• No results found

Karaktärsdrag för olika åldrar

4. RESULTAT

4.2 FÖRSKOLLÄRARES UPPFATTNINGAR OM BARNS ÅLDER

4.2.2 Karaktärsdrag för olika åldrar

I temat kommer informanternas uppfattningar om egenskaper kopplade till en viss ålder redovisas, samt informanternas perspektiv på skillnader mellan barn i olika åldrar.

De äldsta barnen

Majoriteten av informanterna beskrev de äldsta barnen på förskolan som verbala, innehar förmåga att samspela och självgående. Informanterna beskrev hur de äldre barnen i förskolan i många fall berättar mycket: När man har äldre barn kan ju dom oftast berätta

väldigt mycket (Informant 5). Vidare beskrev en del informanter de äldre barnens fria lek

genom att barnen är självständiga och har fantasiförmåga. En informant sa att de äldre barnen kan välja själv vad de vill göra och vad de behöver hjälp med: [...] dom som kan ju

28

berättade även informant 2 om de positiva aspekterna av arbetet i den aktuella

barngruppen, som innefattar barn mellan 3–5 år. Hen uttryckte att på grund av att barnen är självständiga och självgående bidrar det till underlättande arbetsförhållanden i relation till sjuk personal och att en inte behöver sätta in vikarier. Vidare beskrev flera informanter att de äldre barnen behöver utmanas och förberedas inför förskoleklass:

Sen har vi dom äldre, storbordet, stjärnorna som ska gå över till förskoleklassen som får sitta själva och öva, för när dom kommer till förskoleklass ska dom klara sig själva, det är ingen som lägger upp maten utan dom ska fixa det själv så dom får börja öva på det redan här (Informant 4).

De yngsta barnen

En informant beskrev förväntningar på de yngsta barnen i relation till hemmet och förskolan, där barnen inför förskolestart inte förväntas kunna äta själva, uttryckt av föräldrar, men att barnet i förskolan hittar strategier för att få i sig mat: Asså dom är

väldigt duktiga [...] Tre portioner fick hon i sig jättefort och jag tänker att det är ju att dom utvecklar strategier för att få i sig maten […] (Informant 5).

Dessutom synliggjorde flertalet informanter förväntningar på de yngsta barnens samspel och lek, där de yngsta barnen behöver närhet och stöd av vuxna i flertalet situationer: Asså

jag tänker det som man ser mest det är att dom vill ha närhet och att dom behöver tanka energi… (Informant 5). Vidare beskrevs de yngsta barnens lek som en individuell aktivitet

som pågår bredvid varandra, och att de inspireras av andras lek utan att direkt samspela med varandra:

[...] det är ju ingen som leker asså det är ju ingen som leker med varandra när de är såhär små dom leker bredvid varandra och inspireras av varandra men man är ju som oftast så mycket där det går där dom är […] (Informant 5).

Även informant 6 visade på skillnader i yngre barns och äldre barns lek, där yngre barn inte riktigt leker med varandra på samma sätt som de äldre barnen. Trots det visade informant 6 på hur detta också kan ses utifrån ett individperspektiv: [...] så är det lite som

vi vuxna är också, att en del tycker om att bara vara två och en del tycker om att vara flera (Informant 6).

29

De yngsta barnens konflikter beskrevs av informanterna, där konfliktsituationer uppstår genom ägandet av saker som används av någon annan för tillfället: [...] det är mycket min

mitt jag min jag hade, det är svårt med sånna saker, det är mycket att stötta och hjälpa däremellan (Informant 1). Pedagogens roll blir då att stötta, förhindra och hjälpa barnen i

dessa konflikter: Men det handlar just nu när dom är så små att uppmuntra och om att

förhindra, liksom att dom är på varandra (Informant 5).

Dessutom berättade några informanter hur variation av erfarenheter får relevans i åldersnära barngrupper, där barn i samma ålder kan uppfattas olika utifrån dess

erfarenheter i förskolan: […] så har hon fått vara en av dom stora för att hon gick här i

våras [...] (Informant 5).

Majoriteten av informanterna beskrev hur egenskaper och leksakers lämplighet korrelerar. En informant berättade att de yngsta barnen på avdelningen har ett eget rum som är anpassat utifrån deras behov och för att de ska få möjlighet att vara ifred från de stora barnen samt att de inte erbjuds tillgång till de äldre barnens domäner: […] det finns

småpillerigrejer och sånt som inte riktigt är lämpat för de minsta händerna (Informant 4).

