Trygghetsplan Olaus Petriskolan F

(1)

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Örebro kommun Reviderad 20201028 orebro.se

Trygghetsplan

Olaus Petriskolan F-6 2020-2021

OLAUS PETRISKOLAN

I

ÖREBRO

(2)

2 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING OP-SKOLAN

Läsår: 2020/2021

Innehållsförteckning

1. Grunduppgifter ... 3

1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen ... 3

1.2 Ansvariga för planen ... 3

1.3 Vår vision ... 3

1.4 Planen gäller från... 3

1.5 Planen gäller till ... 3

1.6 Läsår ... 3

1.7 Elevernas delaktighet ... 4

1.8 Vårdnadshavarnas delaktighet ... 4

1.9 Personalens delaktighet ... 4

1.10 Förankring av planen ... 4

2. Utvärdering ... 5

2.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats ... 5

2.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ... 5

2.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan ... 5

2.4 Årets plan ska utvärderas senast ... 9

2.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas ... 9

2.6 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 9

3. Främjande insatser läsåret 2020-2021 ... 10

4. Kartläggning ... 15

4.1 Kartläggningsmetoder ... 15

4.2 Områden som berörs i kartläggningen ... 15

4.3 Hur elever och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen ... 16

4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen ... 17

4. 5 Resultat av kartläggningarna ... 17

5. Förebyggande åtgärder läsåret 2020-2021 ... 20

6. Rutiner för att upptäcka och åtgärda trakasserier och kränkande behandling ... 22

6.1 Policy ... 22

6.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 22 6.3 Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till ... 22

6.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn ... 23

6.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal ... 25

6.6 Rutiner för uppföljning ... 25

6.7 Rutiner för dokumentation ... 25

6.8 Ansvarsförhållande ... 25

o ________ _

(3)

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING OP-SKOLAN 3

1. Grunduppgifter

1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen

Verksamheter som omfattas av denna trygghetsplan är:

• Förskoleklass

• Grundskola 1-6

• Fritidshemmet

Arbetet när det gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567). Skolans värdegrund beskrivs i Skollagen Kap 1:5. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling regleras i Skollagens Kap 5-6.

1.2 Ansvariga för planen

Rektor och trygghetsteamet ansvarar för Trygghetsplanen.

All personal har ett gemensamt ansvar för trygghetsarbetet på skolan.

1.3 Vår vision

Olaus Petriskolan präglas av respekt för människors olikheter och alla människors lika värde. Skolan ska vara en trygg plats för alla, fri från

diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Trygghet, lärande och utveckling är ledord i verksamheten.

1.4 Planen gäller från

2020-11-01

1.5 Planen gäller till

2021-10-31

1.6 Läsår

20/21

_________ o

(4)

1.7 Elevens delaktighet

Det är elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. Trygghetsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna i

verksamheten. Delaktigheten ska anpassas efter deras ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083 och SFS 2016:1011).

1.8 Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavarna ska få information om och ges möjlighet att yttra sig om planens innehåll, vilket tillgodoses genom vårdnadshavarmöten, skolråd och utvecklingssamtal. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida.

1.9 Personalens delaktighet

Trygghetsteamet ansvarar för att upprätta, följa upp och utvärdera trygghetsplanen. Personal från varje arbetslag finns representerad i

Trygghetsteamet. Under november-december förankras och implementeras nya årets plan i ledningsgruppen, elevhälsoteamet och arbetslagen.

1.10 Förankring av planen

Trygghetsplanen görs känd och förankras hos elever, personal och vårdnadshavare vid olika tillfällen:

• Arbetslagsträffar

• Ledningsgrupp

• Elevhälsoteam

• Tryggismöten med elevernas trygghetsråd

• Skolråd

• Vårdnadshavarmöten

• Mentorstid med eleverna

• Skolans hemsida

o ________ _

(5)

2. Utvärdering

2.1 Beskriv hur fjolårets plan för läsåret 2019-2020 har utvärderats

Representanter från Trygghetsteamet har träffat elevernas ”Tryggisar” (elevernas trygghetsråd) för utvärdering genom att arbeta med den förenklade elevanpassade Trygghetsplanen.

Trygghetsplanen har utvärderats i arbetslagen i början av vårterminen 2020 utifrån gemensamma frågeställningar.

Trygghetsteamet har genomfört en halvdag i oktober (v. 44) för utvärdering av Trygghetsplanen.

2.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

• Trygghetsteamet som består av pedagoger från samtliga arbetslag F-6 och fritidshemmet, samt kurator.

• Samtliga arbetslag

• ”Tryggisarna” i elevernas Trygghetsråd, som består av två elever från varje klass i årskurs 3-6.

2.3 Resultat av utvärderingen, läsåret 2019-2020

Genomförda främjande och förebyggande insatser

Vid skolstarten ht 2019 genomförde arbetslagen samarbetsövningar och gemensamma aktiviteter med eleverna för att skapa förutsättningar för en trygg skolstart och lägga grunden för en bra sammanhållning i de nya klasserna.

Idrottslärare i samarbete med lärare från F-6 har planerat och genomfört OP- joggen under höstterminen, som en skolgemensam aktivitet en gång per läsår.

OP-dagen i juni har varit en omtyckt tradition med syfte att eleverna ska känna gemenskap och vara en del av skolans värdegrundsarbete. Årets OP-dag anpassades utifrån Corona-situationen och spreds ut på flera dagar där eleverna genomförde trivselaktiviteter klassvis vid lekstationer. Tryggisarna ansvarade för planering och genomförande av lekstationerna. Ett uppskattat inslag under avslutningsveckan var även fotbollsmatchen mellan personal och eleverna i årskurs 6.

Fritidspedagogerna på fritidshemmet genomförde tillsammans med eleverna en insats för musikhjälpen i december 2019.

Elevrådet har haft regelbundna möten. Samtliga klasser på skolan har haft regelbundna klassråd. Matråd och bokråd har också genomförts som planerat.

