Klassning med avseende på karosser

Olika karosserier hos bilen är uttryck för olika användningsområden och för olika transporterade varukategorier. Ett undantag från detta är dragbil för påhängsvagn där det istället är påhängsvagnens karosseri som är uttryck för transporterade varukategorier och användning I övrigt. Några uppgifter om karosserityp för de av studiens bilar dragna påhängsvagnarna finns inte tillgängliga.

Redovisningen i detta avsnitt kan vara av intresse då man mera allmänt söker uppgifter om genomsnittlig förbrukning för olika användningsområden eller varu- kategorier. En koppling mellan varukategorier och karosserityp framgår ur tabell 3.1.

Bränsleförbrukning och bakgrundsvariabler per karosserityp redovisas i bilaga 6.

I tabell 7.10 redovisas genomsnittlig bränsleförbrukning m.m. per karosserityp i sådana fall då antalet observationer är minst fem. De olika karosserierna har ord- nats efter transportspecifik förbrukning med det lägsta värdet överst.

Tabell 7.10 Bränsleförbrukning per karosserityp* ordnad efter transportspecifik

förbrukning.

Karosseri Bränsleförbrukning Last Andel av körning

l/km l/tonkm kg Kortväga % Med släp% Tank–mjölk 0,358 0,0165 21 655 14 78 Underrede för ISO–container 0,391 0,0185 21 179 6 92 Skåp–övrigt 0,445 0,0212 20 960 20 90 För transport av pulverformigt 0,522 0,0241 21 686 15 98 Tank–brandfarlig vätska 0,481 0,0254 18 904 28 93 Banke 0,544 0,0255 21 341 39 99 Flak–övrigt 0,417 0,0264 15 802 67 93 Flak–stolphål; containerlås 0,535 0,0265 20 156 45 94 Tank–kemiska vätskor 0,519 0,0268 19 333 7 99 Växelflaksfästen, containerlås 0,468 0,0273 17 134 6 92 Flak–lämmar–kapell 0,411 0,0278 14 784 15 72 Skåp–kylaggregat 0,373 0,0284 13121 12 65 Skåp–frysaggregat 0,510 0,0286 17 847 5 84

Tank–brandfarlig vätska klass 0,450 0,0287 15 673 43 67

Containerunderrede 0,403 0,0288 14 006 25 79 Anordning för påhängsvagn 0,441 0,0329 13 393 10 98 För transport av fordon 0,265 0,0331 8 002 67 92 Flak–fasta sidor 0,490 0,0336 14 578 36 90 Lift–dumper 0,381 0,0347 10 969 38 60 Skåp 0,391 0,0356 10 968 14 60 Flak–lämmar 0,431 0,0359 12 022 36 73 Snabblås 0,586 0,0361 16 231 19 94 Anordning för utbytbara 0,399 0,0363 10 989 30 76 Växelflaksfästen, centrallås 0,439 0,0368 11 929 27 70 Rullflaksväxlare, krokarm 0,448 0,0419 10 691 51 61 Betong–behållare 0,417 0,0465 8 962 100 45 Djurtransport 0,352 0,0668 5 266 37 47 Rullflaksväxlare, löpvagn 0,511 0,0768 6 645 39 64 Avfallstransport 0,531 0,0988 5 373 23 0

* Karosserier med minst fem bränslesvar.

Tabell 7.10 kan kommenteras enligt följande:  bränsleförbrukning per km:

 lägst, 0,265 l/km, för transport av fordon  högst, 0,586 l/km, för snabblås



 bränsleförbrukning per tonkm:

 lägst, 0,0165 l/tonkm, för tank–mjölk  högst, 0,0988 l/tonkm, för avfallstransport.

Ur tabell 7.10 framgår också för transportspecifik förbrukning:  att förbrukningen ökar med minskande last

 att förbrukningen ökar med minskande andel släp

Den sista punkten förklaras av den starka kopplingen till lastmängd. Förklaringar till lägsta och högsta förbrukningar är bl.a. följande:  bränsleförbrukning per km:

 transport av fordon har bland de lägsta både total- och lastvikterna vilket kan förväntas bidra till en låg förbrukning. Däremot är både andel kortväga och andel körning med släp högre än medel vilket verkar höjande på för- brukningen.

 snabblås har bland de högsta totalvikterna medan last och släpets maxlast ligger över men mera i närheten av respektive medelvärde

 bränsleförbrukning per tonkm:

 tank–mjölk har den näst högsta lastvikten, liten andel kortväga och andel släp motsvarande medel

 avfallstransporter har näst lägst lastvikt och ingen släpanvändning.

