KFUM Kalmar Handbollsklubb

Intervju skedde i föreningens lokaler med kassören Magnus Carlsholm i KFUM Kalmar handbollsklubb den 13 Maj 2020.

4.5.1 Organisationen

KFUM Kalmar Handbollsklubb bildades år 1940 och har idag 220 medlemmar. Föreningen drivs ideellt och de som har ekonomisk ersättning är de två tränarna i seniorverksamheten. Vid utövning av handboll hyr dem idrottsanläggningar av Kalmar kommun. Syftet med föreningen är att erbjuda handboll till barn, ungdomar och vuxna i alla åldrar och att lägga stor vikt på att medlemmarna ska känna en glädje med att gå till träningarna. Föreningen använder sig inte idag av nyckeltal, men framöver är målsättningen att börja att räkna på vissa nyckeltal för att utveckla verksamheten framåt.

När det kommer till planeringen i organisationen går till på det sättet att varje år görs en grovplanering och sedan under årets gång planeras det mer detaljerat. Magnus anser att planeringen är en viktig del eftersom det hjälper dem att effektivisera deras arbetet.

4.5.2 Ekonomin i föreningen

Föreningen gjorde föregående år ett plusresultat på 100 000 kr och har en kassa runt 400 000 kr, att det finns en kassa är för tryggheten ifall oväntade händelser skulle inträffa. Omsättningen för 2019 blev 1,5 miljoner vilket är en liten ökning mot föregående år. Magnus Carlsholm anser att ekonomin i övrigt är bra och den har förbättrats de senaste åren. Tidigare har beslut tagits i föreningen som är mindre genomtänkta, detta på grund av kunskapsbrist. Därför har de arbetat mycket med att få in rätt kunskap i styrelsen och inte bara personer som har kunskap inom handbollen som sport. Detta har lett till att besluten har varit mer genomtänkta och har i sin tur skapat en bättre ekonomi.

De största intäkterna i föreningen är bidrag, medlemsavgifter samt försäljning av olika slag. De största kostnaderna är dock svårare att sätta fingret på vilka det är, föreningen har många mindre kostnader men ingen som sticker ut ur mängden. Två kostnader som brukar vara högt upp är hallhyra och ersättning till domare.

4.5.3 Ekonomistyrning

4.5.3.1 Budget

KFUM använde sig både av resultat- och likviditetsbudget i sin verksamhet, båda typerna är rullande budgetar med en tidsperiod på 12 månader. KFUM ser syftet med budgetarbetet som en kontroll av verksamhetens ekonomi. Carlsholm menar att likviditetsbudgeten är det viktigaste för att hålla koll på in- och utbetalningar som man tidigare i föreningen har varit dålig på och detta för att säkra en god likviditet. Det är Magnus Carlsholm som uträttar de båda typerna av budgetar och sedan röstas de igenom under ett styrelsemöte. Detta innebär att att det är styrelsen som bär budgetansvaret men att Carlsholm är ansvarig för framställandet. Budgeten utgår från föregående års utfall och sedan har man tagit bort och lagt till de poster som förväntas försvinna eller nya som tillkommer. De intäkter och kostnader som sedan finns kvar ökas mellan 0-10% i jämförelse med det tidigare året, detta görs för att styra mot de ekonomiska målsättningarna som finns. Man budgeterar också efter ett överskott eftersom intäktssidan är oftast lättare att sätta än kostnadssidan.

Budgetuppföljning sker månadsvis oftast i samband med styrelsemötet, kassören har tidigare gått igenom budgeten och kontrollerat eventuella avvikelser. Sedan sker en presentation för styrelsen. Skulle det framkomma att ett underskott börjar närma sig på eventuella poster så analyserar Carlsholm detta för att hindra eventuella avvikelser. Skulle avvikelser skett görs uppföljning på varför den skett och om det finns en rimlig orsak.

4.5.3.2 Målsättningar

KFUM har både icke-finansiella målsättningar och finansiella målsättningar. Målsättningarna planeras, bestäms och följs upp under styrelsemöten. Det största finansiella målet KFUM har just nu är att försöka fördubbla omsättningen under en 3 årsperiod från och med i år. För att nå detta gör föreningen insatser i rekryteringen särskilt på marknadssidan. När det gäller rekryteringen så försöker föreningen få in mer ideell arbetskraft. Detta är en stor utmaning för förening. Carlsholm menar att de måste bli bättre på att förklara vad det innebär att engagera sig i föreningen. Med detta kommer även en annan utmaning, vilket är att fler idag kräver

betalt för arbetet. Detta skiljer sig från hur det såg ut för 10-15 år sen, detta är en tuff utmaning för föreningen att hela tiden försöka hålla en balans i det ideella arbetskraften. En annan finansiell målsättning som förening har är att varje år göra ett plusresultat för att skapa en buffert för att känna en trygghet för oväntade kostnader. Överskottet ska även leda till att föreningen kan investera i verksamheten, viktigt att poängtera detta eftersom medlemmarnas intresse ska sättas i fokus menar Carlsholm. Därför har KFUM ett medlemsmöte varje år där förslag på målsättningar och investeringar i organisationen ska framkomma och diskuteras. När det gäller marknadssidan är målsättningen att skaffa sig fler sponsorer. Därför arbetar föreningen nu mer strukturerat och försöker sälja in verksamheten som en tjänst eller produkt. För att nå dit arbetar föreningen med att bygga verksamheten på både bredden och höjden, med detta menar Carlsholm att de vill få fler ungdomar att börja spela handboll men också förbättra seniorlaget, och förhoppningsvis ska detta locka till sig fler sponsorer.

5. Analys

I detta kapitel görs en analys över det insamlade empiriska materialet i studien, med en

koppling till den teoretiska referensramen som valts ut för arbetet. I kapitlet görs reflektioner

med det empiriska materialet och den teoretiska referensramen, det tas även upp likheter och

skillnader mellan föreningarna som framkommit genom vad de intervjuade respondenterna

har uppgett.