4.1 Kartläggningsmetoder
Följande kartläggningsmetoder använder vi oss av:
Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar
Trygghetsenkät skola/
fritidshem
2 gånger/läsår Mentorer, arbetslag, och trygghetsteamet
Trygghetsvandring 1 gång/läsår (ht) Mentorer, arbetslag, trygghetsteamet
Tjänsteanteckningar Vid behov Mentorer,
undervisande lärare och fritidspedagoger Diskussioner i
arbetslagen
Kontinuerligt på arbetslagskonferenser
Arbetslagsledare
Hälsosamtal Årskurs F, 2, 4 Skolsköterska
Örebro kommuns skolenkät
Elever och
vårdnadshavare i skolan årskurs 3, 5 och
fritidshemmet årskurs 2
Genomförs 1 gång/läsår (vt)
Örebro kommun
Uppföljning på EHT En gång per månad EHT Kartläggning av
risksituationer/ sårbara situationer
Kontinuerligt Trygghetsteamet
4.2 Områden som berörs i kartläggningarna
Trivsel och trygghet, otrygga platser, kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna.
Inför läsåret 20/21 planeras att enkäterna omarbetas till att även innefatta frågor om studiero. Frågorna i Trygghetsenkäten om kränkningar kopplade till de olika kategorierna i diskrimineringsgrunderna behöver även kompletteras med egna exempel, för att det ska bli möjligt att tolka och dra slutsatser av svaren.
_________ o
16 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING OP-SKOLAN
4.3 Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningarna
Så här arbetar vi med elevers delaktighet i kartläggningsarbetet:
Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Trygghetsenkät
skola/fritidshem
Elever 2 gånger/läsår Mentorer, arbetslag, trygghetsteamet
Trygghetsvandring Elever 1 gång/ läsår Mentorer och arbetslag
Klassråd Elever Mentorer Utvecklingssamtal 2 gånger/läsår Mentorer
Hälsosamtal 1 gång/ läsår. Elever och vårdnadshavare
Så här arbetar vi med delaktighet och information till vårdnadshavare:
Målgrupp Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Vårdnadshavare Vårdnadshavar-
Vårdnadshavare Hembrev åk f-6 och information Vårdnadshavare Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår Mentorer
o ________ _
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING OP-SKOLAN 17
4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningsarbetet
Målgrupp Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Personal Genomförande av
trygghetsvandring
Personal Utvecklingssamtal 2 gånger/läsår Mentorer Personal Tillgång till
protokoll från
Trygghetsenkäten och trygghetsvandringen sammanställs av klasslärare för skolan och fritidspedagoger för fritidshemmet, därefter diskuteras resultaten utifrån givna frågeställningar och analyseras i varje arbetslag. Arbetslagen lämnar sammanställning och analys till Trygghetsteamet och underlaget används sedan vid utvärderingen av Trygghetsplanen. Samtlig personal har tillgång till protokoll från trygghetsteamets möten.
4. 5 Resultat/ analys av kartläggningarna
Resultat från Örebro kommuns skolenkät för årskurs 3, årskurs 5 och fritidshemmet (genomförd vt 2020)
I enkäten framkommer olika tendenser och mönster inom olika årskurser och inom fritidshemmets verksamhet.
Årskurs 3
Resultat: Eleverna i årskurs 3 har en svarsfrekvens på 72%. Eleverna i årskurs 3 har skattat höga resultat inom området normer och värden och generellt högre än Örebro kommun som helhet. På frågorna har mellan 95-97% svarat att de helt eller i hög grad instämmer i påståendena inom området normer och värden. 97%
upplever sig trygga i skolan.
Vårdnadshavarna till eleverna i årskurs 3 har en svarsfrekvens på 51 %.
Vårdnadshavarna har lägre resultat på frågorna än eleverna själva inom området normer och värden.
Utvecklingsområde som framkommer i elevernas enkäter för årskurs 3 inom området normer och värden är en mer stimulerande skolgårdsmiljö.
Analys: Ett utvecklingsområde som framstår är också att förbättra
kommunikation och information till vårdnadshavarna om trygghetsarbetet som genomförs på skolan.
Resultaten är högre på skolnivå i jämförelse med förra årets resultat.
_________ o
18 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING OP-SKOLAN
Årskurs 5
Resultat: Elever i årskurs 5 har en svarsfrekvens på 92%. Generellt är resultatet något lägre än Örebro kommun som helhet. 85% av eleverna upplever sig trygga i skolan. När det gäller frågorna om man blir bra behandlad av vuxna, att det finns vuxna att vända sig till, samt att personalen arbetar för att eleverna ska känna sig trygga, ligger resultaten i samma nivå som Örebro kommun som helhet.
Vårdnadshavarna till eleverna i årskurs 5 har en svarsfrekvens på 44%.
Vårdnadshavarna har generellt något lägre resultat än eleverna själva, inom området normer och värden.
Utvecklingsområden som framkommer för årskurs 5 inom området normer och värden, är att vuxna ska ingripa direkt när något händer, samt en mer
stimulerande skolgårdsmiljö.
Analys: Årskurs 5 har generellt högre resultat inom området normer och värden i jämförelse med förra årets resultat.
Resultatet skiljer sig dock på klassnivå, där ena klassen har högre resultat än den andra klassen.
Fritidshemmet
Resultat: Fritidshemmet har goda resultat inom området normer och värden.
Eleverna har en svarsfrekvens på 59%. Av eleverna på fritidshemmet anser 100%
att de har kompisar och att det är roligt att vara på fritids, 92% av eleverna upplever sig trygga.
