Så gör pojkar och män: representationer av maskuliniteter i nära relationer i svensk sex och samlevnadslitteratur 1996 och 2012

Så gör pojkar och män:

representationer av maskuliniteter i nära relationer i svensk sex

och samlevnadslitteratur 1996 och 2012

The way of Boys and Men:

How masculinity in close relations is represented through imagery and writing in instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students in Sweden 1996 and 2012

Författare: Robin Svensk.

Genusvetenskap III, kandidatuppsats Malmö högskola 15 HP, VT 2013. Handledare: Kristin Järvstad. Examinator: Despina Tzimoula.

2

Abstract

The objective of this thesis is to analyse how masculinity in close relationships is represented through imagery and writing in Världens viktigaste bok and Pojkkön, which are instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students. This thesis is based upon theories regarding masculinity and family, and the theorists used are Connell (1996), Prusank (2007), Greif (2009) and Bergnéhr (2008). The methods used are framing and picture analysis to investigate how masculinity in close relationships is represented implicitly and explicitly. The results of this study show that masculinity in close relationships is represented by a man who provides, has an active lifestyle, is outgoing and displays a limited emotional capacity.

Keywords

Close relationships, masculinity, social influence, likeness and acceptance.

Nyckelord

Nära relationer, maskulinitet, socialt inflytande, likhet och acceptans.

3

Innehållsförteckning

3. Definition nära relationer ... 9

4. Teori ... 9

4.1 Maskulinitetsteori... 10

4.2 ”Buddy system” ... 11

4.3 Teoretisk diskussion kring familjebildning... 12

5. Avgränsningarna ... 13

6. Metod ... 13

6.1 Framing ... 13

6.2 Näranalys av bild, inre kontext, yttre kontext och ”preferred meaning” ... 14

7. Världens viktigaste bok ... 15

7.1 Familj på alla sätt ... 15

7.2 Hur ser din familj ut ... 16

7.3 Gift, singel och sambo ... 17

7.4 Superjobbig och underbar ... 17

7.5 Sammanfattande analys kapitel 7 ... 18

8. Viktig vänskap ... 20

8.1 Kompisar ... 20

8.2 Jobbig ensamhet ... 20

8.3 Schysta tillsammans ... 21

8.4 Killkompis, tjejkompis... kompis ... 22

8.5 Sammanfattande analys av kapitel 8 ... 22

9 Kärlek som man vill ... 23

9.1 Hur känns kärlek ... 23

9.2 Vem gillar du ... 25

9.3 Flirtskolan ... 26

9.4 Kärleken tar slut ... 27

9.5 Kärlekskrångel ... 27

9.6 Analys ... 28

10 Slutsatser och sammanfattning av Världens viktigaste bok ... 29

11 Pojkkön ... 30

11.1 Tjejerna ... 30

11.2 Känslor ... 32

11.3 Killar & killar ... 33

11.4 Killar och tjejer ... 34

12 Sammanfattning och slutsatser Pojkkön ... 36

13 Slutdiskussion ... 36

4

1. Inledning

När man växer upp kan man göra det på flera olika sätt, vissa har det lätt andra finner det svårt. Som ung kan det vara viktigt att passa in och följa de normer som finns i samhället och bland de egna vännerna. Så när jag fick höra talas om Världens viktigaste bok av en slump blev jag intresserad av hur denna bok förmedlar de normer som finns när man växer upp. Jag har valt att fokusera på maskulinitet i min studie, jag har valt detta fokus då min personliga erfarenhet är att utrymmet för killar är begränsat när det kommet till hur man får och inte får agera. Sättet boken presenterades på gjorde mig intresserad. Boken sägs vara den bästa av sitt slag då den behandlar andra sexualiteter än den heterosexuella och bilderna i boken sägs vara enbättre representation av dagens samhälle än tidigare sexualkunskapsböcker(dn.se). Det fick mig att vilja undersöka huruvida boken

(re)producerar stereotyper kring sex och samlevnad eller ej. Jag har valt att göra en kritisk

granskning av Världens viktigaste bok, anledningen till det är att boken bara har fått positiv kritik och ingen verkar problematisera bokens innehåll. Världens viktigaste bok är en sex-och samlevnads bok för elever på mellanstadiet och uppåt i åldrarna, boken tar upp de frågor man kan ställasinför och hur man kan hantera detta. Jag kommer använda boken Pojkkön från 1996 som ett komparativt material, jag har valt att göra detta då denna bok är äldre och är den typen av sex-och samlevnads litteratur världens viktigaste bok ska ersätta. Min uppsats skrivs inom det genusvetenskapliga fältet, ett fält jag anser saknar mycket forskning när det kommet till maskulinitet i nära relationer.

Maskulinitet har inte varit en central del av den undervisning jag har fått på olika högskolor och universitet. Det gör att mitt fokus i denna är på representationen av maskulinitet i nära relationer. Syfte och Frågeställning

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur sex-och samlevnadslitteratur skapar normer kring maskulinitet i nära relationer och hur dessa normer kan komma att påverka unga pojkar och mäns identitetsskapande.

Min frågeställning är:

• Hur beskrivs maskulinitet i nära relationer i Världens viktigaste bok och Pojkkön? • Vilka bilder används för att illustrera dessa relationer?

5

2. Bakgrund

Sex-och samlevnadsundervisningen delas in i tre tidsramar sedan den blivit obligatorisk, den första tidsramen från 1957 fram tills 1977 präglades av ett förhållningssätt till sex där eleven skulle lära sig avhållsamhet. Under den andra tidsramen från 1977 till 1995 skiftar skolan fokus från att vara avrådande till att vara ”neutral”, skolans uppgift är nu att förmedla ”objektivkunskap” utan att lägga värderingar i undervisningen. Under perioden som sträcker sig mellan 1977 till 1995 är

homosexualitet och andra sexuella läggningar än den heterosexuella något som inte berörs i

undervisningen. I den sista perioden 1995 och framåt präglas undervisningen i sex-och samlevnad av ett försöka att inkludera de som tidigare varit exkluderade och marginaliserade. Skolans uppgift ses nu som att förmedla kunskap om sex och sexualitet, detta sker i samband med att skolans uppdrag förändras till att förmedla kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter(skolverket.se). Under 2000-talet har debatten krig sex och samlevnadsundervisningen fokuserat på jämställdhet,

hederskulturer och sexuellt våld. Statens offentliga utredningar(SOU 2004:115) framför kritik emot förskolans verksamhet som anses vara ojämställd. I SOU 2004:115 skriver utredarna att den svenska förskolan misslyckas med att uppnå jämställdhetsmålen när det kommet till rekrytering av personal och den dagliga verksamheten. I SOU 2004:115 får den svenska förskolan kritik för att upprätthålla stereotypa könsnormer samt att dessa förstärks istället för att motverkas. Den 31a Maj 2009 skriver

utbildningsminister Jan Björklund och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni en debattartikel om

jämställdhet och utbildning i dagens nyheter. I debattartikeln pekar Björklund och Sabuni ut

hederskulturer som en av orsakerna till den ojämställda skolan:

_”I dag får alltför många ungdomar sin frihet och skolgång beskurna av hedersrelaterade orsaker. Det handlar framför allt om flickor som växer upp i familjer med starka "hederstraditioner". Inom dessa grupper betraktas kvinnans frihet ofta som ett hot mot familjen. Flickornas vilja är underordnad det som anses vara familjens bästa; männens, eller gruppens, "heder" baseras på flickornas sexuella beteende.

För att kontrollera döttrarna vill vissa föräldrar att de inte deltar i vissa inslag i skolan, till exempel undervisningen i idrott, simning eller sex och samlevnad. De får kanske inte följa med på klassresor och klassfester. Flickors liv kan vara hårt kontrollerade och överträdelser av familjens regler kan leda till sanktioner i form av hårdare restriktioner, hot och i värsta fall våld.” (regeringen.se).

I SOU 2010:99 kommer utredarna fram till att i den rådande skolmiljön finns det olika förväntningar på killar och tjejer i skolan vilket leder till att tjejerna presterar bättre än killarna. I slutbetänkandet kommer utredarna fram till att det behövs en utvärdering av skolsystemet, enligt utredarna leder de negativa förväntningarna på killarna till en miljö där killar inte uppmuntras till att lära (SOU

6

2010:99). I en debattartikel i Dagens nyheter 2011 skriver Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om de brister som råder i sex-och samlevnadsundervisningen i Sverige. Det hon lyfter som den största problematiken är det sexualiserade våldet, Sabuni lyfter även att HBTQ personer

marginaliserats i skolans sex-och samlevnadsundervisning. Jämställdhetsministern refererar till SOU 2010:99 som i sitt slutbetänkande kommer fram till att det råder stor skillnad i hur pojkar och flickor som grupp klarar av och upplever skolan. Jämställdhetsministern skriver att hon ger

skolverket i uppgift att ta fram ett material samt utbilda lärare i de förhållanden som finns i syfte att öka jämställdheten i skolan (regeringen.se). Världens viktigaste bok som publicerades 2012 kan ses som ett resultat av de debatter som förts kring jämställdhet och likabehandling i skolan.

