I studiens resultat framträder två tydliga skillnader gällande hur litteracitetsundervisningen organiseras. Detta avspeglas i tre aspekter som framkommer i resultatet och som bedöms vara centrala för att utveckla litteracitet, nämligen lärarens ämneskompetens, ämnet som eleven läser och stöttning via modersmålet. Val av metod och strategi som läraren använder kommer framförallt från lärarens ämneskompetens där den explicita metoden utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, skapar förutsättningar att utveckla litteracitet. Majoriteten av lärarna producerar eget material för litteracitetsundervisningen och lärare med ämneskompetens inom svenska som andraspråk tar även hänsyn till kartläggningens resultat i planeringen och genomförandet av undervisningen. Flertalet lärare i svenska som andraspråk är även medvetna om en interkulturell pedagogik där elevens kultur utgör undervisningens innehåll, för att underlätta elevens förståelse och därmed kunna utveckla litteracitet på andraspråket. Samtliga lärare ser stöttning på modersmålet via studiehandledning och modersmålsundervisning som en möjlighet för att utveckla litteracitet. Hindret utgörs av studiehandledarens avsaknad av adekvata kunskaper i svenska språket och organisatoriska faktorer gällande modersmålsundervisningen, då lärare och modersmålslärare arbetar på olika enheter. Resultatet indikerar även att lärare i svenska och med en speciallärarutbildning ser elevens avsaknad av ett komplett andraspråk utifrån ett bristperspektiv, där eleven först ska lära sig språket för att sedan utveckla andra ämnen. Lärare i svenska som andraspråk beskriver i högre utsträckning betydelsen av att utgå från vad eleverna kan och tar tillvara på deras tidigare kunskaper för att utveckla skolspråket. Detta synsätt skapar även förutsättningar för att utmana eleven i den proximala utvecklingszonen.
43
En slutsats från studien är att lärare i svenska som andraspråk arbetar explicit med språket i fokus där lärandet sker tillsammans. Lärarna beskriver att grundtanken med den explicita undervisningen bidrar till att eleverna ska ges möjlighet att utveckla CALP. En fråga som väckts utifrån studiens resultat är om det räcker med en speciallärarutbildning med inriktning utvecklingsstörning för att kunna möta och utveckla nyanlända elevers litteracitet? Det står i examensordningen för speciallärarexamen med inriktning utvecklingsstörning att ”… leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.” (SFS 2017:1111, s. 5). Resultat indikerar att lärare verksamma i gymnasiesärskolan även behöver ämneskompetens i svenska som andraspråk, för att kunna utveckla litteracitet på andraspråket hos nyanlända elever med intellektuell funktionsnedsättning. En grundläggande litteracitet är en förutsättning för att vara delaktig i samhället (Franker, 2016).
Utifrån studiens resultat och den tidigare forskningen om modersmålets betydelse för att utveckla litteracitet, bedöms det vara av intresse att intervjua och observera hur modersmålslärare arbetar för att utveckla nyanlända elevers litteracitet på modersmålet. Detta för att få ett bredare perspektiv och en helhetsbild av nyanlända elevers litteracitetsutveckling i gymnasiesärskolan.
44
Referenser
Adesope, O. O., Lavin, T., Thompson, T., & Ungerleider, C. (2011). Pedagogical strategies for teaching literacy to ESL immigrant students: A meta-analysis. British Journal of Educational Psychology, 81(4) 629–653. doi:10.1111/j.2044-8279.2010.02015.x
Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning.
En mångfasetterad utmaning. (ss. 9–28). Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 8–16). Stockholm: Liber.
Alfassi, M., Weiss, I., & Lifshitz, H. (2009). The efficacy of reciprocal teaching in fostering the reading literacy of students with intellectual disabilities. European Journal of Special Needs Education, 24(3), 291-305. doi:10.1080/08856250903016854
American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm:
Pilgrim.
Avery, H. (2016). Moving together – conditions for intercultural development at a highly diverse Swedish school. Doktorsavhandling, Jönköping: Jönköping University.
Banks, J. A. (2007). Multicultural education: issues and perspectives. Hoboken, NJ: Wiley.
Bergendorff, I. (2018). Nyanlända elever i Sverige. I G. Kästen-Ebeling & T. Otterup (Red.), En bra början.
Mottagande och introduktion av nyanlända elever. (ss. 33–52). Lund: Studentlitteratur.
Bouchereau Bauer, E., & Arazi, J. (2011). Promoting literacy development for beginning English learners.
The Reading Teacher, 64(5), 291–305. doi:10.1598/RT.64.5.14
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur.
Cummins, J. (2011). Literacy engagement: Fueling academic growth for English learners. The Reading Teacher, 65(2), 142–146. doi: 10.1002/trtr.01022
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur &
Kultur.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Enström, I. (2013). Ordförråd och ordinlärning - med särskilt fokus på avancerade inlärare. I K. Hyltenstam
& I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk - I forskning, undervisning och samhälle. (ss. 169–
195). Lund: Studentlitteratur
45
Eriksson- Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 36–54). Stockholm: Liber.
