Klassning med avseende på karosseri, totalvikt, års modell och motoreffekt

Följande kan förväntas:

 att bränsleförbrukningen (l/km) ökar med ökande totalvikt  att bränsleförbrukningen (l/km) minskar för nyare årsmodeller  att bränsleförbrukningen (l/km) ökar med ökande motoreffekt.

Dessa samband skulle gälla om alla andra variabler kunde konstanthållas. Genom klassindelningen kan de variabler som indelningen baserats på konstanthållas åt- minstone ifråga om klasstillhörighet. Vad som då inte kan konstanthållas är alla andra variabler som kan samvariera med de betraktade. Viktigare sådana variabler är: andel kortväga; andel körning med släp och last. Eftersom klassintervallen är stora kan en betydande variation av klassningsvariabler också förekomma inom varje intervall.

I bilaga 8 redovisas bränsleförbrukning (l/km) enligt angiven indelning. Redo- visningen i bilaga 8 har avgränsats till sådana fall med minst 5 observationer per cell och tillräckligt många fyllda celler för meningsfulla jämförelser. För karos- serityperna flak-lämmar och skåp, de med flest ”fyllda” dataceller, beskrivs bränsleförbrukningens variation med indelningsvariablerna i figur 7.1 och 7.2.

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 150-199 200-249 250-299 300-349 350- kW l/km Årsmodell 80-89 Årsmodell 90-

Figur 7.1 Bränsleförbrukning för olika motoreffekt- och årsmodellklasser.

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 150-199 200-249 250-299 300-349 350- kW l/km Årsmodell 80-89 Årsmodell 90-

Figur 7.2 Bränsleförbrukning för olika motoreffekt- och årsmodellklasser.

Karosserityp: skåp. Bilens totalviktklass: 24 000–31 999 kg.

För de fordon som figurerna 7.1 och 7.2 representerar har inga samband kunnat påvisas mellan sträckspecifik förbrukning och motoreffekt respektive årsmodell.

Vad som redovisats i figurerna 7.1 och 7.2 kan ses mot bakgrund av varia- tionen för andra förklaringsvariabler än de som indelningen gjorts efter. I tabel- lerna 7.12 och 7.13 redovisas medellast för olika klasser av motoreffekt och års- modell för påbyggnadstyperna: flak utan lämmar och skåp.

Tabell 7.12 Medellast (kg) som funktion av årsmodell- och motoreffektklass.

Karosseri: flak - lämmar. Bilens totalviktsklass: 24 000–31 999 kg.

Motoreffekt kW Årsmodellklass 80–89 90–98 150–199 8 476 - 200–249 6 336 7 803 250–299 14 600 13 882 300–349 19 289 21 406 350– – 22 425

Tabell 7.13 Medellast (kg) som funktion av årsmodell- och motoreffektklass.

Karosseri skåp. Bilens totalviktsklass: 24 000–31 999 kg.

Motoreffekt kW Årsmodellklass 80–89 90–98 150–199 – 9 067 200–249 7 047 10 243 250–299 25 474 16 193 300–349 26 538 22 739 350– – 24 900

Ur dessa exempel framgår en påvisbar trend mot ökande medellast för ökande motoreffekt. Däremot finns ingen trend ifråga om last och årsmodell. Lasten för skåp är i samtliga effekt- och årsmodellklasser större än för flak – lämmar.

I bilaga 8 har den sträckspecifika förbrukningen redovisats för olika årsmodell- och motoreffektklasser per kombination av karosserityp och totalviktklass. Baserat på denna indelning kan betydelsen av motoreffekt respektive av årsmodell analyseras då de övriga variablerna konstanthålles. Följande framgår ur analysen avseende sträckspecifik förbrukning:

 att det inte finns något påvisbart samband med motoreffekt10

 att det finns ett påvisbart samband med årsmodellklass, så att senare klasser har lägre förbrukning än tidigare.

Att ett samband finns mellan förbrukning (l/km) och årsmodell med en klass- indelning på motoreffekt men inte utan kan tas som uttryck för att det också finns ett samband med motoreffekt. Detta samband skulle då innebära att förbrukningen (l/km) ökar med ökande motoreffekt.

