Under denna rubrik kommer resultatet att redovisas som svarar på den första frågeställningen
”Vilka verktyg, metoder, material och strategier använder sig lärarna av för att utveckla nyanlända elevers litteracitet i gymnasiesärskolan?” Detta avsnitt kommer att behandla lärarnas verktyg, material och strategier för att utveckla litteracitet. Resultatet presenteras med hjälp av underrubrikerna: Kartläggning, Kulturell bakgrund, Modersmål och litteracitet samt Strategier och material.
6.1.1 Kartläggning
De flesta lärarna beskriver att en central del i undervisningsplaneringen utgår från elevens kartläggning. Det är där lärarna får information om bland annat elevens kunskaper på modersmålet och tidigare skolbakgrund. För att bygga på elevens kunskaper i litteracitet ger den kartläggningsdelen svar på flera frågor som rör elevens kunskaper att läsa, skriva och samtala på elevens starkaste språk. Det starkaste språket är ofta modersmålet, men kan även vara ett språk eleven har goda kunskaper i och har använt i skolan tidigare. Några lärare beskriver hur de utgår från kartläggningen för att planera undervisningen:
Om eleverna har tidigare skolbakgrund försöker jag att utgå ifrån det de har med sig. Den ger ju mig kunskaper om eleven kan läsa och skriva, vilket eller vilka språk eleven pratar. (Erika)
Jag tar hänsyn till och utgår från elevernas tidigare ämneskunskaper och om de har med sig en tidigare skolbakgrund. Jag ser inte eleverna som blanka blad, utan de har kunskaper och färdigheter med sig som de ska få visa. Det är mitt jobb att försöka få fram dem. (Filippa)
25 6.1.2 Kulturell bakgrund
Av de lärare som tagit del av kartläggningen anger hälften att de får vetskap om elevernas kulturella bakgrund genom den och att det sedan används i undervisningen. Dessa lärare påtalar vikten av att undervisningen kopplas till elevernas länder, språk och kulturer. Genom att ta hänsyn till detta underlättas elevernas lärande. En lärare resonerar på följande sätt:
Om eleverna möter ett innehåll som är anknutet till sin kultur underlättar det läsförståelsen. Har jag till exempel elever från Somalia läser vi en faktatext om dromedarer för att det är ett djur de känner igen. (Anna)
6.1.3 Modersmål och litteracitet
Några lärare anger att de i möjligaste mån väver in elevernas modersmål i undervisningen, genom att fråga eleverna vad olika saker heter och ber dem berätta på sitt modersmål. Filippa, Diana och Erika beskriver vikten av att elevernas modersmål används och lyfts i klassrummet och berättar att eleverna blir stolta och glada när de berättar något på sitt modersmål som studiehandledaren sedan översätter till svenska. Hälften av lärarna anger att eleverna har studiehandledning på modersmålet och framhåller värdet av det. Detta för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt och kunna använda sitt modersmål.
Det är av stor betydelse att eleven ges möjlighet att uttrycka sig på sitt modersmål i både samtal och i skrift. Genom studiehandledaren kan eleven visa sina kunskaper och även prata sitt modersmål. (Filippa)
6.1.4 Strategier och material
Lärarna som tagit del av kartläggningen anger att deras olika strategier och val av material i arbetet med de nyanlända eleverna bygger på informationen de fått om eleverna i kartläggningen. Några lärare menar att just informationen om elevernas litteracitet och kunskaper på modersmålet är betydelsefull för att kunna anpassa material till eleverna. Alla lärare som läst elevernas kartläggning anser att den ger en bra bild av elevens nuvarande kunskapsnivå. Lärarna beskriver att detta underlättar när de ska utmana eleverna i nästa utvecklingszon. Erika beskriver att kartläggningen kan ge riktlinjer om vilken nivå eleven ligger på “Jag brukar börja i något som är bekant eller känt sedan innan för att därefter ge eleven svårare uppgifter”. Hilda menar att lärare måste våga ställa krav och utmana eleverna och hela tiden höja nivån på vad eleverna gör. Lärarna beskriver betydelsen av att ha höga förväntningar på eleverna. Om lärarna vet att eleven kan läsa och skriva på modersmålet blir förväntningarna högre på eleverna att de ska kunna lära sig det på svenska också.