_________ o

(6)

Det har funnits en ambition att utöka fadderklassverksamheten till ett mer kontinuerligt utbyte mellan fadderklasserna på hela skolan. Tanken har varit att eleverna ska träffa sina faddrar regelbundet i olika undervisningssituationer, t.ex.

schemalagt läsutbyte där äldre elever läser med yngre elever eller gemensamma utflykter och aktiviteter. Den utökade fadderklassverksamheten har dock inte fått det genomslag som önskats. Fyra klasser på F-6 har haft ett regelbundet utbyte.

Man har sett att de aktiviteter som varit schemalagda och regelbundet

återkommande har gett bra resultat, genom ökad trygghetskänsla, ökad samvaro och mer kontakt mellan eleverna i olika åldrar. Det har stärkt de äldre eleverna att ta hand om de yngre.

Trygghetsteamet har träffats som planerat en gång per vecka. I trygghetsteamet ingår representanter från samtliga arbetslag; F-3, 4-6 och Fritidshemmet. Från och med hösten 2020 ingår också en resurspedagog från

resursarbetslaget/Studion i Trygghetsteamet. Skolkurator är samordnare för trygghetsteamet.

Elevernas trygghetsråd med ”Tryggisar” samt vuxenrepresentanterna från Trygghetsteamet har haft tryggismöten varannan vecka. Tryggisarna har planerat och genomfört rastaktiviteter för F-3 ca en gång per månad. I samband med

”Alla hjärtans dag” delade Tryggisarna ut uppmuntrande/stärkande lappar och godisklubbor till eleverna. Tryggisarna har även planerat och genomfört Op- dagarna i juni.

Trygghetsenkäten har genomförts som planerat vid två tillfällen i samtliga klasser och på fritidshemmet. Trygghetsenkäten har sammanställts och analyserats i arbetslagen. Resultaten har återförts till eleverna av klasslärarna på klassnivå.

Trygghetsvandringen har inte genomförts som planerat under läsåret 2019-2020.

Fritidspedagogerna har ansvarat för den pedagogiska verksamheten på rasterna.

Alla rastvärdar har burit gula västar. För samtliga årskurser har personal varit närvarande och ätit pedagogisk lunch i matsalen.

Organisationen med ”Studion”, som är en flexibel grupp för elever med behov av ett mindre sammanhang, bedöms ha varit gynnsamt för att kunna möta elevers individuella behov av lugnare miljö och utökat vuxenstöd.

OP-skolans personal har fått utbildning och handledning i ICDP från Centralt skolstöd, vilket främjar värdegrundsarbetet genom att bidra till en gemensam grund och ett gemensamt förhållningssätt. ICDP är ett relationsorienterat program om vägledande samspel. Även skolledning och elevhälsan har fått utbildning och handledning i ICDP. Under vt 2020 har en vägledningsgrupp genomförts med resurspedagoger anställda i skolan och på fritidshemmet, under ledning av representanter från elevhälsoteamet.

Vid startdagarna av läsåret 2020-2021 har rektor och elevhälsan haft en

genomgång med samtlig personal om skolans rutiner för anmälan om misstänkt kränkande behandling till rektor och till huvudman. Dokumentationen för pedagogers tjänsteanteckningar har tydliggjorts och en mall med stödfrågor har

o ________ _

(7)

utarbetats. Skolkurator har gått igenom rutinen för tjänsteanteckningar på APT med samtlig personal. Trygghetsteamet har också informerat på APT om Trygghetsteamets arbete och ärendegången vid misstänkta kränkningar.

Vid uppstarten av läsåret 2020-2021 har trygghetsteamet besökt alla klasser för information om skolans trygghetsarbete och elevernas trygghetsplan. En

värdegrundsvecka med fokus på tema Gemenskap genomfördes med alla klasser i samband med skolstarten ht 2020.

Arbetslagens och trygghetsteamets utvärdering av Trygghetsplanen

Arbetslaget F-3

Arbetslaget F-3 känner igen sig i det arbete som beskrivs i Trygghetsplanen. Man framhåller vikten av att skolan implementerar den klassövergripande

fadderklassverksamheten och utvecklar fadderklassverksamheten över tid. Olika förslag framkommer såsom t.ex. att fadderklassen bjuder in förskoleklassen till skolstarten genom ett välkomstbrev. Det föreslås att enskilda elever som tas emot under terminens gång ska få ett ännu bättre mottagande där två utsedda elever i klassen hjälper till att visa runt och skola in den nya eleven. Arbetslaget F-3 lyfter behov att göra ett tydligare kalendarie/ årshjul med återkommande

skolgemensamma aktiviteter, samt att Traditionsgruppen och Trygghetsteamet samarbetar och planerar gemensamt. Andra utvecklingsområden som arbetslaget diskuterat är att skapa en tydligare stödtrappa när elever bryter mot normer och regler. Arbetslaget lyfter även behov av att fortsätta arbeta med språkbruk och sociala medier.

Arbetslaget 4-6

Arbetslaget 4-6 känner igen sig i stora delar av det arbete som beskrivs i Trygghetsplanen. Vid sammanfattningen av resultaten i kartläggningarna efterfrågas resultatet i procentdelar (isf till stor del/ till liten del). Arbetslaget lyfter vikten av att resultaten från kartläggningarna återförs till eleverna. I trygghetsplanen föreslås att begreppet vårdnadshavare används genomgående istället för föräldrar. Förslag för att göra Trygghetsplanen känd för alla elever är att den förenklade elevanpassade planen lamineras och sätts upp i alla klassrum.

Diskussion förs om att variera formen vid klassråden med t.ex. små

gruppdiskussioner och en brevlåda med förslagslappar, för att främja att alla elever kommer till tals. Viktiga fokusområden att arbeta med framåt är studiero och språkbruk, framförallt i två klasser. Arbetslaget diskuterar skolkulturen och vikten av nolltolerans och gemensamt förhållningssätt bland vuxna. Det framhålls som positivt att fritidshemmet ansvarar för den pedagogiska verksamheten under raster och att konflikter i lägre grad följer med in i klassrummen. En nackdel kan vara att lärarna får mindre insyn i det sociala samspelet på rast. Arbetslagen lyfter vikten av fungerande rutiner för överrapportering från fritidspedagogerna till mentorerna vid incidenter.

