Kemiska bekämpningsmedel

Dricksvattnet i 43 brunnar innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. I mer än en tredje-del av brunnarna (35 st av 100) återfanns kemiska bekämpningsmetredje-del i sådana halter (>0,10 µg/l) att dricksvattnet bedöms vara ”otjänligt” enligt SOSFS 2003:17.

Ej påvisat (57 st)

Påvisade rester (8 st)

"Otjänligt" (35 st)

Bedömning av kemiska bekämpningsmedel) utifrån riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om ”Försiktighetsmått för dricksvatten” SOSFS 2003:17.

Bedömning av kemiska bekämp-ningsmedel

Antal (st)

Ej påvisade rester 57

Påvisade rester 8

"Otjänligt" 35

13 olika restsubstanser från kemiska bekämpningsmedel påvisades i dricksvattnet i undersök-ta brunnar. Den högsundersök-ta påvisade enskilda halten kemiska bekämpningsmedelsresten var 2,30 µ/l av BAM (2,6-diklorbensamid).

Dricksvattnet i 14 brunnar innehöll mer än en restsubstans från kemiska bekämpningsmedel.

Som mest återfanns 8 olika restsubstanser i dricksvattnet från en brunn i Viarp med en sam-manlagd halt på 2,83 µg/l. Detta är den högsta samsam-manlagda halten som uppmättes i dricks-vattnet i de brunnar som ingick i undersökningen.

Den överlägset vanligaste restsubstansen var BAM (2,6-diklorbensamid) som påvisades i 37 av 43 brunnar. Atrazin och dess nedbrytningsprodukter återfanns i 11 olika brunnar. Den verksamma beståndsdelen glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA från preparatet

”Roundup” återfanns i 4 brunnar och i 3 av brunnarna i sådana halter att dricksvattnet räknas som ”otjänligt”. Restsubstanser som också fanns i mer än en brunn var bentazon, isoproturon och klopyralid. Övriga restsubstanser som återfanns var diklorprop, terbutylazin, metazaklor och mecoprop vilket framgår av tabellen nedan.

BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin härstammar från prepa-rat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. To-tex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat (får användas av alla) som inne-höll både diklobenil och atrazin. Totex Strö var ett godkänt preparat mellan 1967 och 1989.

Kemikalieinspektionen förbjöd diklobenil 1994 p g a att det är svårnedbrytbart och flyktigt.

Kemiska

(2,6-diklorbensamid) 37 2,30 Totalbekämpningsmedel (t ex preparatet

”Totex Strö”, klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar, industriområden mm.

Användingsförbud sedan början 90-talet

Atrazin 9 0,68 se ovan

Destylatrazin 9 0,76 se ovan

Desisopropylatrazin 4 0,15 se ovan

Bentazon 7 0,40 Mot ogräs i odlingar av bl a vall och ärt (klass 2)

AMPA 3 0,20 Mot bl a ogräs i trädgårdar och på allmänna

platser (t ex ”Roundup”, klass 3) Isoproturon 3 0,13 Mot ogräs i odlingar av stråsäd (klass 2) Klopyralid 3 0,15 Mot ogräs i odlingar av bl a stråsäd, lin och

gräsfrövall (klass 2). Tidigare preparat bl a mot ogräs i gräsmattor (klass 3)

Diklorprop 1 0,07 Mot örtogräs i odlingar av stråsäd och gräsfrö samt i slåttervall och betesvall på åkermark (klass 2)

Glyfosat 1 0,12 se AMPA

Terbutylazin 1 0,45 Inga godkända preparat. Mot bl a ogräs i od-lingar av potatis och majs, i plantskolor och frukt- och bärodlingar. 1st klass 3-preparat

”Gardoprim” användes till grusgångar och gårdsplaner

Metazaklor 1 0,31 Mot ogräs i odlingar av kålväxter, potatis, raps och rybs (t ex preparatet ”Butisan”) (klass 2) Mecoprop 1 0,13 Mot ogräs i stråsäd och gräsvallar (klass 2)

Tjänligt Påvisade rester Otjänligt

Brunnar med dricksvatten som innehåller kemiska bekämpningsmedel framgår av kartan.

Riktvärden för kemiska bekämpningsmedel enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricks-vatten (SOSFS 2003:17).