Tank-brandfarlig vätska ingår som två karosserityper där den utan ”klass” har lägst transportspecifik förbrukning: Vad som skiljer denna karosserityp från den andra är väsentligt mindre andel kortväga resor.

Den transportspecifika förbrukningen kan förväntas vara som lägst för karosse- rityper med maximal kvot av last/(fordonsekipagets tomvikt). Betydelsen av total- vikt och last för bränsleförbrukning framgår ur korrelationsanalysen, bilaga 4.

Ur bilaga 6 framgår att de största populationerna per karosseri är flak–lämmar och skåp. Båda dessa grupper har en sträckspecifik förbrukning högre än för medelbilen och en transportarbetsspecifik förbrukning lägre än för medelbilen.

7.4 Klassning med avseende på karosseri, totalvikt och

årsmodell

I avsnitt 7.3 framgår bränsleförbrukning som medel per karosserityp. Genom att göra ytterligare indelningar, årsmodell– och viktklass, borde möjligheterna att koppla en fordonsgrupp till viss varukategori och användning kunna öka ytter- ligare. Indelningen ger också möjlighet till bedömning av ”bästa” årsmodellklass per karosserityp och viktklass.

Man skulle kunna förvänta att bränsleförbrukningen (l/km) varierar enligt följande:

 att förbrukningen minskar för nyare årsmodeller  att förbrukningen ökar med ökande totalvikt

I bilaga 7 redovisas specifik förbrukning med avseende på sträcka och transport- arbete samt bakgrundsvariabler. Redovisningen i bilaga 7 har avgränsats till celler med minst fem observationer.

I tabell 7.11 redovisas bränsleförbrukning för karosserityper med minst två celler, vikt- och årsmodellklass, innehållande vardera minst fem observationer.

Tabell 7.11 Bränsleförbrukning för olika karosserityper, totalviktklasser och års-

modeller*.

Karosseri Bränsleförbrukning

Viktklass (kg) Årsmodell l/km l/tonkm Flak–lämmar 10000–15999 –79 0,2259 0,0597 Flak–lämmar 10000–15999 80–89 0,2793 0,0873 Flak–lämmar 10000–15999 90– 98 0,2434 0,0939 Flak–lämmar 16000–23999 –79 0,4381 0,0734 Flak–lämmar 16000–23999 80–89 0,3878 0,0657 Flak–lämmar 16000–23999 90– 98 0,3595 0,0941 Flak–lämmar 24000–31999 80–89 0,4616 0,0333 Flak–lämmar 24000–31999 90– 98 0,4889 0,0268 Flak–lämmar >=32000 90– 98 0,3775 0,0315 Flak–fasta sidor 16000–23999 –79 0,4428 0,0914 Flak–fasta sidor 24000–31999 80–89 0,4524 0,0502 Flak–fasta sidor 24000–31999 90– 98 0,4979 0,0287 Flak–lämmar–kapell 10000–15999 90– 98 0,3186 0,1454 Flak–lämmar–kapell 16000–23999 80–89 0,3603 0,0601 Flak–lämmar–kapell 24000–31999 80–89 0,4965 0,0209 Flak–lämmar–kapell 24000–31999 90– 98 0,4368 0,0195 Skåp <=9999 80–89 0,2440 0,1668 Skåp <=9999 90– 98 0,2234 0,1202 Skåp 10000–15999 80–89 0,3440 0,1559 Skåp 10000–15999 90– 98 0,2666 0,1165 Skåp 16000–23999 80–89 0,3591 0,1029 Skåp 16000–23999 90– 98 0,3845 0,0512 Skåp 24000–31999 80–89 0,4904 0,0232 Skåp 24000–31999 90– 98 0,4693 0,0242 Skåp–kylaggregat 16000–23999 80–89 0,3084 0,0813 Skåp–kylaggregat 16000–23999 90– 98 0,2739 0,0710 Skåp–kylaggregat 24000–31999 80–89 0,3761 0,0257 Skåp–kylaggregat 24000–31999 90– 98 0,4130 0,0233 Tank–brandfarlig vätska 24000–31999 80–89 0,4901 0,0275 Tank–brandfarlig vätska 24000–31999 90– 98 0,4789 0,0242 Rullflaksväxlare, krokarm 24000–31999 90– 98 0,5379 0,0353 Rullflaksväxlare, krokarm >=32000 90– 98 0,5676 0,0617 Växelflaksfästen, centrallås 24000–31999 80–89 0,4878 0,0336 Växelflaksfästen, centrallås 24000–31999 90– 98 0,4519 0,0244 Banke 24000–31999 80–89 0,5817 0,0293 Banke 24000–31999 90– 98 0,5395 0,0251 Lift–dumper 16000–23999 80–89 0,3467 0,1711 Lift–dumper 24000–31999 80–89 0,5025 0,1915 Lift–dumper 24000–31999 90– 98 0,4277 0,0217 Djurtransport 24000–31999 80–89 0,4324 0,0531 Djurtransport 24000–31999 90– 98 0,3513 0,0635 Avfallstransport 16000–23999 90– 98 0,5519 0,1332 Avfallstransport 24000–31999 90– 98 0,3128 0,0543 Anordning för påhängsvagn 16000–23999 80–89 0,3597 0,0313 Anordning för påhängsvagn 16000–23999 90– 98 0,4932 0,0444 Anordning för påhängsvagn 24000–31999 80–89 0,4070 0,0294 Anordning för påhängsvagn 24000–31999 90– 98 0,4149 0,0257

