Kina

4.1.2.1 Vilka är problemrepresentationerna i policydokumenten?

Kina framför fem policyförslag i sin Arkis-strategi, vilka således innehåller deras problemrepresentationer. Policy nummer ett berör utökad exploatering och förståelse av Arktis med fokus på miljö och resursutnyttjande, med avseende på att det saknas tillräcklig kunskap i regionen. ​¹¹⁰ Kinas andra policy behandlar skyddandet av Arktis ekomiljö med inriktning mot miljöskydd samt adressering av klimatförändringarna. ​¹¹¹ Dokumentets tredje

107​Ibid, sid.104-105.

108 Ibid, sid.100.

109​Ibid, sid.101.

110 China’s Arctic Policy, 2018, sid.5-6.

111​Ibid, sid.6.

policyförslag berör användning av arktiska resurser på ett lagligt och rationellt sätt där Kina åberopar tydligare regler och lagar och deltagande i utarbetningen av sjöfartsvägar (fokus på Kinas BRI), utforskandet av materiella naturresurser, samt bevarande och exploatering av fiske och andra s.k. “levande resurser”.​¹¹² Policy nummer fyra redogör för ett aktivt deltagande i Arktisk styrning och internationellt samarbete. ​¹¹³ Kinas femte och sista problemrepresentation lyfter främjandet av fred och stabilitet i Arktis, vilket riktar sig mot att det är ekonomiskt gynnsamt med fred och stabilitet i regionen, snarare än att exempelvis fred och stabilitet är något gott i sig. ​¹¹⁴ Samtliga policyer kan sägas fokusera på problemformuleringen med Kinas icke-arktiska status och anspelar på så vis Kinas rädsla av att exkluderas från frågor och projekt i Arktis.

4.1.2.2 Vilka är de grundläggande antaganden som ligger till grund för problemrepresentationerna?

4.1.2.2.1 Dikotomi: Arktisk stat/Icke-Arktisk stat

Man skulle kunna hävda att dikotomin ​Arktisk stat/icke-Arktisk stat löper som en röd tråd genom hela Kinas strategidokument. Så som diskursen ser ut nu är en nations geografiska placering essentiell för huruvida ett land har ‘rätt’ till den arktiska regionen. Denna hierarki blir speciellt tydlig i Kinas dokument då man samtidigt som man bekräftar de arktiska staternas juridiska rätt till Arktis, också argumenterar för sin egen kapacitet och relevans för regionen.​¹¹⁵ Dokumentet adresserar genomgående Kinas ekonomiska, diplomatiska och vetenskapliga investeringar i den arktiska regionen och landets respekt för internationella avtal och rättesnöre. Man benämner sig som en “Near-Arctic State” ​¹¹⁶ och argumenterar för att alla länder som investerar i Arktis är ‘Stakeholders’. ​¹¹⁷ Arktis, menar man, är ingen enskilds nationell angelägenhet, detta då klimat- och miljöförändringarna är globala. Hoten mot miljön drabbar alla och kan således endast lösas om alla bidrar och hjälper till, är argumenten.​¹¹⁸​ Med detta sagt påpekar man också att;

On the other, with the ice melted, conditions for the development of the Arctic may be gradually changed, offering opportunities for the commercial use of sea routes and development of resources in

112​Ibid, sid.7-8.

113​Ibid, sid.8-9.

114 I​bid, sid.10.

115​Ibid, sid.4.

116 Ibid, sid.3.

117 Ibid, sid.4.

118 Ibid, sid.1-2.

the region [...] The international community faces the same threat and shares the same future in addressing global issues concerning the Arctic.​¹¹⁹

En alternativ tolkning är att så länge problematiken delas och en nation vidtar åtgärder mot dessa (vilket Kina säger sig göra), bör även tillgångar och resurser delas oavsett om nationen är en arktisk stat eller ej. Genomgående för dokumentet är att man vill komma bort från dikotomin Arktisk stat/icke-Arktisk stat, och med den den inneboende hierarkin i fråga om inflytande och makt över området.

