Den statliga utredningen "Sverige inför klimatför-ändringarna - hot och möjligheter" SOU 2007:60 har gjort en omfattande och ambitiös genomgång av kon-sekvenserna av de förväntade klimatförändringarna för Sverige. Utredningen har fokuserat på följande viktiga samhällsfunktioner:
• Kommunikationer
• Tekniska försörjningssystem
• Bebyggelse och byggnader
• Areella näringar och turism
• Naturmiljön
• Människors hälsa
Utredningen gör en nationell bedömning för varje samhälls-funktion. Här återger vi de nationella bedömningarna och ger några kommentarer för vad som kan vara relevant för Lands-krona.
Kommunikationer Vägnätet
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kom-mer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador för-skjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastnings-relaterade samt minskade underhållskostnader för
betongbroar."
Kommentar: Översvämningar och skador på mindre parti-er av vägnätet kan förväntas.
Järnvägar
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Klimatförändringarna kan allvarligt påverka järnvägsnätet.
Större nederbördsmängder och intensivare nederbörd inne-bär översvämningar, genomspolning av bankonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred. Ökade flöden ger ökad risk för erosion vid brostöd och anslutande bankar.
Den ökade temperaturen under vintern minskar risken för rälsbrott, medan den under sommaren innebär ökat under-håll. Kraftigare vindar och ökade risker för stormfällning av skog ger konsekvenser för kraftmatningen."
Kommentar: Västkustbanan genom Landskrona byggdes 2000 och kan förväntas tåla extrema vädersituationer bra.
Det finns endast mindre områden med träd längs banan.
Stora delar av bangården i Landskrona ligger nära dagens havsnivå.
Sjöfart
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av kli-matförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten.
Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten ne-gativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjö-farten."
Kommentar: Förstärkning och ombyggnad av hamnar kan bli aktuellt på sikt.
Översvämning på Rönneberga backars sydsluttning.
Flyg
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av kli-matförändringarna. Ett varmare klimat kan påverka tjäldju-pet med konsekvenser för flygfältens bärighet. Ökade nederbördsmängder belastar flygplatsernas dagvattensys-tem och kan föranleda en tidigareläggning av planerade ombyggnader. Behovet av avisnings- och halkbekämp-ningsmedel minskar i de södra delarna av landet, men ökar i stället i norr."
Telekommunikationer Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Ökade risker för stormfällning påverkar system med luft-ledningar och även master. Luftluft-ledningar kommer att fin-nas kvar under ett antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och nedgrävning av kablar. De elektroniska kommunikationerna är även kraftigt elberoende. Med hän-syn tagen till både förändringar av klimatet och skogstills-tåndet samt den pågående ombyggnaden av elsystemet kommer störningar sannolikt fortsatt att drabba de elektro-niska kommunikationerna."
Radio och TV
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Radio- och tv-distributionen bedöms inte påverkas i nå-gon väsentlig grad, men det är angeläget att klimatfrågan och dess påverkan på systemet fortsättningsvis beaktas. Ut-sändningar av radio och tv är beroende av el. Ett förändrat klimat kan komma att innebära mer stormfälld skog med konsekvenser för eldistributionen och indirekt för radio-och tv-distributionen."
Kommentar: Landskrona har liten andel skog så eventuella problem kan antas vara av liten omfattning.
Tekniska försörjningssystem Elproduktion och distribution Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd vilket ska-par mycket goda förutsättningar för en successivt ökad vat-tenkraftproduktion. Detta kommer dock att kräva vissa investeringar i kraftverken. Även vindkraftproduktionen bedöms kunna öka något. En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd, minskad tjäle och kraftigare vin-dar kommer säkerligen fortsatt att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av kablar som nu pågår."
Kommentar: Potentialen för vindkraftproduktion ökar.
I Landskrona kommer telekommunikationen inte påverkas i större utsträckning av förändrade klimatförhållanden.
Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av klimatförändringarna.
Solceller och solfångare kan med fördel integreras i framtida byggnationer. Ökade vindhastigheter kan i framtiden medföra en ökad vindkraftproduktion.
Dammar
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
Klimatförändringarna innebär en risk för att det flöde som är dimensionerande för dammar av riskklass I ökar inom delar av landet, men stora osäkerheter finns. 100-årsflödet visar på kraftiga ökningar framförallt i västra Götaland och västra Svealand, med ökade risker främst för dammar av riskklass II. Även i fjälltrakterna ökar 100-årsflödet med risken att detta kan fortplanta sig i hela vattendragen ner till mynningen. På många andra håll väntas dagens 100-årsflö-den bli mindre vanliga."
Kommentar: Landskrona har inga dammar som avses ovan.
Värme och kylbehov Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme-och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraf-tigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning."
Kommentar: Behovet av kylning kan förväntas öka.
Fjärrvärme
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Ökad nederbörd med höjda grundvattennivåer ger ökad risk för markförskjutningar och översvämningar, företeel-ser som allvarligt kan skada fjärrvärmenäten. Då fjärrvär-mesystemen successivt bedöms kunna anpassas till ett förändrat klimat bör de inte i någon större utsträckning på-verkas av klimatförändringarna."
Kommentar: Fjärrvärmedistributionen kan påverkas.
Dricksvattenförsörjning Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avse-värda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer san-nolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred."
Kommentar: Dricksvattenförsörjningen kan påverkas och kvaliteten på lokala vattentäkter kan påverkas. Risken för försämring av drickvattenkvaliteten p g a ökade humushal-ter bedöms som låg i Landskrona.
Fjärrvärmeledningen mellan Landskrona och Helsingborg grävs ner i Hilleshögs dalar.
