KKiK, Kommunens kvalitet i korthet

Att jämföra sig med andra och sig själv bakåt i tiden är en bra grund för förbättringsarbete.

Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) är ett projekt som drivs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I KKiK har man tagit fram ca 40 olika mått som beskriver kommunernas kvalitet och effektivitet. Måtten spänner över de flesta förvaltningar och områden men med särskild fokus på social, utbildning och äldre. De har tagits fram utifrån fem perspektiv.

 Tillgänglighet

 Trygghet

 Delaktighet och information

 Effektivitet

 Samhällsutveckling

Undersökningen genomförs centralt i kommunens förvaltningar. Omsorgens uppdrag

definieras i Socialtjänstlagen, som säger att socialtjänsten ska främja de äldres möjligheter att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden, och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro. Undersökningen har en koppling till något av dessa uppföljningsområden.

I tabell 1 presenteras äldreomsorgens övergripande resultat enligt KKiK för 2019.

Tabell 1. Övergripande resultat för Ronneby Kommun i KKiK, Kommunens Kvalitet i Korthet (hämtade från Kolada 2020-01-23)

2016 2017 2018 2019 2019 ovägt medel alla kommuner Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet

inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

40 46 49 15 67

Personalkontinuitet, antal personal som en

hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde

11 11 12 15 16

Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng

60 73 54 40 51

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn, andel (%)

83 85 79 82 82

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn, andel (%)

91 90 89 91 90

Väntetid i antal dagar:

Kommuner ska inom skälig tid verkställa sina beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). Om IVO bedömer att den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas kan myndigheten ansöka om utdömande av vite. Ronneby kommun har inom äldreförvaltningen inte utdömts några viten under 2019.

Under 2019 har boendesamordnaren arbetat med att få en smidighet i ut och inflytt på vård- och omsorgsboendena. Detta har resulterat i att väntetiden från ansökningsdatum till

inflyttningsdatum har minskat från tidigare år.

Personalkontinuitet:

Tidigare mätning har gjorts genom att personal har signerat på en lista som funnits hos de vårdtagare som ingår i mätningen. Detta sätt att mäta har varit svårt att sammanställa då signeringarna ibland har varit svårtydda samt att om någon glömt att signera har det blivit ett felvärde. 2019 valde förvaltningen att göra mätningen genom systemet och detta kan förklara skillnaden mot tidigare år.

Kvalitetsaspekter särskilt boende:

Ett utvecklingsnyckeltal som baseras på ett antal delnyckeltal. Ronneby visar på ett sämre resultat i förhållande till 2018.

Av underliggande nyckeltal har äldreomsorgen försämrat resultat gällande ”Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse” och ett förbättrat resultat gällande

”Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar”.

Brukarbedömning särskilt boende:

Ett utvecklingsnyckeltal som baseras på ett antal delnyckeltal. Ronneby visar på ett förbättrat resultat i förhållande till 2018.

Av underliggande delnyckeltal har äldreomsorgen försämrat resultatet gällande ”sociala aktiviteter”, ”besväras av ensamhet”, ”förtroende för personalen”, ”information om förändringar”, måltidsmiljö” och ”möjligheter att framföra synpunkter och klagomål”.

Av underliggande delnyckeltal har äldreomsorgen förbättrat resultat gällande ”hänsyn till åsikter och önskemål”, ”trivsamma gemensamma utrymmen” och ”trivsamt utomhus”.

Brukarbedömning hemtjänst:

Ett utvecklingsnyckeltal som baseras på ett antal delnyckeltal. Ronneby visar på ett förbättrat resultat i förhållande till 2018.

Av underliggande delnyckeltal har äldreomsorgen försämrat resultatet gällande ”information om förändringar”, ”besväras ofta av ensamhet”, ”hänsyn till åsikter och önskemål” och

”trygghet”.

Av underliggande delnyckeltal har äldreomsorgen förbättrat resultatet gällande ”behov anpassas”, ”möjligheter att påverka tider”, ”tillräckligt med tid” och ”välja utförare”

Bästa respektive sämsta resultaten i förhållande till riket

I tabell 2 och 3 presenteras äldreomsorgens resultat som kvalificerar sig bland de 25 % bästa respektive 25 % sämsta i riket.