2.2 Tidigare forskning

De studier som tidigare har bedrivits kring maskulinitet och identitetsskapande i skolan har inte berört maskulinitet i närarelationer. Studierna har fokuserat på hur olika aktiviteter så som idrott påverkar gruppdynamiken i klassen.

Jon Swain (2006) har bedrivit studier på Brittiska skolor där han har undersökt hur pojkar i 6:e (lade till ett kolon) klass konstruerar maskulinitetsroller. Swain (2006) kommer fram till att

maskulinitetsroller är knytet till idrott och motion, pojkarna som deltog i idrott tenderade att inta en position som hegemoniskmaskulinitet samtidigt som de pojkar som inte idrottade sågs som

underordnade.

Dorie Giles Williams (1985) studerade hur maskulinitet och femininitet skapas i samkönade vänskaper på gymnasiet. Resultatet visade att tjejers vänskapsrelationer till andra tjejer i hög grad byggde på känslomässigt utbyte, något som inte kunde observeras hos de killar som hade

vänskapsrelationer till andra killar.

Becky Francis och Christine Skelton (2001) studerar hur manliga lärare på grundskolan skapar normer för vad eleverna betraktar som maskulinitet och femininitet i klassrummet. Francis et al kommer fram till att de manliga lärarna skapar en diskurs i klassrummet som knyts till

heterosexualitet och heteronormen. Francis et al menar att det leder till att maskulinitet och

femininitet utgår från en heterosexuell norm som skapar stereotypa könsroller. Ellen Jordan (2010) studerar hur pojkar i en tidig ålder skapar sin maskulina identitet genom att ta av stånd från

aktiviteter som förknippas med femininitet. Jordan (2010) kommer fram till att pojkar i en tidig ålder lär sig att romantisera kring en krigaridentitet, denna identitet presenteras i filmer, spel och

7

serietidningar. Jordan menar att bärarna av krigaridentiteten porträtteras som individer med låg utbildning och avståndstagande från allt som kan ses som feminint eller fjolligt. Resultatet av det blir att pojkar tar avstånd från skolan då de inte ser skolan som en de av krigaridealet, det resulterar även i att pojkar som är flitiga i skolan många gånger ses som fjollor eller mindre maskulina (Jordan, 2010).

Diane T. Prusank(2007) har gjort studier kring maskulinitet i ungdomstidningar mellan åren 19652000, Kriterierna för urvalet baserar sig på fyra kriterier: tidningen riktar sig explicit till tonårstjejer, tidningen måste innehålla artiklar om förhållanden, tidningen måste ha över 1 000 000 läsare och tidningen måste ha publicerats under 30-35 år (Prusank, 2007:163). Hon undersöker hur den hegemoniska maskuliniteten omförhandlas och skapar det hon kallar ”den nya mannen”. Prusanks studie visar att ”den nya mannen” är en omförhandling där nya emotionella sidor lyfts fram som något positivt samtidigt som mannen bibehåller de egenskaper som tidigare har förknippats med hegemonisk manlighet (Prusank, 2007).

I hennes forskning kommer hon fram till att det finns en tredje maskulinitet utöver ”den nya” och den hegemoniska maskuliniteten, hon ser det som en ”ren maskulinitet” en sammanslagning mellan de nya mer emotionella värderingarna och de traditionella där mannen ses som den naturligt

dominanta och initiativtagande. Det Prusank(2007) kommer fram till är att den ”rena

maskuliniteten” är en maskulinitet som inte beskrivs med bilder, inga personer namnges och man får inte veta vart dessa personer finns, enlig Prusank beror det på att det är ett ideal som ingen kan leva upptill samtidigt som det legitimerar en patriarkal överordning. Den patriarkala överordningen legitimeras då den ”rena maskuliniteten” inte tillskrivs en särskild grupp, ras eller förhållande typ men i ungdomstidningarna beskrivs den som något existerande som man bör leva upptill.

Prusank(2007) hävdar att beskrivningen av den ”nya maskuliniteten” i ungdomstidningar kan vara omtänksam, relationsorienterad och uttrycka kärlek fritt men att samma maskulinitet samtidigt tillåts att uttrycka ilska och tillåts dominera kvinnor och underordnade män.

2.3 Material

Mitt empiriska material kommer att bestå av Världens viktigaste bok och Pojkkön. På grund av copyright-frågor kommer jag inte bilderna jag analyserar finnas med i denna uppsats.

Världens viktigaste bok är en sex- och samlevnadsbok för mellanstadiet, boken riktar sig främst till

barn och ungdomar i åldrarna 10-15 år. Värdens viktigaste bok riktar sig även till lärare som känner sig osäkra på hur de ska bedriva sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Världens viktigaste bok

8

är utgiven av Nathalie Simonsson i samarbete med riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Nathalie Simonsson är författare och sexualupplysare (DN.se). Världens viktigaste bok har lyfts fram i media då den anses vara bättre än tidigare sex- och samlevnadsböcker, det som gör att

Världens viktigaste bok ses som ett nytt och bättre alternativ är att fokus ligger på fler sexualiteter än en heterosexuella och att boken även fokuserar på normkritik (ibid).

Pojkkön är en sex- och samlevnadsbok för mellanstadiet, boken är skriven av Bertil Nordahl och

Eisabeth Hejgaard. Originaltiteln är utgiven på danska redan 1994 och den översattes till svenska 1996. Denna bok består av två övergripande delar den första delen är den rent anatomiska som förklarar hur kroppar fungerar och ser ut, den andra delen är rådgivande/förklarande när det kommer till hur individer bör agera när det kommer till känslor och relationer. Denna bok kan ses som två böcker då Flickkön finns med i denna bok. Den som läser Pojkkön kan även välja att vända på boken och läsa Flickkön. Jag har valt denna bok då den kans ses som en del av det förlegade material som Världens viktigaste bok är ett svar på.

Jag har valt dessa böcker då jag är intresserad av hur maskulinitet i nära relationer representeras i bild och text, det som gör detta intressant är den tilltänkta målgruppen. Båda böckerna riktar sig till elever på mellanstadiet, det är därför intressant att se vilka värderingar som förmedlas som de rätta när det kommer till maskuliniteter och nära relationer. Jag har valt att använda mig av ett material från 1996 och ett från 2012, jag har gjort detta för att se om det har skett någon förändring i hur maskuliniteter beskrivs i nära relationer. Jag har valt att endast analysera de kapitel som rör nära relationer. Jag har valt att göra denna avgränsning då jag fokuserat på den maskulinitet i nära relationer som författaren väljer att uppmuntra. De kapitel jag har valt rör levandstips och rådgivning kring hur man bör agera i nära relationer. De egenskaper och det beteendet som uppmuntras i nära relationer kan även sägas vara de egenskaper som beskriver den hegemoniska maskuliniteten i mitt empiriska material. Mitt material har styrt hur stor plats de olika analyserna har fått i uppsatsen, det resulterade i att vissa kapitel har får större utrymme i analysdelen.

Femininitet har fått mindre utrymme i denna uppsats, mitt fokus ligger på representationer av maskuliniteter i nära relationer.

9

3. Definition nära relationer

Socialstyrelsen använder sig av följande definition när det kommer till nära relationer ”Personer som den enskilde anser sig ha en nära relation till”(socialstyrelsen.se). Munir Dag(2002:57) använder sig av följande definition ” nära relationer är sådana, där två personer ofta interagerar med varandra i olika miljöer och utövar betydande påverkan på varandras tankar och beteenden”. I denna uppsats kommer en omformulerad definition som bygger på Dag(2002) och socialstyrelsen användas då jag anser att Dags(2002) och socialstyrelsens definition inte är bra var för sig. Jag anser att

Socialstyrelsens definition är för bred och intetsägande och Dags definition faller på att man måste ” ofta interagera med varandra” (Dag, 2002:57). Dags definition exkluderar personer som inte

interagerar ofta, jag menar att det går att ha en nära relation till någon även om det inte förekommer kontinuerlig interaktion. Övriga juridiska definitioner av relationer och par berör individer som har barn, samboförhållanden eller är gifta. Jag kommer inte använda mig av de juridiska definitionerna då jag omöjligt kan avgöra vilka juridiska avtal personerna har ingått. Jag kommer använda mig av följande definition av nära relationer: Personer som den enskilde anser sig ha nära relation till är sådana där två eller flera personer utövar betydande påverkan på varandras tankar och beteende.