Riktvärdet för kemiska bekämpningsmedel i Socialstyrelsens allmänna råd för enskilda an-läggningar är detsamma som Livsmedelsverkets gränsvärde för större dricksvattenanlägg-ningar och EU:s dricksvattendirektiv. Det finns en samsyn hos medlemsstaterna i EU om be-kämpningsmedel inte ska förekomma i dricksvatten.

Kemiska parametrar Parameter Enhet

Tjänligt med

anmärkning Otjänligt Kommentar Bekämp-

ningsmedel, enskilda

µg/l 0,10 Riktvärdet tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov.

För aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklo-repoxid tillämpas riktvärdet 0,030 µg/l.

Kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar och järnvägar, trädgårdar etc. eller oförsiktig hantering av medlen.

Bekämp- ningsmedel, totalhalt

µg/l 0,50 Riktvärdet tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov.

Enligt Socialstyrelsens handbok ”Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenan-läggningar” baseras gränsvärden och riktvärden för dricksvatten vanligen på riskanalys utifrån principen att alla grupper av konsumenter ska kunna inta två liter dricksvatten dagligen under en livstid utan oacceptabla risker. För kemiska bekämpningsmedel gör bristen på kunskaps-underlag att det inte är lämpligt att basera riktvärdet på tillgängliga riskanalyser. Istället sätts ett riktvärde med, enligt nuvarande kunskap, extra hög säkerhetsmarginal. Enligt Socialstyrel-sen har riktvärdet för kemiska bekämpningsmedel ”fastställts mot bakgrund av försiktighets-principen. Bland annat kan tillräckligt underlag saknas för att fastställa riktvärde för enskilda bekämpningsmedel samt för att bedöma risken för eventuella kombinationseffekter om man får i sig flera olika bekämpningsmedel samtidigt. Riktvärdet bedöms ge tillräcklig säkerhets-marginal till nivåer där risk för akuta eller kroniska effekter kan uppstå.”

5.2.1. Kemiska bekämpningsmedel - nitrat

Det finns ett samband mellan påvisade kemiska bekämpningsmedelsrester och påvisade nit-rathalter. Samtliga brunnar med påvisade halter kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet hade också påvisade nitrathalter.

I 28 av de 43 brunnar där kemiska bekämpningsmedel påvisades var nitrathalterna klassade som ”hög halt” och ”mycket hög halt” för grundvatten enligt Naturvårdsverkets rapport 4915

”Bedömingsgrunder för miljökvalitet i grundvatten”. 3 av brunnarna med påvisade bekämp-ningsmedelsrester klassades som ”låg halt” och 3 st som ”mycket låg halt”.

Det omvända förhållandet råder däremot inte av naturliga skäl d v s förhöjda nitrathalter inne-bär inte förhöjda halter kemiska bekämpningsmedel. Förhöjda halter kemiska bekämpnings-medel förutsätter användning av kemiska preparat i brunnens tillrinningsområde.

5.2.2. Kemiska bekämpningsmedel - bakterier

Det går inte att utläsa något samband mellan påvisade kemiska bekämpningsmedelsrester i dricksvattnet och mikrobiologisk påverkan. 25 av 43 brunnar med påvisade kemiska bekämp-ningsmedel i dricksvattnet bedömdes som ”tjänligt med anmärkning” eller ”otjänlig” för bak-terier.

5.2.3. Kemiska bekämpningsmedel - brunnstyp

Övervägande del av brunnarna, vars vatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, är grävda brunnar (36 st av 43).

Rester av kemiska bekämpningsmedel återfinns i 6 st borrade brunnar (av 22 st i undersök-ningen) och i några fall i höga halter. Brunnarnas djup är 104 m, 80 m, 70 m och 20 m (övriga 2 brunnar har okänt djup). Den högst halten av ett enskilt bekämpningsmedel i undersökning-en (BAM 2,30 µg/l) hittades i undersökning-en borrad brunn med stålrör som var belägundersökning-en på gårdsplan i Viarp (okänt djup och ålder på brunnen). I den djupaste brunnen (borrad, stålrör, 104 m, på gårdsplan i Övra Glumslöv) var BAM-halten 0,87 µg/l.

26 av de grävda brunnar, vars dricksvatten innehåller kemiska bekämpningsmedel (36 st), har stenklädda väggar (tegel, gråsten eller kalksten). 8 st har cementringar och för 2 brunnar sak-nas uppgift om beklädnad.

