Kläder och Personlighet

Den spelande gruppen trycker på att kläderna gör att kläderna gör att sexualiseringen skiljer sig sexualisering ​‘’D7: Det är kläder eller rustningen i det här fallet. Att Garen har mer på

kroppen.’’.

I båda grupperna var det svårt att se Garens sexualisering på grund av Garens stora rustning.

Vilket gjorde det svårt att se vad som finns under den rustningen. Andra deltagare uppfattade mer på att det var karaktärernas kläder som

‘’D4: Jag skulle också hålla med. Till stor del är det nästan inge sexualisering. De är karaktärer som ser stora ut och som Garen som har sjuk stor rustning men som man inte ser hur han ser ut under.’’

Medan andra deltagare uppfattade personligheten som skiljer sexualiseringen mellan karaktärerna:

‘’D5: Jag tänker också att Trynda och Panth är kroppar som är huvudfokus i

sexualiseringen medan Kayn och Draven är mer personlighet. Den här aggressiva och ilskna blicken som jag kan tycka vara sexualisering också. Man kollar på ett visst sätt.

Man kollar ner på människor. Det låter hemskt men det är åt det hållet med det här med blicken som är mer i fokus än de andra tre som snarare bygger på sina kroppar och breda axlar och bröst’’

Den spelande gruppen har olika sätt att se hur sexualiseringen skiljer sig. Allt från klädsel till deras kroppar. Detta kan bero på från flera olika teorier. Exempelvis Stuart Halls teori (2013) kring representationen kan gör att dessa uppfattningar skiljer sig (S, 14). De kan ha olika skillnader i koder kring vad som särskiljer sexualisering av individerna och människor som kan göra att de tycker som de vill kring hur sexualiseringen skiljer sig bland dessa karaktärer. Man

kan också se utifrån Althussers teori (2009) kring ideologi och hur det påverkar vår verklighet och hur vi väljer att kolla på saker. Det kan vara så att deltagarna har olika ideologiska

uppfattningar som kan ge dem en annan bild och representation av karaktärerna som gör att de ser skillnader på sexualiseringen av dessa karaktärer. Deras egna tankar och kodningar kan skapa de skillnaderna mellan deltagarna. Därför är uppfattningen att det är både kläder och personlighet som gör sexualisering för att de alla har olika uppfattningar.

Den icke-spelande gruppen uppfattade endast en av karaktärerna som lite sexualiserad, vilket var Kayn. D1 och D3 har ett större fokus på Kayn kroppsbyggnad och hur denne ser ut.

”D3:...kollar man rent utnyttjande och fan-service så är det Kayn som mest sexualiseras.

Det kan vara nog att hans bröstvårta syns väldigt tydligt. Det är väl Kayn men fantasy-världen har skeva lagar.’’

Här var det intressant att se att D2 och D4 inte diskuterad med de andra gruppen om Kayn. D2 hade ett större fokus på muskulaturens koppling till deras syfte:

”...Muskulaturen på alla har på något sätt förknippats till striderna dem är i. Det finns en nytta i det och att det är ett spel som gör att jag inte ser någon sexualisering. Kanske lite blåögd. Hade vi andra som reklam så hade jag haft en annan synpunkt men i detta fall ser jag inte det.’’

Här finns det en mindre oenighet där D2 och D4 inte såg på samma sätt som D1 och D3. Här kan det ligga grund i olika tolkningar mellan de olika deltagarna. D2 och D4 kan enligt Saussures teori kring representation (Hall, 2013), tolka innehållet i den uttryckta bilden olikt det som D1 och D3 gör. Gruppen har i sin helhet ett fokus på kroppens feature som även D6 i den spelande gruppen tog upp. I sin helhet så är de största skillnaderna i sexualiseringen i karaktärernas

personlighet, kläder och features (kroppens uppbyggnad). Det kan man bland annat se i D5 citat gällande personligheten och hur den gör med sexualiseringen.

‘’Om man tänker att det är två karaktärer som man ser någon form av ansiktsdrag. Två av fem karaktärer. Kanske Kayn så tre då. Annars är det Draven och Garen som har ansiktsdrag. Tryndamere är svår att tolka med sin hjälm. Det är svårt att kunna tänka på något annat än musklerna och kroppen. Då blir det väldigt sexuellt. Det bygger på det.’’

Den som var mest sexualiserade enligt den spelande gruppen var Pantheon. D7 förklarade anledningarna till detta: ‘​’D7: Just för att ansiktet är dolt.’’.

Här kommer diskussionen återigen in på att endast en del av kroppen syns och som ögonen dras till. De har alla gemensamt kommit fram till utifrån Connells teori kring hegemonisk maskulinitet (2008) som har bestämt att det här är manligt och sexuliserande i denna grupp efter de ideal som samhället har bestämt utifrån vad som ses som manligt (S, 115). Även Bells arbete (2017) kan kopplas till citatet och nivåerna kring overt sexualization och hypersexualization.

Detta på grund av den spelande gruppen uppfattar att kroppen hamnar mer i fokus genom att Pantheons ansikte inte syns. Vilket enligt denna grupp sätter kroppen i fokus och kan skapa en sexualisering.

Det dolda ansiktet kan även kopplas till Althussers teori kring Interpellationer (2009). Deltagarna finner inte Pantheons ideologiska grupptillhörighet då ansiktet inte syns. Pantheon blir anonym och finner sig inte in i de förbyggda strukturerna i samhället sociala ordning och blir då mest sexualiserad hos den spelande gruppen, på grund av att det blir ett så stort fokus från Pantheon som person och blir mer av ett objekt. Den spelande gruppen hade även svårt att förklara Pantheon personlighet.