4. Teori

Jag kommer använda mig av den del i R. W Connellsmaskulinitetsteori som behandlar relationen mellan olika maskuliniteter som underlag för min huvudteori. Jag har valt att använda Connell för att förklara relationen mellan olika maskuliniteter i analysen av det empiriska materialet. Enligt Connell finns det inte ”en” maskulinitet som ser ut på ett visst vis, enligt Connells maskulinitetsteori finns det fyra kategorier av maskuliniteter (Connell, 1996:100). De fyra kategorierna är:

Hegemonisk, Deltagande, Underordnad och Marginaliserad.

Jag kommer även att använda mig av Geoffrey Greif (2009) som teori, Greifs resonemang kring hur män skapar vänskapsband kommer användas för att förklara sambandet mellan maskulinitet och nära relationer. Jag anser att Greifs teori är intressant och att den kan förklara hur manlig vänskap konstrueras, jag väjer dock att använda mig av denna teori som ett teoretiskt resonemang. Jag anser att Greif brister i sin redovisning av sitt empiriska material viket gör att hans studie enligt mig saknar den underbyggnad som krävs för att kallas teori.

Jag kommer att använda mig av Disa Bergnéhrs(2008) teoretiska resonemang kring familjen och familjens betydelse när jag analyserar de kapitel som handlar om familjebildning. Jag har valt att använda mig av Bergnéhr då hon för ett teoretiskt resonemang kring familjebildning och

10

resonemang kring familjens värde i sin avhandling. Detta resonemang förs ute i från fyra kategorier och dessa kategorier samt innebörden av kategorierna kommer användas i denna studie. Jag har val att använda Bergnéhrs teoretiska resonemang då mycket av mitt material rör familjebildning och värdet av att ha en familj.

4.1 Maskulinitetsteori

Connells maskulinitetsteori utgörs av fem olika kategorier: Hegemonisk, deltagande, underordnad och marginaliserad. Hegemonisk: Den hegemoniska maskuliniteten är den maskulinitet som är dominant och aktivt upprätthåller de patriarkala strukturer som tillåter mäns överordning och kvinnors underordning. Den hegemoniska maskuliniteten är den maskulinitet som utgör normen för hur män förväntas agera, beroende på kontext varierar bilden av vad den hegemoniska

maskuliniteten bör vara. De ideal som skapar den hegemoniska maskuliniteten är kontextuellt bundna, bland de faktorer som påverkar hur den hegemoniska maskuliniteten antas se ut finns bland annat föreställningar kring klass, etnicitet och kulturella normer (Connell, 1996:101).

Deltagande: Den deltagande maskuliniteten är den maskulinitetskategori som drar nytta av de patriarkala strukturerna men utgör inte normen för den hegemoniska maskuliniteten. Även om denna grupp inte aktivt upprätthåller de patriarkala strukturerna bidrar den till att upprätthålla den hegemoniska maskulinitetens överordning och de strukturer som normaliserar ett visst

beteendemönster (ibid:103).

Underordnad: I denna maskulinitetskategori placeras homosexuella och avvikande män. Den heterosexuella mannen är överordnad den homosexuella mannen i det europeisk – amerikanska samhället. Connell hävdar att föreställningen om den heterosexuella mannens dominans och den homosexuella mannens underordning skapar ett kulturellt stigma på denna maskulinitet (ibid:102). Personen i fråga behöver inte vara homosexuell för att bli placerad i denna kategori, dock har homosexuella män blivit en symbol för denna kategori och det som krävs för att klassas som

underordnad är uppvisande av vad som i den kulturella kontexten ses som ”homosexuellt beteende”. Connell hävdar att den symboliska handlingen är det som av gör huruvida personen ses som

underordnad eller ej ” att vara bög är i den patriarkaliska ideologin en förvaringsplats för allt som symboliskt har utestängts från den hegemoniska maskuliniteten” (ibid). Den homosexuella maskuliniteten är inte den enda underordnade maskuliniteten, Connell är tydlig med att även heterosexuella män och pojkar kan anses tillhöra denna maskulinitets kategori. Män som anses

11

uppvisa ”feminina” drag kan komma att hamna i denna kategori, vad som anses vara ett okej beteende avgörs utifrån den hegemoniska maskuliniteten (ibid:103).

Marginaliserad: De tidigare nämnda maskulinitetskategorierna kan ses som inre relationer i en genusordning, den marginaliserade maskuliniteten kan ses som samspelet mellan genus och andra strukturer så som ras och klass. Enligt Connell kan en individ tillhöra den hegemoniska

maskuliniteten på en individuellt plan men när man lägger till individens etniska grupp tillhörighet blir individen marginaliserad (ibid:105). Ett exempel kan vara hur en svart man uppfyller de normer som utgör den hegemoniska maskuliniteten men i egenskap av svart tillskrivs individen en

marginaliserad maskulinitet (ibid).

4.2 ”Buddy system”

Geoffrey Greif (2009) argumenterar för att den manliga vänskapen förstås kan genom att analysera olika faktorer. Faktorerna Greif menar spelar störst roll när män bygger vänskapsband är: Fysisk attraktion, likhet och acceptans, närhet, kemi, ålder, religion, kultur och ras/etnicitet (ibid:27-31). Fysisk attraktion bygger enligt Greif på tanken kring att män vill umgås med de som har liknande fysiska drag och liknade maskulinitet, de söker efter de som har en liknande attraktivitet som den egna(ibid:27). Likhet och acceptans skiljer sig från fysisk attraktion då likhet och acceptans är baserat på strävan att hitta någon som delar samma intressen och stil (ibid:28). Sökandet efter likhet och acceptans hos en vän bygger också på tanken kring att vänskaper där det finns likhet och acceptans är stabilare vänskaper(ibid). Närhet behöver inte vara en fysisk närhet då många relationer i dagens samhälle finns på internet. Att ses i det verkliga livet skiljer sig inte från den virtuella värden, Greif menar att närhet är viktigt för att bevara vänskapsbanden(ibid). Kemi är viktigt för att vänskapen ska kännas givande, om personen känner en dragning till en person men inte kan förklara varför då anser Greif att detta kan förklaras med att de delar en kemi(ibid29). Kemin skiljer sig från fysisk attraktion, kemin är enligt Greif det emotionella band som inte syns, fysisk attraktion är något individer kan se och ta ställning till(ibid). Åldern har en betydelse för hur viktigt individen tycker det är med vänner. Vänner tenderar att spela en större roll i yngre mäns liv samtidigt som det inte är lika viktigt för äldre gifta män, det ändras dock när de äldre gifta männens barn inte längre bor hemma eller när de slutar arbeta (ibid). Religion kan spela en stor roll om individen befinner sig inom en religion eller tro som är strikt. Personer som har samma religion blir då viktiga då de känner till de regler som finns och inte ifrågasätter dem. Vänskapen vilar då på en gemensam grundförståelse för hur vardagen är organiserad och varför något som kan leda till starkare vänskapsband. Män som inte är troende har svårare att hitta vänner som delar exakt samma värderingar, religiösa män kan finna dessa vänskaper när vänskapen bygger på en gemensam

12

religion (ibid:29-30). Kultur bör förstås som de normer och inofficiella regler som finns inom geografiska kulturer. Delad kulturell förståelse för normer blir viktigt för den manliga vänskapen då eventuella ”brott” mot normen påverkar huruvida män kan vara vänner med varandra. Om en man kysser en annan man på kinden kan det ses som täcken på respekt men det kan också uppfattas som något stötande, det beror på vilka kulturella normer individen bär på(ibid:30). Ras/etnicitet blir viktigt om individen befinner sig i en minoritetsposition. Män tenderar att söka upp personer de identifierar som personer av samma ras/etnicitet om de känner att de utgör en minoritet i samhället eller i det specifika rummet de befinner sig i (ibid:30).