Arbetslaget fritidshemmet

När det gäller elevernas delaktighet vid implementeringen av planen resonerar fritidshemmet att det sker naturligt genom att pedagogerna kommunicerar

_________ o

(8)

resultatet på trygghetsenkäterna och bryter ner det på elevernas/ klassens nivå samt att trygghetsfrågorna diskuteras på klassråd och elevråd. Från fritidshemmet önskar man ett tydliggörande i Trygghetsplanen omkring tidsplanen i

arbetsgången för kränkningsärenden.

Trygghetsteamet

Det kontinuerliga arbetet med täta schemalagda träffar och representanter från alla arbetslagen har medfört en större möjlighet att komma in tidigare och jobba mer förebyggande med enskilda elevärenden, men också med grupper av elever.

Kopplingen mellan trygghetsteamet och arbetslagen fungerar väl, då representanterna från arbetslagen kunnat ta med sig frågor till och från Trygghetsteamet. Att pedagoger från både skolan, fritidshemmet och

resursarbetslaget ingår i Trygghetsteamet har varit positivt, eftersom det bidragit till en helhetssyn över hela skoldagen. Genom att skolkurator deltar i

Trygghetsteamet finns också en naturlig länk till elevhälsan.

Trygghetsteamet har under läsåret 2019- 2020 arbetat som ett stöd till arbetslagen vid större kränkningsärenden. Trygghetsteamet har haft möjlighet att arbeta förebyggande i lite större utsträckning än tidigare, genom att rikta sig till

grupperingar där konflikter förekommit och att ha uppföljande kontakt under en längre tidsperiod. Merparten av de ärenden som aktualiserats hos

Trygghetsteamet har varit återkommande konflikter mellan flickor i årskurs 4-6, där konflikter förekommit både i skolan, på fritiden och i sociala medier.

Skadegörelse bland elever i årskurs 4-6 uppfattas ha minskat i omfattning i jämförelse med året innan (läsåret 2018-2019).

Elevernas olika råd (klassråd, elevråd, matråd, bokråd) är viktiga för att eleverna ska lära sig arbeta i demokratiska former. Klassrådsmallen behöver utvärderas och kan behöva revideras med enklare språk för eleverna i F-3. Eleverna som deltagit på råd behöver få mera stöd att återföra frågor från rådet till klassen.

Skolans organisation med fritidspedagoger som ansvarar för pedagogisk verksamhet på rasterna uppfattas ha bidragit till ökad vuxennärvaro och ökad trygghet. Ökad vuxennärvaro på rast har förebyggt konflikter och även bidragit till att elever fått stöd att lösa konflikter under rasttid, så att konflikter inte följer med in i klassrummet i lika hög grad som tidigare.

OP-skolans lokaler och skolgård har varit under renovering vilket medfört vissa utmaningar och provisoriska lösningar under starten av ht 2019, exempelvis tillfällig matsal i lektionssalar och att idrottsundervisningen bedrivits utomhus.

Nya matsalen togs i bruk efter höstlovet vecka 45 ht 2019. Omklädningsrum och duschar som under föregående år upplevdes som otrygga har nu renoverats och förbättrats med enskilda duschbås.

Vid ombyggnationen har delar av skolgården varit inhägnad byggarbetsplats och har inte kunnat nyttjas i verksamheten. Detta kan ha bidragit till en period med mindre stimulerande skolgårdsmiljö och känsla av otrygghet på skolgården för de yngre barnen.

o ________ _

(9)

Pandemin har sedan mitten av vårterminen medfört högre sjukfrånvaro bland personal, vilket gjort att olika vikarier arbetar i den dagliga verksamheten. Risker med detta är att det varit svårare att upprätthålla inarbetade rutiner och att

eleverna inte har upparbetade relationer till vikarierande personal, vilket kan bidra till ökad oro och otrygghet hos en del av eleverna.

Trygghetsteamet har gått på fortbildningar med olika teman under läsåret t.ex.

Barnrättslagen/barnkonventionen, Att utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i förskoleklass och på fritidshemmet, samt Mobbning och socialt utanförskap i skolan. Trygghetsteamet har även deltagit vid Örebro kommuns nätverksträff för Trygghetsteam där man diskuterat kvalitetsutveckling av skolornas Trygghetsplaner.

2.4 Årets plan ska utvärderas senast

Planen för läsåret 2020-2021 ska utvärderas under maj-oktober och revideras i oktober 2021. Planen för kommande år 2021-2022 ska vara klar senast 2021-11- 01.

2.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Den förenklade elevanpassade Trygghetsplanen utvärderas i elevernas trygghetsråd.

Trygghetsplanen utvärderas i arbetslagen under vårterminen 2021 utifrån gemensamma frågeställningar.

Trygghetsarbetet utvärderas också som en del i verksamhetens årliga kvalitetsrapport, vilken genomförs i juni 2021.

Trygghetsteamet för F-6 kommer att revidera planen vid en gemensam utvärderingsdag i oktober 2021.

2.6 Ansvarig för att årets plan utvärderas

Trygghetsteamet och rektor.

_________ o

(10)

3. Främjande insatser- läsåret 2020/2021

Främja allas lika värde Mål

På Olaus Petriskolan verkar vi för att eleverna lär sig respektera alla människors lika värde. Skolan ska främja en tillgänglig verksamhet där alla elever har möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och delta i verksamheten på likvärdiga villkor oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.

Insats

Under läsåret 2020-2021 kommer representanter från elevhälsoteamet att fortsätta arbetet med ICDP och vägledande samspel genom att genomföra vägledningsgrupp för personal som nyanställts under 2019-2020. Arbetet med ICDP och vägledande samspel främjar värdegrundsarbetet genom att bidra till en gemensam grund och ett gemensamt förhållningssätt. Vägledande samspel är ett hälsofrämjande

förhållningssätt och ett sätt att förverkliga Barnkonventionen i vardagsarbetet.

