekrytering beror på hur starkt sambandet mellan social bakgrund och utbildning är” (SOU 2008:8, 29). Enligt rapporten finns det två grundläggande orsaker till den sociala snedrekrytering som finns i Sverige. Den första orsaken är att barn från hem som tillhör de högre sociala klasserna har bättre betyg vilket, enligt rapporten, beror på att föräldrarnas utbildning samt intresse för barnets skolgång påverkar barnet. Den andra orsaken är att barn från högre sociala klasser fortsätter vidare till högre utbildningar, oavsett betyg, vilket enligt rapporten troligen hänger samman med att olika sociala klasser värderar vikten av utbildning olika (SOU 2008:8, 31-32). Rapporten nämner även att barn från studieovana hem behöver mer hjälp och guidening för att ta sig utanför sin komfortzon. Det man kan se är att barn väljer en utbildningsinriktning som liknar föräldrarnas utbildning och yrke (Dryler 1998 refererad i SOU 2008:8, 31).

För att Sverige ska få en god ekonomisk tillväxt är det av stor vikt att rätt person anställs till rätt arbete vilket medför att individen måste välja rätt utbildning. De krävs då av samhället att individen får rätt information för att kunna göra bästa möjliga val. Ett val som också påverkas av social bakgrund, värderingar och normer, där individens familjebakgrund har stor betydelser för dennes val av utbildning (SOU 2008:8, 9-10).

För att ett samhälle ska bli produktivt måste medborgarnas resurser användas rätt och inte gå förlorade. Social snedrekrytering leder till sociala orättvisor för individer då segregationen i samhället ökar och vi ges olika möjligheter i livet. Det ses då som en förlust för samhället (SOU 2008:8).

2.5 Familjens betydelse för barnets karriärval

I mitten av 1990-talet genomförde forskarna Trice, Hughes, Odom, Woods och McClellan (1995) en studie i USA där sex hypoteser om barns tankar kring karriärutveckling testades.

Forskarna menar att de flesta teorier som tar upp karriärutveckling hos barn beskriver hur individens karriärtankar utvecklas fram till ungdomsåren men som därefter förändras allt eftersom olika händelser i livet inträffar (Holland 1985 refererad i Trice, Hughes, Odom, Woods & McClellan 1995, 307).

De sex hypoteserna utgick ifrån de fyra teoretikerna, Ginzberg, Roe, Havighurst, Gottfredsons tankar om barns karriärutveckling. Gemensamt för alla teoretiker är att dessa presenterat idéer som beskriver hur barndomsprocesser skildrar barns karriärutveckling (Trice, Hughes, Odom, Woods & McClellan 1995, 307-312).

Studien gjordes på 949 barn i åldrarna 5-11 år och följande hypoteser ingick i undersökningen:

1. Barns första- och andrahandsval är inte relaterade. 2. Barn är mer influerade av faderns yrke än modern.

3. Barn från olika familjestrukturer strävar efter olika karriärmönster. 4. Barn före 11 års ålders känner någon som arbetar med deras drömarbete.

5. Barn väljer bort yrken med åldern, vilket är till följd av en den utvecklingsprocess som barnet befinner sig i.

6. Det barnet uppger som skäl till sitt förstahandsval är en följd av dennes kognitiva utvecklingsprocess.

Resultateten visade att barns första- och andrahandsval var relaterade och att redan från 5 års ålder har barn en samstämmighet i sina yrkesdrömmar. Undersökningen visade att majoriteten av barnen i åldrarna 9-10 kan motivera sitt första yrkesval och den gemensamma motiveringen var individens intresse i yrket. Vilket även var förklaringen till varför vissa yrken avvisades. Studien visade att pojkar nämnde pengar, status, fara och spänning som en faktor till sitt yrkesval i större utsträckning är flickor. Förutom intresset så vad det även närheten till yrket som hade betydelse för det yrket som barnen såg som möjligt. Barnen under 11 år uppgav att det var någon närstående som arbetade inom deras drömområde. Resultatet visade att det var moderns yrkesområde som hägrande mest hos barnet. Men det man kunde se i undersökningen var att fler pojkar än flickor hade faderns, exakt, yrke som dröm yrke. I undersökningen kunde forskarna utläsa att familjens inflytande var högt och oföränderlig genom alla åldersgrupper men flickor uppgav att familjen påverkan var den stora orsaken till dennes yrkesval. Att barn väljer bort yrken med ålder, till följd av den utvecklingsprocess som barnet befinner sig i, kunde även tydligt utläsas i undersökningen.

Det som var tydligt i undersökningen var att desto äldre barnet blir desto fler yrken valdes bort. Pojkar står för merparten av de avvisade arbeten, skälet pojkarna nämnde var att de ansåg att arbetet var ett olämpligt yrke för denne som pojke. I undersökningen ville forskarna se över om familjestrukturen var av betydelse för barnets karriär drömmar. I den frågan upplevde forskarna att de inte fann någon riktigt resultat och menade på att den fanns behov för närmare utredningar (Trice, Hughes, Odom, Woods & McClellan 1995, 312-322).

2.6 Sammanfattning

Den tidigare forskning som här presenterats har till stor del stått till grund för problemformuleringen då mycket lite forskning gjorts kring barns karriärtankar i skolan och samtidigt visat på att åldersgruppen, unga barn, i forskningen har marginaliserats.

Trotts att barn spenderar mycket tid i skolan och att de redan tidigt skapat bilder av yrken och framtid fokuserar mycket forskning på unga vuxnas karriärtankar.

Elevernas hem speglas i skolan där resurser och möjligheter skapar ett socialt spel. Effekten av detta blir att eleverna ter sig till det kända och påverkar deras syn på sina möjligheter inför framtiden. Skolan är en övergång till vuxenlivet och de skillnader som skapas där riskerar att påverka samhällets sociala snedrekrytering. De individer med mer resurser får större maktövertag och bättre förutsättningar. Barn i de högre sociala klasserna, där föräldrarna har en högre utbildningsnivå, visar oftast på bättre resultat i skolan. Dessa barn är också de som i större utsträckning fortsätter vidare till högre utbildning. Denna snedrekrytering tillåter inte att alla medborgares resurser används på rätt sätt och medverkar till en sämre ekonomisk tillväxt.

På samma sätt som de ter sig till andra barn som överensstämmer med deras sociala klass speglas deras yrkestankar av det kända. Barn i åldern 8-11 år kan uttrycka sina yrkesdrömmar och visar på att anhöriga har inverkan på dessa tankar. Många barn talar om yrken som föräldrar eller andra närstående arbetar med, då de varit på besök och på så sätt skaffat kunskap om yrkeskategorin.