4.3 Teoretisk diskussion kring familjebildning

Disa Bergnéhr lyfter fram fyra teman för att förklara betydelsen av familjebildning i dagens samhälle, de teman hon lyfter är: Socialt inflytande, konsekvenser av föräldraskapet, värdet av föräldraskapet, mödrar och fäder, familj. Socialt inflytande är något som kan knytas till

familjebildning enligt Bergnéhr. Om majoriteten av personerna i umgängeskrets skaffar barn vid en viss ålder då blir det normen, om man inte skaffar barn då det förväntas kan det leda till minskat socialt inflytande efter som man inte passar in i normen (Bergnéhr, 2008:19). Konsekvenser av föräldraskapet är den kulturella förståelsen av vad föräldraskapet innebär. Den kulturella

förståelsen för vad föräldraskapet innebär är föränderligt, Bergnéhr lyfter uppfostran, ekonomiskt ansvar och omvårdnad som några av de saker som finns i den kulturella förståelsen av

föräldraskapet (ibid:19-20). Denna förståelse skapar även en norm kring hur den ”goda” föräldern bör vara, att inte leva upp till denna norm kan få konsekvenser för det sociala inflytandet (ibid:20). Värdet av föräldraskapet beror på kontext och tradition. I vissa delar av världen är värdet av föräldraskapet ekonomiskt, genom att skaffa barn skapar man en inkomstkälla på när man inte längre kan jobba själv. Det kan också röra sig om bidrag och andra fördelar på arbetsmarknaden som man inte kan ta del av som barnlös. Bergnéhr menar också att fördelarna med föräldraskapet kan vara baserade på traditioner och tankar kring att föra sina gener vidare (ibid:22). Om samhället ser barn som en symbol för föräldrarnas kärlek kan man öka sitt sociala inflytande genom att skaffa barn(ibid). Mödrar och fäder knyts till föräldraskapet på olika sätt, kvinnor är starkare knutna till föräldraskapet men det är något som varierar beroende på den kulturella förståelsen av

kvinnan(ibid:24). Bergnéhr lyfter Sverige som exempel, kvinnor i Sverige identifierar sig i första hand som kvinnor inte som mödrar, det förklaras med att social status inte bygger på föräldraskapet. Den svenska sociala statusen tycks vara mer förknippad med vad du har för arbete och vilken utbildning man har, inte huruvida man har familj eller ej (ibid). Män knyts inte till fadersrollen på samma sätt, män precis som kvinnor olika preferenser och synen på faderskapet är kulturellt.

13

Bergnéhr hävdar att det pågår en omförhandling av den kulturella synen på faderskapet, fadersrollen går från att vara den försörjande till att bli en mer aktiv del i barnens liv (ibid:29-30).

5. Avgränsningarna

Jag kommer endast att undersöka hur maskulinitet representeras i nära relationer, jag har valt denna avgränsning då mitt utrymme i denna uppsats är begränsat och mycket av det som skrivs i Världens viktigaste bok inte berör maskulinitet i nära relationer. Jag har valt att avgränsa mig till de kapitel som explicit rör relationer: Familj på alla sätt, Viktig vänskap och Kärlek som man vill. Jag har valt dessa kapitel då övriga kapitel inte berör nära relationer. När det kommer till boken Pojkkön & Flickkön kommer jag använda mig av de delar som berör maskulinitet i nära relationer. De kapitel jag kommer analysera är Tjejerna, Känslor, killar & killar, killar & tjejer, könsroll, förälskelse, utveckling och till tidens ände.

6. Metod

Jag kommer använda mig av två metoder i denna uppsats, jag har valt att använda mig av framing ochnäranalys av bild. Jag kommer att analysera texten med hjälp av framing när jag analyserar texten. När det förekommer bilder till texten som berör mina frågeställningar kommer jag göra en bildanalys i form av näranalys av yttre och inre kontext.

6.1 Framing

Framing är en metod som syftar till att hitta underliggande meningar i texter(Chong& Duckman, 2007:106–107), jag som uppsatsförfattare söker återkommande attityder kring en specifik grupp. I min studie kommer jag söka efter attityder rörande maskulinitet i nära relationer. Jag kommer använda mig av delar av Robert Entmans(1993) framing-modell som analysverktyg, i nästa stycke kommer det ursprungliga användningsområdet beskrivas. Efter det kommer en förklaring kring hur jag kommer använda mig av framing i denna uppsats.

Framing används för att hitta återkommande mönster i texter och för att finna svar på frågor man ställer sig, om man har en text kan man ställa sig frågan om det finns några tendenser att inkludera en viss grupp samtidigt som andra grupper exkluderas i texten (Entman, 1993:52). Med hjälp av framing kan man bland annat se om texter tenderar att skapa fiendebilder. Fiendebilder syftar inte

14

till fysiska bilder, när jag talar om fiendebilder syftar jag till det sätt grupper framställs för att framstå som ett hot mot den egna gruppen eller den egna gruppens värderingar. Fiendebilder skapas av åsikter och föreställningar som en grupp delar. Läser man ett partiprogram kan man med hjälp av metoden framing se om människor delas in i vi och dem, om det finns ett problem kan man också se vilka som är problemet enligt den grupp man studerar med hjälp av en framing modell kan man hitta svaren på dessa frågor genom att plocka ut och förenkla meningar och ord (Entman, 1993:152– 153).

Jag kommer inte söka efter fiendebilder men mitt tillvägagångssätt kommer vara detsamma, genom att leta efter återkommande mönster knutna till vissa grupper kommer jag hitta hur maskulinitet i nära relationer beskrivs implicit. Genom att analysera vilka egenskaper som är återkommande och uppmuntras kommer jag skapa en förståelse kring hur maskulinitet beskrivs i nära relationer. Ett exempel på hur framing kan hjälpa mig att se saker som inte beskrivs explicit i texten är: om olika pappor och fadersfigurer beskrivs som lyckliga och snälla då kommer jag kunna dra slutsatsen att maskulinitet i nära relationer utgörs av män som är lyckliga och glada, de tillskrivs en hegemonisk position då de utgör idealet för hur pappor och fadersfigurer ska vara.

6.2 Näranalys av bild, inre kontext, yttre kontextoch ”preferred meaning”

I näranalys av bild studerar man den yttre och inre kontexten av de bilder man studerar, de tolkningar jag kommer göra är baserade på forskarensegen förförståelse för vad det är denneser (Hansson, Karlsson & Nordström, 1992:40). Jag har valt att lägga till ett steg i denna analysmodell, sändarkontexten i min analys då jag vet vem som har skrivit mitt empiriska material och jag tror mig veta i vilket syfte. Detta kommer påverka hur jag gör min analys och det är därför viktigt att jag även analyserar denna aspekt då min förförståelse av vem avsändaren är påverkar min helhetsanalys. I denna analys söker jag inte en ”sanning”, detta vore omöjligt då det är mina tolkningar.

Inre kontext:

Bildens olika beståndsdelar och hur dessa ges betydelse med hjälp av avgränsningar, färgsättning och placering av objekt. Avgränsningarna är hur bilden är klippt eller skapad, färgsättningen kan användas för att illustrera vad som är viktigt i en bild d.v.s. vad betraktarens blick dras till. Olika objekt i bilden kan placeras på ett sätt som får dem att antingen höra samman eller framstå som skilda ifrån varandra, det skapar en förståelse kring vad i bilden som hör ihopoch vad i bilden som ses som viktigt(ibid:34).

15

Yttre kontext

Den yttre kontexten är det som finns närmast bilden, det kan vara texter, rubriker eller andra bilder som bildar till att ge bilden en mening för betraktaren. Texter och rubriker som inte tillhör bilden kan ge betraktaren en indirekt förförståelse kring hur denne ska betrakta bilden. Om det finns andra bilder i anslutning till bilden som analyseraseller betraktaskan även de skapa en förförståelse kring hur man ska betrakta den bild man har valt att studera närmare (ibid) Denna analys tillåter mig att sammanföra framing och bildanalys i min studie, med hjälp av min framing modell kommer jag kunna se vad den yttre kontexten består av och hur den påverkar förståelsen för bilden.

”Preferred meaning”

Hanson et.al lyfter vikten av att förstå den sociala och kulturella kontexten vi befinner oss i, de refererat till Stuart Halls ”preferred meaning” som en viktig del i den analys man gör.

Stuart Hall (1990) menar att den kulturella och sociala kontexten vi befinner oss i påverkar vår förmåga att tolka det vi ser. Vi förhåller oss till saker vi redan vet för att förklara det vi inte sett tidigare något som leder till att vi ser det vi vill se. Sändarkontexten får betydelse när man vet vem som har producerat bilden och vad denna har för avsikt med bilden (Hanson et.al, 1992:34). Bildens betydelse och möjliga tolkningar påverkar av denna kunskap även om betraktaren inte vet det exakta syftet med bilden, betraktarens förförståelse av upphovspersonens syfte påverkar oavsett om

förförståelsen är korrekt eller ej (ibid).