Skolan har under uppstarten av höstterminen en vecka med extra fokus på värdegrund och temat Gemenskap. Alla klasserna har genomfört en ”Klassens aktivitetsdag” med utflykt tillsammans, i syfte att stärka samhörighet och

gemenskap i klasserna. Under värdegrundsveckan har alla klasser arbetat med en Klasskonvention, där man utifrån samtal omkring värdeord (Tolerans, Arbetsro, Bemötande och Delaktighet) skapat gemensamma överenskommelser i varje klass med klassens sociala mål inför läsåret 2020-2021. Under värdegrundsveckan har klasserna också genomfört värdegrundsövningar samt tittat på film som anknyter till temat. Planeringen är att värdegrundsveckan ska vara årligen återkommande.

Fritidshemmet planerar att fortsätta arbeta med ”Musikhjälpen” som en årlig återkommande aktivitet, där årets tema är ”Ingen människa ska lämnas utan vård”. Aktiviteten förväntas stärka elevernas empati, engagemang för andra människor och medvetenhet om olika människor livsvillkor.

Biblioteket har utvecklats och fått en mer central plats i skolan. En fritidspedagog ansvarar för biblioteket, som har öppen verksamhet två gånger per vecka.

Biblioteket är tillgängligt för alla elever och bygger på gratisprincipen,

folkbildning och kulturhistoria. Alla har rätt till ett språk och skolbiblioteket står för mångfald och har ett brett utbud där alla kan hitta något de är intresserade av.

Demokratiska värden förverkligas genom välinformerade elever med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter. Elevernas eget deltagande är beroende av en fri och obegränsad tillgång till kunskap, kultur och information.

För att stärka tryggheten och gemenskapen över åldersgränserna utökas det kontinuerliga arbetet med fadderklasser i hela verksamheten, där äldre elever samarbetar med yngre elever i olika former, t.ex. läsutbyte eller gemensamma aktiviteter och utflykter.

o ________ _

(11)

Utbildning om diskrimineringsgrunderna för eleverna i årskurs 4-6 genomförs av ämneslärarna i svenska och samhällskunskap innan Trygghetsenkäten görs, två gånger per läsår.

Under läsåret 2020-2021 fortsätter skolans dialog om skolgårdens utformning med fastighetsägaren Futurum och konstnärsgruppen ”Love and Devotion”, då skolgården är en konstinstallation. Fritidshemmet och Trygghetsteamet bidrar med perspektiv utifrån fokus på tillgänglighet, stimulans och trygghet.

Ansvarig

ICDP/Vägledande samspel: Rektor och elevhälsan ansvarar tillsammans med Centralt skolstöd. Ny vägledningsgrupp påbörjas vt 2021.

Värdegrundsveckan i samband med höstterminens skolstart augusti-september:

Trygghetsteamet ansvarar för planering och arbetslag/mentorer ansvarar för genomförande.

Musikhjälpen i december: Fritidshemmet Skolbiblioteket: Fritidspedagog

Utbildning diskrimineringsgrunderna hösttermin/vårtermin:

Mentorer/klasslärare, ämneslärare sv/so.

Skolans klasslärare/mentorer i respektive arbetslag ansvarar tillsammans för det kontinuerliga värdegrundsarbetets innehåll, utformning och genomförande.

Dialog om skolgårdens utformning: Rektor, Futurum Fastigheter, Konstnärsgruppen ”Love and Devotion”.

Datum när det ska vara klart

Se ovan.

_________ o

(12)

Främja demokrati Mål

Eleverna ska ha kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Insats

Alla klasser på skolan har fortlöpande klassråd där aktuella frågor tas upp. På klassrådet samtalas om arbetsmiljön och hur eleverna kan bidra till en bra

arbetsmiljö för sin klass. Klassrådsprotokoll skrivs vid varje klassråd. Skolan utgår från en gemensam klassrådsmall som används till alla klassråd, där trygghet och studiero finns med som stående punkter. Elevrådsrepresentanten i varje klass tar med sig frågor som klasserna vill lyfta till elevrådet. Elevrådet har möten minst en gång i månaden och protokoll från elevrådet skickas vidare till ledningsgruppen.

På skolan finns också ett matråd bestående av 1-2 elever från varje klass.

Matrådet leds av kökschef och skolsköterska och träffas 2-3 gånger per termin.

Det finns även ett bokråd med elevreprentanter från F-6. Bokrådet träffas varannan månad i biblioteket och leds av pedagog från fritidshemmet. I bokrådet kan eleverna komma med idéer vad som ska hända på biblioteket och vilken litteratur som skall köpas in.

Ansvarig

Klassrådet leds av mentor/klasslärare. Elevrådet leds av en pedagog och denne ansvarar för sammankallande av möten och planerar tillsammans med

elevrådsrepresentanterna mötenas innehåll.

Skolsköterskan är sammankallande för matrådet.

Pedagog från fritidshemmet är sammankallande för bokrådet.

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår under hela läsåret

o ________ _

(13)

Främja elevernas trygghet och trivsel Mål

Eleverna ska känna sig trygga och trivas på skolan

Insats

Trygghetsteamet har regelbundna möten en gång per vecka. Trygghetsteamet arbetar både främjande, förebyggande och åtgärdande. Trygghetsteamet ansvarar för trygghetenkäter och trygghetsvandring, revidering av Trygghetsplanen, elevernas trygghetsråd med ”Tryggisar”, samt Värdegrundsvecka i samband med skolstarten. Vid starten av höstterminen presenterar sig Trygghetsteamet i klasserna och informerar om skolans trygghetsarbete och den förenklade

elevanpassade trygghetsplanen. Vid Trygghetsteamets klassbesök delas elevernas Trygghetsplan ut och ska finnas uppsatta i varje klassrum.

Elevernas Trygghetsråd med Tryggis-representanter träffas fredagar ojämna veckor. Två elever från varje klass i år 3-6 är Tryggisar i trygghetsrådet.

Tryggisarna leds av två pedagoger från Trygghetsteamet. De vuxna ansvarar för sammankallande av möten och planerar tillsammans med Tryggis-

representanterna mötenas innehåll, samt de aktiviteter som ska genomföras på skolan. Tryggis-representanterna informerar om mötet på klassrådet. En ”kick- off” för Tryggisarna planeras i början av varje hösttermin. Tryggisarna i årskurs 3-6 genomför rastaktiviteter för elever i de yngre åldrarna under valt rasttillfälle, Tryggisarna bär rastvärdsvästar vid rastaktiviteterna. Detta för att öka tryggheten på skolan och för att de yngre ska lära känna de äldre eleverna bättre. Tryggisarna är delaktiga i att planera och genomföra minst två trivselaktiviteter per termin.

