25
I kapitlet har jag beskrivit uppsatsens empiriska material och insamlingsmetod. Jag har förklarat hur materialet har delats upp i kategorierna; samtida texter och
kommunikationkedjans texter för att skapa ett underlag för analys samt hur
kommunikationkedjans texter strukturerats utifrån de århundrande de skapats inom. För att undersöka texterna krävs operationaliserbara metoder och i nästa kapitel redogör jag för studiens analysmetoder.
26
Analysmetoder
I detta kapitel redogör jag för studiens analysmetoder; närläsning, innehållsanalys och
cirkulationsanalys. Analysmetoderna utgår både från historiekulturella och kunskapshistoriska teorier och valet av metoder motiveras främst genom sin lämplighet att besvara studiens frågeställningar. Jag är medveten om att metoderna närläsning och innehållsanalys till stor del påminner om varandra men eftersom de har olika funktioner så anser jag att de var för sig tillför viktiga aspekter i analysprocessen. De samtida texterna utspelar sig till största del i Skåne under tidigt 1700-tal och framförallt kring Vemmenhögs och Skytts härad. Eftersom jag tidigare förvärvat mig kunskap och insikt om den historiska kontexten som de samtida texterna tillkom i så utgör även min egen förförståelse ett viktigt tolkningsredskap. Jag utgår från antagandet att det som forskare är omöjligt att frångå sina egna erfarenheter och
kunskaper. En text förstås olika beroende på vem som läser den och därför är det inte möjligt att genomföra en objektiv läsning och tolkning. Jag är vet att mina tidigare erfarenheter och kunskaper medvetet eller omedvetet påverkar mina tolkningar. Likaså att tolkningarna styrs av min inlevelseförmåga och öppenhet inför frågor som kan framträda i materialet. Men eftersom jag är medveten om detta faktum så bör det inte ses som en negativ aspekt utan snarare som en fördel då andra aspekter kan tillföras till tolkningsprocessen.
27
Närläsning
Närläsning används i denna uppsats för att få en förståelse för texterna och för att skapa ett underlag till innehållsanalysen och cirkulationsanalysen. Närläsning är en analysmetod som används för att ge en djupare förståelse av en text, metoden innebär en systematisk läsning där man läser texten flera gånger för att få en överblick av beståndsdelar, uppbyggnad, tema och språkanvändning.117 Texter bidrar till att forma människors föreställningar om hur samhället är och borde vara beskaffat. Enligt Bergström och Boréus så är språk aldrig objektivt, utan påverkar och formar alltid identiteter såväl som trosuppfattningar och relationer. De menar att språk och användningen av språket har en essentiell del i hur människan hanterar den egna situationen, sin omgivning, sig själv och relationer till andra.118 Under närläsningsprocessen lästes texterna upprepade gånger i syfte att komma materialet närmare samt för att identifiera dess delar och därigenom få en förståelse för texternas innehåll och kontexten de tillkom i. Kontinuerligt ställdes frågor till texten, dessa frågor var främst riktade mot aktörernas
inställning till Ester, hur de framställde henne men även frågor om aktörernas urval och syfte. I processen fokuserade jag på redan utvalda kategorier som utforskades djupare istället för att göra en bred undersökning i syfte att få med så många aspekter som möjligt. Tre kategorier konstruerades utifrån dess relevans till studiens syfte: Yttre egenskaper, inre egenskaper och
handlingar. När texterna lästes flera gånger så framträdde ord, formuleringar och
beskrivningar och genom att leta reda på och jämföra likheter och skillnader så kunde liknande händelser och fenomen struktureras i de konstruerade kategorier. För att strukturera materialet ytterligare gjordes en sammanfattning av varje text i tidskronologisk ordning.