7. Världens viktigaste bok

Jag kommer nu att påbörja min analys av det empiriska materialet, kapitlen jag kommer att analysera är Familj på alla sätt, Viktig vänskap och Kärlek som man vill.

7.1 Familj på alla sätt

I detta kapitel kommer jag analysera tre texter ur kapitlet Familj på alla sätt, texterna jag kommer analysera är: Hur ser din familj ut, Så blir det barn och Superjobbig och underbar. Jag kommer redovisa och analysera de olika texterna för sig för att sedan ha en avslutande diskussion där jag jämför de olika resultaten och presenterar hur den hegemoniska maskuliniteten representeras i nära relationer i detta kapitel.

16

7.2 Hur ser din familj ut

I denna text diskuteras och presenteras olika familjesammansättningar och vad som kan vara anledningen till att familjer ser olika ut. Kapitlet delas in i tre olika teman Både här och där, Gift singel och sambo och Välj själv. I temat både här och där diskuteras hur det kommer sig att olika familjebildningar inte bor tillsammans och vad det kan innebära för individerna som av olika anledningar inte kan bo med sin familj och sina vänner. När man läser blir det tydligt att familjen är viktig och familjesammanhållning är något centralt som man inte ifrågasätter ” I olika familjer gör man olika saker tillsammans, firar olika högtider och har olika regler. I en del familjer går man på bandy ihop. Andra är ofta ute i skogen, eller går till kyrkan tillsammans”(Simonsson, 2012:79). I beskrivningarna av hur en familj kan se ut verkar antalet barn och syskon vara en central del, det jag menar är att det finns en rad beskrivningar på familjebildningar samtidigt som familjer med endast ett barn endast nämns en gång ”dessutom finns det många barn som inte har några syskon”(ibid:78). Jag anser att det tyder på att familjebildning lyfts fram som något som är värt att sträva efter och något man bör vara intresserad av oavsett kön.

Jag kommer nu att analysera de medföljande bilderna till detta kapitel. Bilderna i detta stycke är tre till antalet. Den första bilden illustrerar en glad tjej som klär sig i svart linne, nitarmband och nithalsband. Bakgrunden i bilden är ljusgrå något som gör att fokus flyttas till tjejens tatueringar, nitarmband, nithalsband och lila tuppkamsfrisyr. Jag upplever att personen på bilden representerar en ålder och ett stadium i livet där man förväntas revoltera. Bilden är placerad i anslutning till bild nummer två vilket gör att jag tror att författaren vill illustrera olika stadier i livet och hur olika individer kan se ut. Bildnummer två illustrerar ett barn som ler och vinkar, barnet är blont och ifört en grön tröja. Bakgrunden i bilden är blodröd vilket gör att fokus i bilden flytas till barnets mun som ler och barnets hand som vinkar. Enligt mig gör placeringen av bilden att barnet blir en

representation av den ”goda” familjen, det anser jag då texten i detta stycke kretsar kring familjen och familjebildning som en viktig och central del av livet. Den tredje och sista bilden i detta stycke är en bild på en äldre man som sitter ner med en käpp. Mannen är klädd i en grön tröja och en brun väst, mannen har grått skägg och glasögon. Bakgrunden i bilden är mörklila något som gör att fokus flyttas till mannens ansikte och händer. Som jag nämnde tidigare är bilden placerad i slutet av texten något som får mig att associera bilden med en lycklig patriark. Mannen på bilden är placerad på ett sätt som gör att han ser ut att titta på de två tidigare bilderna, mannen ser även ut att vara nöjd och glad när han studerar de andra bilderna. Det får mig att anse att bilden anspelar på reproduktionens som något lyckobringande på äldre dagar, något man kan se tillbaks på och vara stolt och nöjd över.

17

7.3 Gift, singel och sambo

Detta stycke kretsar kring olika förhållandeformer och vad som är (o)tillåtet när det kommer till giftermål. I detta stycke presenteras en öppen syn på förhållandet, det jag menar är att de inte framhåller det monogama förhållandet som det enda alternativet ”Man kan vara ihop med en person eller flera samtidigt” (ibid:80). Förhållandet ses fortfarande som det ”naturliga” i detta stycke, jag anser att förhållandet bir normaliserat ”om man är ihop kan man vara det väldigt länge, kanske resten av livet”(ibid:80). Jag anser att det blir normaliserat när man ser till den första texten i detta kapitel. I det första stycket lyftes äktenskapet och reproduktion som något eftersträvansvärt, jag anser att denna text för samman det båda artiklarna kring ett gemensamt tema reproduktion, äktenskap och civilstånd. Det som lyfts fram som negativt när det kommer till äktenskapet rör de tillfällen då individen inte får välja sin partner själv ”du ha alltid rätt att säga nej till giftermål om du inte vill gifta dig”, ”det är också olagligt att resa iväg och bli gift mot sin vilja utomlands” (ibid:80).

7.4 Superjobbig och underbar

Det sista stycket i detta kapitel handlar om den egna relationen till sina syskon och föräldrar, i stycket beskrivs olika stadier i livet från det att individen är barn tills dess att individen når

puberteten. Stycket beskriver olika scenarier där det kan vara bra att ha en familj och varför det är bättre att ha en familj än att vara utan, familjen beskrivs också som en trygghet och något positivt det negativa som kan finnas förminskas ”de känner och älskar en, även om man bråkar och inte alltid har kul ihop” (ibid:86). Det finns en text som är ur lyft ur den övriga texten som belyser det faktum att det kan finnas barn som inte har det bra hemma och att dessa barn kan få tips och råd i kapitlet efter. I kapitlet efter diskuteras puberteten och vad puberteten gör med kroppen och humöret men några råd för barn som far illa av på grund av föräldrarnas behandling finns ej i det kapitel jag har tittat närmare på. Det finns en rad citat utplacerade i marginalen av huvudtexten, citaten är uttalanden kring hur den egna familjen fungerar och där kan man enligt mig se tydliga indikatorer kring vad som ses som bra och dåliga egenskaper hos föräldrar. Citaten är sju stycken och tre av dem är helt positiva till hur föräldrarna agerar och tre av dem är negativa till saker föräldrar har gjort men ingen av dem kritiserar familjen som koncept ”Folk klagar för mycket på föräldrar. Det är som att klaga på skolmaten. Egentligen är de ganska bra” (ibid:86). Fadersrollen beskrivs som

försörjande ”när jag är sjuk brukar pappa köpa nyponsoppa och skorpor till mig ” (ibid:87) och modersrollen beskrivs som beskyddande ”en gång fick jag skäll av min lärare fast jag inte hade gjort något. Då ringde mamma upp henne och skällde tillbaka” (ibid:87). Det finns två bilder till texten, den första bilden är en liten bild som illustrerar en grupp av fyra barn som vinkar. Samtliga barn har en varierande hudfärg men mot den orangea bakgrunden framstår deras kroppar som mörka, det gör

18

att deras leenden, som är kritvita, blir det blicken dras till. Bilden är placerad i början av texten som handlar om familjens betydelse, bilden förstärker budskapet om att familjen är något positivt som gör alla barn glada. Den andra bilden upptar större delen av sidan och illustrerar en man som står vid en dörr med ett fat med bakelser. Dörren står halvöppen och hur öppningen sträcker sig en arm som pekar på skyltar på dörren, på skyltarna står det stör ej för tusende gången, privat zon och stop. Det som fångar blicken i denna bild är fyra saker. Den första saken som sticker ut i bilden är de olika texterna på dörren, den vita dörren gör att texterna som varierar i färgerna svart, rött och gult lyser upp bilden. Det som också fångar blicken är mannens förkläde där texten master chef står, värt att notera är att bokstaven E är utbytt mot ett rött hjärta något som får texten att sticka ut. Mannen på bilden ser bekymrad ut när han ser armen som sticker ut och pekar på skyltarna något som illustreras av minspel och svettdroppar i mannens ansikte. Bildens placering tillsammans med illustrationen får mig att se mannen på bilden som den pinsamma föräldern som vill väl. Som jag nämnde tidigare finns det en rad citat i marginalen kring texten som bland annat lyfter situationer då föräldrar har betett sig pinsamt, enligt mig illustrerar denna bild dessa citat. Manen på bilden är pinsam men vill fortfarande väl något jag anser illustreras av hjärtat på förklädet och fatet med bakelser, vilket stärker tanken kring att föräldrar och familj ändå är något bra. Jag ska nu göra en analys av detta kapitel för att besvara mina frågeställningar.