Tryggisarna görs delaktiga i arbetet med Trygghetsplanen genom att diskutera och utvärdera OP-skolans elevanpassade förenklade Trygghetsplan.

En nyskapad arbetsgrupp ”Traditionsgruppen” med pedagoger från F-3 och 4-6 ansvarar för att initiera och upprätthålla återkommande traditioner utifrån ett årshjul, med skolgemensamma tema- och aktivitetsdagar.

Trygghetsfrågor är en stående punkt på arbetslagens träffar, som genomförs en gång per vecka.

Uppstart med pulspass och musik på skolgården på morgonen för årskurs F-3 pågår sedan ht- 2018. Från ht- 2020 så har eleverna deltagit som ledare för olika rörelseaktiviteter. Denna aktivitet skapar en bra start på morgonen och stärker rörelseglädje och gemenskap. Skolan använder även musik utomhus under vissa raster, vilket ger ett positivt klimat som skapar glädje och stimulans för barnen.

Sedan hösten 2019 har skolan organiserat arbetet så att fritidspedagogerna ansvarar för pedagogisk rastverksamhet på förmiddagsrasten och lunchrasten måndag-fredag. Fritidspedagogerna håller i planerade rastaktiviteter. Ökad vuxennärvaro på rast har förebyggt konflikter och även bidragit till att elever fått stöd att lösa konflikter under rasttid, så att konflikter inte följer med in i

klassrummet i lika hög grad som tidigare. Övergångarna mellan rast och lektion

_________ o

(14)

tryggas genom att fritidspedagogerna tar emot eleverna när de går ut på rast och lotsar dem tillbaka när lektionerna startar. Rastvärdarna bär gula västar för att vara synliga för eleverna.

För samtliga årskurser finns vuxna närvarande i matsalen och all pedagogisk personal äter pedagogisk lunch.

I cafeterian finns personal två förmiddagar per vecka, då cafeterian håller öppet för årskurs 6.

Skolan har ordningsregler och klassrumsrutiner som gäller på hela skolan, vilket skapar förutsättningar för gemensamt förhållningssätt. Klassrumsrutinerna är framtagna i syfte att skapa trygghet och studiero, för att eleverna ska känna igen sig oavsett vilket klassrum eleven befinner sig i. Ordningsregler och

klassrumsrutiner revideras årligen med skolans personal och elever.

Trygghetsenkäten genomförs av samtliga elever vid två tillfällen per läsår. Vid ett tillfälle per läsår genomförs en trygghetsvandring på skolan.

Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i förskoleklass, årskurs två och årskurs fyra, där frågor om elevernas arbetsmiljö, trivsel och trygghet tas upp.

Hälsosamtalen ger information både på individ- och gruppnivå.

Pedagogerna genomför utvecklingssamtal med sina mentorselever varje termin, då trivsel och trygghet lyfts som en stående punkt.

Vid skolstart i förskoleklass och årskurs 4 genomförs lära-känna-samtal.

Ansvarig

All personal på skolan har ett gemensamt ansvar för att främja alla elevers trygghet och trivsel.

Datum när det ska vara klart

Arbetet pågår under hela läsåret.

o ________ _

(15)

4. Kartläggning

4.1 Kartläggningsmetoder

Följande kartläggningsmetoder använder vi oss av:

Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar

Trygghetsenkät skola/

fritidshem

2 gånger/läsår Mentorer, arbetslag, och trygghetsteamet

Trygghetsvandring 1 gång/läsår (ht) Mentorer, arbetslag, trygghetsteamet

Tjänsteanteckningar Vid behov Mentorer,

undervisande lärare och fritidspedagoger Diskussioner i

arbetslagen

Kontinuerligt på arbetslagskonferenser

Arbetslagsledare

Hälsosamtal Årskurs F, 2, 4 Skolsköterska

Örebro kommuns skolenkät

Elever och

vårdnadshavare i skolan årskurs 3, 5 och

fritidshemmet årskurs 2

Genomförs 1 gång/läsår (vt)

Örebro kommun

Uppföljning på EHT En gång per månad EHT Kartläggning av

risksituationer/ sårbara situationer

Kontinuerligt Trygghetsteamet

4.2 Områden som berörs i kartläggningarna

Trivsel och trygghet, otrygga platser, kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna.

Inför läsåret 20/21 planeras att enkäterna omarbetas till att även innefatta frågor om studiero. Frågorna i Trygghetsenkäten om kränkningar kopplade till de olika kategorierna i diskrimineringsgrunderna behöver även kompletteras med egna exempel, för att det ska bli möjligt att tolka och dra slutsatser av svaren.

_________ o

(16)

4.3 Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningarna

Så här arbetar vi med elevers delaktighet i kartläggningsarbetet:

Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Trygghetsenkät

skola/fritidshem

Elever 2 gånger/läsår Mentorer, arbetslag, trygghetsteamet

Trygghetsvandring Elever 1 gång/ läsår Mentorer och arbetslag

Klassråd Elever Mentorer

Elevråd årskurs F-3 Elevråd årskurs 4-6 Elevernas trygghetsråd årskurs 3-6 (Tryggisar)

Elevråd ca en gång per månad.

Tryggisar varannan vecka.

Ansvarig pedagog för elevråd och elevernas trygghetsråd

(Tryggisar) Dagliga samtal och

diskussioner

Kontinuerligt under läsåret

Mentorer, undervisande lärare och

fritidspedagoger Utvecklingssamtal 2 gånger/läsår Mentorer

Hälsosamtal 1 gång/ läsår. Elever och vårdnadshavare årskurs F. Elever i årskurs 2 och 4.

