Kartläggning av kvaliteter

Ett rimligt antagande, efter att ha analyserat resultatet i studien, är att de arbeten som erhållit betyget Godkänd inte eftersträvar en vertikal exemplaritet, vad det gäller problemorienteringen. Det vill säga, ett fåtal djupdykningar i ämnesinnehållet som ger ett kvalitativt angreppssätt av ämnesstoffet. Resultatet visar också att redan i ämnesvalet läggs grunden för vilken dimension exemplariteten ska få. De lyckas därför inte tränga ner på djupet i kunskapsstoffet och resultatet blir att man inte når upp till ett högre betyg. Risken för att det problematiserande tänkandet ska utebli tycks också vara stor när ämnesvalet är statiskt och för övergripande.

Eftersom betygskriterierna för MVG inbegriper kvaliteter som bland annat ska inrymmas i begreppen skicklighet, initiativ och uppfinningsrikedom är det möjligt att lärarna ser detta som en artskillnad från G-kriterierna. Att visa på skicklighet, initiativförmåga och

uppfinningsrikedom kan ses som ett personlighetsdrag. En kvalitet som på något sätt innehas av personen och inte i hur man använder sina kunskaper. Detta blir tydligt om man jämför med G-kriterierna, där verben planera, genomföra, väljer, använder och

redovisar används för att värdera elevens insatser. Dessa skulle också kunna ses som

olika personlighetsdrag men att bara se en gradskillnad mellan att exempelvis planera och visa initiativ anser vi inte vara rimligt. Det kan alltså handla om att bedöma helt nya kunskaper för att nå det högsta betyget.

Om man jämför med andra kurser på gymnasiet, som exempelvis Samhällskunskap A, kan vi inte se samma betoning på artskillnad mellan betygskriterierna i kursen PA 1201. Ett exempel från betygskriterierna i Samhällskunskap A som visar på en gradskillnad är användandet av verben redogör för Godkänt betyg, diskuterar för Väl godkänd och drar

slutsatser för Mycket väl godkänd, då eleverna arbetar med samhällsfrågor.62 Dessa verb kan naturligtvis också ses både som en grad- och en artskillnad men de syftar till att beskriva olika sätt att angripa ett och samma kunskapsområde. Däremot i kursen PA 1201 yttrar sig en ny art av kvaliteter i betygssteget Mycket väl godkänd där eleven ska visa skicklighet i utförandet av slutprodukten, då detta inte alls nämns i de andra betygsstegen.

Resultatet av studien påvisar att det går att urskilja en artskillnad mellan de arbeten som erhållit betyget Mycket väl godkänd och de med betyget godkänd. Vi vill poängtera att det är problematiskt att diskutera detta då det beror på hur man definierar vad som är art- respektive en gradskillnad. Om en elev skriver med ett talspråk medan en annan använder ett akademiskt språk. Är detta då en art eller en gradskillnad? Kanske är det både och. Det finns dock exempel som är tydligare. Det problematiserande tänkandet som eleverna med betyget MVG visar, anser vi tyder på en artskillnad från G-arbetenas reproduktion. Lärarna på skolan X tolkar således kriterierna inte bara som en skillnad i djup och bredd i kvaliteterna mellan betyget godkänd och mycket väl godkänd, utan också som att det krävs helt nya kvaliteter för att nå det högre betyget. Detta kan vara en förklaring till skillnaden i betygsättningen i kursen PA 1201 mellan skolan X och övriga riket som Statistiska Centralbyråns framtagna statistik visar.

Lärarna på skolan X ställer höga krav på projektarbetena som ska erhålla det högsta betyget då de premierar nya kvaliteter och inte bara en progression av G-kriterierna, som skulle kunna vara en möjlig tolkning av betygskriterierna. Det kan mycket väl vara så att andra skolor inte ser eller praktiserar denna artskillnad i samma utsträckning som skolan X. I så fall detta vara en förklaring till orimligheten i att hälften av samhällseleverna i riket skulle nå upp till det högsta betyget i kursen PA 1201. Orimligheten borde ligga i hur lärarna tolkar kriterierna. Vi kan inte se några andra rimliga orsaker till detta om lärarna verkligen följer och sätter sina betyg efter styrdokumenten. Det är dock viktigt att poängtera att antagandet om skillnaderna mellan skolan X och övriga riket just är ett antagande. Vår studie kan inte bekräfta detta antagande, men resultatet talar inte emot det.

För att få en rättvisare bedömning mellan skolorna föreslår vi att man utformar lokala kriterier för kursen som tydliggör vilka kvaliteter som ska bedömas och premieras. Denna studie ska ses som en kartläggning över vad lärarna på skolan X premierar. Men den kan också ses som en grund till de lokala betygskriterierna på skolan. Vår förhoppning är att dessa sedan ska diskuteras med andra gymnasieskolor i kommunen för att förhoppningsvis frambringa regional entydighet i synen på bedömning och betygssättning. Förhoppningsvis kan denna samsyn skapa en rättvisare bedömning av projektarbeten i gymnasieskolan.

7.3 Metoddiskussion

Resultaten bör tolkas försiktigt då urvalet endast baserades på sex stycken projektarbeten. Samtidigt som det låga antalet projektarbeten möjliggjorde en kvalitativ analys så innebar det att möjligheten till generella slutsatser bör beaktas varsamt.

Det bör också poängteras att arbetena är hämtade ur endast två handledningsgrupper inom det samhällsvetenskapliga programmet, om man vill få ett tydligt representativt utslag på skolan X bör man genomföra en större mer omfattande studie som inbegriper projektarbeten från samtliga institutioner och program.

8. Slutsats

Bakgrunden till studien bottnar i att försöka utröna hur det kan vara så stor skillnad mellan skolan X:s elevers betyg och övriga skolors betyg i kursen Projektarbete PA 1201. En orsak till skillnaderna kan vara problematiken med löst formulerade nationella mål och betygskriterier, där varje enskild lärares personliga tolkning och syn på bedömning ska likställas med övriga rikets uppfattning. Vår åsikt är att behovet av, i första hand, lokalt utformade betygskriterier är nödvändigt för att säkerställa en entydig och likvärdig bedömning inom den enskilda skolan. Vidare skulle verksamheten troligtvis gynnas av samarbete över den enskilda skolans gränser, där man på en regional nivå för pedagogiska diskussioner mellan olika skolor, i exempelvis kommunen, för att skapa entydighet på bedömning inom ett större perspektiv.

Resultatet ledde fram till en kartläggning av vilka kvaliteter som premieras i bedömningen för att erhålla det högsta betyget i kursen PA1201. De sex utmärkande dragen visades vara språk, metodval, vetenskaplig struktur, litteraturgenomgång, ämnesval och källor. Vår förhoppning är att detta ska utgöra en grund för ett lokalt utformat betygsunderlag för kursen PA1201.

Om orsaken till den sneda betygsfördelningen mellan skolan X och övriga riket grundar sig i att de nationella betygskriterierna är vagt formulerade för kursen Projektarbete PA 1201, kan anledningen till att just skolan X:s lärare sätter ett lägre betyg vara att de ser och tillämpar den artskillnad som går att urskilja mellan betyget Mycket väl godkänd och övriga betyg. Denna studie visar dock inte hur andra skolor bedömer sina arbeten och därför går det inte att dra några generella slutsatser rörande vad som verkligen orsakar denna skillnad. Det får eventuella fortsatta studier på området klargöra.

Referenslista