De mönster vi har sett i klassdynamiken överensstämmer med det som både Molloy och SOU 2009:64 har kunnat fastställa. Pojkarna tog mycket mer plats i klassrummet än flickorna och verkade självsäkra. 57 Pojkarna påverkade även varandra och vi kunde se att en liten grupp pojkar befann sig högst upp i hierarkin i år 5. Dessa pojkar var intresserade och aktiva under lektionen och påverkade därmed sina kamrater på ett positivt sätt. I år 6 fanns det inte endast pojkar som dominerade utan även ett par flickor. De flickor som befann sig högt uppe i hierarkin hade starka personligheter och vågade tala mer än övriga flickor i klassen. Hirdman menar att manliga egenskaper, såsom att mäkta och vara stark, anses som mycket bra egenskaper och när en kvinna gör något typiskt manligt betraktas det oftast som något positivt.58
Enligt SOU:64 socialiseras flickor in i rollen som tystlåtna ordningsskapare. 59 Under observationen uppmärksammade vi att flickorna var utplacerade mellan pojkarna i klassrummet. Vi fick intrycket av att de ordentliga flickorna skulle fungera som någon sorts ”bromskloss” mellan de spralliga pojkarna. Under observationen noterade vi också att alla flickorna satt tysta i stort sett hela tiden. De räckte alltid upp handen när de ville säga något till skillnad från vissa pojkar som ibland skrek svaret rakt ut.
57 SOU 2009:64, Molloy 2003 58 Hirdman 2003
25
6 Diskussion
Vi har i vår undersökning observerat att genus spelar en väsentlig roll vid lärande av språk. Vi har inte kunnat se att vare sig flickor eller pojkar skulle vara bättre på engelska utan tror att detta är individuellt betingat. Vi har däremot kunnat notera tydliga mönster hur pojkar respektive flickor använder sig av det engelska språket. De har olika intressen som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. När det gäller deras kunskaper i engelska var flickorna mer aktiva vid frågor med givna svar än vid öppna frågor. Pojkarna däremot var betydligt mer aktiva när det handlade om att improvisera och svara på öppna frågor. Resultatet i vår undersökning visar att pojkarna överlag är mer muntligt kommunikativa på engelska. Därför ställer vi oss frågan varför flickor uppfattas som mer språkligt intelligenta och hur det kan komma sig att flickor uppnår högre betyg i skolan. Kan det bero på att skolan fokuserar mer på den deklarativa kunskapen 60 och skriftliga examinationer trots att vikten av muntlig kommunikation tydligt framgår i kursplanen?
Engelska verkar vara ett intressant och engagerande ämne för eleverna. Enkätsammanställningen visar att få elever tycker att det är tråkigt med engelska. Även om flertalet flickor inte var särskilt aktiva under uppgifter där det krävdes att tala högt inför klassen verkade de ändå koncentrerade och de lyssnade uppmärksammat. Pojkarna tog överlag mer plats i klassrummet och dominerade i konversationerna. Enligt ett genuskorrekt beteende talar inte flickor lika mycket när det finns många pojkar närvarande. 61 På skolan arbetar i stort sett endast kvinnor och därmed kan kvinnors typiska karaktärsdrag förstärkas.62 En kvinnlig lärare kan också skapa ett visst feminint klimat som eventuellt kan leda till att pojkarna vill hävda sig.
När eleverna fick arbeta med sina arbetsscheman, självständigt eller i par, var flickorna mycket aktiva och koncentrerade sig på sina uppgifter. En möjlig tolkning är att flickorna känner sig tryggare när de får arbeta enskilt eller tillsammans med en kompis. Flickorna valde oftast att arbeta med mer språkutvecklande uppgifter såsom läsning och dialogövningar, till skillnad från pojkarna som helst ägnade sig åt att spela spel. Kanske skulle flickorna egentligen också vilja spela spel men får inte möjligheten på grund av att pojkarna alltid hinner före att välja spel.