Det vi kommer ta fasta på i vår undersökning är att barnens bakgrund och viktiga personer har stort inflytande på deras tankar om yrke och utbildning, men att som studie- och yrkesvägledare kan vi vidga deras perspektiv och möjligheter.

3 Teori

I detta avsnitt kommer teori tillsammans med teoretiska begrepp att beskrivas för att senare kunna förklara påverkan på barnens tankar om sina möjligheter för framtiden. Linda Gottfredsons teori hjälper till att förklara barns utvecklingsprocess från 3-14 års ålder där barnet genomgår olika steg beroende på mognadsgrad. Bourdieu tillsammans med Hodkinson och Sparkes tar upp begrepp som förklarar hur yttre påverkan formar våra tankar och handlingar.

3.1 Linda Gottfredson

Med hjälp av sin teori ”The Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation” förklarar Linda Gottfredson hur barn från tidig till äldre skolålder omedvetet gör begränsningar och kompromisser i sina karriärval. I processen är det uppfyllandet av vårt inre unika jag som väljs bort gentemot de förväntningar som finns på jobb samt genus (Gottfredson 2002, 86).

3.1.1 Begreppsförklaring

För att kunna förklara sin teori tar Gottfredson hjälp av olika begrepp, begrepp som samverkar med varandra och har stor betydelser för individens karriärutveckling. Nedan sker en presentation av de begrepp som vi funnit relevanta för vår studie.

I teorin läggs fokus på människans självbild, self-concept, vilket omfattar individens bild av sig själv, som privat och offentlig person, och berörs inte av andras åsikter. Denna process sker i det omedvetna och inget som personen kan beskriva med ord utan det som sker är att individen agerar utifrån dennes föreställning av sig själv. Individens självbild omfattar delar som personens utseende, förmågor, personlighet, kön, värderingar och samhällsklass. Dessa i sin tur är integrerade med individens självbild i den kognitiva utvecklingen (Gottfredson 2002, 88).

Enligt teorin gör individen trotts vaga kunskaper en generaliserad bild av olika arbeten, images of occupations. Där denne ser över sin självuppfattning kring yrket, vad som är bra respektive dåligt samt hur de individer som utför arbetet bor, lever samt hur de är som person. Dessa bilder använder individen sedan till att anordna en kognitiv karta över tänkbara yrken, cognitive map of occupations. Under skapandet av denna plan bedöms yrken efter skillnader och likheter, individens syn på yrkets status samt arbetsområde (Gottfredson 2002, 88-89). Gottfredson menar att denna kognitiva karta hjälpa oss att organisera våra idéer om olika yrkeskategorier (Gottfredson 1981, 547).

Teorin menar att individen väljer yrke som är förenat med dennes syn på sig själv, dennes förmågor samt vem den vill vara, occupational preferences. De yrken som inte ligger i linje med individens självbild väljs bort medan de yrken som stämmer överens med individens egen bild värderas högt. De preferenserna kan ses som en önskelista för att nå det mål som individen satt upp. De yrkesalternativ som individen ser som acceptabla på dennes kognitiva karta speglar vem individen vill vara samt hur den vill bli sedd av vänner, familj, kollegor och samhället (Gottfredson 1981, 547-548).

Förutom ovan nämnda begrepp menar Gottfredson att individen gör begränsningar och kompromisser tidigt i livet som därefter påverkar dennes karriärval i vuxen ålder. Efter att begränsningar och kompromisser gjorts blir de alternativ som individen anser som acceptabla färre och i slutändan är det bland dem individen söker efter ett acceptabelt val (Gottfredson 2002, 129).

Genom kompromisser väljer unga bort sitt idealistiska alternativ mot alternativ som individen kan se som mer lättillgängliga (Gottfredson 2002, 93). I teorin nämns det att individer ofta måste kompromissa mellan könsroller, prestige och utifrån arbetsuppgifter, där det sistnämnda är det som väljs bort först och könsroller är det som väljs bort sist (Gottfredson 1981, 575).

När begränsningar görs väljer individen successivt bort yrken som ses oacceptabla för dennes person. Teorin nämner att barns bild av sig själv och omvärlden är enkla, trotts detta tas besluten innan de fått mer kunskap. Då detta är en omedveten process samt att avgränsningen sker långsamt kan individen inte förhindra det som sker. Vilket enligt Gottfredson får varaktiga konsekvenser för framtiden, de yrken som väljs bort omprövas endast om individen blir tvingad att göra så på grund av förändringar i livet som tvingar individen till att söka nya kunskaper (Gottfredson 2002, 92-95).

3.1.2 Begränsningsprocessens fyra steg

Gottfredson använder sig av fyra olika steg av begränsningar, vilka är förenade med barnets kognitiva utveckling och självbild (Gottfredson 1981, 549). I varje steg sker en mental utveckling samt en förändring av individens självbild. Eftersom varje individs utveckling är individuell anses stegen vara godtyckliga. Desto mer individen börjar få en ökad förståelse för yrken och om sig själv som person, desto fler avgränsningar görs menar Gottfredson (2002, 96).

Steg 1, 3 till 5 år: I detta steg klassificerar barnet människan som stor (stark) – liten

(svag). Att arbeta är något som barnet upplever tillhör vuxenlivet och barnet har en positiv syn till de yrken som finns inom dennes vetskap. Barnets strävan i detta åldersspann efter att bli en fantasifigur eller liknade när den blir äldre. I början av steg 1 har barnet inga tankar kring vad samhället anser vara kvinnligt eller manligt och leker gärna med båda könen. I slutet av steg 1 börjar detta förändras och individen börjar nu leka med samkönade samt börjar urskilja mellan manligt och kvinnligt beteende (Gottfredson 2002, 96).

Steg 2, 6 till 8 år: Nu börjar barnet välja bort yrken som denne anser har oacceptabelt

låg status som inte överensstämmer med dennes sociala klass och självbild. Här väljs även yrken bort som barnet bedömer kräver för mycket av den som individ. Utifrån synliga föremål som kläder och andra aktiviteter börjar nu barnet se skillnader i olika könsroller. Barnet börjar nu känna oro för vad som är opassande för dennes kön och börjar orientera sig mot samkönade vuxna. Båda könen anser att dennes kön är överlägset. I detta åldersspann kretsar yrkestankar kring de verktyg eller uniformer som utföraren använder, som till exempel hammare - snickare eller uniform – polis. Barn börja nu kunna se skillnader på social klass mellan individer och diskuterar gärna detta med andra men då i en enkel form som till exempel rik- fattig och ren – smutsig (Gottfredson 2002, 96-97).