4.1.2.3 Nyckelteman Stabilitet

Detta tema tas upp under policy nummer fem i vilken man tar fasta på att exploatering av Arktis kräver fred och stabilitet:

Peace and stability in the Arctic provides a significant guarantee for all activities in the region, and serves the fundamental interest of all countries including China. China calls for the peaceful utilization of the Arctic and commits itself to maintaining peace and stability, protecting lives and property, and ensuring the security of maritime trade, operations and transport in the region​^120​.

Sålunda skulle man kunna säga att man vill undvika ett eventuellt framtida definierat problem. Det blir dock tydligt utifrån Kinas ringa behandling av frågan samt otydligheter vad gäller ​hur ​denna säkerhet ska upprätthållas att det är en fråga man inte vill ta i.

Stabilitet utifrån ‘Silences’

Vi hävdar att man bemöter det geopolitiska spänningarna genom att man framför vikten av fred och stabilitet för att uppnå gynnsamt nyttjande av regionen och handel, samt skydd av människor och miljö. Kina återkommer till vad man kallar sin grundläggande princip:

“respect, cooperation, win-win result and sustainability”​^121​, en princip som klingar väl med AR:s syn på att samarbetet ska präglas av fred och diplomati. Detta är ingen silence.

Miljöpåverkan

Kinas strategidokument riktar sig återkommande till miljöfrågor och vilka åtaganden Kina kommer åta sig för att bemöta dessa. Man förpliktigar sig att skydda miljön, skydda ekosystemet, samt adressera klimatförändringarna.

119 Ibid, sid.2-3.

120​Ibid, sid.19.

121 se bl.a. Ibid, sid.4.

China always gives top priority to resolving global environmental issues, earnestly fulfills its obligations under relevant treaties, and discharges its responsibility of environmental protection.​¹²²

Vidare verkar det viktigt för Kina att påvisa att man handlar i enhetlighet med den internationella kunskapsdiskursen och vidare problemrepresentationen gällande klimat- och miljöförändringar.

It [china] respects the environmental protection laws and regulations of the Arctic States and calls for stronger environmental management and cooperation.​¹²³

I policy nummer ett, “Deepening the exploration and understanding of the Arctic”, ger man en något tydligare bild på hur man ser på problemet miljöpåverkan. Man trycker mycket på de miljömässiga aspekterna i Arktis och vikten av att skapa en allmän medvetenhet och kunskap om Arktis.

The Arctic holds great value for scientific research. To explore and understand the Arctic serves as the priority and focus for China in its Arctic activities.​¹²⁴

Baserat på denna policy hävdar man att;

The availability of technical equipment is essential to understanding, utilizing and protecting the Arctic.​¹²⁵

Utifrån denna problemrepresentation får vi anta att Kina hävdar att det saknas forskning och kunskap om Arktis som är av vikt för att aktivt kunna mäta och bedöma klimat- och miljöförändringar. Detta legitimerar i sin tur investeringar i vetenskaplig forskning, forskningsplattformar, infrastruktur, isbrytare mm.

Miljöpåverkan utifrån ‘Silences’

Det går inte att hävda annat än att Kina bemöter den andra av diskursens nyckeltema. Man håller sig till den internationella problemformuleringen av miljöpåverkan och föreslår åtgärder. Vi noterar dock att man betonar forskning och teknologi som vägen framåt, vilket kan påskina att man ser klimatfrågan som ett kunskapsproblem, samt att lösningen står att finna i att byta ut nuvarande teknik mot mer miljövänlig. Dvs nämner man inte koldioxidutsläpp, kolanvändning eller vad man kan göra redan idag, utan presenterar istället lösningar för framtiden. Dessutom säger man sig vidare uppmuntra teknikinnovation även för borrning och exploatering av olja och gas i Arktis. AR uttalar sig inte som direkt emot denna

122​Ibid, sid.6.

123 Ibid.

124 Ibid, sid.5.

125 Ibid, sid.6.

typ av resonemang, helhetsbilden är såtillvida överensstämmande med AR. Vi finner inga silences här.

Hållbara samhällen

I sitt dokument poängterar Kina vikten av “Win-Win” resultat utifrån ursprungsbefolkningen och menar att utvecklingen även ska vara hållbar och fördelaktig för dem. Vidare tar de upp att turismen måste vara hållbar och ska präglas av respekt gentemot ursprungsbefolkningens kultur och sätt att leva.​¹²⁶

Hållbara samhällen utifrån ‘Silences’

Kina adresserar vikten av hållbarhet i samklang med beskriven kontext och forskning. Kinas adressering av ursprungsbefolkning är helt i samklang med AR:s problemformulering av hållbara samhällen. Detta är ingen silence.