Innehållsanalys
I uppsatsen har innehållsanalys använts för att analysera och beskriva vilka föreställningar om Ester som förekommer i de samtida texterna och i kommunikationkedjans texter. Alan
Bryman menar att innehållsanalys är en av de vanligaste metoderna för att analysera
innehållet i ett textmaterial.119 Metoden bidrar till en objektiv och systematisk framställning av innehållet i en text eftersom både det manifesta och det latenta innehållet
117 Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005, s.18, 44
118 Bergström och Boréus, 2005, s.18, 358
28
uppmärksammas.120 Bergström och Boréus påpekar att när man använder innehållsanalys som metod så krävs det kunskap och förståelse för att det är människor som skapar texter.121
Texter produceras i en specifik kontext och ger uttryck för både medvetna och omedvetna föreställningar.122 För att få så trovärdiga resultat som möjligt och bättre beskrivningar av texternas budskap så har tre aspekter varit viktiga i arbetsprocessen; vetskapen om att texterna skapats i ett historiekulturellt sammanhang, att de kan ha påverkats av händelser i samtiden och att skribenterna har haft ett syfte när de skapat sina texter. Helhetsbilden är beroende av den mening man finner i textens enskilda delar vid tolkning av en text, samtidigt som delarna får sin mening av helheten.123 Tolkningen av texterna har varit en skapande process för att organisera materialet men även för att uppfatta budskap som finns i texterna. I
innehållsanalysen använder jag Bergström och Boréus begrepp meningsenheter för att komma åt texternas enskilda delar. De förklarar att meningsenheter är ord, begrepp och meningar som frekvent förekommer i en text.124 Innehållsanalys är en cyklisk metod och under
arbetsprocessen återvände jag flera gånger till texterna. När texterna lästes igen visade sig ny information och sådant som tidigare hade varit oklart blev tydligt. Arbetssättet innebar även att tidigare uppfattningar feltolkningar kunde upptäckas och justeras. Nya erfarenheter och idéer blev ny kunskap och den nya kunskapen påverkade i sin tur förståelsen och tolkningen av texterna. De samtida texterna analyserades utifrån de konstruerade kategorierna; yttre
egenskaper, inre egenskaper och handlingar. Texterna lästes flera gånger och på så sätt kunde
meningsenheter, det vill säga ord, formuleringar och beskrivningar med relevans till
kategorierna identifieras. Meningsenheterna markerades med olika färger och organiserades därefter i ett kodningsschema. Genom att föra samman liknande ord, formuleringar och beskrivningar framkom sju tema i de konstruerade kategorierna; utseende, fysiska tillstånd,
personlighet, uppenbarelser och syner, fastan, dåna och Guds språk samt havandeskapet och flykten. Även om dessa tema förekom frekvent i de samtida texterna så behöver det inte
innebära att de haft stor betydelse, varken i sin samtid eller senare. Däremot så synliggör de vilka föreställningar om Ester som skapades i texterna. Eftersom det är min intention att
120 Bryman, 2011, s. 505-506 121 Bergström och Boréus 2005, s. 15 122 Bergström och Boréus 2005, s. 15
123 Ricœur, Paul, Minne, historia, glömska. Göteborg: Daidalos. 2005, s. 233; Carlström, Inge och Carlström
Hagman, Lena-Pia, Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering, 5., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, s. 317
29
synliggöra vilka föreställningar om Ester som blivit föremål för historiebruk och cirkulerat i den historiekulturella kommunikationskedjan krävdes en ingående undersökning av
kommunikationkedjans texter. För att identifiera historiebruken i kommunikationkedjans texter så gjordes en innehållsanalys och texterna lästes flera gånger i syfte att hitta ord, formuleringar och beskrivningar med relevans till de tema som identifierades i de samtida texterna. På samma sätt som föregående innehållsanalys markerades meningsenheter med olika färger och organiserades i ett kodningsschema som resulterade i att historiebruken blev synliga.
Cirkulationsanalys
Philipp Sarasin förklarar att cirkulationsanalys är en metod som används för att undersöka vad som händer med kunskap när den rör sig, hur den formas och omformas i nya kommunikativa sammanhang samt vilka delar av kunskapen som cirkulerar.125 Enligt Östling och Larsson Heidenblad är en cirkulationsanalys lämplig att använda för att undersöka vad som händer med kunskap när den rör sig socialt, kulturellt eller mellan genrer och medieformer.126 De föreslår sex analytiska ingångar att utgå från när man gör en cirkulationsanalys;
interventioner, kriser, översättningar, system, krafter och konjunkturer.127 I denna uppsats används konjunkturer som analytisk ingång, konjunkturer synliggörs genom variationer i kunskapscirkulationens frekvenser. En företeelse kan cirkulera vid en viss tid och i ett
specifikt sammanhang, för att sedan nästan helt försvinna, för att återigen börja cirkulera i ett senare sammanhang.128 Cirkulationsanalysen användes för att synliggöra både de samtida texternas konjunkturer och konjunkturerna av föreställningarna om Ester, det vill säga hur de har brukats över tid. Detta gjordes genom att undersöka frekvenserna av historiebruket av de samtida texterna samt historiebruket av de olika föreställningarna om Ester. Frekvenserna sammanställdes därefter i olika diagram för att synliggöra historiebrukens konjunkturer. Östling och Larsson Heidenblad utgår från antagandet att kunskapens form och innehåll potentiellt förändras när den rör sig i cirkulationsprocesser.129 Kunskapen återskapas, ignoreras och omformas när den förflyttar sig mellan olika platser och för att synliggöra
125 Sarasin och Kilcher, 2011, s. 168–169 126 Östling och Larsson Heidenblad, 2017, s.280 127 Östling och Larsson Heidenblad, 2017, s.283 128 Östling och Larsson Heidenblad, 2017, s.284 129 Östling och Larsson Heidenblad, 2017, s.280
30
förändringar måste man vara uppmärksam på asymmetrier, nybildningar och parallelliteter samt för vad som förblir stabilt och konstant.130 De föreställningar som lyfts fram i
kommunikationkedjans texter har precis som de samtida texterna påverkats av samhällets normer och värderingar, det vill säga tidens historiekultur. För att synliggöra potentiella förändringar av föreställningarna om Ester när de cirkulerat mellan olika historiekulturer gjordes en sammanställning över kommunikationkedjans texter. Därefter sorterades föreställningarna om Ester in i kolumner under specifikt århundrande och i analysen undersöktes hur varje enskild föreställning framställts i de olika tidernas historiekultur.