De lärare som inte tagit del av kartläggningen och därmed inte har någon information om eleven att utgå från, säger att de måste börja med väldigt enkla saker för att försöka hitta elevens kunskapsnivå. Övervägande antal lärare som tagit del av kartläggningen har arbetssätt som sätter språket i fokus och de betonar vikten av att undervisningen sker tillsammans, att alla lär tillsammans. Utifrån vetskapen om vad eleven har för tidigare kunskaper i litteracitet tillverkar nästan alla lärare eget material som är anpassat efter elevernas kunskapsnivå och kulturella
26
bakgrund. Lärarna säger att det inte finns färdigt material som är gjort för nyanlända elever i gymnasiesärskolan som de kan använda från pärm till pärm. De menar att detta beror på att eleverna är på väldigt olika nivåer och har olika kunskaper med sig. Lärarna läser böcker och tittar på färdigt material, tar med sig tips från olika ställen för att sedan tillverka eget material som är anpassat till eleverna. Ett fåtal lärare säger att de tillverkar eget material utifrån vad eleven är intresserad av.
Ibland har jag bara en elev i klassen som är nyanländ och då är det svårt att ha gruppundervisning.
Då blir eleven mer språkduschad och jag använder lättare svenska och tar det långsamt. (Hilda)
Det säger ju mycket om eleven kan läsa och skriva på sitt modersmål och då borde den kunna göra det i svenska också. (Diana)
Jag brukar titta i olika material och sen skapa eget, det går åt mycket tid till att göra eget material.
Men då känner jag att jag “äger” materialet och innehållet blir mer meningsfullt och anpassat.
(Erika)
Jag väljer material utifrån elevens nivå och intressen. Jag vill också att de ska lära sig om vårt samhälle och hur vi lever i Sverige. (Jenny)
6.1.5 Analys av kartläggningens funktion för litteracitetsarbetet Lärarna som har läst kartläggningen anger att den ger information om bland annat elevernas modersmål, tidigare skolbakgrund och nuvarande kunskapsnivå. Några lärare anger att de väver in elevernas modersmål i undervisningen genom att till exempel fråga eleverna vad saker heter på deras modersmål, vilket gör eleverna stolta. Rodriguez (2009) beskriver vikten av att lärare använder elevens modersmål och andraspråk i undervisningen för att språken bör ha samma status i klassrummet. Några lärare i studien beskriver betydelsen av att eleverna får möjlighet att använda modersmålet i undervisningen. Modersmålet fungerar då som en brygga över till andraspråket och genom detta kan eleverna tillägna sig nya kunskaper. När lärare använder denna undervisningsstrategi och uppmuntrar eleverna att använda modersmålet för att skapa förståelse, menar Cummins att det ger eleverna goda förutsättningar att utveckla CALP. Flera lärare i studien anger att kartläggningen även ger information om elevernas kulturella bakgrund.
De betonar att det är betydelsefullt att undervisningen knyts an till den kulturella bakgrunden för att eleverna ska känna igen innehållet och lättare kunna tillgodogöra sig ett andraspråk.
De lärare som har tagit del av kartläggningen anger att den ger bra information om elevernas kunskapsnivå. Enligt Vygotskij (1934/1999) ska läraren utgå från det eleven kan för att utmana eleven i nästa steg i lärandet, vilket är en ständigt pågående process. Detta benämner Vygotskij som den proximala utvecklingszonen. Detta menar lärarna att kartläggningen bidrar till.
De lärare som inte har tagit del av kartläggningen och därmed inte vet något om elevens tidigare kunskaper, börjar sin undervisning med att eleven får göra enklare uppgifter för att läraren ska få en uppfattning om vad eleven kan. Sharif (2017) betonar att elever inte alltid upplever att deras tidigare kunskaper tas tillvara och att undervisningen inte är åldersadekvat.
27