Killar och tjejer

I det här stycket går texten igenom hur killar och tjejer är vänner och hur dessa vänskaper skiljer sig åt. Tyngdpunkten ligger vid skillnaderna men texten lyfter även en del fördelar med att vara kompis med tjejer. I texten ut trycks det explicit att tjejer och killar umgås annorlunda och att det är

problematiskt för killar att vara kompis med tjejer ”Tjejer är vänner på ett annat sätt, än killar. Därför kan det vara svårt för en tjej och en kille att vara kompisar” (Nordhal et. al, 1996:9). Problemet som identifieras är ”Problemet är: Vad ska de göra tillsammans? Det är nämligen stor skillnad på, vad killar och tjejer i 11–12-års åldern tycker är roligt och spännande att göra” (ibid). Skillnaden mellan tjejer och killar är något som är centralt i detta stycke

35

”Tjejer är annorlunda än killar: De flesta tjejer tycker bäst om att vara få tillsammans och att göra något mer stillsamt, t.ex. leka. Tjejer tycker också bättre om att bara sitta och prata. Tjejer måste tycka om varann, innan de kan göra något tillsammans. För killar är det tvärtom. Det innebär att killar mycket väl kan leka tillsammans med någon de inte tycker särskilt mycket om. T.ex. måste man vara många, för att spela fotboll och det kan vara svårt att hitta så många man tycker om!” (ibid).

Det texten gör är att särskilja på vänskap mellan pojkar och vänskap mellan tjejer. Sättet tjejer förmodas bli vänner på och de regler som antas finnas kring tjejers vänskap tenderar att beskrivas negativt. Det jag menar är att formuleringarna i texten ger en negativ bild av hur tjejer är vänner. Det framgår också att problemet med att vara kompis med tjejer för killar ligger i det intresse skillnader tjejer och killar har. Texten kan inte sägas uppmuntra till omförhandling av den

traditionella bilden av manligt och kvinnligt. Det finns inga spår av den nya maskuliniteten i denna text.

Det finns fyra bilder till detta textstycke, tre av dem ingår i en seriestripp den fjärde bilden är fristående från de andra. Den första bilden i seriestrippen består av Mikael och en tjej som jagar Mikael. De ögonen dras till i denna bild är pratbubblorna ovanför tjejen och Mikaels huvud. I tjejens pratbubbla står det ”Fångad,Mikael!” (ibid), i Mikaels pratbubbla står det ”aaj!” (ibid). I den andra bilden ser man Mikael som sitter och tänker i ett rum med andra personer, ovanför Mikaels huvud ser man en pratbubbla som illustrerar Mikael och en tjej.

Runt om pratbubblan och Mikaels huvud finns det fyra hjärtan, Mikael sitter med en drömmande blick. Den tredje bilen består av Mikael och två vuxna som ser på TV. Ovanför Mikaels huvud finns det en pratbubbla som fylls av en flickas ansikte. Ovanför de vuxnas huvud finns en pratbubbla med ett frågetecken och ifrån TV:n kommer det en pratbubbla med texten ”I will always love you” (ibid). Den fjärde bilden i detta stycke skiljer sig från de andra, den är inte en del av seriestrippen och kommer i slutet av texten. I den fjärde bilden ser man tre pojkar som mekar med en moped. Jag anser att denna bild syftar till de olika intressena killar och tjejer anses ha. Jag anser detta då denna bild skiljer sig radikalt från de andra bilderna och det inte finns några tjejer med i bilden. Killarna utövar en aktivitet som kan tolkas som en typisk manshobby. Jag drar denna slutsats då bilden skiljer sig från de övriga bilderna när det kommer till placering och innehåll.

36

12 Sammanfattning och slutsatser Pojkkön

I Boken Pojkkön framställs maskulinitet i nära relationer som något om är väldigt styrt. Det jag menar är att boken uppmuntrat till en viss typ av beteende där vissa egenskaper ses som viktigare än andra och boken ger även råd till killar när det kommer till hur de ska bete sig i nära relationer. Den hegemoniska mannen i Pojkkön är en vit heterosexuell man som idrottar och har många vänner, Det är även en man som inte pratar känslor med andra män och har en tydlig uppfattning kring vad som är acceptabelt beteende för män. Med acceptabelt beteende menar jag att den hegemoniska mannen inte ger uttryck för känslor och beteenden som ses som typiskt för tjejer. Boken nämner dessa känslor och beteenden vid ett flertal tillfällen och beskriver hur det inte är något killar bör ägna sig åt. De egenskaper som framförallt inte ses som någon manlig egenskap i nära relationer är att visa känslor, detta är ett genomgående genom hela boken.

Bergnéhr (2008:19) för ett teoretiskt resonemang krig hur familjebildning kan knytas till socialt inflytande och normativitet. Jag anser att i Pojkkön kan detta resonemang appliceras på de egenskaper killar förväntas ha. Det jag menar är att boken är så explicit i sin beskrivning av maskulinitet i nära relationer att de individer som läser denna bok får lära sig vad som är ett

acceptabelt beteende och vilka som är avvikarna. De som inte passar in i bokens beskrivning av hur pojkar och män bör bete sig kan tänkas få ett minskat socialt inflytande då de porträtteras som avvikare eller inte representeras i Pojkkön.