*Karosserityper med minst två celler, vikt- och årsmodellklass, innehållande minst fem observationer per cell.

Ur tabell 7.11 framgår bl.a. följande:  för sträckspecifik förbrukning:

- att förbrukningen, som förväntat, påvisbart ökar med ökande totalvikt - att det inte finns något påvisbart samband med årsmodellklass

- att den höga sträckspecifika förbrukningen för avfallstransporter enligt tabell 7.10 delvis förklaras av viktklassen 16 000 – 23 999 kg. En

förklaring till att den lägre viktklassen har högre förbrukning än den högre viktklassen skulle kunna vara en väsentligt större andel kortväga transporter för den lägre än för den högre

 för transportspecifik förbrukning:

- att ökande totalvikt medför en påvisbar minskande förbrukning. - att det inte finns något påvisbart samband med årsmodellklass

För kombinationen med flest observationer, 24 000–31 999 kg och 1990–1998, framgår följande ur bilaga 7:

 avseende sträckspecifik förbrukning:

- lägst förbrukning (0,313) för avfallstransporter - högst förbrukning (0,623) för snabblås

 avseende transportspecifik förbrukning

- lägst förbrukning (0,0163) för tank – mjölk - högst förbrukning (0,0635) för djurtransporter.

Den storleksrelation avseende transportspecifik förbrukning mellan karosserityper som gäller i en viktklass behöver inte gälla i andra viktklasser. En jämförelse av förbrukning mellan flak-lämmar och skåp i viktklasserna 10 000–15 999 kg, 16 000–23 999 kg och 24 000–31 999 kg visar följande:

 att flak-lämmar har lägst förbrukning i 10 000–15 999 kg  att ingen tydlig skillnad finns i 16 000–23 999 kg

 att skåp har lägst förbrukning i 24 000–31 999 kg.

En jämförelse (l/tonkm) mellan flak-lämmar, skåp, dragbil, flak-lämmar-kapell och skåp-kyl i intervallen 16 000–23 999 kg och 24 000–31 999 kg visar följande:  att dragbil har lägst förbrukning i 16 000–23 999 kg

 att flak-lämmar-kapell har lägst förbrukning i 24 000–31 999 kg Dessa resultat gäller om årsmodellklass konstanthålles.

Skillnader i förbrukning (l/tonkm) mellan 16 000–23 999 kg och 24 000– 31 999 kg för karosserityperna flak-lämmar, skåp, dragbilar och skåp-kyl kan kommenteras enligt följande:

 minst skillnad för dragbil, förbrukningen i den högre viktklassen utgör 72% av förbrukningen i den lägre

 störst skillnad för skåp, förbrukningen i den höga viktklassen utgör 30% av förbrukningen i den lägre.

Skåp-kyl och flak-lämmar avviker inte mycket från skåp I jämförelserna ovan. Därmed avviker sambandet för dragbil från övriga karosserityper.

Den transportspecifika förbrukningen avtar systematiskt med ökande totalvikt. Exempel på sådana reduktioner mellan viktklasserna 10 000–15 999 kg och 24 000–31 999 kg är följande:

 flak-lämmar, förbrukningen i den högsta viktklassen är 33% av förbrukningen i den lägsta

 skåp, förbrukningen i den högsta viktklassen är ca 17% av förbrukningen i den lägsta.

Dessa resultat gäller under förutsättning att årsmodellklass konstanthålles.

De redovisade analyserna avseende bränsleförbrukning måste ses mot bakgrund av de förklaringsvariabler vilka redovisats i bilaga 7.

7.5 Klassning med avseende på karosseri, totalvikt, års-