Steg 3, 9 till 13 år: Barnet väljer nu yrken som går ihop med dennes intresse samt

värderingar och börjar nu bli känslig för andras åsikter. I början av detta steg väljer barn bort yrken som tituleras som lågstatus yrke och nämner inte gärna inför andra att detta är ett yrke man känner intresse för.

Barnet har nu börjat reflektera över att högstatusyrken medför högre inkomster vilket påverkar det liv som utföraren kan leva samt att barnet börjar nu värdera social klass utifrån kläder, beteende samt andra materiella ägodelar. De kan nu se vilka yrken som samhället värderas som hög- och lågstatusyrken.

Individen börjar nu blir medvetna om sin egen begåvning och börjar därför fundera kring hur dennes konkurrenskraft ser ut mellan olika yrken. Gottfredson menar att här har skolan en stor påverkan på hur barnet uppfattar sina möjligheter. Barnets yrkesalternativ har minskat genom begränsningar men ett visst intresse finns för att utforska de alternativ som finns kvar inom de egna ramarna som individen har satt upp (Gottfredson 2002, 98-99).

Steg 4, 14 år och uppåt: Individens intresse för det motsatta könet har nu ökat och

tankarna kring denne som person har börjat utvecklas. Ungdomen är mycket intresserad av sitt eget yttre och strävar efter att likna andra samtidigt som en viss oro finns över sina egna personliga egenskaper, förmågor och värderingar. En oro som är stor samtidigt som individen inte är färdigutvecklad. De yrkesområden som individen nu ser som intressanta är de yrkesområden som överensstämmer med dennes självbild och har nu börjat reflektera över vilka yrken som kommer att ge denne en personlig tillfredställelse (Gottfredson 2002, 99-100).

3.2 Pierre Bourdieu

Pierre Bourdieus begrepp om habitus, kapital och fält går ut på att alla individer har med sig resurser och tillgångar som värderas beroende på sammanhang. Varje individ har med sig en ryggsäck, habitus, av erfarenheter och resurser som Bourdieu kallar för kapital. Bourdieu nämner flera kapitalarter men de vi ser har relevans för vårt arbete är det kulturella kapitalet.

Det kulturella kapitalet kan översättas i tillgångar, socialt, utbildning och ekonomiskt. Det kulturella kapitalet går i arv med vanor, vetande och färdigheter redan från uppväxten och är beroende på familjens bakgrund. Att ha ett högt kulturellt kapital gör individer mer medvetna om vilka möjligheter de har inom utbildnings- och yrkeslivet (Bourdieu 1986, 244-245). Broady (1998, 8) beskriver hur Bourdieu omformulerat det kulturella kapitalet och benämnt det som informationskapital.

Elever med högt informationskapital kommer då att vara mer förberedda för möjligheterna. De olika kapitalarterna är inte statiska utan förändras efter livsbanan men har enligt Bourdieu sin största utveckling i utbildningsåren (Broady 1986).

3.2.1 Habitus

Grunden är att alla har med sig ett bagage av erfarenheter som skapar habitus som påverkar våra handlingar och tankar. “En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta

omedvetet handlingsmönster” (Broady 1986, 3).

Individers liv vad gäller erfarenheter och minnen styr deras handlingar och föreställningar, det tidigare livet skapar dispositioner som tillsammans skapar en individs habitus. Det är den sociala gruppen vi rör oss i som bestämmer vilken nytta vårt habitus har och vad som kan användas som kapital. Habitus styr individers sätt att investera, ackumulera eller konvertera kapital beroende på omständigheterna. Redan i barndomen formas individen utifrån sitt habitus. Habitusteorin syftar till att förklara orsaken till handlingen utifrån de sociala förhållandena och individens beteende (Broady, 1998).

3.2.2 Handlingshorisont

Hodkinson & Sparkes har utifrån Bourdieus begrepp fält och habitus tagit fram en sociologisk teori för att förklara karriärval. Habitus är grundstenen men de menar att habitus samverkar med fält är det som skapar karriärval (Hodkinson & Sparkes 1997). Fält är det området där individen befinner sig och kan liknas vid ett spel där alla spelare har med sig olika kapital som skapar olika mycket makt att påverka spelreglerna

(Hodkinson & Sparkes 1997, 36-37).

Människor speglar den värld de bor i och identitet utvecklas genom interaktion med signifikanta andra och med kulturen där individen har levt. Hodkinson och Sparks kom fram till att beslutsfattande är kontextrelaterade och kunde inte separeras från familjebakgrund, kultur och livshistorier (Hodkinson & Sparkes 1997, 33).

Handlingshorisont är vad Careership-teorin menar arenan där handling och beslut kan göras och vad som bestämmer vad som ses som möjligt utifrån individens preferenser och vanor. Som tidigare nämnts påverkar habitus individens handlande och därmed också karriärvalen. Då vi hela tiden påverkas av nya intryck och erfarenheter är

handlingshorisonten föränderlig.

Handlingshorisonten leder till pragmatiskt rationella karriärval där individer baserar sina val på råd från andra, personlig erfarenhet och partiell information (Hodkinson och

Sparkes 1997, 33-35)

Bourdieu menar att habitus växer fram i praktisk medvetenhet medan Hodkinson och Sparks i sin teori menar att habitus också kan byggas fram med framtagen kunskap. De förklarar habitus som ett schema som skapas från uppväxt med strukturer av vad personen vet om världen. Detta schema av konceptuella strukturer hjälper till att förstå upplevelser och sortera bort irrelevant och ofullständig information. Schemana filtrerar och begränsar medan handlingshorisonten möjliggör vår syn på världen och de val vi kan ta. En orsak, enligt teorin, till att personer utesluter karriärval blir då att dessa alternativ ligger utanför handlingshorisonten och stämmer inte överens med synen på sig själva och uppfattningen av lämpliga karriärmöjligheter (Hodkinson & Sparkes 1997, 35). Detta leder till att individer inte överväger alla möjliga vägar i utbildning och arbete.

3.3 Sammanfattning

I detta kapitel har det centrala i de för vårt arbete utvalda teorierna beskrivits.

Enligt Gottfredson gör individen i Steg 1 till 3 en övervägning mellan möjligheter, yrken som anses vara oacceptabla för dennes person väljs bort. I det fjärde steget försöker individen finna ett bra och tillfredställande val av de alternativ som finns kvar. Kärnan i Gottfredsons teori fokuserar kring hur individens självuppfattning samt kognitiva karta utvecklas under barndomen upp i tonåren (Gottfredson 2002, 100, 129). Vi kommer i vår studie att se över barnens position på den kognitiva kartan och se om och hur de påbörjat utvecklingen av kompromisser och begränsningar. Detta kommer vi att göra tillsammans med en analys av barnens bakgrund och vad de har med sig för erfarenhet och kapital som tillsammans skapar barnets handlingshorisont.