I detta kapitel har jag beskrivit uppsatsens valda analysmetoder och förklarat hur de används och vilken funktion de fyller. I nästa kapitel presenteras den tidigare forskning som uppsatsen kan relatera till.
31
Tidigare forskning
I detta kapitel redogör jag för tidigare forskning inom det historiekulturella och
kunskapshistoriska forskningsfältet som har relevans för denna uppsats. Kapitlet inleds med en diskussion om hur tidigare forskare inom det internationella och det svenska
historiekulturella fältet undersökt historiebruk, historiekultur, framställningen av historiska personer och historiekulturella symboler. Därefter diskuteras hur tidigare forskare inom såväl det internationella som det svenska kunskapshistoriska fältet har använt cirkulationsbegreppet som analytiskt verktyg i sina analyser. Avslutningsvis görs en reflektion av den tidigare forskningen och vilken relevans den fyller i denna uppsats.
Historiekulturella forskningsfältet
Det historiekulturella fältet är väl etablerat och inom forskningen berörs bland annat frågor om hur historia produceras, hur dessa produkter ser ut, hur historia konsumeras och vilken funktion detta bruk av det förflutna fyller för människor. Inom den internationella forskningen finns flera studier där forskare undersöker historiebruk och historiekultur.131 En del av dessa forskare har precis som historikern Peter Burke riktat sitt fokus mot framställningen av
historiska personer. I The fabrication of Louis XIV undersöker Burke hur bilden av Louis XIV skapades genom mediesystemet under 1700-talet samt hur den tilltänkta publiken mottog den bilden. Enligt Burke väljer varje författare ut vad de vill uppmärksamma och att urvalet ibland sker på bekostnad av annat som då inte belyses. Han förklarar att författarnas tidigare
erfarenheter, källor och personliga intressen påverkar hur urvalet uppfattas och på så vis skapas olika skildringar av samma fenomen.132 Burke undersöker även propaganda och manipulation i den orala, visuella och i den skriftliga kommunikationen genom att studerar den kulturella konstruktionen. I sin undersökning av historiska dokument och konst kommer Burke fram till att den offentliga bilden av Louis XIV endast var en fabrikation. Han förklarar att fabrikation påverkas av rummet mellan en historisk händelse och nutid och därför kan
131Exempelvis; De Groot, Jerome, Consuming history: historians and heritage in contemporary popular
culture, Routledge, London, 2009; Kayser Nielsen, Niels, Historiens forvandlinger: historiebrug fra monumenter til oplevelses økonomi, Aarhus, 2010; Lebra-Chapman, Joyce, The Rani of Jhansi - A Study in Female Heroism in India, University of Hawaii,1986
32
faktiska händelser mytologiseras och resultera i en omkonstruktion av sanningen.133 Dock påpekar han att representationerna som förekommer i dikter, målningar och statyer inte enbart ska ses som propaganda och manipulation utan att även som ett uttryck för kungens makt. Louis XIV existerade som en kollektiv fantasi och att bilden av honom skapades genom medvetna val.134 I likhet med Burke så har flera svenska forskare inom det historiekulturella fältet intresserat sig för historiekultur och historiebruk samt framställningen av historiska personer.135 Utmärkande för denna forskning är att undersökningsobjekten utgörs av kungar, drottningar och andra framstående historiska personer som undersöks genom studier av läroböcker, historieböcker, tidningar, populärkultur eller monument. Exempelvis så gör Ingemar Lindaräng en komparation av minnesfirandet av helgonpersonerna Birgitta och Olav i sin studie.136 För att jämföra och förstå variationen i historiebruket vid minnesfirandet så undersöker han vilka institutioner, aktörer och förändringsprocesser i samhället som skapade minnesfirandet.137 Han konstaterar att det både finns likheter och skillnader i historiebruket vid minnesfirandet av heliga Birgitta och Olav den helige och kopplar