13 Slutdiskussion

Den största likheten mellan Världens viktigaste bok och Pojkkön som framkommit i min analys är hur killarna förväntas söka efter någon att ha ett förhållande med. Böckerna uppmuntrar individer att söka efter någon de har känslor för eller där de kan finna likhet och acceptans. En pojke utan ett stort socialt nätverks ses som avvikande och uppmuntras att ta kontakt med andra. När det kommer till likhet och acceptans utgår den från olika saker i de olika böckerna, gemensamt för böckerna är synen på socialt inflytande. De råd som utgår från en tanke på likhet och acceptans knyts an till socialt inflytande. Det jag menar är att böckerna uppmanar läsaren att söka sig till individer och platser där de upplever likhet och acceptans och detta ökar deras sociala inflytande.

Då dessa böcker ger konkreta råd till läsaren hur denne bör agera i olika situationer så skapar böckerna en situation som kan komma att leda till segregation mellan olika individer och kön. Det jag menar är att om all vänskap utgår från likhet och acceptans så kommer de som inte passar inte

37

exkluderas och ses som avvikande. När det kommer till vilka som ses som avvikare eller ej så porträtterar böckerna dessa individer på olika sätt. I Pojkkön blir alla som inte är vita och heterosexuella avvikande då dessa inte representeras i bild. I Världens viktigaste bok försöker författaren inkludera alla och genom att påstå att alla är inkluderade och representerade i boken osynliggör man individer som inte kan identifiera sig med personerna på bilderna eller i texten. Det kan även leda till att individerna som inte uppfattas som representerade får minskat socialt

inflytande då de inte illustreras eller illustreras som avvikare.

En av de sakerna som kom fram under arbetsgång var svårigheten att hitta en definition av nära relationer. Nära relationer är något som ständigt beskrivs i både Världens viktigaste bok och Pojkkön men det finns ingen tydlig definition på vad det är. Jag var i kontakt med Statistiska centralbyrån (SCB), Barnens rätt i samhället (bris) och socialtjänsten, ingen av dessa organisationer har en definition av nära relationer när det kommer till individer som inte är myndiga. Trots avsaknaden av en definition hos dessa aktörer är nära relationer något som uppmuntras av de två böckerna jag har analyserat. Det gör att jag anser att det behövs mer forskning kring de normer och relationsformer som denna litteratur lyfter fram för icke myndiga personer. Jag anser att det är av stor vikt då min uppsats har visat att det finns en tydlig föreställning kring vad maskulinitet i nära relationer bör vara i sex-och samlevnadslitteraturen jag har granskat.

38

Literaturlista

.

Bergnéhr, Disa (2008), Timing parenthood: Family, Independence and Ideals of Life. Linköping: Linköping University Press

Chong Dennis & Druckman James. N (2007), Framing theory. Annu. Rev. Polit. Sci. 2007. 10:103–26

Connell R.W (1996), Maskuliniteter. Uddevalla: Mediaprint AB

Dag Munir (2002), Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden: Om barriärer, sociala relationer och livsvillkor.

Samhällsvetenskapliga institutionen, socialt arbete, Örebro universitet

Entman, Robert M (1993), “Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm”. Journal of Communication, vol, 43 , 4, 1993.

Greif Geoffrey (2009), Buddy systems. Oxford University Press

Francis Becky och Skelton Christine (2001), Men Teachers and the Construction of HeterosexualMasculinity in the Classroom.

Sex Education: Sexuality, Society and Learning vol 1, 1, 2001.

Hall Stuart (1990), ”Encoding, Deconding”. i During Simon (1999), The cultural studies reader 2:ed

Routledge

Hansson Hasse, Karlsson Sten-Gösta & Nordström Gert(1992), Bildspråkets grunder: om konst, film/tv, reklam, nyheter, barn/ungdomskultur.

Liber

Nordahl Bertil och Hejgaard Eisabeth (1996), Pojkkön Narayana press

39

Prusank Diane T (2007), Masculinities in Teen Magazines: The Good, the Bad, and the Ugly. University of Hartford

Simonsson Nathalie (2012), Världens viktigaste bok: om kroppen, känslor och sex. Stockholm: Ordfront

Statens offentliga utredningar, SOU 2004:115.

Statens offentliga utredningar, SOU 2010:99.

Swain Jon (2006), The role of sport in the construction of masculinities in an English independent junior school.

Sport, Education and Society Vol11, 4, 2006.

Williams Dorie Giles (1985), Gender, masculinity-femininity, and emotional intimacy in same-sex friendship.

Sex roles vol 12,1985. Elektroniska källor DN.se (2012), http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/ny-bok-ska-ge-sexualundervisning-till-unga Regeringen.se (2013), http://www.regeringen.se/sb/d/10100/a/127337 Regeringen.se (2013), http://www.regeringen.se/sb/d/14069/a/172558 Socialstyrelsen.se (2012), http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ViewTerm.aspx?TermID=645 Skolverket.se (2013),http://www.skolverket.com/polopoly_fs/1.95608!/Menu/article/attachment/hela%2520livet.pdf# page=134