I handlingshorisonten sker också en övervägning mellan möjligheter och begränsningar beroende på vad som finns inom individens preferenser utifrån ståndpunkt, habitus och den externa arbetsmarknaden. Habitus är de erfarenheter vi stöter på och är därför ingenting vi direkt kan påverka men vi kan se hur dessa erfarenheter påverkar våra karriärtankar. Handlingshorisonten är föränderlig och nya möjligheter kan bli synliga med hjälp av perspektivvidgning.

4 Metod

I följande kapital kommer argument för metodval utifrån vårt syfte och frågeställningar att presenteras. Även urval, tillvägagångssätt samt de etiska ställningstaganden som gjorts i vår undersökning kommer att beskrivas.

4.1 Kvalitativ metod

Syftet med vår studie var att undersöka barn i 8-års ålders tankar om yrke och utbildning utifrån deras bakgrund. Då målet var att få en större förståelse för dessa tankar har vi samlat in det empiriska materialet med hjälp av kvalitativa intervjuer (Larsen 2009, 26-27). Genom vår tematiserade intervjuguide gavs respondenterna utrymme att tala fritt men fortfarande inom ramarna för vårt undersökningsområde. Det fria utrymmet tog vi fasta vi i vår planeringsfas med hänsyn till respondenternas ålder. Den kvalitativa metoden gav oss istället möjlighet att arbeta med följdfrågor och förtydligande av det som sades både verbalt och icke verbalt (Larsen 2009, 27). Vi ville i samtalen ges möjlighet att följa med på respondenternas livs- och framtidsresa. En resa som Kvale och Brinkmann (2014, 72) menar att även respondenterna kan dra nytta av i sin egen utveckling av möjligheter.

Larsen (2009, 27) menar att det finns en risk för att vi som intervjupersoner med vår närvaro påverkar respondenterna på så sätt att de ger de svar de tror att vi söker, även kallat intervjueffekten. Vi arbetade aktivt med att förebygga detta genom att förklara för barnen att det endast var deras tankar vi var ute efter och att det då inte finns rätt eller fel. Vi lade stor vikt vid barnets trygghet för att få ut så mycket som möjligt av intervjutillfällena. Barnen fick själva välja placering under samtalet var på vi placerade oss strategiskt för att det inte skulle upplevas som någon maktskillnad mellan oss och barnen. Målet var hela tiden en trygg intervju för att undvika känslan av förhör (Kvale & Brinkmann 2014, 186).

4.2 Urval

Vi har i vårt urval tagit utgångspunkt i Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser där fokus ligger på hur individen kognitivt utvecklas genom fyra steg, från 3 års ålder (Gottfredson 1981, 549). Vår undersökning fokuserar på barn i 8-års ålder där de enligt Gottfredson börjat välja bort yrken som inte överensstämmer med deras sociala status eller självbild (Gottfredson 2002, 96-97). Denna avgränsning har gjort utifrån resonemanget att vi tror att yngre barn än 8 år inte skulle ge oss ett tillräckligt uttömmande resultat.

För att ha möjlighet att påverka spridningen i urvalet har vi tagit hjälp av vårt eget nätverk vid sökningen av respondenter. Med hänsyn till barnens ålder har vi i första hand tagit kontakt med föräldrarna. Snöbollsmetoden har hjälpt oss där förfrågningar till en början gått ut till vårt nätverk som sedan lett till vidare kontakt med föräldrar till barnen som medverkat i vår studie (Larsen 2009, 78).

Det finns en risk med att nå ut till nätverk men för att nå ett godtyckligt urval snarare än ett likvärdigt urval har vi tagit hänsyn till föräldrarnas utbildningsbakgrund för att få en spridning (Larsen 2009, 78). Målet var en variation i föräldrarnas bakgrund för att vidga studiens infallsvinkel. Ingen hänsyn har tagits till familjens ekonomiska resurser, barnets kön eller geografiska placering.

Med föräldrarnas godkännande tillfrågades barnen personligen om dennes medverkan varpå av åtta tillfrågade valde sju stycken barn att medverka.

4.3 Datainsamling

Efter kontakt med personer i vårt nätverk kontaktades respondenternas föräldrar och tid bokades in. Då vi inte hade någon tidigare relation till barnen var vi noga med att ha ett mjukt och förståeligt förhållningsätt vid våra möten. Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 186) lever barn och vuxna i olika sociala världar vilket är viktigt att ha förståelse för vid intervjuer med barn. Det är just kunskapen om det skeva maktförhållandet mellan vuxen - barn som är viktigt att ha i beaktning menar Eder och Fingerson (2002 refererad i Kvale & Brinkmann 2014, 186).

Intervjupersonen får inte skapa obalans i samtalet genom att upplevas som en expert som söker de rätta svaren från barnet. Detta är en risk vid användning av en kvalitativ metod för insamling av empiriskt material som inte skulle finnas i en kvantitativ metod. Vid samtliga intervjutillfällen som varade i cirka 25 minuter medverkade båda uppsatsförfattarna. Vi var mycket måna om barnets trygghet och äganderätt av intervjun och alla tillfrågades om inspelning. Fem av de sju deltagande gav sitt godkännande för ljudinspelning. De samtal där vi inte fick barnens tillåtelse till inspelning agerade en av oss intervjuare sekreterare.

För att säkerställa att alla frågor blev besvarade använde vi oss av ostrukturerade intervjuer tillsammans med vår intervjuguide (se bilaga 2) med hänsyn till åldersgruppen och för att skapa ett öppet samtalsklimat (Larsen 2009, 84). För att inte skapa missförstånd gällande frågorna tog vi fram korta och enkla frågor anpassade för barnens ålder (Kvale & Brinkmann 2014, 186).

4.4 Validitet och reliabilitet

Kvale och Brinkmann (2014, 300-301) menar att det finns en viss osäkerhet kring avgörandet om det som sagt ska undersökas faktiskt är det som undersökt. Osäkerheten framkommer då det finns risk att intervjusvaren endast uttrycker respondentens sanning i det tillfrågade ämnet och kanske inte ”sanningen”. För att undvika det har vi innan studiens uppstart satt oss in i ämnet och respondenternas åldersgrupp med hopp om att skapa mer valid information (Cronbach 1980 refererad i Kvale & Brinkmann 2014, 303). God validitet har uppnåtts genom väl framarbetade intervjufrågor och båda författarnas deltagande, för att säkerställa att frågeställningen besvarades (Larsen 2009, 27, 41).

