Karaktärernas utseende

Som tidigare nämnts så kommer bildanalysen att fokusera på illustrationerna av Lotta ur ett genusperspektiv och på bokomslaget framställs Lotta med kort, ljust hår och iklädd en vit tröja och en mörkgrön klänning. Vidare sedan till sida nio har Lotta på sig en tröja, kortbyxor och strumpor, där den ena strumpan ser slarvigt uppdragen ut. Och hennes hår är utsläppt och är enligt mig, oborstat. I anknytning till Grettve som framhåller att barnets kläder säger något om vem barnet är anser jag att Lottas kläder signalerar olika föreställningar då kläderna på omslaget är ”typiska flickplagg” och sedan på sida nio uppfattar jag inte hennes kläder som

”typiska flickplagg” (Andersson och Druker, 2008, s. 27–28). Lottas klänning på bokomslaget anser jag som ett ”flickplagg” och i anknytning till Crane som lyfter fram att kläder kan säga

Lindgren, 1961. Lotta på Bråkmakargatan.

27 något om barnets genustillhörighet anser jag att plagget överensstämmer med hennes

könstillhörighet (Andersson och Druker, 2008, s. 27–28). Detta påstående förstärks då andra kvinnliga karaktärer, bland annat, Tant Berg också illustreras iklädd klänning.

Men som tidigare nämnts så framställs Lotta även i tröja, byxor och slarvigt uppdragna strumpor och detta anser jag som mer ”pojkplagg” i jämförelse med det som Lotta var iklädd på omslaget. Ifall jag återigen lyfter fram Crane så anser jag att dessa kläder, i jämförelse med klänningen, inte överensstämmer lika väl med hennes könstillhörighet (Andersson och

Druker, 2008, s. 27–28). Sammanfattningsvis visas Lotta i olika klädstilar och i anknytning till Grettve som lyfter fram att kläder kan vara ett effektivt verktyg för att utmana traditionella föreställningar så anser jag att Lottas kläder, ibland, utmanar de traditionella föreställningarna av flickor (Andersson och Druker, 2008, s. 28). Detta kan anknytas till Kåreland och Lindh-Munther som hänvisa till Ellen Handler Spitz om att det är viktigt med böcker som

ifrågasätter genusnormer och detta anser jag att Lotta, ibland, genom sina kläder gör (Kåreland, 2005, s. 127).

På sida 26 har Lotta kommit hem till Tant Berg och har fått på sig en stor vit jumper. Så här står det i anknytning till situationen: ” Den var lite stor, den blev nästan som en liten klänning åt Lotta.” (Lindgren, 1961, s. 27). Detta anser jag kan anknytas till Crane som framhåller att kläder signalerar individens genustillhörighet. Genom att uttrycka att tröjan blev som en klänning åt henne passar plagget till Lotta eftersom hon är en flicka (Andersson och Druker, 2008, s. 28). Min fundering kring citatet ovan är vad syftet är med att förtydliga att tröjan blev som en klänning på henne och inte bara skriva att tröjan var stor. Edström framhåller att Astrid Lindgren var en traditionalist och min uppfattning är att detta är ett tillfälle då Lindgren var en traditionalist och ansåg att det passa bättre att benämna den stora tröjan som en

klänning då Lotta är en flicka.

Lindgren, 1961, s. 9

28 10 Alla vi barn i Bullerbyn (1947)

Det orangefärgade bokomslaget pryds av fyra Bullerbyn-barn som troligen är Lisa, Britta, Anna och Lasse. Barnen är iklädda mycket mönster och färg med en blandning av både rutigt, prickigt och randigt, samt färgerna grönt, svart och orange. Boken innehåller svartvita illustrationer av alla barnen men Lisa illustreras fler gånger än de andra. På bokens 108 sidor framställs det 10 illustrationer av pojkarna och 20 illustrationer av flickorna, varav 19 av dessa illustrationer är enbart på Lisa eller på Lisa i sällskap med andra barn. I övrigt illustreras även Britta och Annas farfar, Lisas pappa, skomakaren Snäll och Norrgårdsdrängen. Boken har, utöver Lisa, Britta och Anna, en avsaknad av kvinnliga karaktärer i illustrationerna.

10.1 Karaktärernas utseende

Som tidigare nämnts så kommer denna bildanalys att fokusera på illustrationerna av Lisa ur ett genusperspektiv. På bokomslaget framställs Lisa iklädd en prickig lång klänning och ett förkläde, och hennes orangea lockiga hår täcks av en grön mössa. Pojken som illustreras är iklädd en tröja, kofta och ett par kortbyxor, och hans orangea hår täcks av en grön basker.

Vidare in i boken så illustreras Lisa alltid, på de bilder som är möjliga att analysera, iklädd klänning eller kjol och även Britta och Anna illustreras alltid iklädda kjol eller klänning. I anknytning till Crane som framhåller att barnets kläder säger något om barnets

genustillhörighet anser jag att Lisas kläder överensstämmer med hennes könstillhörighet (Andersson och Druker, 2008, s. 28). Även i anknytning till Kåreland och Lindh-Munther som lyfter fram att det kvinnliga fåret i Bu och Bä bär en röd kjol bekräftas Lisas

könstillhörighet då hon är flicka och bär kjol (Kåreland, 2005, s. 147).

Lindgren, 1947. Alla vi barn i Bullerbyn

Lindgren, 1961, s. 26

29 Sambandet mellan färg och genus uppmärksammas endast i en viss omfattning och då när Lisa uttrycker: ”Jag hade en alldeles ny klänning med röda prickar på, och Britta och Anna hade blå klänningar med volanger” (Lindgren, 1947, s. 30). I anknytning till Kåreland och Lindh-Munther som framhåller att det kvinnliga fåret i Bu och Bä bär en röd kjol och att det manliga fåret bär blåa byxor anser jag att flickornas röda respektive blåa klänningar både bekräftar deras könstillhörighet och avviker från deras könstillhörighet (Kåreland, 2005, s.

147). Sammanfattningsvis framställs barnen som fint klädda och med kammat eller uppsatt hår, och även Bengtsson skriver i sin uppsats att flickorna och pojkarna är fint och prydligt klädda med, bland annat, klänningar, skjortor och stövlar (2015, s. 16). Jag tror att Bengtsson anser barnen som prydligt klädda i stövlar i samband med att berättelsen utspelar sig på 1900-talet och för att barnen bor på en gård.

På sida 39 framställs Lisa lekande med en kattunge och på sida 26 piskar hon en matta. I anknytning till Kåreland som framhåller att varje samhälle bygger på en genusordning som utgör en norm för vilka sysslor som betraktas som kvinnligt kan dessa återkommande

sammanhang som Lisa förekommer i förstärka den genusordningen och den stereotypa bilden av kvinnor (Kåreland, 2005, s. 10–11). Som Bengtsson framhåller i sin uppsats bekräftas den traditionella genusordningen genom att flickorna återkommande gestaltas tillsammans med djur (2015, s. 18).

11 Slutsats & Diskussion

I detta avsnitt kommer jag att presentera och diskutera de slutsatser som jag dragit utifrån min analys.Syftet med denna studie var att se hur Lotta och Lisa framställs ur ett genusperspektiv

Lindgren, 1947, s. 26 Lindgren, 1947, s. 9

30 och sedan jämföra deras genuskonstruktion.Inledningsvis kommer jag presentera och

diskutera Lotta på Bråkmakargatan och sedan Alla vi barn i Bullerbyn, och avslutningsvis kommer jag att presentera och diskutera de likheter och skillnader som förekom mellan Lotta och Lisa.