samman historiebruket med stora samhällsförändringar.138 Han kommer även fram till att bruket av heliga Birgitta och Olav den helige skett utifrån de behov de kunnat fylla.139 I Norge har Olav den helige använts som en symbol för nationellt oberoende och för sambandet mellan kyrka och nation. Däremot så har Heliga Birgitta inte använts som en nationell symbol i Sverige utan som symbol för att hävda Sveriges roll i Europa. Dessutom har hon använts som symbol av olika kvinnorörelser i deras kamp för ökat inflytande i samhället och i kyrkolivet.140 När Lindaräng beskriver Olav den heliges liv så utgår han mer från helgonbilden än från den historiske Olav. En historiebruksundersökning bör utgå från historiska händelser och därav kan man till viss del ifrågasätta Lindarängs resonemang kring historiebruket av Olav den helige. Däremot så gör han en utmärkt komparation av minnesfirandet av den heliga Birgitta och Olav den helige. Han visar även hur minnesfirandet organiserades och vilka de drivande aktörerna var samt
133 Burke, 1992, s. 8 134 Burke, 1992, s. 19
135 Frykman, Jonas och Ehn, Billy (red.), Minnesmärken: att tolka det förflutna och besvärja framtiden,
Carlsson, Stockholm, 2007; Ahl-Waris, Eva, 'Den heliga Birgitta - profet eller politiker?: trender och tendenser inom den nordiska Birgittaforskningen', Suomen kirkkohistoriallisen seuran vuosikirja., 92, 2002; Nynäs, Carina, Jag ser klart?: synen på den heliga Birgitta i svenska 1900-talsbiografier, Åbo Akademis förlag, 2006
136 Lindaräng, Ingemar, Helgonbruk i moderniseringstider: bruket av Birgitta- och Olavstraditionerna i samband med minnesfiranden i Sverige och Norge 1891-2005, Linköping, 2007
137 Lindaräng, 2007, s. 20 138 Lindaräng, 2007, s. 17, 188 139 Lindaräng, 2007, s. 191 140 Lindaräng, 2007, s. 191
33
vilka konsekvenser detta fick och konstaterar att Birgitta- och Olavsfiranden skapats utifrån ett behov av historia, minne och minnesplatser hos enskilda, grupper, olika samhällsorgan och organisationer.141 Dock så är sambandet mellan empiri och teori en aning bristfällig. En del teoretiska perspektiv fyller inte någon direkt funktion i hans analys och det är svårt att se en fullständig historiekulturell analys trots att Lindaräng hävdar att det är det han gör. Till skillnad från Lindaräng så har andra forskare haft som syfte att undersöka symbolvärde, symbolgestalter och historiekulturella symboler. Bland annat så undersöker Ulf Raoul Wallenberg som historiekulturell symbol.142 Han fokuserar på eftervärldens kulturella och politiska historiebruk när han undersöker hur bilder av Wallenberg som förebild skapats samt hur de har vidmakthållits och reviderats.143 Han förklarar att även om texter såsom dokument, nedtecknade vittnesmål, artiklar och böcker om Wallenberg varit viktiga källor i
undersökningen så betonar han att monument, filmer och tv-serier som tagit utgångspunkt i Wallenberg haft större betydelse. Utifrån en historiekulturell ansats studerar han de
kommunikationskedjor där berättelser om Wallenberg kommunicerats för att besvara frågor om när Wallenberg gick från att vara en försvunnen och föga uppmärksammad svensk till att bli en världsberömd symbol.144 Enligt Zander så har Wallenbergs hjältehistoria har kunnat
anpassas till olika sammanhang i olika tider och på olika platser och på så sätt resulterat i en mängd historieprodukter. Han konstaterar att medier och historieprodukter fungerat som effektiva bärare av Wallenberg när nya generationer vidareförmedlat hans historia. Dock så påpekar han att en historiekulturella insikt är att Wallenbergs upphöjda roll inte är garanterad för all framtid utan att han är dömd till glömska om det inte finns samhälleliga intressen att hålla honom vid liv. Han påpekar också att huruvida en person eller en händelse är