Efter varje intervjutillfälle har materialet noggrant transkriberats för att uppnå hög reliabilitet (Larsen 2009, 81). I de fall då ljudinspelning inte tilläts delades ansvaret mellan oss författare där en av oss tog noggranna anteckningar för att inte gå miste om något svar. Det transkriberade materialet sparades sedan under kodning av siffror och bokstäver för att respondenterna inte skulle kunna härledas till det empiriska materialet. Med de framarbetade frågorna tillsammans med vårt sätt att ställa frågorna var målet att uppnå god reliabilitet (Kvale & Brinkmann 2014, 214).

Öppna och korta frågor och ett trivsamt förhållningssätt har mindre påverkan på respondenten. Barnens ålder kräver av oss som intervjupersoner spontan medföljsamhet vilket kan påverka reliabiliteten men med respondenternas unga ålder såg vi ingen annan utväg. Att eftersträva för hög reliabilitet kan också förhindra kreativitet och möjligheten till ett bra resultat för undersökningen (Kvale & Brinkmann 2014, 296).

4.5 Analysmetod

Efter den noggranna transkriberingen och renskrivningen gjorde vi en datareduktion där resultat som inte svarade på frågeställningen togs bort. Resultatet analyserades därefter utifrån en innehållsanalys där nyckelord, samband och skillnader togs fram (Larsen 2007, 98, 101-102). Detta sammanställdes sedan i olika teman som skapade det slutgiltiga resultatet inför analysen.

4.6 Etiska ställningstagande

Vi har i vår studie arbetat för att uppfylla det grundläggande individskyddet enligt Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002). Målet med individskyddet är att ingen deltagare, eller andra som berörs av forskningsprocessen, får skadas mentalt eller fysiskt som följd av sin medverkan. Skyddet är uppdelat i fyra huvudkrav som tydligt förklarats för våra respondenter och föräldrar inför intervjuerna (Vetenskapsrådet 2002, 5-6).

Informationskravet har tillgodosetts då vi på ett tydligt sätt berättat om studiens syfte till våra respondenter och deras föräldrar. Både innan och efter intervjuerna berättade vi om deras rätt till att dra tillbaka sin medverkan när som helst. Efter genomgång av studiens syfte och förälders och barns godkännande om medverkan har samtyckeskravet uppfyllts. I vår studie har inga namn eller personliga uppgifter nämnts i transkriberingarna eller det färdiga materialet. För att ytterligare stärka konfidentialiten har vi benämnt samtliga respondenter som hen i arbetet. De uppgifter som framkommit har heller inte diskuterats med någon mer än mellan oss författare.

Det transkriberade materialet har endast använts till detta arbete och kommer efter färdigställandet att förstöras vilket tillgodoser nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 5-15).

5 Resultat

Följande kapital inleds med en presentation med de fingerande namn som barnen erhållit tillsammans med respektive föräldrars utbildningsbakgrund. Därefter presenteras det empiriska materialet utifrån de teman vi tagit fram genom våra respondenters svar.

Tabell 1. Intervjupersoner

Förälder 1 Förälder 2

Adan Gy + 1 år eftergymnasial utb. Gy Charlie Gy + 4,5 år universitetsstudier Gy Kim Gy + 7 år universitetsstudier Gy Andrea Gy + 3 år universitetsstudier Gy Robin Gy + 4 år universitetsstudier Gy Sam Gy Gy Vanja Gy Gy

5.1 Barns tankar om föräldrarnas bakgrund

På frågorna om barnen vet ifall deras föräldrar gått i skolan får vi blandade svar där vissa av barnen har bättre insikt än andra. Alla barn kom fram till att föräldrarna har gått i grundskolan men om de gått gymnasiet eller högre utbildningar fanns viss osäkerhet kring. Det som var tydligt är att barnet är säker på mammans utbildningsbakgrund men inte pappans.

5.2 Familjemedlemmars inflytande

Barnen har drömyrken som att bland annat bli veterinär, kock och lärare. I flera av fallen har en av familjemedlemmarna detta yrke eller intresse. Nedan citat visar på viktiga personers inflytande.

Vad vill du bli när du blir stor? Kock. Hur kommer du fram till det? För att jag gillar att baka och laga mat och sånt. Var tror du att det intresset kommer ifrån? Min storebror. Gör han det mycket? Ja han lagar mycket (Kim).

Här har Kims storebrors intresse för matlagning överförts till hen. Robin berättar att denne vill blir veterinär, med argumenten att det upplevs som mycket spännande och roligt arbete. Längre in i samtalet ställer vi frågan om denne visste vart ifrån idén samt intresse kommer ifrån, då svarar Robin klart och tydligt ”Min mamma”. Resultatet visar att föräldrars intresse speglar sig i barnen, både i yrkesdrömmar samt i fritidssysselsättningar. Två av respondenterna utövar sporter som en av föräldrarna finner intresse i.

Min pappa ville bli handbollsproffs innan man det blev han inte. Han är tränare i mitt lag och storebrors lag. Tycker du att det är roligt att spela handboll?Ja, jag har spelat i jätte länge, jag var jätte liten när jag började. Det var X (storebror) med Kommer du ihåg vad det var som

fick dig till att börja spela handboll?Nä. (Sam)

Här ser vi att föräldrarnas intresse speglas även i barnens intresse redan långt tillbaka. Vanja har ett stort intresse för att bygga lego på fritiden där det senare visar sig att det är den tiden hen har med sin pappa. Av byggena att döma har detta pågått i flera år. Majoriteten av respondenterna berättar att tiden de spenderar med familjemedlemmar reflekteras som något kul. Andrea berättar att det varje vecka bakas tillsammans med mamma och Vanja berättar glatt om sällskapsspel som spelas hemma varje kväll. Att vara med familjen på fritiden är att göra något kul enligt Kim och dessa aktiviteter följer med barnen från tidiga barnsben och sätter sina spår.

5.3 Barns tankar om framtida yrke

Det finns viss koppling mellan kunskap och yrken hos barnen. När vi talar om vad barnen kan tänka sig att bli när de blir stora är det intresset som är i fokus. Man ska jobba med det man tycker är roligt för annars kan det bli tråkigt svarar ett av barnen. De som är intresserade av datorer och datorspel ser en möjlig yrkesväg i att utveckla spel. Sam som är intresserad av att skriva ser en framtid för sig som journalist. Djurintresse och en känsla för att djur ska må bra har väckt tankar om att bli veterinär för Charlie, Andrea och Robin. Vanja som gillar att leka affär på fritiden ser detta som ett intressant arbetsområde för framtiden.Man kommer också att jobba med det man är bra på men i slutändan handlar det ändå om vad man gillar resonerar respondenterna.