Skolsköterska

Örebro kommuns skolenkät

1 gång per läsår (vt) Elever och

vårdnadshavare i skolan årskurs 3, 5 och fritidshemmet årskurs 2

Örebro kommun

Så här arbetar vi med delaktighet och information till vårdnadshavare:

Målgrupp Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Vårdnadshavare Vårdnadshavar-

möten, Skolråd

1 gång/läsår 3gånger/läsår

Mentorer och rektor

Vårdnadshavare Hembrev åk f-6 och information på

Lärplattformen It`s learning.

Fritids månadsbrev

Veckovis eller vid behov

En gång per månad

Mentorer

Fritidspedagogerna Vårdnadshavare Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår Mentorer

o ________ _

(17)

4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningsarbetet

Målgrupp Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Personal Genomförande av

trygghetsvandring och trygghetsenkät

1 gång per läsår, samt 2 gånger per läsår

Mentorer, trygghetsteam

Personal Utvecklingssamtal 2 gånger/läsår Mentorer Personal Tillgång till

protokoll från trygghetsteamets möten

1 gång per vecka

Personal och trygghetsteam

Trygghetsenkäten och trygghetsvandringen sammanställs av klasslärare för skolan och fritidspedagoger för fritidshemmet, därefter diskuteras resultaten utifrån givna frågeställningar och analyseras i varje arbetslag. Arbetslagen lämnar sammanställning och analys till Trygghetsteamet och underlaget används sedan vid utvärderingen av Trygghetsplanen. Samtlig personal har tillgång till protokoll från trygghetsteamets möten.

4. 5 Resultat/ analys av kartläggningarna

Resultat från Örebro kommuns skolenkät för årskurs 3, årskurs 5 och fritidshemmet (genomförd vt 2020)

I enkäten framkommer olika tendenser och mönster inom olika årskurser och inom fritidshemmets verksamhet.

Årskurs 3

Resultat: Eleverna i årskurs 3 har en svarsfrekvens på 72%. Eleverna i årskurs 3 har skattat höga resultat inom området normer och värden och generellt högre än Örebro kommun som helhet. På frågorna har mellan 95-97% svarat att de helt eller i hög grad instämmer i påståendena inom området normer och värden. 97%

upplever sig trygga i skolan.

Vårdnadshavarna till eleverna i årskurs 3 har en svarsfrekvens på 51 %.

Vårdnadshavarna har lägre resultat på frågorna än eleverna själva inom området normer och värden.

Utvecklingsområde som framkommer i elevernas enkäter för årskurs 3 inom området normer och värden är en mer stimulerande skolgårdsmiljö.

Analys: Ett utvecklingsområde som framstår är också att förbättra

kommunikation och information till vårdnadshavarna om trygghetsarbetet som genomförs på skolan.

Resultaten är högre på skolnivå i jämförelse med förra årets resultat.

_________ o

(18)

Årskurs 5

Resultat: Elever i årskurs 5 har en svarsfrekvens på 92%. Generellt är resultatet något lägre än Örebro kommun som helhet. 85% av eleverna upplever sig trygga i skolan. När det gäller frågorna om man blir bra behandlad av vuxna, att det finns vuxna att vända sig till, samt att personalen arbetar för att eleverna ska känna sig trygga, ligger resultaten i samma nivå som Örebro kommun som helhet.

Vårdnadshavarna till eleverna i årskurs 5 har en svarsfrekvens på 44%.

Vårdnadshavarna har generellt något lägre resultat än eleverna själva, inom området normer och värden.

Utvecklingsområden som framkommer för årskurs 5 inom området normer och värden, är att vuxna ska ingripa direkt när något händer, samt en mer

stimulerande skolgårdsmiljö.

Analys: Årskurs 5 har generellt högre resultat inom området normer och värden i jämförelse med förra årets resultat.

Resultatet skiljer sig dock på klassnivå, där ena klassen har högre resultat än den andra klassen.

Fritidshemmet

Resultat: Fritidshemmet har goda resultat inom området normer och värden.

Eleverna har en svarsfrekvens på 59%. Av eleverna på fritidshemmet anser 100%

att de har kompisar och att det är roligt att vara på fritids, 92% av eleverna upplever sig trygga.

Vårdnadshavarna till barn på fritidshemmet har en svarsfrekvens på 48%. När det gäller fritidshemmets verksamhet är barn och vårdnadshavare samstämmiga i sina svar. 100% av vårdnadshavarna upplever att deras barn känner sig trygga på fritids. 100% av vårdnadshavarna anser att barnen har roligt, att vuxna behandlar barnen väl och att fritidshemmet arbetar för att alla barn ska känna sig trygga.

Utvecklingsområden inom fritidshemmets verksamhet som framkommer i enkäten är att eleverna har behov av plats för lugn och ro, samt en mer stimulerande skolgårdsmiljö.

Resultat OP-skolans trygghetsenkäter F-3

Trivseln bland eleverna i årskurs F-3 varierar mellan olika klasser, från 3.92-4.56 på en fem-gradig skala. Nästan alla elever svarar att de leker och har kul på rasterna, i årskurs 3 svarar 100 % av eleverna att de leker och har roligt. De allra flesta uppger att de är trygga med vuxna och har någon vuxen att prata med i skolan. I trygghetsenkäten är det något lägre resultat på frågan om man känner sig trygg på skolgården. Lägst resultat har förskoleklassen där 38 % svarar att de inte känner sig trygga på skolgården. En fråga som också utpekar sig med lägre resultat för de yngre är om eleverna känner till trygghetsplanen, där de flesta av de yngre eleverna inte känner till att det finns en trygghetsplan. I årskurs 3 har merparten av eleverna kännedom om att det finns en trygghetsplan.

o ________ _

(19)

4-6

Trivseln på skolan och i klassen varierar mellan olika klasser, från 3.21-4.3 på en femgradig skala. I en klass i årskurs 4 är trivseln högre på skolan än i den egna klassen, i årskurs 6 är förhållandet det omvända d.v.s. att trivseln i klassen är högre än trivseln på skolan. En klass i årskurs 5 har något lägre trivsel både i skolan och i sin klass. Denna klass i årskurs 5 och årskurs 6 har en högre andel (ca 50%) än övriga klasser, som upplevt att någon från skolan betett sig illa på sociala medier. I samtliga klasser i 4-6 är det mellan 8-50% som upplevt sig utsatt på sociala medier.