Franker, Q. (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder - alfabetisering i en flerspråkig kontext. I K.
Hyltenstam & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.
(ss. 771–815.). Lund: Studentlitteratur.
Franker, Q. (2016). Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar. Skolverket. Hämtad: 2019-12-26
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2c-nyanlanda/Grundskola/027-grundlaggande-
litteracitet-nyanlanda/del_01/1.%20Grundl%C3%A4ggande%20litteracitet%20f%C3%B6r%20nyanl%C3%A4 nda%20ungdomar.pdf
Ganuza, N., & Hedman, C. (2014). Struggles for legitimacy in mother tongue instruction in Sweden.
Language and Education, 29(2), 125–139. doi: http://dx.doi.org/10.1080/09500782.2014.978871 Ganuza, N., & Hedman, C. (2019). The impact of mother tongue instruction on the development of biliteracy:
Evidence from Somali-Swedish bilinguals. Applied Linguistics, 40(1), 108-131. doi:
doi:10.1093/applin/amx010
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. I Söderman, L. & Antonsson, S. (Red.), Nya Omsorgsboken. (5., [helt omarb., nya] uppl., ss.12–19). Stockholm: Liber
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Ismail, A., & Yusof, N. (2018). Malaysian children storybooks as ESL reading materials. International Journal of Education & Literacy Studies, 6(3), 68-75.
doi: http://dx.doi.org/10.7575/aiac.ijels.v.6n.3p.68
Johansson, B., & Sandell Ring, A. (2012). Låt språket bära. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. Lund:
Studentlitteratur.
Lorentz, H. (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens: integration i dagens skola. Lund: Studentlitteratur.
Loseke, D. R. (2013). Methodological thinking: basic principles of social research design. Thousand Oaks:
SAGE Publications, Inc.
46
Nilsson, J., & Axelsson, M. (2013). ”Welcome to Sweden…”: Newly arrived students’ experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), 137–164.
Nilsson Folke, J. (2017). Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students. Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms universitet.
Nilsson, J., & Bunar, N. (2016). Educational responses to newly arrived students in Sweden: Understanding the structure and influence of post-migration ecology. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(4), 399–416. doi: http://dx.doi.org/10.1080/00313831.2015.1024160
Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning.
Reath Warren, A. (2016). Multilingual study guidance in the Swedish compulsory school and the development of multilingual literacies. Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, 11(2),115–142.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 220–236). Stockholm: Liber.
Rodriguez, D. (2009). Meeting the needs of English language learners with disabilities in urban settings.
Urban Education, 44(4), 452-464. doi:10.1177/0042085909337598
Sharif, H. (2017). ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt” Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. Doktorsavhandling, Uppsala: Uppsala Universitet.
Sheikhi, K., & Ucar, T. (2017). Studiehandledning på modersmål. I P. Lahdenperä & E. Sundgren (Red.), Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. (ss.116–138). Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:2039. Gymnasieförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:185. Skolförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:1111. Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sinkkonen, H-M., & Kyttälä , M. (2014). Experiences of Finnish teachers working with immigrant students.
European Journal of Special Needs Education, 29(2), 167-183. doi: 10.1080/08856257.2014.891719
Skolverket. (2013a). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013b). Ämne – Svenska 1 [Kursplan]. Hämtad: 2019-12-10, från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasiesarskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasiesarskolan/gymnasiesarskoleprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVB%26courseCode%3DSVBSVE51%26lang%3Dsv%26tos%3 Dgys%26p%3Dp&sv.url=12.47cb21ab1604b0a3843a7#anchor_SVBSVE51
47
Skolverket. (2013c). Ämne – Svenska som andraspråk 1 [Kursplan]. Hämtad: 2019-12-10, från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasiesarskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasiesarskolan/gymnasiesarskoleprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVO%26courseCode%3DSVOSVE51%26tos%3Dgys&sv.url=1 2.47cb21ab1604b0a3843a7#anchor_SVOSVE51
Skolverket. (2015). Studiehandledning på modersmålet. Att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). Gymnasiesärskolan. Uppföljning och analys av 2013 års reform. (Rapport 435).
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016b). Kartläggningsmaterial av nyanlända elever. Hämtad: 2019-09-25, från: http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial
Skolverket. (2016c). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program. Stockholm: Skolverket.
Sundgren, E. (2017). Flerspråkighet - föreställningar och attityder. I P. Lahdenperä & E. Sundgren (Red.), Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. (ss. 49–71). Stockholm: Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 34–54). Malmö: Liber.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (ss. 203–264). Stockholm: Natur & Kultur.
Tjernberg, C., & Heimdahl Mattson, E. (2014). Inclusion in practice: a matter of school culture. European Journal of Special Needs Education, 29(2), 247–256. doi:10.18261/issn.1891-5949
Utbildningsdepartementet (2013). Utbildning för nyanlända elever. Departementsserien 2013:6. Hämtad:
2020-01-10, från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/departementsserien/utbildning-for-nyanlanda-elever_H1B46
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. (Originalet publicerat 1934) Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. (Originalet publicerat 1934)
48
Windle, J., & Miller, J. (2012). Approaches to teaching low literacy refugee-background students. Australian Journal of Language and Literacy, 35(3), 317–333.