När frågan ställs till barnen om denne kan se sig själv arbeta med vad de vill i framtiden är svaret övervägande ett ja. Någon säger ja med förklaringen att vi bor i Sverige. Det är också större chans att man får jobba med det man vill om man jobbar på bra i skolan förklarar Andrea. När frågan ställs om respondenten tror att alla barn har samma möjlighet, svarar Kim “Nej, för alla är kanske inte bra på den saken”.

När vi frågar barnen om det finns något annat yrke som de upplever som intressant nämner någon yrken om är snarlika förstahandsalternativet. Sam är intresserad av att arbeta som journalist men ser även ett intresse i att arbeta som författare. Kim vill i första hand bli kock men kan också tänka sig bagaryrket.

5.4 Barns tankar om skola

Våra respondenter är överens om att det är viktigt att gå i skolan men alla har inte helhets bilden av varför de går i skolan. Det är viktigt att lära sig menar de och matte, svenska, NO och SO kommer upp som viktiga ämnen. Det finns bland svaren en större förståelse för vad matten är bra till och barnen konkretiserar behovet med att det är bra att kunna när man går och handlar i affären. Medan svenskan gör att vi kan förstå varandra i tal och skrift. Någon säger att det i SO är roligt att veta vad de gjorde för längesedan. Det finns också en röd tråd som säger att det är roligt med nya och spännande saker.

En annan helhetsbild visar sig när vi får svar som: “För att man ska lära sig och om man ska ha jobb i framtiden så måste man kunna gå igenom gymnasiet och kunna jobba med det man vill” (Andrea).

5.5 Yrkeskunskaper

Barnen visar mycket lite kunskap om de yrken som tas upp vid intervjuerna, barnen väljer bort yrken som busschaufför och lokförare på grund av den enformighet som det enligt dem innebär, ett annat barn svara:

Vad skulle du inte vilja arbeta med? Präst! Hur kommer det sig? Jag vet inte. Har du träffat en präst någon gång? Jag har sett dem. Vad gör en präst? Mmmmm, dem pratar. Vad pratar de om? Olika. Var har du sett en präst? Ähhh...när jag har döpt mig. (Charlie)

Trots denna kunskapslucka finns det svar som visar på att det egna intresset skapar nyfikenhet för egen kunskapssökning via tv-program eller internet. Här hittas en del kunskap om yrken när det gäller kockyrken och veterinär där Kim, Andrea och Robin menade att de lärt sig vad man gör i arbetet.

Majoriteten av respondenterna anser att alla kan göra vad de vill i framtiden. Ett barn tillägger att människor är bra på olika saker och där med bör vi inte arbeta med samma saker.

Vi pratade mer ingående med barnen om vilka yrke de inte kan tänka sig i framtiden och i de fall barnen visste blev svaren städare, bajsbilschaufför, lokförare, brandman och polis. Barnens argument för att välja bort dessa yrkeskategorier är något vaga då det inte ligger så mycket kunskap till grund. Yrkesbeskrivningar görs utifrån hastig kontakt med yrket eller individens uppfattning om yrket. Andrea berättade att en bajsbilschaufför är ett illaluktande arbete där chauffören åker runt och tömmer bajs från stugtoaletter. Ibland räckte det att andra ger sin åsikt för att barnet inte skulle se arbetet som möjligt för denne.

För att mamma säger att jag inte får bli brandman, polis... Är det något du skulle vilja bil annars? NEJ! NEJ! Vad är det som för att du inte kan bli brandman eller polis? För mamma säger att det är lite farliga grejer och sånt som händer. Så det är något som mamma tycker att du inte ska…? Mmmm (Kim).

Det som är synligt i detta citat är hur förälderns åsikt påverkar barnet. Samtliga barn berättade att de vänder sig till mamma eller pappa för att få information om yrke och utbildning. Majoriteten av respondenterna uppgav även att det inte pratas mycket om yrken och utbildningar i skolan och de flesta vet inte vem de där kan vända sig till. Utan som tidigare nämnt, barnet vänder sig till föräldrarna för att få svar på sina framtidstankar. De drömyrken som barnen har bred kunskap om förklaras med att de har någon närstående inom just det yrkesområdet.

5.6 Sammanfattning

Insikten i föräldrars utbildningsbakgrund är blandad, det finns större säkerhet om grundskola och gymnasium men inte särskilt stor medvetenhet om vidare utbildning. Det är tydligt att viktiga personer har inverkan på barnen. I flera fall så arbetar någon i närheten med de yrken som barnen talar om eller så är det ett intresse som överförts från förälder eller annan familjemedlem. Även fritidsintresse överförs från föräldrar vilket även vissa av barnen uttalar. Intresse är i fokus för yrkesdrömmarna, det ska vara roligt att jobba. Barnen pratar om olika yrkesdrömmar som alla är snarlika varandra vad gäller yrkeskategori och arbetsuppgifter. Enligt våra respondenter kan de arbeta med vad de vill men de har gjort vissa begränsningar utifrån sin egen bild av yrket. Denna bild innefattar ofta lite kunskap. I vissa fall finns det intresse för att söka sig ny information om drömyrkena men de bortvalda yrkena väljs ofta bort på grund av ytlig kunskap som att de bara pratar eller kör hela dagarna. Det är enligt våra respondenter viktigt att gå i skolan. Det är viktigt att lära sig och större förståelse finns för vissa ämnen men helhetsbilden skola-arbetsliv är inte helt självklar.

6 Analys

I detta kapitel analyseras det empiriska materialet med hjälp av de teorier och teoretiska begrepp som tidigare presenterats. Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser hjälper till att analysera hur barnen väljer och väljer bort möjliga yrkesvägar. Bourdieus begrepp om kapital tillsammans med Hodkinson och Sparkes habitus och handlingshorisont stödjer analysen om hur barnens tankemönster uppstått.