I skogsbygder kan dricksvattenkvaliteten påverkas negativt genom ökade humushalter – så kallad ”brunifiering”. Den tilltagande brunifieringen av våra vatten kan ha samband med klimatförändringar och ändrad markanvändning.
Om man bor nära havsnivån, kan framtida havsnivåhöjningar skada fastigheterna.
Bebyggelse och byggnader
Översvämning och strandnära bebyggelse Klimat- och sårbarhetsutredningen:
Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämning-ar längs vattendrag oftöversvämning-are eller mycket oftöversvämning-are i ett förändrat klimat. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är regle-rade. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd havsnivå ställer öka-de krav på åtgäröka-der och planering vid nybebyggelse fram för allt längs landets södra kuster, men även längs de mel-lersta."
Kommentar: Allvarliga konsekvenser längs kusten kan be-faras. Dock finns endast ringa bebyggelse längs de större vattendragen. Problem kan uppstå vid högt vattenstånd i havet och kraftig nederbörd/snösmältning.
Ras, skred erosion Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Klimatförändringarna med större och intensivare neder-bördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta. Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skred-benägna områdena. Inom andra områden minskar i stället risken då snösmältningssäsongen blir förlängd och vårflo-den minskar liksom de höga flövårflo-dena."
Kommentar: Generellt är nog eventuella problem små i Landskrona. Klintkusterna på Ven och i kommunens norra delar kan beröras.
Kusterosion
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att in-nebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur.
Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta."
Kommentar: Stora problem kan förväntas för Landskronas del.
Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förän-drat klimat på grund av ökade regnmängder och en omför-delning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtström-mande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälso-risker."
Kommentar: Problem med att bli av med dagvatten kan förväntas i samband med högvattenstånd i Öresund och kraftigt regn.
Byggnadskonstruktioner Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla av-loppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperatu-ren ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka."
Föroreningsspridning vid översvämningar, ras & skred Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för förorening av framför allt lokala vattentäkter och betesmarker."
Kommentar: Stora arealer med förorenad mark finns i Landskrona
Kusterosionen förekommer i den norra delen av Landskrona.
Grönalger, fukt och mögelskador gynnas av ett fuktigare klimat.
Areella näringar och turism Skogsbruket
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virke-sproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader."
Kommentar: Skogsbruk förekommer knappt i Landskrona.
Jordbruket
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet förnya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade neder-bördsmönstren."
Kommentar: Stora förändringar kan förväntas med ökat bevattningsbehov och ökad behov av dränering.
Fiskenäringen
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Stora förändringar av ekosystemen och fisket väntar i ett varmare klimat. Torsken kan komma att slås ut helt i Öst-ersjön och istället ersättas av sötvattenarter. Varmvattenar-ter kommer att ersätta kallvattenarVarmvattenar-ter i insjöar. Fisket i Västerhavet och i vissa insjöar kan komma att gynnas."
Turism och friluftsliv
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare öka-de möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas under åtminstone de närmaste decen-nierna."
Naturmiljön Landekosystem
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Landekosystemen i Sverige står inför stora omvälvningar och förlusten av biologisk mångfald kan komma att öka på grund av klimatförändringarna. Åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat riskerar också leda till negativ påverkan på biologisk mångfald, men de negativa effekterna kan be-gränsas."
Kommentar: Förändringar kan förväntas med både förlus-ter av biologisk mångfald och många nya arförlus-ter kommer från söder.
Sötvattenmiljön
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare isloss-ning och en ökad avrinisloss-ning kommer att öka utlakisloss-ningen av närsalter och humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå miljömålen."
Kommentar: Försämrad vattenkvalitet kan förväntas. Hög-re vattentemperatuHög-rer kan försvåra för ädelfisk.
Ett varmare klimat kan gynna turism i Sverige.
Många vattenmiljöer kan påverkas negativt av ett varmare klimat.
Ändrade nederbördsförhållanden med torrperioder kan öka bevattningsbehovet.
Östersjön och den marina miljön Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Temperaturen i Östersjön ökar med flera grader och is-täckets utbredning minskar kraftigt. Detta tillsammans med förändringar i tillförseln av näringsämnen leder sannolikt till storskaliga konsekvenser och en ökad belastning på ett redan förorenat hav. Om vi får ökade västvindar och kraf-tigt ökad nederbörd kommer salthalten i stort sett att halv-eras. Detta leder till dramatiska förändringar där nästan alla marina arter inklusive torsken försvinner."
Kommentar: Öresund räknas som en del av Östersjön.
Konsekvenser är svårbedömda.
Människors hälsa Smittspridning
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare kan komma in i landet.
Osäkerheterna och risken för överraskningar är dock stora."
Kommentar: Fler sjukdomar och parasiter kan förväntas komma in i kommunen. T ex ökad smittspridning med fäs-tingar, dvärgbandmask och liknande.
Extremtemperaturer Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida vär-meböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåt-gärder."
Kommentar: Känsliga grupper kan drabbas.
Ändrad luftkvalitet Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av kli-matförändringen, men andra faktorer ger större förändring-ar."
Kommentar: Känsliga grupper kan drabbas.
Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred
Klimat- och sårbarhetsutredningen:
"Den ökade risken för översvämningar, ras och skred ger risk för personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och hemtjänst."
Kommentar: Förändringar i beredskap för olika typer av extrema händelser kan behöva göras.
Fästingarnas överlevnad ökar när vintrarna är milda. På våren, efter en mild vinter, kan deras förekomst explodera.
Extrema temperaturer i kombination med långvarig torka ökar riskerna för bränder.