Om man betraktar bränsleförbrukning per tonkm fås en statistiskt säkerställd avtagande förbrukning med ökande motoreffekt. Att bränsleförbrukningen (l/tonkm) sjunker med ökande motoreffekt tolkas främst som ett uttryck för att lasten ökar med motoreffekten.

Någon årsmodelleffekt på transportspecifik förbrukning har inte kunnat på- visas. Det underlag som denna analys grundas på, transportspecifik förbrukning och årsmodell, har inte redovisats.

Ett mått på betydelsen av motoreffekt är korrelationen mellan bränsleförbruk- ning och kvoten motoreffekt/maxlast (bil+släp). Enligt bilaga 4 har bränsleför- brukning (l/tonkm) endast en positiv korrelation, undantaget bränsleförbrukning (l/km), vilket är med kvoten motoreffekt/maxlast (bil+släp). Däremot har bränsle- förbrukning (l/km) negativ korrelation med kvoten motoreffekt/maxlast (bil+släp). Korrelationerna blir därmed motsägelsefulla.

Betydelsen av karosseri kan analyseras genom att konstanthålla: vikt, års- modell- och effektklass. Bränsleförbrukning har jämförts mellan olika karosserier för klassen med flest observationer:

 viktklass 24 000–31 999 kg  årsmodellklass 1990–1998  effektklass 300–349 kW.

Inom denna klass har en avgränsning gjorts till celler med minst fem observa- tioner.

I tabell 7.14 redovisas bränsleförbrukning, l/km och l/tonkm, per karosseri. Karosserierna har ordnats så att lägst förbrukning per tonkm står överst i tabellen.

10

Sannolikheten under nollhypotesen, inget samband, för ett minst lika extremt utfall som i studiens enkätsvar är 6%. Därigenom kan man inte helt utesluta att det skulle kunna finnas ett

Tabell 7.14 Bränsleförbrukningens variation med karosseri inom klassen av bilar

med: totalvikt 24 000–31 999 kg; årsmodell 1990–1998 och motoreffekt 300– 349 kW. Karosserierna har ordnats efter l/tonkm.

Karosseri Bränsleförbrukning l/km l/tonkm Tank–mjölk 0,397 0,0171 Flak–lämmar–kapell 0,459 0,0184 Skåp–kylaggregat 0,452 0,0197 Skåp 0,462 0,0203 Växelflaksfästen, containerlås 0,469 0,0223 Flak–lämmar 0,480 0,0224 Skåp–övrigt 0,490 0,0228 Flak–övrigt 0,458 0,0229 Tank–brandfarlig vätska 0,484 0,0234 För transport av pulverformigt material 0,513 0,0245

Flak–fasta sidor 0,493 0,0249

Banke 0,534 0,0249

Anordning för påhängsvagn (dragbil) 0,243 0,0269 Rullflaksväxlare, krokarm 0,540 0,0316

I tabell 7.15 redovisas på motsvarande sätt karosserier inom viktklassen 16 000– 23 999 kg.

Tabell 7.15 Bränsleförbrukningens variation med karosseri inom klassen av bilar

med: totalvikt 16 000–23 999 kg; årsmodell 1980–1989 och motoreffekt 150– 199 kW. Karosserierna har ordnats efter l/tonkm.

Karosseri Bränsleförbrukning l/km l/tonkm Skåp 0.288 0,0837 Skåp–kylaggregat 0,321 0,0882 Flak–lämmar 0,376 0,0890 Flak-lämmar- 0,366 0,0978 Avfallstransporter 0,644 0,109

Om tabellerna 7.14 och 7.15 jämförs med tabell 7.10 och 7.11 finner man både likheter och olikheter. Exempelvis kvarstår tank–mjölk som energieffektiv och avfallstransporter som ineffektiva. Däremot försämras den relativa bilden av bankebilar betydligt. En ytterligare skillnad jämfört med tabell 7.10 gäller karos- seri av typ skåp, vilken enligt tabell 7.10 tillhör den sämre halvan men enligt tabellerna 7.14 och 7.15 istället tillhör den bättre halvan. Ur tabellerna 7.14 och 7.15 framgår också betydelsen av fordonsstorlek, där viktklassen 24 000– 31 999 kg har en transportspecifik förbrukning som är 1/4 till 1/5 av förbruk- ningen i intervallet 16 000–23 999 kg.

8

Uppgifter om bränsleförbrukning ur olika källor