Nästan alla elever i årskurs 4-6 upplever att de har någon kompis att vara med under skoldagen.

Fritidshemmet

Fritids har varit indelade i tre olika avdelningar, mini, mellan och stor. Trivseln är hög på alla tre avdelningar, eleverna skattar genomsnittligt 4-5 på en femgradig skala. (Mini 4.18, Mellan 4.69 och stor 4.29) På frågan om man upplever sig trygg med vuxna svarar 100% av eleverna att de känner sig trygga. När det gäller tryggheten på skolgården upplever 90-92% av eleverna att de är trygga. Generellt är de yngre barnen mest positiva i sina svar. Av eleverna på mini-fritids upplever 100 % att de har något att göra, att de har kompisar att vara med, att de känner sig trygga med vuxna och att de har någon vuxen att prata med om de behöver hjälp eller stöd.

Sammanfattning av arbetslagens analys och utvärdering av trygghetsenkäten

Generellt sett trivs huvuddelen av eleverna och känner sig trygga. De allra flesta upplever att de har någon vuxen som de kan vända sig till under skoltid och fritidstid. Det är en andel elever som upplever otrygghet omkring ett fåtal elever.

Arbetslagen upplever inte att det är några tydliga könsskillnader i svaren i trygghetsenkäterna.

Eleverna i årskurs 4-6 får besvara fråga om de upplevt kränkningar utifrån någon av kategorierna i diskrimineringsgrunderna. I svaren framstår ålder som den vanligaste kategorin, därefter kön och etnisk tillhörighet. Exempel saknas oftast i svaren, det blir därför svårt att tolka och analysera svaren. För att frågorna ska bli begripliga för eleverna behöver ett bättre förarbete göras där eleverna utbildas om diskrimineringsgrunderna, vilket kan ske ämnesintegrerat inom t.ex. SO.

Arbetslagen arbetar kontinuerligt med att försöka öka vuxennärvaron där eleverna befinner sig och skapa gemensamma förhållningssätt. Arbetslagens förhållningssätt är att det är allas gemensamma ansvar att fånga upp och stödja eleverna, oavsett om man har en direkt anknytning till barnet som ansvarig pedagog i gruppen. Arbetslagen önskar arbeta ännu mera förebyggande och främjande innan det uppstår svårigheter.

Trygghetsteamets kartläggning av otrygga platser och sårbara situationer ht 2020

Vid kartläggning av otrygga platser på skolgården framkommer baksidan av idrottshallen som en undanskymd och otrygg plats, där det är svårt att säkerställa

_________ o

(20)

tillräcklig vuxentillsyn. Belysningen är bristfällig på hela skolgården vilket blir påtagligt under den mörka årstiden. Kuben som finns i centrum på skolgården är inte funktionell och ändamålsenlig utifrån verksamhetens behov. De konstnärliga

”stendjuren” lockar till lek, men står otillgängliga för eleverna utanför skolgårdens område.

Under läsåret 2020-2021 är Stureskolans årskurser 2-3 samlokaliserade i samma byggnad som OP-skolan f-6, på grund av att Stureskolan renoverar sina lokaler.

Med ökat antal elever finns ökade utmaningar med många elever ute på skolgården samtidigt under rasterna. Pedagogerna som är ute på rast har inte kännedom och relation till alla elever som är ute, vilket kan försvåra i arbetet med att förebygga konflikter och kränkningar.

Det har också blivit trängre i matsituationerna vid lunch och mellis. Mattiderna har blivit komprimerade och det är trängsel i matkön vid entrén. Den rådande pandemin medför också att rutinen omkring matsituationen kräver mera fysiskt utrymme och tidsutrymme för varje klass.

5. Förebyggande åtgärder läsåret 2020- 2021

Förebyggande åtgärder riktas mot identifierade riskområden och syftar till att motverka förekomsten av otrygga platser på skolan och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Fokusområde Fysisk miljö

Vid utformningen av skolgården behöver särskilt beaktas att den fysiska miljön planeras så att den främjar stimulans och trygghet, samt förebygger risker.

Åtgärd

• Risker/brister i fysisk miljö som framkommer i kartläggningarna förs vidare till fastighetsägaren Futurum.

• Översyn av belysningen på skolgården.

• Tydligare skyltning på skolans lokaler efter ombyggnationen.

Mål

Ökad tillgänglighet, stimulans och trygghet på skolgården

Fokusområde Ökad studiero och trygghet Åtgärd

• Samtlig personal hjälper till att arbeta för att eleverna går ut på rast.

Rastvärdarna rör sig över skolområdet och har särskild uppmärksamhet på de platser som upplevs otrygga, samt agerar skyndsamt vid behov.

• Trygghetsplanen och skolans trygghetsarbete ska göras kända för alla elever och vårdnadshavare.

o ________ _

(21)

• Eleverna görs delaktiga att skapa framsidan till Trygghetsplanen.

• Trygghetsenkäterna behöver revideras och innefatta frågor om studiero.

• Klassrådsmallen utvärderas och revideras vid behov

• Ordningsreglerna och klassrumsrutinerna behöver följas upp, processas och förankras i syfte att bibehålla samsyn och gemensamt förhållningssätt på hela skolan.

• Fritidshemmet gör översyn av möjlighet att erbjuda plats för lugn och ro

• Fadderklassverksamheten utvecklas till att involvera alla klasser F-6.

• Mottagande av nya elever utvecklas genom att nya elever får två faddrar i klassen som under en första period kan guida och hjälpa till vid

skolstarten. Fadder utses av mentor.

• Traditionsgruppen och Trygghetsteamet samplanerar och skapar ett årshjul med tydlig ansvarsfördelning för återkommande skolgemensamma aktiviteter.

• Fortsatt arbete med sociala medier genom stöd från skolkurator

• Riktat arbete med stöd från elevhälsan för ökad trygghet och studiero planeras under läsåret

• Vid frånvaro hos personal används kända och inarbetade vikarier så långt det är möjligt.