Informanterna berättade även om hur yngre barn ofta påverkar äldre barns lek, genom att de antingen inte förstår eller att det blir fel på olika sätt och i flera fall förstör. En

informant beskrev att yngre barn i försök att delta eller bidra i de äldres miljöer eller lekar ofta leder till att de istället förstör: [...] men då blir det att då ser ju de mindre där inne är

det något roligt som jag vill förstöra [skratt] eller det där vill jag försöka göra också (Informant 4).

Mellanbarnen

De informanter som talade om barn i treårsåldern, eller mellanbarnen, beskrev dem på olika sätt. Vissa informanter beskrev denna ålder som svår att bemöta men att i relation till yngre så kan dessa barn mer. En informant berättade att det kan vara tufft när hen arbetar med åldersnära barngrupper, specifikt barn vid treårsåldern då de testar gränser och hamnar i trotsåldern:

Det är när man får alla barn när dom är tre, alla kommer in i den klassiska trotsåldern. Dom ska testa gränserna till max, och alla är samma, dom kommer in i samma fas hela tiden samtidigt kanske, det kan vara lite tuffa perioder ibland (Informant 2).

30

Vidare beskrev en informant lunchsituationen och uppdelningen av barngruppen genom att de har ett bord för de yngsta, de som är mittemellan och de äldsta barnen: Sen

mellangruppen de är lite mittemellan så de får sitta lite mer avskilt och det blir mer ordentliga samtal när man sitter där (Informant 4). Informanten beskrev även hur de

tänker kring mellangruppens lunch och att barnen med stöd kan få möjligheten att klara sig själva: Ja men alla där kan ju prata ordentligt så de kan ju som, de får hjälp med att

lägga upp maten men vi försöker att de ska dela potatisen [...] (Informant 4). En

informant visade på situationer där barn i treårsåldern inte vill förhålla sig till sin ålder:

[...] och vissa som är lite äldre sådär tre år eller så, och som vi hade en som har fått småsyskon då, ”jag kan ingenting” [skratt] men då vet man ju också att det kan ju vara ganska vanligt om man har varit, blivit lite större, men ändå kanske, vill känna sig lite liten också (Informant 8).

Skillnader på egenskaper i olika åldrar

Flera informanter beskrev skillnader mellan de yngsta och de äldsta barnen på förskolan i barnens fria lek. Informanterna kopplade det till barnens egenskaper, att de yngre barnens lek är mer föränderlig till skillnad från de äldre barnen som har förmåga att hålla en röd tråd: [...] det sker mer förändringar för dom fast med de äldre barnen då kan man hålla en

mer röd tråd och återkomma till lek på ett annat sätt (Informant 1). Informanter delgav

också skillnaden på äldre och yngre barns lek, och att barnen upplever leken på olika sätt på grund av språk, fantasi och inlevelseförmåga:

När man leker mer såhära fantasilekar och sånt, asså dom äldre har liksom mer språk i, mer inlevelse, mer, asså dom yngre barnen dom tar på sig en hatt och sen går dom bara runt liksom [...] men dom äldre vill gärna liksom vara ifred kanske eller stänga in sig och uppleva leken på ett annat sätt [...] (Informant 6).

Vidare berättade även informanten att konflikter sker mellan alla barn på avdelningen och att dessa beror på individer och inte barnens ålder, men att det finns skillnad i de äldres och yngres fysiska förmåga och att det påverkar samspelet mellan barnen:

Det handlar nog mest om personen än om själva åldern, vill jag säga, men jag tänker också att, ju äldre du blir, ju mer, asså, inte kreativ är du på att slåss, [...] då är du ju

31

mycket starkare o asså fysiskt och så sådära än en tvååring, och då, hamnar ju det barnet i underläge (Informant 6).

Pedagogers utmaning med att byta åldersgrupper i en förskola med åldersnära barngrupper beskrevs av en informant, där förväntningar på barn och pedagogens roll ser olika ut i olika grupper:

[...] jag kommer från en femårsgrupp och så hamnade jag i den här gruppen då och då får man som backa bak litegrann. Ja där de är kanske otroligt självgående [...] då får man landa i en annan roll där man är mer närvarande och stöttande och utmanande [...] man är inte snabb att hjälpa till heller och det kanske beror på att man kommer från ett femårsår att man kanske utmanar dom på ett annat sätt då att testa själv (Informant 7).

Related documents