60 Lundahl 2009
61 Molloy 2003 62 Hirdman 2003
26
Det framgår i enkäten att både pojkar och flickor använder sig av engelska på fritiden, dock på olika sätt. Pojkarna spelar i större utsträckning dataspel som brukar vara på engelska medan flickorna lyssnar på engelsk musik och även läser böcker på engelska, vilket få pojkar gör. Resultatet visar att fler pojkar än flickor anser att de lär sig mer engelska på fritiden än i skolan. En tänkbar tolkning är att det sker en informell språkinlärning 63 när pojkarna spelar dataspel. Historiskt sätt har flickor alltid haft bättre resultat i engelska än pojkar men skillnaderna har börjat minska alltmer. 64 En möjlig orsak till att flickorna tidigare hade bättre resultat kan vara att de överlag är mer motiverade till att plugga och läsa läxan. När tillgången till olika dataspel ökar får pojkarna möjligheten att genom sitt fritidsintresse utveckla sina engelska språkfärdigheter.
Läraren varierade undervisningen mycket och det verkar gynna samtliga elever. Hon använde sig av olika arbetsformer som passar både pojkar och flickor. Hon försökte även att ge alla möjligheten att svara på frågor oavsett om de räckte upp handen eller inte, och på så sätt uppmuntrade hon även de blyga och tysta flickorna att försöka tala inför klassen. Hon lyfte även de som hade svårigheter genom att leda in dem på rätt spår när de hade svårt att uttrycka sig.
Resultatet visar att förmågan att utveckla en god språkmedvetenhet är individuellt betingat. Dock spelar genus en väsentlig roll vid lärande av engelska pga av att pojkar och flickor har olika intressen. Dessutom socialiseras barn in i olika roller. Flickorna förväntas vara de tysta och ordningssamma medan pojkarna ska vara tuffa och inta ledarroller. 65 Som lärare bör man i klassrummet försöka skapa en balans mellan könen samt tillgodose alla elevers intressen.
Det faktum att vi var närvarande under lektionsförloppen kan ha en viss påverkan på lärarens undervisning samt elevernas engagemang. Könsfördelningen i klasserna är mycket ojämn. I år 5 går fler än dubbelt så många pojkar än flickor och i år 6 dubbelt så många pojkar som flickor. Detta kan naturligtvis påverka resultatet av vår undersökning. Eftersom pojkarna dominerar i antal kan detta leda till att flickorna känner sig underordnade och inte vågar säga så mycket. I en klass där flickorna dominerar eller i en klass där antalet pojkar och flickor är ungefär lika hade klassdynamiken antagligen varit annorlunda. Kanske hade klimatet i en sådan klass varit
63 Lundahl 2009 64 SOU 2009:64 65 Molloy 2003
27
lugnare. Men flickornas inaktivitet vid talövningar kan också bero på att vi, två främmande personer, befann oss i klassrummet och att de därför kände sig blyga och osäkra. Pojkarna däremot blev kanske ännu mer exalterade och aktiva för att de ville visa hur mycket de kunde. Ett par pojkar i år 5 frågade oss efter ett observationstillfälle om de hade varit duktiga. Enkäten visar att flertalet pojkar anser sig förstå nästan allt som läraren säger på engelska, vilket kan vara en viss överdrift för att imponera. Flickorna har kanske i detta fall högre krav på sig själva när det gäller förståelse.
28
7 Slutord
Vår undersökning avsåg att granska om det finns skillnader mellan pojkars och flickors språkinlärning. Vi har inte kunnat se att flickor skulle vara bättre än pojkar på engelska eller tvärtom utan tror att detta är individuellt betingat. Vi har dock kunnat notera att det finns intressebaserade skillnader mellan pojkar och flickor. Detta framgick genom att pojkar respektive flickor valde olika arbetssätt när de fick tillfälle att själva välja uppgifter. Dessutom verkar flickorna ha socialiserats in i rollen att vara de snälla och ordningsamma och därmed tar de inte för sig lika mycket. Genom undersökningen har nya frågor väckts som man kanske i framtiden skulle kunna arbeta vidare med.
1 Hur ska man lyfta de tysta flickorna i klassrummet och få dem att våga ta för sig mer? 2 Hur kan man få flickor och pojkar att intressera sig för uppgifter som kanske är mer
typiskt för det andra könet?
3 Hur hade undervisningen sett ut om klasserna hade varit könsfördelade, d.v.s. pojkar för sig och flickor för sig?
För att arbeta vidare med dessa frågor krävs dock en mycket omfattande undersökning. Arbetet bör sträcka sig över en längre tidsperiod och för att kunna fastställa något måste också fler klasser och skolor medverka i undersökningen.