Vårdnadshavarna till barn på fritidshemmet har en svarsfrekvens på 48%. När det gäller fritidshemmets verksamhet är barn och vårdnadshavare samstämmiga i sina svar. 100% av vårdnadshavarna upplever att deras barn känner sig trygga på fritids. 100% av vårdnadshavarna anser att barnen har roligt, att vuxna behandlar barnen väl och att fritidshemmet arbetar för att alla barn ska känna sig trygga.
Utvecklingsområden inom fritidshemmets verksamhet som framkommer i enkäten är att eleverna har behov av plats för lugn och ro, samt en mer stimulerande skolgårdsmiljö.
Resultat OP-skolans trygghetsenkäter F-3
Trivseln bland eleverna i årskurs F-3 varierar mellan olika klasser, från 3.92-4.56 på en fem-gradig skala. Nästan alla elever svarar att de leker och har kul på rasterna, i årskurs 3 svarar 100 % av eleverna att de leker och har roligt. De allra flesta uppger att de är trygga med vuxna och har någon vuxen att prata med i skolan. I trygghetsenkäten är det något lägre resultat på frågan om man känner sig trygg på skolgården. Lägst resultat har förskoleklassen där 38 % svarar att de inte känner sig trygga på skolgården. En fråga som också utpekar sig med lägre resultat för de yngre är om eleverna känner till trygghetsplanen, där de flesta av de yngre eleverna inte känner till att det finns en trygghetsplan. I årskurs 3 har merparten av eleverna kännedom om att det finns en trygghetsplan.
o ________ _
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING OP-SKOLAN 19
4-6
Trivseln på skolan och i klassen varierar mellan olika klasser, från 3.21-4.3 på en femgradig skala. I en klass i årskurs 4 är trivseln högre på skolan än i den egna klassen, i årskurs 6 är förhållandet det omvända d.v.s. att trivseln i klassen är högre än trivseln på skolan. En klass i årskurs 5 har något lägre trivsel både i skolan och i sin klass. Denna klass i årskurs 5 och årskurs 6 har en högre andel (ca 50%) än övriga klasser, som upplevt att någon från skolan betett sig illa på sociala medier. I samtliga klasser i 4-6 är det mellan 8-50% som upplevt sig utsatt på sociala medier.
Nästan alla elever i årskurs 4-6 upplever att de har någon kompis att vara med under skoldagen.
Fritidshemmet
Fritids har varit indelade i tre olika avdelningar, mini, mellan och stor. Trivseln är hög på alla tre avdelningar, eleverna skattar genomsnittligt 4-5 på en femgradig skala. (Mini 4.18, Mellan 4.69 och stor 4.29) På frågan om man upplever sig trygg med vuxna svarar 100% av eleverna att de känner sig trygga. När det gäller tryggheten på skolgården upplever 90-92% av eleverna att de är trygga. Generellt är de yngre barnen mest positiva i sina svar. Av eleverna på mini-fritids upplever 100 % att de har något att göra, att de har kompisar att vara med, att de känner sig trygga med vuxna och att de har någon vuxen att prata med om de behöver hjälp eller stöd.
Sammanfattning av arbetslagens analys och utvärdering av trygghetsenkäten
Generellt sett trivs huvuddelen av eleverna och känner sig trygga. De allra flesta upplever att de har någon vuxen som de kan vända sig till under skoltid och fritidstid. Det är en andel elever som upplever otrygghet omkring ett fåtal elever.
Arbetslagen upplever inte att det är några tydliga könsskillnader i svaren i trygghetsenkäterna.
Eleverna i årskurs 4-6 får besvara fråga om de upplevt kränkningar utifrån någon av kategorierna i diskrimineringsgrunderna. I svaren framstår ålder som den vanligaste kategorin, därefter kön och etnisk tillhörighet. Exempel saknas oftast i svaren, det blir därför svårt att tolka och analysera svaren. För att frågorna ska bli begripliga för eleverna behöver ett bättre förarbete göras där eleverna utbildas om diskrimineringsgrunderna, vilket kan ske ämnesintegrerat inom t.ex. SO.
Arbetslagen arbetar kontinuerligt med att försöka öka vuxennärvaron där eleverna befinner sig och skapa gemensamma förhållningssätt. Arbetslagens förhållningssätt är att det är allas gemensamma ansvar att fånga upp och stödja eleverna, oavsett om man har en direkt anknytning till barnet som ansvarig pedagog i gruppen. Arbetslagen önskar arbeta ännu mera förebyggande och främjande innan det uppstår svårigheter.
Trygghetsteamets kartläggning av otrygga platser och sårbara situationer ht 2020
Vid kartläggning av otrygga platser på skolgården framkommer baksidan av idrottshallen som en undanskymd och otrygg plats, där det är svårt att säkerställa
_________ o
20 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING OP-SKOLAN
tillräcklig vuxentillsyn. Belysningen är bristfällig på hela skolgården vilket blir påtagligt under den mörka årstiden. Kuben som finns i centrum på skolgården är inte funktionell och ändamålsenlig utifrån verksamhetens behov. De konstnärliga
”stendjuren” lockar till lek, men står otillgängliga för eleverna utanför skolgårdens område.
Under läsåret 2020-2021 är Stureskolans årskurser 2-3 samlokaliserade i samma byggnad som OP-skolan f-6, på grund av att Stureskolan renoverar sina lokaler.
Med ökat antal elever finns ökade utmaningar med många elever ute på skolgården samtidigt under rasterna. Pedagogerna som är ute på rast har inte kännedom och relation till alla elever som är ute, vilket kan försvåra i arbetet med att förebygga konflikter och kränkningar.
Det har också blivit trängre i matsituationerna vid lunch och mellis. Mattiderna har blivit komprimerade och det är trängsel i matkön vid entrén. Den rådande pandemin medför också att rutinen omkring matsituationen kräver mera fysiskt utrymme och tidsutrymme för varje klass.