ihågkommen eller bortglömd kan skilja sig åt vid en och samma tidpunkt och i samma rum.145 Zander framhåller även att en historiekulturell lärdom är att monument, liksom hjältar, kan bibehålla sina symboliska betydelser, men de kan likaväl förlora dem eller få nya.146 I likhet med Zander utgår Anders Dybelius från de historiedidaktiska frågorna var, när, hur och varför när han undersöker historiebruket kring Döbeln i sin studie Ett hållbart minne?: historiebruk
kring Georg Carl von Döbeln 1848-2009. Utifrån en egen indelning av historiekultur som
141 Lindaräng, 2007, s. 188
142 Zander, Ulf, Förintelsens Röda nejlika: Raoul Wallenberg som historiekulturell symbol, Forum för levande
historia, Stockholm, 2012
143 Zander, 2012, s. 21-22 144 Zander, 2012, s. 26, 27 145 Zander, 2012, s. 15, 193 146 Zander, 2012, s. 167
34
inspirerats av Jörn Rüsen kartlägger han hur symbolgestalten Döbeln blivit ihågkommen och använd.147 Dybelius påstår att det är hans intention att i den mån det är möjligt kartlägga alla artefakter kring Döbelns minne i den svenska historiekulturen, dock så framgår det inte huruvida han lyckats eller inte.148 Dybelius använder Klas-Göran Karlssons
historiebrukstypologi för att sortera de olika historiebruken som han identifierat och han försöker på så sätt synliggöra förändringar i vad Döbeln symboliserat.149 Dock så lyckas han inte alla gånger visa hur det ena historiebruket skiljer sig från det andra och åtskilliga gånger konstaterar han att ett visst historiebruk identifierats i en källa men synliggör inte hur.150 Det saknas även en tydlig precision av det teoretiska ramverket kring historiekultur och
historiebruk och precis som Lindaräng hävdar Dybelius att han gör en historiekulturell analys men även han misslyckas med den ansatsen. Däremot kommer han fram till att Döbeln blivit känd genom Johan Ludvig Runebergs diktepos Fänrik Ståls sägner och att hans minne därefter har brukats utifrån vilket behov som har behövt fyllas.151 Han konstaterar även att Döbeln som symbol kan jämföras med en ideologisk och pedagogisk handelsvara och visar hur Döbeln tillskrivits olika uppgifter och nya roller i takt med att samhället förändrats både nationellt och internationellt.152 Dessutom synliggör han hur olika aktörer producerar olika historiska framställningar oavsett sanningshalt och historikers åsikter beroende på vilket behov som behövs fyllas.153
147 Dybelius, Anders, Ett hållbart minne?: historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848-2009, Göteborg,
2012, s. 7, 170–184
148 Dybelius, 2012, s. 15 149 Dybelius, 2012, s. 157 150 Dybelius, 2012, s. 157
151 Runeberg, Johan Ludvig, Fänrik Ståls sägner: en samling sånger, Widerholm, Borgå, 1848 152 Dybelius, 2012, s. 17
35
Kunskapshistoriska forskningsfältet
Inom den internationella forskningsfältet har flera forskare använt kunskapshistoria och cirkulationsbegreppet som analytiskt verktyg i sina analyser. Bland annat så har den franske historikern Raj Kapil studerat vad som händer med kunskap när den förflyttar sig över stora geografiska områden i sin studie. Han utmanar föreställningen om att den moderna
vetenskapen skapades i väst och därefter spreds till andra ställen. Kapil undersöker
konstruktionen av naturalism, geografi, lingvistik och sociala idéer i vetenskapshistorien och synliggör genom en cirkulationsanalys den moderna vetenskapens uppkomst och
cirkulation.154 Andra forskare så som den amerikanska historikern Mary Terrall har använt kunskapshistoria och cirkulationsbegreppet för att undersöka kunskapsförmedling. I sin studie
Following insects around: tools and techniques of eighteenth-century natural history
fokuserar Terrall på aktörer i kunskapsproduktionens processer. Hon undersöker
korrespondensen som sker mellan en insektsforskare i Paris och andra aktörer i de franska provinserna under 1700-talet.155 I analysen framkommer hur kunskapen cirkulerade och Terrall synliggör även att det inte enbart var kunskap i form av information om insekter som cirkulerade utan även kunskap i form av instrument, ritningar samt levande och döda