Inre beklädnad Antal grävda

5.2.4. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsdjup

Djupet på de grävda brunnarna, vars vatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, varierar mellan 3 och 10 meter. Det går inte att finna något samband mellan halten kemiska bekämp-ningsmedel och djupet på de grävda brunnarna.

Den djupaste borrade brunnen, där det fanns kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet är 104 m. Övriga borrade brunnar med bekämpningsmedel i dricksvattnet som det finns uppgif-ter om är 80 m, 70 m och 20 meuppgif-ter.

5.2.5. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsålder

Många brunnar är anlagda för flera generationer sedan. Det är dock endast i hälften av fallen det finns några uppgifter om brunnens ålder. För de brunnar, vars dricksvatten innehöll ke-miska bekämpningsmedel, finns uppgifter om brunnens ålder i 19 fall. 15 av dessa brunnar är

äldre än 1950-talet varav flertalet är från början av 1900-talet och några från 1700- och 1800-talet.

5.2.6. Kemiska bekämpningsmedel - jordart

Av de 43 brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, var 22 belägna i lera (varav 21 i moränlera), 13 i morän, 5 i sand, 2 i silt och 1 i torv/kärr. Jordarten är bestämd utifrån SGU:s jordartskarta på djupet 0,5 meter under marknivån. Moränlera och morän är den jordart som var vanligast förekommande i brunnsundersökningen.

Betydligt större andel brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, var belägna i moränlera och lera (22 st av 46) och morän (13 st av 25) jämfört med brunnar be-lägna i sand och sand från isälvsediment (5 st av 22) vilket framgår av tabellen nedan.

Jordart Antal

brun-nar (st)

Antal brunnar med kemiska bekämpnings-medel (43 st)

Moränlera 43 21

Lera 3 1

Morän 25 13

Sand, Isälvssediment 16 4

Sand 6 1

Silt 5 2

Torv 1 1

Fyllning 1 0

5.2.7. Kemiska bekämpningsmedel i ett område

4 st brunnar belägna i moränlera i Viarp (av 7 undersökta brunnar i området) var mycket på-verkade av kemiska bekämpningsmedel. Den enskilt högst uppmätta halten av ett kemiskt bekämpningsmedel (BAM 2,30 µg/l) hittades i en borrad brunn med stålrör som var belägen på gårdsplan. Flest antal verksamma beståndsdelar hittades i två dricksvattenbrunnarna i Vi-arp. Båda brunnarna är belägna på gårdsplanen och är genomsläppliga, stensatta brunnar, 5 meter djupa och anlagda på 1800-talet och början av 1900-talet. Förutom BAM och Atrazin återfanns här rester av kemiska bekämpningsmedel som används inom jordbruket; Isoprotu-ron, Metazaklor, Diklorprop, Mekoprop och Klorpyralid. Även AMPA återfanns här.

I en annan undersökning ”Grundvattenkontrollen 2007” återfanns lågdosmedel i grundvattnet i en brunn i Viarp.

5.2.8. Kemiska bekämpningsmedel – brunnens placering

Övervägande del av brunnarna (34 av 43 brunnar), vars dricksvatten innehöll kemiska be-kämpningsmedel, är belägna på gårdsplanen. 6 är belägna på gräsmatta, en i byggnad och två finns det ingen uppgift om.

I de 7 brunnarna som ingick i undersökningen och var placerade på åker, återfanns inget be-kämpningsmedel i dricksvattnet.

Belägenhet Antal

Tabellen ovan sammanställdes på samma sätt som en dansk bekämpningsmedelsundersökning

”Pesticidförurenet vand i små vandforsyninger”, 2004.

I jämförelsen med den danska undersökningen kan konstateras att antal brunnar med bekämp-ningsmedelsrester över riktvärdet för dricksvatten (>0,10 µg/l) var likvärdigt i Landskronas undersökning för gårdsplan och gräsmatta som i Danmarks undersökning;

• 42 % av brunnarna på gårdsplan i Landskrona har ”otjänlig” dricksvatten jämfört med 44 % i Danmark.

• 31 % av brunnarna på gräsmatta i Landskrona har ”otjänlig” dricksvatten vilket är detsamma som i Danmark.

Underlaget för brunnar på åkermark och i byggnad var för litet i Landskrona för att kunna jämföras med Danmarks resultat.

”Pesticidförurenet vand i små vandforsyninger”, 2004