Tabell 2. Resultat underliggande delnyckeltal som 2019 hamnar bland de 25 % sämsta i riket (hämtade från Kolada 2019-01-23)

2016 2017 2018 2019 2019 ovägt medel alla kommuner Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds

daglig utevistelse

100 100 76 75 ⁸⁵

Boende: ”Besväras ofta av ensamhet” 17 21 12 25 ¹⁸

Boende: ”tillgång till sjuksköterska” 70 71 66 66 ⁷⁵

Hemtjänst: ”hälsotillstånd” 25 25 27 27 ³¹

Tabell 3. Resultat underliggande delnyckeltal som 2019 hamnar bland de 25 % bästa i riket (hämtade från Kolada 2020-01-23).

2016 2017 2018 2019 2019 ovägt medel alla kommuner Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har

möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmål

0 54 100 100 ⁴⁹

Boende: ”Trivsamma gemensamma utrymmen” 69 67 67 70 ⁶⁴

Hemtjänst: ”möjlighet att påverka tider” 54 57 56 65 ⁵⁹

Hemtjänst: ”bemötande” 97 96 97 98 ^97*

*Riket är det mått som motsvarar hur något är för en genomsnittlig invånare (brukare/patient/elev) i Sverige, och kan ofta redovisas även om värdena för enskilda kommuner inte får redovisas av sekretesskäl.

5.2 ”Vad tycker det äldre om äldreomsorgen”

”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten och vård- och omsorgsboenden. Undersökningen utförs av Socialstyrelsen och går ut till alla personer från 65 år som har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende. Syftet med undersökningen är dels att ge enskilda äldre en röst, dels att ta fram kvantitativa mått på omsorgen utifrån ett brukarperspektiv. Det möjliggör att utfallet av insatser kan mätas och jämföras och därmed även utvärderas och utvecklas i linje med vad personer som tar emot omsorg tycker.

Boende

2019 svarade totalt 36 248 personen på enkäten gällande särskilt boende, vilket är 50,0 % av de tillfrågade. I Ronneby var andelen svarande mellan 40-60 %. Tyvärr kan ingen mer exakt siffra presenteras som tidigare då socialstyrelsen valt att presentera resultatet på detta vis för särskilt boende.

Resultaten i tabell 4 och 5 redovisas som andelen positiva, det vill säga andelen i procent av de svarande som avgivit ett positivt svar.

Tabell 4 Boende, de fem frågor där andelen positiva svar är högst

78 81 81

90 90

0 20 40 60 80 100

Procent Ronneby

Känner sig trygg på sitt

Känner förtroende för personalen

Får bra bemötande från personalen

Har lätt att få kontakt med personalen på

äldreboendet vid behov Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål

Tabell 5 Boende, de fem frågor där andelen positiva svar är lägst

Resultatet i tabell 6 redovisas som andel positiva svar på frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det boende du har?”.

Tabell 6 Boende, hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende, andel positiva svar i kommunen

45 44 39 36 30

0 20 40 60 80 100

Procent Ronneby

Besväras inte av ensamhet

Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål

Kan påverka vid vilka tider man får hjälp

Möjligheterna att komma utomhus är bra

76%

24%

Ronneby

Andel positiva svar Andel neutrala eller negativa svar

Egen regi

Hemtjänst

2019 svarade totalt 88 749 personer på enkäten gällande hemtjänst, vilket är 60,1 % av de tillfrågade. I Ronneby svarade 318 personer, viket är 65,0 % av det tillfrågade.

Resultaten i tabell 7 och 8 redovisas som andelen positiva, det vill säga andelen i procent av de svarande som avgivit ett positivt svar.

Tabell 7 Hemtjänst, de fem frågor där andelen positiva svar är högst

Tabell 8, Hemtjänst, de fem frågor där andelen positiva svar är lägst

86

Får bra bemötande från

Är sammantaget nöjd med hemtjänsten

Känner förtroende för personalen

Personalen utför sina arbetsuppgifter bra Känner sig trygg hemma med hemtjänst

Besväras inte av ensamhet

Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål Kan påverka vid vilka tider man får hjälp

Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar Har lätt att få kontakt med personalen vid behov

Resultatet i tabell 9 redovisas som andel positiva svar på frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?”.

Tabell 9 Hemtjänst, hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har, andel positiva svar i kommunen.