7.5 Sammanfattande analys kapitel 7

Kapitlet jag har redogjort för heter Familj på alla sätt och handlar om familjens betydelse för både barn och vuxna. Jag vill därför påstå att i detta kapitel är den hegemoniska maskuliniteten i nära relationer en maskulinitet som vill ha en familj. Oavsett om individen är vuxen eller barn så är målet att bilda familj. Den hegemoniska maskuliniteten är en aktiv del i sina barns liv, någon som

engagerar sig och är försörjaren. Kvinnan beskrivs som deltagande och omhändertagande. Bergnéhr(2008:29–30) på står att det pågår en omförhandling av de stereotypa föreställningarna kring moderskap och faderskap, jag anser inte att detta kapitel försöker omförhandla de stereotypa föreställningarna kring modern som omhändertagande och fadern som försörjande. Det som skiljer den hegemoniska maskuliniteten och kvinnan är fram för allt beskrivningen av fadersrollen och modersrollen där fadern beskrivs som den försörjande. Modern beskrivs som den omhändertagande. I nära relationer beskrivs den hegemoniska maskuliniteten som engagerad och ansvarstagande något som jag anser fram går då familjen aldrig ses som negativ eller som något annat än en trygghet. Värdet av föräldraskapet tycks vara barn som social status, att inte skaffa barn presenteras som ett alternativ men den huvudsakliga diskussionen bygger på att individer vill skaffa barn och bilda familj.

19

Disa Bergnéhr (2008:19) för en diskussion kring barn och familj knutet till socialt inflytande där hon hävdar att normbrytande beteende i dessa frågor kan leda till minskat socialt inflytande, jag anser att kapitlet Familj på alla sätt skapar en norm kring familjebildning som det ”rätta” då de inte behandlar andra levnadsformer lika ingående. Även om detta kapitel har presenterat flera olika familjebildningar där det inte alltid finns en man och en kvinna så kretsar idealet kring en

familjebildning där dessa roller finns. Bilderna som används för att illustrera nära relationer är bilder på glada barn och föräldrar som bryr sig, jag anser att bilderna bidrar med att skapa en föreställning kring den hegemoniska maskuliniteten som den goda föräldern som kan ta hand om sin familj och gör familjen lycklig. Jag anser inte att det pågår en omförhandling av den hegemoniska

maskulinitetens egenskaper i detta kapitel, de emotionella är fortfarande knytet till det feminina och det försörjande knyts till maskulinitet.

Fadern beskrivs som den försörjande ”när jag är sjuk brukar pappa köpa nyponsoppa och skorpor till mig ” (Simonsson, 2012:87) och modern som den emotionella ”en gång fick jag skäll av min lärare fast jag inte hade gjort något. Då ringde mamma upp henne och skällde tillbaka” (ibid:87), det jag menar är att citaten författaren har valt att använda sig av i Världens viktigaste bok skapar en kulturell förståelse kring vad maskulinitet och femininitet i nära relationer bygger på för agerande. Bilderna och citaten som är placerade i marginalen bidrar enligt mig till att skapa det

Bergnéhr(2008:20) kallar konsekvenserna av föräldraskapet. Bilderna förmedlar vad som är lycka i livet och citaten bidrar till att förstärka känslan av familjebildning som ett naturligt steg i livet, den kulturella förståelsen som skapas kring föräldraskapet är det naturliga steget från ungdom till vuxen. Även om det förekommer män som inte gör saker som traditionellt förknippas med mansrollen så är de illustrationerna förlöjliganden.

I detta kapitel får mannen i förkläde som bakar utgöra den pinsammaföräldern, jag vill påstå att det skapar en kulturell förståelse där maskulinitet och bakning inte är något som kan kombineras. Det jag menar är att det pinsamma i bilden är pappan som bakar, inte pappan i sin roll som fadersfigur men i sin roll som fader som bakar. Det sociala inflytandet kan tänkas minska för de män som tycker om att baka, denna bild kan enligt mig sägas skapa en skiljelinje mellan det som är förväntat beteende och det som inte är acceptabelt beteende för män i nära relationer. Greif(2009)

argumenterar för att likhet och acceptans som något viktigt för den maskulina vänskapen, jag anser att bilden av mannen som bakar visar en bild som man inte ska känna likhet med. Mannen som bakar blir en marginaliserad maskulinitet tack vare de citat och den text som finns som berör pinsamma föräldrar som finns i anslutning till bilden. Dessa bilder i kombination med de citat

20

författaren har valt att använda får mig att anse att maskulinitet i nära relationer i detta kapitel representeras av män som har förmågan att försörja familjen, förmågan att reproducera sig, viljan att reproducera sig och innehar en hög social status.

8. Viktig vänskap

I detta kapitel kommer jag analysera kapitlet Viktig vänskap, detta kapitel består av tre undertexter: Kompisar, Jobbig ensamhet, Schyssta tillsammans och Killkompis, Tjejkompis... kompis. Jag kommer redogöra för undertexterna separat och göra en sammanfattande analys i slutet.

8.1 Kompisar

I denna text behandlas inte maskulinitet specifikt. Denna text handlar om vad en kompis är och hur man bör agera mot varandra. Texten lyfter tre olika inställningar till att ha vänner: många vänner, få vänner eller vara ensam. När dessa förhållningssätt till vänskap har presenterats följs texten upp med ett citat ”Ibland är det mycket tjat om kompisar. Min mamma tycker alltid att jag måste ringa

kompisar på helgen och göra saker. Hon fattar inte att jag vill ta det lugnt och hänga

själv”(Simonsson, 2012:118). Detta gör att kategorin ”vara ensam” kan tolkas på olika sätt, jag anser att det går att tolka kategorin som att det inte är avvikande att vara ensam på helgerna för man umgås ju med vänner på vardagarna. Det framgår också att den som förlorar en vän bör söka nya vänskaper ”Har man tur går det bra med kompisar, ibland fungerar det inte. Då måste man försöka gå vidare och hitta nya kompisar” (ibid:118). Det blir åter igen tydligt att normen inte är att vara själv.

8.2 Jobbig ensamhet

Texten behandlar ensamheten man känner när man inte har några vänner samt hur man får nya vänner. Det förutsätts att ingen vill vara ensam och något alternativ till en stor umgängeskrets presenteras inte i detta stycke. De individer som är utstötta och vill ha vänner uppmuntras till att inte ge upp, texten lovar att det kommer bli bättre ”när ensamhetskänslan är det lätt att tro att det aldrig kommer bli annorlunda – men det kommer det att bli”(ibid:119), något jag anser går att ifrågasätta etiskt. Det jag menar är att författaren omöjligt kan veta vilken situation individen som läser befinner sig i, att då lova en bättre framtid känns därför etiskt felaktigt. Av texten framgår det också att man ska ha en bästis, en vän som betyder extra mycket som man har mest gemensamt

21

med ”Det finns många ställen där människor som har samma intressen och som tänker likadant kan träffas”(ibid:120).

Ensamheten ges olika förklaringar men det som är återkommande är den egna positionen i

förhållande till de andra i ens vardag. Ensamheten förklaras bland annat med att individen kan ha en roll som är svår att ändra på eller att alla andra upptagna och därför inte kan vara vän med fler (ibid). Det som också är återkommande är olika fritidsaktiviteter som rör sport, platser där man bedriver organiserad idrott lyfts fram som en av de bättre platserna att hitta vänner. Det som åter verkar vara viktigast är att man delar intressen med den man sak bli vän med ”Kan du börja med någon sport eller annan aktivitet?”(ibid:120). Det finns en bild till denna text, bilden visar en idrottshall där en grupp ungdomar spelar innebandy samtidigt som fem andra ungdomar sitter och hejar på de som spelar. Blicken dras till de fem ungdomarna som sitter på bänken, tre av

ungdomarna har västar på sig vilket gör att de sticker ut. En flicka med lila väst sitter mellan en flicka och en pojke som har orange väst, det gör att ögonen dras till henne. Flickan i orange väst sitter och pratar med två tjejer som inte har väst. Ungdomarna som spelar innebandy har också västar i färgerna orange och lila, det gör att de två tjejerna utan väst blir avvikande i bilden.

8.3 Schysta tillsammans

Grupptryck, trakasserier och kompisegenskaper är i fokus i denna text. I boken presenteras en rad egenskaper som anses vara bra egenskaper att leta efter hos en kompis, det som återkommer är att kompisen ska vara så lika en själv som möjligt(ibid:122). När texten förklarar vad grupptryck är ges exempel på två olika grupper, den ena gruppen är de stökiga som retar varandra och andra. Den andra gruppen framhålls som den bra gruppen där det rådet ett positivt grupptryck, där vågar individer säga ifrån om någon är elak mot någon annan och alla är snälla, omtänksamma och stöttar varandra som grupp (ibid:124). Sexuella trakasserier är något som beskrivs som vanligt

förekommande, texten uppmuntrar individer att ta avstånd från sina vänner som säger saker om andras kroppar, snackar skit och är elaka. Om läsaren har en kompis som gör dessa saker ges följande råd: ”Tvinga kompisen att tänka efter”(ibid:127), detta råd är tänkt att få läsaren att ändra den egna kompis gruppens beteende(ibid:127).