6.1 Begränsningar

Enligt Gottfredsons teori befinner sig våra respondenter åldersmässigt i begränsningsprocessens steg 2 och barnen ska ha valt bort oacceptabla yrken utifrån social klass och självbild. Yrken som kräver för mycket av dem väljs bort och medvetenheten om könsroller utifrån det yttre utvecklas. Yrken börjar kopplas till kön och de blir mer tveksamma i vad som för de är acceptabelt utifrån det egna könet. Det som starkast kopplas till yrken i denna ålder är verktyg eller uniformer (Gottfredson 2002, 96-99). Barnen i vår undersökning har blanda annat kock, veterinär och datorspelsutvecklare som drömyrken där alla arbetsroller innehar verktyg vilket bekräftar Gottfredsons tanke om att de förknippar yrken med materiella ting. Däremot kan vi inte i något svar se att de är medvetna om könsroller i yrken. Ingen begränsar sig från yrken som i samhället ses som typiskt för det motsatta könet.

I steg 1 menar Gottfredson att barnet upplever att arbete och yrke tillhör vuxenlivet, de har en positiv inställning till de yrken som finns i deras närhet men mycket ligger fortfarande utanför deras vetskap. Trots att de åldersmässigt bör vara länge fram i utveckling finns det skäl att tro att barn till viss del stannat kvar här och fortfarande ser yrke som en del av vuxenlivet och kan därmed inte uttala sig lika djupgående i ämnet som andra.

Att varje individs utveckling är individuell och förstärks av deras habitus ser vi tydligt när det framkommer att barnens kunskap kommer från det liv den lever (Hodkinson & Sparkes 1997, 35). Varje barn har formats utifrån dennes specifika bakgrund. Det visar sig i den variation i svaren som handlar om yrkeskunskaper och tänkbara yrkesvägar. Robin, Charlie och Vanja tar upp yrken som ligger i närheten av där de lever och är kanske inte lika långt fram i begränsningsprocessen som Andrea och Sam som tar upp yrken som de själva skapat ett intresse av. De som gör kopplingar mellan intresse och yrke är enligt Gottfredson framme i steg 3 då de också tar ansvar för egen informationssökning om de yrken de föreställer sig själv arbeta med.

6.2 Vem är jag?

Enligt Gottfredson (2002, 88) är det individens självuppfattning, dennes bild av sig själv och sina förmågor något som påverkar synen på vilka yrken som barnet ser som möjliga. De yrken som överensstämmer med barnets syn på sig själv och dennes önskan för hur framtiden ska se ut värderas högt, andra yrken väljs omedvetet bort (Gottfredson 1981, 547-548). I vårt resultat väljer barnen yrken som veterinär, journalist, butiksbiträde, kock och datorspelsutvecklare. Dessa yrkeskategorier överensstämmer med deras intressen men kan även ses som det som för de är känt. Charlie väljer bort prästyrket med den enkla förklaringen att denne ”pratar bara” och Kim väljer bort att bli lokförare för att denne ”sitter mycket”. Charlie och Kim ser sig själva i ett mer aktivt och varierat arbete, alltså stämmer inte de bortvalda yrkeskategorierna överens med deras självbild.

Att utifrån självbilden göra yrkesval kan även förklaras med Hodkinson och Sparkes beskrivning av Bourdieus begrepp habitus där självbilden skapas utifrån olika händelser. Här skapas individens historia som formar dennes handlingsmönster samt vilka situationer som denne känner sig bekväm i (Hodkinson & Sparkes 1997). För barnet innebär detta att den väljer situationer, händelser samt yrkesområden som känns bekväma och överensstämmer med självbilden. Barnet håller sig gärna inom sin egen trygghetszon där habitus och självuppfattning bekräftas. Detta syns tydligt i de yrkesdrömmar som undersökningens respondenter ser för sig själva.

Jag fick typ dator då, jag fick en dator av pappa och sen har jag fått pappas gamla då som är lite bättre så att jag kan fortsätta... När jag var riktigt liten så fick jag en men den funkar inte nu (Adan).

I framtiden vill Adan arbeta med datorer, något som blivit känt för hen i tidig ålder. Nu i 8 års ålder känner hen sig bekväm och kunnig inom området.

6.3

Yrken väljs samt väljs bort

Utifrån habitus bildas de ramar som sätts för möjligheter och begränsningar vad gäller yrken för barnen. Barnen väljer och väljer bort yrken utifrån deras uppfattning om yrket. Andrea berättar att hen väljer bort arbetet som bajsbilschaufför utifrån enstaka möte med en som respondenten kallar bajsbilschaufför samt det faktum att det luktar illa. Adan vill inte bli busschaufför för hen vill inte sitta och köra buss hela dagen. Detta kan kopplas till intresse och det kända men även till bristande kunskap om yrket i sig. Det har här gjorts vad Gottfredson nämner som en generaliserad bild av tron om yrket och dess utövare. Dessa tankar använder sedan individen för att skapa en kognitiv karta där yrken värderas mot varandra. Trotts vag kunskap om yrken skapas en åsikt som i den nuvarande situationen är avgörande för vilka yrken som barnet ser som förenade med denne som person, hur den vill bli sedd av andra (Gottfredson 2002, 88-89). Hodkinson och Sparkes (1997) förklarar begränsandet med att dessa alternativ ligger utanför individens synfält, handlingshorisont, och är därför inte synligt för individen.

De alternativ som efter begränsningarna finns kvar är de som barnet ser som möjliga alternativ. Att begränsa och kompromissa med sina alternativ är en långsam och omedveten process som inte går att förhindra, enligt Gottfredson kan detta endast göras om individen blir tvingad genom större förändringar i livet eller om andra utmanar barnet (Gottfredson 2002, 92-95). Trotts följdfrågor på varför yrken valts bort blir förklaringarna kortfattade och många av barnen tar god tid på sig för att tänka ut ett svar. Vilket ger intrycket av att Charlie, Andrea och Kim valt bort yrken, de har mycket lite reell kunskap om. Ingen av barnen nämner något om personen som utför arbetet, det som nämns är synbara arbetsuppgifter, som exempelvis att en bagare bakar kakor, en busschaufför kör bara buss och en veterinär tar hand om djur.

Beslut tas utifrån ytlig kontakt med yrkesområdet där individen redan har skapat sig en uppfattning om området.

6.4 Kapital från viktiga andra

Som vi tidigare sett formas individen av det liv vi lever och kapital överförs från viktiga andra. Individens resurser i våra respondenters fall ser vi till stor del överförts från föräldrarnas utbildningsnivå. Vilket i sin tur utvecklas till barnens informationskapital som medverkar till att barnen får större kunskap om sina möjligheter i yrkeslivet (Broady 1998, 8). Kapital har även överförts i form av viktiga andras intressen så som syskon i Kims fall där broderns intresse har medverkat till att Kim har fått fler möjligheter. Kopplingar finns mellan barnens informationskapital och föräldrarnas utbildningsnivå, då minst en av föräldrarna har eftergymnasial utbildning innehar barnet ett större informationskapital. Detta visar sig då det finns en större medvetenhet om föräldrarnas utbildningsbakgrund, sysselsättning och omvärldskunskap hos dessa respondenter. Detta syns tydligt i Andreas och Kims fall där föräldrar har längre eftergymnasial utbildning. Det är också de respondenter som visar på större omvärldskunskap och medvetenhet om sina yrkestankar exempelvis när de berättar om sina egna initiativ, med hjälp av internet, till att öka sitt informationskapital.