29
Referenser
Litteratur
Hirdman, Yvonne, 2003: Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof, 2004: Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsla AB
Lundahl, Bo, 1998: Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundahl, Bo, 2009: Språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Malmberg, Per, 2000: I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Molloy, Gunilla, 2003: Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur AB. Molloy, Gunilla, 2007: När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur AB.
Strömquist, Siv, 2000: Skrivboken. 4 uppl. Malmö: Gleerups Förlag. Tornberg, Ulrika, 1997: Språkdidaktik. Malmö: Gleerups Förlag. Trost, Jan, 2007: Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Internet
SOU 2009:64, Flickor och pojkar i skolan- hur jämställt är det? 2009. Delbetänkande av DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm.
http://www.jamstalldhetiskolan.se/Uploads/Files/16.pdf (30.11.2009)
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3870/titleId/EN1010%20- %20Engelska (12.10.2009)
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. http://www.skolverket.se/sb/d/468#paragraphAnchor1 (12.01.2010)
30
Enkät i engelska Namn:
1. Hur svårt tycker du att det är att lära sig engelska? ( ) Mycket svårt
( ) Ganska svårt ( ) Lagom ( ) Ganska lätt ( ) Mycket lätt
Vad är det som du tycker är svårt/lätt?
2. Hur roligt tycker du det är att lära sig engelska? ( ) Mycket roligt
( ) Ganska roligt ( ) Ok
( ) Ganska tråkigt ( ) Mycket tråkigt
Vad tycker du är roligt/tråkigt med engelska?
3. Hur tror du att du skulle klara dig med en grupp av människor som bara kan tala engelska? ( ) Knappast förstå någonting alls
( ) Förstå en del men inte kunna säga någonting ( ) Kunna svara på enkla frågor
( ) Kunna prata lite engelska med dem
( ) Kunna prata engelska ganska bra med dem ( ) Kunna prata flytande engelska med dem
31 4. Tycker du att det är viktigt att svenskar kan engelska? ( ) Ja, mycket viktigt
( ) Jo, ganska viktigt ( ) Nej, ganska onödigt ( ) Nej, helt onödigt
Varför tycker du att det är viktigt/onödigt
5. Hur tycker du det känns att prata engelska under lektionerna? ( ) Mycket osäkert
( ) Ganska osäkert ( ) Ok
( ) Ganska roligt ( ) Mycket roligt
6. Hur mycket förstår du när läraren pratar engelska under lektionerna? ( ) Jag förstår ganska lite
( ) Jag förstår en hel del ( ) Jag förstår det mesta ( ) Jag förstår allting
7. Vad brukar ni göra på lektionerna? ( ) Genomgång av grammatik
( ) Läsa engelska texter ( ) Lyssna på engelska ( ) Prata på engelska ( ) Rollspel
( ) Annat: Vad tycker du mest om att göra och varför
32 8. Hur brukar ni arbeta på lektionerna?
( ) Genomgång av läraren ( ) Självständigt arbete ( ) Grupparbete
( ) Annat: Vilket/vilka arbetssätt passar dig bäst och varför?
9. Hur lär du dig engelska bäst? ( ) Genom att lyssna på min lärare ( ) Genom att lyssna på mina kamrater ( ) Genom att läsa texter på engelska ( ) Genom att spela spel på engelska
( ) Genom att arbeta självständigt med olika övningar
( ) Annat:
10. Var tror du själv att du har lärt dig det mesta av den engelska som du kan?
( ) Nästan allt i skolan ( ) Mest i skolan
( ) Ungefär lika mycket på fritiden som i skolan ( ) Mer på fritiden än i skolan
11. När, var och hur brukar du träffa på det engelska språket utanför skolan?
Varje dag Varje vecka Varje månad Sällan Aldrig a) Lyssnar på musik med engelsk text ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) b) Hör engelska (textat på svenska) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) på TV, DVD eller bio
c) Hör engelska (ej textat) ( ) ( ) ( ) ( ) ( )
på TV, DVD eller bio
d) Läser serier / tidningar på engelska ( ) ( ) ( ) ( ) ( )
e) Läser böcker på engelska ( ) ( ) ( ) ( ) ( )
33
g) Skriver brev/e-mail på engelska ( ) ( ) ( ) ( ) ( )
h) Talar med någon engelsk- ( ) ( ) ( ) ( ) ( )