Det finns två bilder till detta textavsnitt, i den första bilden ser man en grupp ungdomar som springer på en löparbana och en grupp ungdomar som hejar på. Det ögat dras till är ungdomarnas ansikten som utstrålar glädje, de som springer ser glada ut vilket illustreras med öppna leende munnar med vita tänder. De som hejar på de andra är glada det illustreras med öppna leende munnar med vita tänder och armar som lyfts mot himmelen med knuten näve. Bilden är placerad bredvid

22

lista med egenskaper över hur en bra kompis ska vara, det gör att denna grupp ungdomar kan tänkas vara bärare av dessa egenskaper. Den andra bilden i denna text illustrerar två pojkar som sitter på en parkbänk, den ena pojken har armen om den andra pojken som har sänkt huvud och gråter. Pojken som gråter tycks vara yngre än pojken som håller armen om honom, pojken som tröstar den gråtande pojken tycks vara i tonåren. Det ögonen dras till i den här bilden är den äldre pojkens kläder och ID brickan han har kring halsen. Han har en uppknäppt orange jacka och en vit tröja under, ID brickan är grå och framträder tydligt mot med den vita tröjan som bakgrund. Bildens av pojkarna på parkbänken är positionerad bredvid texter som uppmuntrar individer att stötta varandra om någon har varit elak. Jag anser därför att det är rimligt att dra slutsatsen att den äldre pojken blir bärare av de egenskaper som ses som positiva i detta textstycke.

8.4 Killkompis, tjejkompis... kompis

I denna kortare text beskrivs relationen mellan killkompisar och tjejkompisar samt vilka

konsekvenserna kan vara av att som kille umgås med tjejer eller som tjej umgås med killar. Enligt texten i detta stycke beror det på ålder huruvida tjejer och killar är kompisar med varandra ”När man är i en viss ålder är det svårt att vara kompis med både tjejer och killar” (Simonsson, 1012:129). De råd läsaren får är att killar och tjejer kan umgås med varandra när deras vanliga umgänge inte vet om att det sker ”Då kan det vara lättare att hänga killar och tjejer ihop efter skolan. Utanför skolan är risken för att bli retad inte lika stor” (ibid:1129). I denna text uppmuntras inte läsaren att stå upp för sina kamrater och deras åsikter till skillnad från de andra texterna i detta kapitel.

8.5 Sammanfattande analys av kapitel 8

I detta kapitel har vänskap och vänner lyfts fram som något centralt i människors liv, viljan att inte vara ensam framställs som det ”normala” samtidigt som den som är ensam eller av eget val eller på grund av andra omständigheter ses som avvikande. Geoffrey Greif (2009:30) lyfter fram förståelsen för de kulturella lagarna som en viktig del i manlig vänskap, kapitlet viktig vänskap skapas en förståelse för vilka kulturella normer individer måste förhålla sig till. I kapitlet kan man också se det Greif (2009:30) kallar fysisk attraktion, likhet och acceptans, i detta kapitel uppmuntras individer att delta i organiserad idrott och söka upp platser där de kan hitta individer som delar de egna åsikterna och intressena.

23

Jag anser att texten och bilderna skapar normer kring hur man ska skapa nära relationer.

Bergnéhr(2008:19) för ett teoretiskt resonemang kring hur socialt inflytande är sammanlänkat med att inte bryta normer, jag anser att kapitlet viktig vänskap ökar det sociala inflytandet för de

individer som har flera vänner med liknade intressen och tankar, att inte ha dessa vänner skulle leda till ett begränsat socialt inflytande. Maskulinitet i nära relationer i detta kapitel utgår från att det finns en fysisk attraktion, likhet och acceptans. Det jag menar är att i kapitlet Viktig vänskap blir kategorierna fysisk attraktion, likhet och acceptans det som lyfts fram som grunden för vänskap oavsett kön ”Det finns många ställen där människor som har samma intressen och som tänker likadant kan träffas” (Simonsson, 2012:120).

För att uppnå socialt inflytande bör individer ta hänsyn till fysisk attraktion, likhet och acceptans när de väljer vilka de umgås med. Av bilderna och texten att döma är en aktiv livsstil något positivt och deltagandet i organiserad idrott är något som uppmuntras, det gör att den hegemoniska

maskuliniteten framställs som en individ där vänner väljs efter kategorierna fysisk attraktion, likhet och acceptans samt har en aktiv livsstil som innefattar organiserad idrott. Det jag menar är att idrott har varit i fokus något som ger intryck av en aktiv livsstil och sunt leverne, det gör att de som inte deltar i organiserad idrott och lever ett aktivt liv inte uppnår samma sociala inflytande och därför inte kan sägas vara hegemonisk maskulinitet. Jag kan inte se några omförhandlingar av den hegemoniska maskuliniteten. Maskulinitet i nära relationer illustreras inte med det Prusank(2007) kallar den nya mannen.

9 Kärlek som man vill

I detta kapitel finns följande teman: Hur känns kärlek, Vem gillar du, flirtskolan, kärleken tar slut och kärlekskrångel. Jag kommer redogöra för de enskilda temana för att sedan göra en analys av kapitlet.

9.1 Hur känns kärlek

I detta stycke försöker textförfattaren förklara vad kärlek kan vara och hur det kan kännas, olika förslag presenteras kring hur man kan känna och hur det vanligt vis känns ”En vanlig grej är att man tänker mycket på den man gillar och att man vill vara där den andra är! En del går omvägar för att se vart personen bor, eller försöker ta reda på vad personen gör på helgerna”(Simonsson, 2012:132). Olika typer av kärlek förklaras med att det finns kärlekskärlek, kompis kärlek, kärlek till djur och

24

olika band men det är endast kärlekskärlek som diskuteras i detta stycke(ibid:133). Texten tar även upp en annan typ av kärlek som förknippas med drömmar och en mer abstrakt form av kärlek, kärlek till individer man inte känner eller personer som är kändisar. Texten förklarar att det är normalt att drömma om kända personer men att det inte är så vanligt att de har samma känslor tillbaks ”Det är vanligt att vara kär i en idol. Då är det förstås lite svårare att bli ihop-men det behöver inte göra något. Kärleken är en underbar känsla ändå. Och idolen kan faktiskt vara kär tillbaka- i alla fall i drömmarna!”(ibid:136).

I texten diskuteras även synen på kärlek som något jobbigt och något som kan bli för mycket, till denna text finns en bild av en kontaktannons där en person söker någon att vara med, personen som söks ska också vara trött på kärlek. I detta stycke finns det en rad citat där olika personer berättat hur de ser på kärlek, individerna är helt anonyma vilket gör att man inte kan avgöra vilket kön, genus eller ålder individerna har, jag kommer behandla detta som en bild i min analys. Jag väljer att göra detta då utformningen av denna text mer liknar tecknade pratbubblor något den övriga texten inte gör. I detta stycke finns det tre bilder, den första bilden är en bild på tre individer som spelar brädspel, det framkommer att mins en individ i bilden är en tjej.

Det finns en serie pratbubblor i bilden där framkommer det att två av individerna är syskon och att den ena är en tjej ”hörru syrran kan du inte göra läxorna någon annanstans, men vänta nu har du bytt kläder” (Simonsson, 2012:133). Det ögonen dras till i denna bild är personen som pekas ut som syster, det man ser är hur hon sitter och ritar av den tredje individen och rodnaden på hennes kinder framträder tydligt mot hennes bleka hy. Bildens positionering bredvid ett textstycke gör att de övriga individerna identifieras som brodern och broderns kompis ”Man kan inte välja vem man blir kär i. Ibland blir man kär i någon som är svår att få. Till exempel brorsans kompis som inte verkar lägga märke till en” (Simonsson, 2012:133).

Det jag kommer räkna som den andra bilden i detta stycke är två helsidor med färgglada citat, anledningen till att jag väljer att behandla dessa citat som en bild är att de skiljer sig från den övriga texten när det kommer till utformning och det finns ingen annan text än citaten på dessa sidor. Citaten är 13 till antalet, alla citat utom två är färgade röda. Det ögonen dras till i denna bild är de två citaten som är färgade i lila de sticker ut ur den övriga texten, citaten lyder på följande sätt ”Man kan också bli sårad” (ibid:134) och ”om man är kär vill man känna sig extra fin. Jag tänker mer på vad jag har på mig och att vara snygg”(ibid:135).