Wolf, S. B. (2019). Critical skills for special educator effectiveness: Which ones matter most, and to whom?, Teacher Education and Special Education, 42(2), 132-146. doi:
https://doi.org/10.1177/0888406418776714
Wood, D., Bruner J., & Ross G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17(2), 89–100.
Bilaga 1
Intervjuguide
Generella frågor
• Lärarens uppdrag på skolan - ämnesbehörighet?
• Lärarens utbildning
• Speciallärarutbildning?
• Antal år inom särskolan
• Erfarenheter av att jobba med nyanlända elever
Frågeställning 1
”Vilka verktyg, metoder, material och strategier använder sig lärarna av för att utveckla nyanlända elevers litteracitet i gymnasiesärskolan?”
• Vilka verktyg används i litteracitetsarbetet?
• Hur väljer du material i undervisningen?
• Gör du eget material? För att individanpassa?
• Har du någon strategi när du planerar din undervisning för att det ska gynna eleverna individuellt och gruppen som helhet?
• Arbetar du efter någon metod i litteracitetsundervisningen?
• Hur utgår du från elevens kartläggning i din undervisningsplanering?
Frågeställning 2
Hur beskriver lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk i
gymnasiesärskolan på sina möjligheter att utveckla nyanlända elevers litteracitet?
• Finns studiehandledare?
• Finns det något samarbete med modersmålslärare?
• Känner du till elevernas tidigare skolbakgrund?
• Om ja, hur använder du dig av den informationen i din planering av undervisningen?
• Hur tar du tillvara elevers tidigare kunskaper i deras litteracitetsutveckling?
• Hur hittar du elevens proximala utvecklingszon?
• Hur ser stöttningen ut?
• Känner du till BICS och CALP?
• Om ja, använder du den modellen när du planerar din undervisning?
• Om nej, känner du till vardagsspråk och skolspråk?
• Om ja, hur tänker du kring vardagsspråk och skolspråk i undervisningen?
• Hur organiseras litteracitetsundervisningen? Är det samordnat på skolan?
Avslutande frågor
• Finns det något du vill tillägga?
• Får jag återkomma, om det skulle behövas, för att följa upp dina svar?
Bilaga 2 Missivbrev
Hej!
Vi heter Lovisa Jensen och Eva Nygård och vi läser till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads universitet. Vi läser sista terminen i utbildningen och ska skriva vårt examensarbete. Det handlar om hur lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk arbetar med litteracitet med nyanlända elever på nationellt program i gymnasiesärskolan.
Vi vill komma i kontakt med lärare som undervisar nyanlända elever i svensk/svenska som andraspråk. Vi samlar in data genom att använda intervju som metod och kommer att spela in intervjuerna med hjälp av diktafon. Intervjuerna kommer att genomföras via nätet med hjälp av videosamtal. Intervjuerna tar cirka 30 minuter. Deltagandet i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Namnen på informanterna blir avidentifierade och när examensarbetet är godkänt förstörs all insamlad data. Datan kommer endast att användas i denna studie och ingen obehörig har tillgång till den. Det färdiga examensarbetet kommer att publiceras i DIVA som är ett digitalt arkiv där du sedan kan ta del av studien.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Om du har några frågor om studien är du välkommen att höra av dig till oss eller vår handledare Xxxxx Xxxxxxx, lektor i specialpedagogik. Mejladress: xxxxx.xxxxxx@kau.se
Tack för att du tog dig tid att läsa detta. Vi hoppas att du vill delta.
Med vänliga hälsningar
Lovisa Jensen Eva Nygård
xxxxxxxxx@student.kau.se xxxxxxxxx@student.kau.se
Bilaga 3
Förfrågan om att delta i studien som skickades via sociala medier
Hej!
Jag heter Lovisa och läser till speciallärare inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads Universitet. Jag och min studiekamrat Eva ska nu skriva examensarbete som handlar om hur lärare i grundsärskola åk 7–9 och lärare på nationellt program på gymnasiesärskolan arbetar med litteracitet med nyanlända elever. Vi har tagit kontakt med 31 särskolor i landet utan framgång därför testar vi den här vägen. Finns det någon lärare här som har erfarenhet av att undervisa nyanlända med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och som kan tänka sig att ställa upp på en intervju som tar cirka 30 minuter? Ta gärna kontakt via pm. Tack på förhand.
Bilaga 4
Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien:
Lärares erfarenheter av litteracitetsutvecklande arbetssätt med nyanlända elever på nationellt program i gymnasiesärskolan
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
………
Underskrift
……… ………
Namnförtydligande Ort och datum
Kontaktuppgifter
Handledare:
Xxxxx Xxxxxxx, lektor i specialpedagogik. Mejladress: xxxxx.xxxxxx@kau.se
Studenter:
Lovisa Jensen Eva Nygård
xxxxxxxxx@student.kau.se xxxxxxxxx@student.kau.se