Ekonomisk tillväxt

Policy nummer tre ‘Utilizing Arctic Resources in a Lawful and Rational Manner’ tar fasta på tre “resurs-teman” kopplat till den arktiska regionen. Det får antas att det är inom dessa teman Kina ser störst potential för ekonomisk tillväxt och (framtida) investering.

Det första temat, ‘China’s participation in the development of Arctic shipping routes.’

innehåller problemformuleringen:

As a result of global warming, the Arctic shipping routes are likely to become important transport routes for international trade.​¹²⁷

Global uppvärmning är i detta fall inte problemet utan en möjlighet. Med det uttalade målet att framställa en “Polar Silk Road” (BRI) formulerar man lösningen som så;

China calls for stronger international cooperation on infrastructure construction and operation of the Arctic routes.​¹²⁸

Internationell samverkan beskrivs alltså som en lösning på problemrepresentationen

“avsaknad av tydliga regler”. För att återkoppla till tidigare forskning kan vi förmoda att med investeringar av denna dignitet (BRI) vill man vara säker på att inte åka på ekonomiska och/eller diplomatiska repressalier, vilket alltså förutsätter redan klubbade regler.

126​Ibid, sid.8.

127 I​bid, sid.7.

128 Ibid.

Inom det andra temat, ‘Participating in the exploration for and exploitation of oil, gas, mineral and other non-living resources.’ antyder man återigen att internationellt samarbete är gynnsamt för alla s.k.“Stakeholders”, men att;

China respects the sovereign rights of Arctic States over oil, gas and mineral resources in the areas subject to their jurisdiction in accordance with international law, and respects the interests and concerns of residents in the region.​¹²⁹

Problemrepresentationen här kan liknas vid den som tas upp i forskningsdiskursen, vem har rätt till arktiska resurser? Kinas bild kan sägas vara att samarbetet bör ske på arktiska staters- och den arktiska urbefolkningens premisser, i enhetlighet med internationell rätt, men att de gynnas av icke-arktiska staternas (stakeholders om man så vill) investeringar och resurser.

Så som den tredje problemformuleringen under policy nummer tre formuleras får vi tolka att Kina ser den minskade fiskstammen som ett problem skapat av global uppvärmning, dvs varmare vatten. På grund av det varma vattnet söker sig alltså “internationella fiskar” till det kallare vattnet i Arktis.

As fish stocks have shown a tendency to move northwards due to climate change and other factors, the Arctic has the potential to become a new fishing ground in the future​¹³⁰

Kina efterfrågar därmed tydligare internationella regler för att hantera fisket i området och markerar att alla stater bär ansvar för att bevara fiskeresurser och ekosystemet i området. Här antyds en underliggande oro för att flertalet länder ska se ekonomisk potential och överutnyttja resurserna.​¹³¹ Policy fyra hör också samman med Kinas investeringsvilja i Arktis:

China is committed to improving and complementing the Arctic governance regime.​¹³²

Detta insinuerar att den arktiska styrningen lämnar lite att önska. I synnerhet trycker man, återigen, på behovet av internationella, bindande lagar vad gäller fiskeresurserna. ​¹³³ Kina är alltså oroliga att, antingen inte få ta del av fisket över huvud taget, eller att alltför många aktörer kommer nyttja de arktiska vattnen.

Ekonomisk tillväxt utifrån ‘Silences’

Kina bemöter detta tema och det är sålunda ingen silences. Bilden Kina målar upp säger egentligen två saker; för det första: för att investera vill Kina ha tydliga regler för vad som

129 Ibid, sid.7.

130 Ibid.

131 Ibid, sid.8.

132 Ibid.

133 Ibid, sid.9.

gäller i området, stabilitet, för att undvika efterdyningar. För det andra: Denna typ av stora investeringar som Kina (förväntas) gör(a) legitimerar kinesiskt inflytande över regionen, dvs en viss kontroll och medbestämmanderätt. Regler och stabilitet är inget som AR motsätter sig, tvärtom, detta resonemang går i linje med AR.