• Lunchschema och organisationen omkring lunchen följs upp i ledningsgruppen regelbundet

• Fortsatt samverkan med Stureskolans personal, främst genom samarbete mellan ledning och fritidshemmen på respektive skola.

Mål

Alla elever ska uppleva sig trygga i sin klass och på skolan. Alla elever ska uppleva att de har studiero på sina lektioner.

Ansvarig

Rektor och all personal.

_________ o

(22)

6. Rutiner att upptäcka och åtgärda trakasserier och kränkande behandling

6.1 Policy

Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Olaus Petriskolan arbetar systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Skolan har rutiner för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.

Definition diskriminering och trakasserier

Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever utifrån någon eller några av diskrimineringsgrunderna:

Kön

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder

Sexuell läggning

Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder

Trakasserier är uppträdande där elev kränker annan elevs värdighet och där kränkningen har samband med någon/några av ovanstående

diskrimineringsgrunder.

Definition kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

6.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Skolan har schemalagda rastvärdar som har uppsikt över alla platser där elever befinner sig på lektionsfri tid. Pedagoger finns med de yngre eleverna i

omklädningsrummen. Samtliga pedagoger tar ansvar för att elever i årskurs F-6 förlägger rasten ute och inte dröjer sig kvar i trapphusen. All personal äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna.

6.3 Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till

Barn eller vårdnadshavare som får kännedom om att ett barn blir utsatt för trakasserier eller kränkningar i skolans/fritidshemmets verksamhet kan vända sig

0

□

(23)

till all pedagogisk personal i verksamheten. Om möjligt lämnas informationen i första hand till den pedagog som ansvarar för barnet, man kan också ta kontakt med rektor, trygghetsteam eller elevhälsan. Vid behov vidarebefordras

informationen till trygghetsteamet på skolan.

Titel Telefon Mail

Rektor F-6 Anna Nyström 019-212369 anna.nystrom@orebro.se

Kurator Anna Lindgren 019-214314 anna.lindgren@orebro.se

Skolsköterska Tina Eriksson

019-212497 tina.eriksson@orebro.se

Pedagoger trygghetsteamet Fritidshemmet Carolina Salama Roger Berg

carolina.salama@orebro.se roger.berg@orebro.se Pedagog trygghetsteamet

årskurs F-3 Jennie Andersson Linda Waara

jennie.andersson@orebro.se linda.vaara@orebro.se Pedagog trygghetsteamet

årskurs 4-6 Teres Engholm

teres.engholm@orebro.se Pedagog trygghetsteamet

årskurs 4-6

Resursarbetslaget/Studion Viktor Jäderberg

viktor.jaderberg@orebro.se

_________ o

(24)

6.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn, arbetsgång

Vid behov kan arbetsgången påskyndas.

Mentor, klasslärare, arbetslaget

Samtal med utsatt och utsättande elev/elever.

Samtal med vårdnadshavare.

Dokumentation förs i tjänsteanteckningar.

Rektor informeras och rektor anmäler skyndsamt

till huvudmannen Uppföljningssamtal med utsatt och

utsättande elev/elever under en tvåveckorsperiod. Dokumentation förs.

inom en vecka.

kränktUppföljningssamtal efter ca 1 v

veckavecka

Om kränkningarna upphört avslutas ärendet.

Om kränkningarna ej upphört lyfts ärendet vidare till Trygghetsteamet via rektor eller kurator.

Alla händelser och samtal dokumenteras i tjänsteanteckningar.

Trygghetsteamet

Trygghetsteamet samtalar med den som kränkts och den/de som kränker.

Mentorn kontaktar vårdnadshavare.

Uppföljningssamtal inom 1vecka.

Vid behov bokas ytterligare uppföljningssamtal inom 1 vecka.

Dokumentation sker. Trygghetsteamet återkopplar till vårdnadshavare.

Om kränkningarna inte upphört trots Trygghetsteamets insatser beslutar rektor om fortsatta åtgärder. Vid behov kopplas elevhälsoteamet in.

Rektor+ Elevhälsoteam

o ________ _

c _______

^~

(25)

6.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

Elev som upplever sig diskriminerad, trakasserad eller på annat sätt kränkt av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroende- ställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska därför ansvara för en sådan utredning.

6.6 Rutiner för uppföljning

Se punkt 6.4 som visar arbetsgången vid kränkande behandling och trakasserier.

6.7 Rutiner för dokumentation

Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas, dokumenteras och följas upp. Skolan använder aktuella blanketter från Örebro kommun för att dokumentera ärende om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla samtal och åtgärder dokumenteras. Dokumentationen sparas och arkiveras.

6.8 Ansvarsförhållande

Huvudmannen, Örebro kommun, har det yttersta ansvaret för att skolan utreder och åtgärdar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På skolan är rektor ytterst ansvarig för att rutinerna följs. Personal som får kännedom om att en elev blivit utsatt för misstänkt kränkande behandling eller trakasserier i samband med verksamheten ska anmäla detta till rektor, som anmäler ärendet skyndsamt till huvudmannen. Samtliga pedagoger på skolan arbetar dagligen för att alla elever ska känna sig trygga. Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet samarbetar med all skolans personal för att säkerställa att rutinerna följs.

Örebro 20201030

Upprättat av Trygghetsteamet.

Ansvarig rektor: Anna Nyström.

_________ o

(26)

ÅRSHJUL

Terminsstart HT

Augusti- oktober

Genomför

kartläggningar och analysera svaren.

Utforma åtgärder utifrån de behov vi ser i kartläggningarna.

Årlig

aktualitetskonferens för trygghetsteam v.42.

Formulera årets plan.

Avstämning – Hur fungerar trygghetsarbetet? Behöver det

göras några justeringar?

November- januari Terminsstart

VT -Uppföljande

kartläggning.

-Uppföljning av valda insatser.

- Arbetar vi efter vår plan? Har vi valt rätt insatser?

Februari-mars

Utvärdering av årets trygghets- plan

- Har vi nått våra uppsatta mål?

Maj - juni

Kontinuerligt arbete:

• Arbete i trygghetsteamet

• Uppföljning av trygghetsarbetet på förvaltningsnivå

Från och med 1 november ska aktuell plan gälla

0

(27)