Det går inte att koppla respondenternas svar till något annat än pragmatiskt rationella karriärval där individer baserar sina val på råd från andra, personlig erfarenhet och partiell information (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Vilket även här visar hur barnen påverkas av det sociala fältet. Barnen ser sina intressen som möjliga yrkesvägar. Andrea bakar med sin mamma vilket är en god upplevelse, nu är det något hen tycker är väldigt roligt och något hen vill fortsätta göra.

Handlingshorisonten och det spel som pågår på fälten ger yngre barn ett underläge på grund av mindre kapitalinnehav (Bourdieu 1986). De tillgodoser sig till största del det överförda kapitalet från föräldrar och närstående men också till viss del den information de skapat i sina intressen. Adans och Robins tankar om yrkesvägar har en tydlig koppling till föräldrarnas yrke och intresse. Adan vill arbeta med datorer och berättar att hen redan i tidig ålder haft en egen dator som hen har fått av sin pappa. Spelintresset och kopplingen till spelutveckling som yrke har här gjorts utifrån det egna intresset. Robin har själv klart för sig att djurintresset kommer ifrån mammans intresse för djur.

Individen utvecklas och förändras genom samspel med personer som är av betydelsefulla för individen samt utifrån den miljö där individen verkar (Hodkinson & Sparks 1997, 33).

Handlingshorisonten förändras med ny information då även perspektiv vidgas. Enligt barnen har de redan föreställningar men det tar inte och ges inte möjlighet som kan krävas för vidgat perspektiv för att bredda möjligheterna. På frågan om barnen pratar yrken i skolan, gav barnen svar som tyder på att informationen är knapphändig och att de vänder sig till föräldrarna vid frågor. De svar barnen då får kan ses som direkt överföring istället för möjlighetsgivande, vilka påverkar den handlingshorisont som är synligt för individen utifrån den kunskap hen besitter samt den miljö hen befinner sig i och vilka val som ses möjliga. Detta visar sig i respondenternas svar där bland annat Robin berättar att mamman är den som introducerat veterinäryrket och Kim berättar att intresset för kockyrket är till en följd av broderns stora intresse.

6.5 Sammanfattning

Enligt Gottfredsons teori befinner sig våra respondenter åldersmässigt i steg 2 där begränsningar görs utifrån social klass och självbild. Yrken har börjat kopplas till kön men främst till verktyg och uniformer, det som för ögat är synligt. Det som tydligt visat sig i vår undersökning är att självbilden hos samtliga respondenter är det som påverkar tankarna. Social klass och kön blir inte tydligt men yrkeskunskaperna visar sig i arbetsuppgifter som är synliga vid möte med yrkesverksam. Trots barnens gemensamma ålder befinner de sig på olika nivåer i Gottfredsons begränsningsprocess, vissa har kommit längre fram och habitus är det som påverkar denna utveckling. Det barnen har med sig hemifrån och den påverkan närstående har formar individen till den grad att självbilden avgörs och kommer att ha stor betydelse. Att barnen utifrån det gör begränsningar och kompromisser tyder till viss del på brister i yrkeskunskaperna, det är ett resultat av bilden av sig själv och de små kunskaper de har. Vi kan inte se att perspektivvidgning ges utan det som redan finns i individens liv är i de flesta fall det som reproduceras. Det finns undantag där barn av eget intresse skapar sig ett större informationskapital genom att själv ta till sig ny information via dator och tv.

Kapital överförs främst från föräldrar men även från andra viktiga personer som till exempel en bror. Även dessa personer sitter på olika mängd kapital som barnen har med sig. I de fall då föräldrarnas utbildningsnivå är högre gynnas barnen i form av informationskapital vilket visar sig i större kunskap vad gäller utbildning, yrken och yrkeskunskaper.

7 Diskussion

Syftet med vår undersökning har varit att studera och analysera hur barn i 8-års ålder tänker kring yrke utifrån deras sociala bakgrund. Undersökningen har haft sin utgångspunkt i processen fram till barnens möjligheter och tankar om yrken som valts och valts bort. Dessa tankar har sedan analyseras med hjälp av barnens bakgrund tillsammans med teori. Nedan diskuteras resultat, analys, metod, teori med en återkoppling till tidigare forskning och problemformulering. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning.

Inledningsvis i detta arbete beskrevs åldersgruppen, unga barn, som marginaliserad i tidigare forskning samtidigt som Palladino tog upp att den forskning som görs framöver bör se över sambanden mellan familj, arbete och samhälle när det gäller barns karriärtankar. Palladino poängterar att det är viktigt att se över hemmets betydelse för barnets karriärtankar (Palladino 2008, 7-20). Vi kan nu se vikten av detta då barnen redan i 8-års ålder börjat skapa sig en egen bild av sina möjligheter men de får inte något större utrymme för att se mer. Bilden är föränderlig och därför blir perspektivvidgning redan här ett behov. Det handlar om barnens handlingshorisont som byggs upp av de erfarenheter och resurser de har och får. Skolan är en viktig del av utvecklingen för att barnen ska se mer och det ska enligt skollagen (2015) finnas studie- och yrkesvägledarkompetens att tillgå för barn i våra respondenters ålder. För att ge barnen bästa möjliga förutsättningar vill vi lyfta upp att en fysisk vägledare som arbetar aktivt med detta från start är aktuellt.

En röd tråd av vägledning från tidig ålder gynnar både skola och samhälle som måste ge barnen den information de behöver för att alla ska ges möjlighet till att se vad samhället har att erbjuda. Om inte detta informationskapital ges från ett bredare perspektiv ser vi att det är föräldrarna som överför detta till barnen. Vår studie visar på att barnen talar om yrken som ligger inom deras sociala nät och får inget utbyte från skolan. Det blir tydligt på vilket sätt familjen reproduceras i generationer och skolan blir istället en spegel av detta. För att bryta snedrekryteringen behöver barnen se ett större perspektiv. Ju tidigare de får det desto mer naturligt blir det i äldre ålder och en känsla av sammanhang och motivation har med större sannolikhet byggts upp.