25

Den sista bilden i detta stycke är en bild på två individer en tjej och en kille som siter vid en bänk med en dator. På bänken ligger två biljetter, killen har en dröm vilket illustreras med en bild ovanför hans huvud. I bilden kan man se hur killens drömbild kan man se hur han går fram emot en sen och en artist. Tjejen har en pratbubbla ovanför sig där hon säger ”okej, hon är cool. Men du fattar att det kommer komma minst 10 000 andra på den där konserten va” (ibid:136). Det ögonen dras till i den här bilden är killens ansikte som ser drömmande ut och har en rodnad som framträder tydligt mot hans bleka hy. Bilden är positionerad bredvid en text som avråder från att förälska sig i idoler då sannolikheten att idolen är intresserad är liten.

9.2 Vem gillar du

Detta kapitel kretsar fram för allt kring olika definitioner av sexuella läggningar, i kapitlet uppmanas läsaren att fundera på vem man gillar. Heterosexuella förhållanden problematiseras i detta kapitel, det heterosexuella förhållandet som norm ifrågasätts men det förs ingen djupare diskussion kring varför det heterosexuella ses som det eftersträvansvärda i samhället ”Varför syns inte homosexuella och bisexuella lika mycket. I verkligenheten blir många killar kära i killar, och många tjejer kära i tjejer”(ibid:141). Sexualitet beskrivs som någon som växer fram med åren och som något som är föränderligt, de olika kategorierna som presenteras är gay, straight, bög, lesbisk/lebb, flata och humla (ibid:139).

I boken definieras de olika kategorierna på följande sätt:

Gay = homosexuell, Straight= heterosexuell, bög= kille som gillar killar, Lesbisk/lebb= tjej som gillar tjejer, flata= tjej som gillar tjejer och den sista kategorin är humla= en som gillar personer oavsett kön (ibid). När förkortningen HBTQ (homo bi trans queer) presenteras lyfts endast queer för diskussion, enligt texten är queer = ”om man struntar i vad som är tjejigt och killigt och väljer själv kan man säga att man är queer” (ibid).

Trans lyfts inte i detta stycke läsaren hänvisas istället till sidan 51, sidan 51 i Världens viktigaste bok handlar om hur kroppen är uppbyggd och fungerar. I detta stycke finns det endast en bild, bilden tar upp en helsida och föreställer en tjej som är jätteglad och en syster som är irriterad. Den glada tjejen illustreras i en bildserie där hon spelar elgitarr, snurrar runt på en stol, kliver upp för en stege till en våningssäng där hon skriker ”jag fick ett ja”(ibid:140) och hon ligger på rygg i den undre delen av våningssängen och sparkar på den överdelen. Ovanför bildserien finns en stor röd text

26

med en pratbubbla och texten ”Hallå kan du dämpa toksyrra” (ibid). Det ögonen dras till i den här bilden är texten som finns ovanför bildserien och den glada tjejens pratbubbla. Den röda stora texten blir framträdande mot den gula bakgrunden, pratbubblan är fylld med tre röda hjärtan något som sticker ut ur bilden. Bildens är placerad bredvid en text som ifrågasätter det heterosexuella idealet vid familjebildning.

9.3 Flirtskolan

I detta stycke får läsaren konkreta tips på hur man visar intresse och hur man flirtar. Tipsen författaren ger är: ”Försök fånga personens uppmärksamhet, var i närheten och kom på något att prata om, kom på saker som ni har gemensamt, var extra snäll och omtänksam, håll kvar blicken extra länge, säg saker så personen fattar att du gillar den”(ibid:143). Detta stycke lägger vikt vid att inte vara ensam, förhållandetypen är inte viktig så länge man försöker bli tillsammans med någon, detta verkar vara lika viktigt oavsett könstillhörighet. Texten uppmuntrar läsaren att använda sin fantasi för att skapa en film som bryter mot den stereotypa föreställningen kring vilka roller män och kvinnor har i film ”Tänk att hjälten är en supertuff och hård tjej. I filmen finns en kille som är söt, har tajta sexiga kläder och är tillfångatagen av fienden. I slutet på filmen springer tjejen genom eld, voltar med en sportbil och räddar sin äskade kille som nästan svimmar av lycka i hennes armar” (ibid:147).

Det finns två bilder till detta stycke, den första bilden illustrerar en pojke som står bakom en flicka, pojken sträcker fram handen som för att ta på flickans axel. Flickans är mörk och tittar snett bakom sig mot pojken, flickans ansikte är delvis dolt för läsaren. Pojkens ansikte är tydligt och ljust han har en leende mun och en rodnad som är framträdande, flickans ansikte är skuggat och verkar chockad, något som illustreras med en öppen mun. Det som fångar blicken i den här bilden är pojken och hur hans hand sträcker sig mot flickan. Pojkens vita hand, ansikte och mun syns tydligt då flickan är skuggad. Den andra bilden är en bild som illustrerar en man och en kvinna som står väldigt nära varandra.

Man kan se mannen från bröstkorgen och kvinnan från hennes axel och upp. Mannen är vit med vit tröja och kvinnan är mörkhyad med en ljusblå tröja. Bilden är utformad som om det vore omslaget på en film, det förekommer röda recensioner och hjärtan används för att visa hur bra filmen är. Bilden är positionerad bredvid en text som handlar om” mansrollen” och ”kvinnorollen” i filmer. Det ögonen dras till i denna bild är recensionerna på bilden, recensionerna indikerar att det är en kärleksfilm ”Årets romantiska komedi-filmkritikerna”(Simonsson, 2012:147), ”årets mest episka

27

kärleksfilm-morgontidningen” (ibid) och ”Inte ett öga tort-Damernas”(ibid). Recensionerna från ”damernas” har fem hjärtan ovanför något som fångar blicken.

9.4 Kärleken tar slut

I detta stycke får läsaren veta hur man bör hantera livet när ett förhållande tar slut eller när man känner att kärleken är slut och man inte längre vill se sin partner. Det som presenteras som

huvudanledningar till att man slutar vara kär i någon är att personen är elak, vill bestämma allt själv, tycker knäppa saker eller behandlar andra dåligt (ibid:150). Detta är ett kortare stycke men det som är genomgående är anledningarna till att det tar slut, samtliga anledningar bygger på att den andre har gjort något fel. Bilden till stycket är en bild på en individ som sitter i ett fönster med sitt ansikte i en kudde. Personen är klädd i mörka byxor och en mörk tröja och har på sig hörlurar samt armband och ringar. Det ögonen dras till iden här bilden är månen som syns i fönstret och den gröna kudden personen har för ansiktet. Månen är en gul halvmåne och den blir tydlig mot den i övrigt mörka bilden, även kunden bryter färg mönstret vilket gör att den blir framträdande. Bilden är positionerad bredvid en text som förklarar att det inte är läsarens fel om det tar slut, texten uppmanar även läsaren att inte göra en stor grej av att det tar slut ”Att sluta vara ihop behöver inte vara en så stor grej” (Simonsson, 2012:151).

9.5 Kärlekskrångel

Stycket kärlekskrångel berör de olika scenarier där kärleken av någon anledning blir krånglig eller något negativt, även i detta stycke ligger fokus på vad den andre gör för fel och varför den andre inte duger som partner. Det finns några faktorer som kan spela in i att det blir kärlekskrångel, kompisgänget man umgås med anses vara en bidragande orsak, ”Yngre eller äldre. ful, töntig eller konstig-enligt kompisarna”(ibid:152). Kompisarnas beteende förklaras med att personer kan komma från olika grupper eller ha olika status därför kan kompisarna retas om man är med någon som inte passar in med den egna gruppen och dess sociala status. Det finns en bild i stycket, bilden visar tre individer som sitter på kuddar och spelar tv-spel. Det är en pojke och två flickor var av den ena fickan är tillsammans med pojken, detta illustreras med en pratbubbla ovanför den andra flickans huvud. I pratbubblan står det ”jag önskar att jag hade frågat först” (Simonsson, 2012:156).

Paret som är tillsammans sitter och skrattar och tar på varandra, de är omgivna av en gul bakgrund som är ljus, omgiven av blommor och en förstorad text som lyder ”Hi Hi” (ibid:156). Flickan som inte är tillsammans med någon har ett svart moln ovanför huvudet, molnet avger blixtar och regn.