”D5: Att han inte ska ha en personlighet. Han är en krigare och bara en krigare.

Personligheten ska inte framgå. Det är därför man inte ser hans ansikte.. Det här är en soldat som gör det han blir tillsagd.’’

”D6: Skulle man se honom i ett socialt umgänge så är han den som spelar domare, jury och avrättare.’’

”D5: Jag tänker att han är lite underordnad. Han lever bara efter sitt högsta höns ord och ingenting annat.’’

”D7: Han är ingen kapten stil som Garen. Han är bara en soldat.’’

Detta kan betyda att de inte finner Pantheon hos en sociala grupp i samhället förutom möjligtvis militären men Pantheons personlighet var väldigt liten beskriven sett till de andra karaktärerna vars personlighet kunde tolkas lättare i gruppen. Exempel Kayn:

”D6: Loki’’

”D5: Ja men typ. Allt känns typ på samma tema. Ambivalenta beteendet som de här gubbarna ska ha. Det ska framgå direkt om vi vetat om det. Det ska framgå att han har två olika sidor som han slits emellan. Han slits mellan de goda och det onda. Han kanske fötts in i det onda så kanske han övergår han mer till det goda.’’

”D7: Om vi utgår från hur ofta det är så har han säkert i sin uppväxt inte fått bekräftelse av sin familj typ som Loki. Det är säkert något sånt.´’’

Den icke-spelande tyckte endast att Kayn var lite sexualiserad eftersom gruppen i allmänheten tyckte att alla karaktärer hade ett syfte med hur de såg ut. Därför blir det skillnad även här mot den spelande gruppen eftersom den grundläggande representationen kring sexualiseringen är annorlunda mot den spelande gruppen.

8 Diskussion

Det som var syftet med den här undersökningen var att undersöka vad människor upplever som sexualiserat av de manliga karaktärerna i datorspelet ‘’League of legends’’. Utifrån

frågeställningarna:

● Vad är det som gör en karaktär sexualiserad?

● Skiljer sexualiseringen mellan karaktärerna?

● Hur ser spelande och icke-spelande på sexualiseringen av karaktärerna?

Det som man kan se utifrån undersökningens resultat är att den spelande gruppen tycker att alla karaktärerna i någon mån är sexualiserad i bilderna. Detta kunde bero på klädseln som de hade på sig eller den kroppshållning som de hade. Sedan i den spelande gruppen var Pantheon den mest sexualiserad eftersom hans ansikte inte syntes och att det gjorde så att det automatiskt blev fokus på Pantheons kropp och magrutor enligt gruppen. I den icke-spelande gruppen uppfattade alla deltagare att de såg ut som de gjorde på grund av ett syfte som gjorde att karaktärerna inte blev sexualiserade. Förutom D1 och D3 som tyckte att Kayn var sexualiserad i något mån.

Det som skiljer sexualiseringen mellan de olika karaktärerna såg man mest utifrån spelande gruppen. Där skiljde sig sexualiseringen i bland annat klädsel och personligheten mellan

karaktärerna som gjorde dem mer eller mindre sexualiserade. Exempelvis tar gruppen upp Garen inte ses lika sexualiserande ut som de andra karaktärerna eftersom han bär på mycket mer

rustning än de andra och kan vara svårare att se hur hans kropp ser ut. Det blir en typ av icke-subtil sexualisering om man utgår från Hall (2017) tidigare forskning kring människors preferenser kring hur sexauliserade olika dräkter för de kvinnliga karaktärerna i ‘’League of Legends’’.

Utifrån resultatet kommer grupperna fram till att det framförallt är kroppen som göra

karaktärerna sexualiserade men att det sedan från den slutsatsen ser olika ut från deltagare till deltagare. Vissa deltagare kollade mer på personlighet och andra mer på deras kläder.

Metoden fokusgrupper har gjort det möjligt att jämföra grupperna icke-spelande och spelande för att kunna analysera och tematisera de mönster som är lika eller olika mellan grupperna för att sedan komma fram till ett resultat. Detta i form av att deltagarna fyller kriterierna för

undersökning som exempelvis om de spelar ”League of Legends’’ eller inte.

Validiteten i resultatet är högt eftersom undersökningen har följt den kvalitativa

forskningsprocessen som Kvale & Brinkmann tar upp (2009). Alla stegen har följts i denna undersökning. Validiteten sänks i och med att alla frågor från intervjuguiden inte sades. Detta kunde bero på att deltagarna svarade på frågor som intervjuguiden skulle ta upp senare. Detta kan göra att vissa områden i guiden missas och kan ändra svaret.

Reliabilitet i denna undersökning är låg eftersom mycket av resultatet baseras på det deltagarna säger och bygger upp tillsammans. Reliabiliteten är låg eftersom andra typer av grupper och kön kan göra att resultatet varierar mer och bli olikt till det resultat som blev nu. Det kan också bli ett annorlunda resultat om man använder fem andra manliga karaktärer i spelet. De kan ha andra personligheter och kroppstyper som kan påverka hur man väljer att tolka dessa dessa karaktärer.

Det som dock upprätthåller reliabiliteten är metoden och hur undersökningen följde Kvale &

Brinkmanns stadier för en kvalitativ forskningsintervju (2009). På grund av de stegen som tas upp är det en bra utgångspunkt för att få en objektiv och strukturerad arbete. Det täcker hela arbetsprocessen av en vetenskaplig intervjuundersökning från tematisering av

forskningsproblemet till rapportering. Följs denna plan kan det bli en reliabilitet eftersom denna undersökning följde denna process.