Klimat

Klimatförändringar är av hög relevans för planarbetet och beskrivs från två håll, d.v.s. planens bidrag till klimatändringar, samt hur planen har anpassats till de kli-matförändringar som kan förväntas de närmaste 50 – 100 åren.

CO2-utsläpp.

Utsläppet av CO2 inom Sollentunas gränser var 167 000 ton år 2006. Den största delen, 87 %, av utsläppen kom från vägtrafik, 12 % härstammade från energipro-duktion och mindre än en 1 % från arbetsmaskiner och sjöfart. Utsläpp per invånare var 2,8 ton, vilken innebär att det regionala miljömålet på 3,1 ton uppnås i Sollen-tuna. Sollentuna har en hög grad av fjärrvärmeanslutning och det finns få verksam-heter inom kommunen som generar CO₂.

Klimatförändringar

Utöver dessa kommer klimatförändringar att innebära ändrade förutsättningar för utveckling av kommunen. Byggkonstruktioner och infrastruktur måste anpassas till de klimatförhållanden som kan förväntas de närmaste 50 – 100 åren.

Klimatförändringarna kommer att innebära förändringar av bl.a.:

 Nederbördsmängt, nederbördsfrekvens och nederbördsintensitet

 Grundvattennivåer, fluktuationer och flöden

 Yttervattennivåer och flöden, stigande havsyta

 Stormar blir vanligare och kraftigare

Förändringar i vattenförhållanden i och på marken kan t.ex. komma att öka risken för små översvämningar, ras och skred, kusterosion och hur markföroreningar rör sig i marken.

Översvämning

Den enda bebyggelse som idag bedömas ligga kritiskt till gällande översvämnings-risker finns kring Norrviken där ett fåtal bostadshus är byggda under högsta upp-mätta vattenstånd +4,73 meter. Detta innebär att dessa kommer att översvämmas om ett sådant vattenstånd inträffar. Översvämningskartering har gjorts längs Oxundaån, Edsån, Edssjön och Norrviken. (Rapport 58, 2007-12-12. Räddningsverket).

Skredrisk

Statens Geotekniska Institut har i en förstudie avgränsad de bebyggda områden i kommunen som är i behov av en kartering av stabilitetsförhållandena i marken. Två områden utpekades i kommunen som bedömdes ha en förhöjd risk. Inom Rotsunda bör karteringen utföras utmed Norrviken från jästfabriken i söder till Stensunda gård i norr och utmed Edsån. Det andra området ligger i Edsviken längs vattnet från Ringvägen och söderut.

Konsekvenser av nollalternativet

Nollalternativet innebär viss fortsatt utbyggnad av bostäder i kommunen och ökad biltrafik. Nollalternativet förväntas bidra till CO₂-utsläpp genom ökad biltrafik. Ut-byggnaden av bostadsområden förväntas inte i samma grad förläggas i kollektivtra-fiknära lägen som enligt planförslaget. Detta anses bidra till ökat klimatpåverkan.

Eftersom omfattningen av utbyggnaden är osäker, är även effekten av utsläppen oklar.

5.6.1 Planförslagets bidrag till klimatförändringar

Planen bidrar till klimatändringar med ökat utsläpp av koldioxid. Utsläppen av kol-dioxid i Sollentuna var 167 000 ton under år 2006. Den största delen, 89 %, av ut-släppen kommer från vägtrafiken och tolv procent kommer från energiproduktion och mindre än 1 % från arbetsmaskiner och sjöfart. Utsläpp per invånare var 2,8 ton, vilket innebär att det regionala miljömålet på 3,1 ton uppnås i Sollentuna.

Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fossila bränslen (kol, olja och fossilgas (naturgas) som sker inom Sollentunas gränser och tar inte hänsyn till effek-ten av import och export av varor över kommungränsen³. Utsläppen av koldioxid har dock minskat sedan mitten av 1990-talet men ökade med 1 000 ton jämfört med 2005. Utbredd användning av fjärrvärme i kommunen bidrar till begränsade utsläpp p.g.a. uppvärmning och enligt planförslaget kommer nya bostadsområden att vara anslutna till det kommunala fjärrvärmenätet.

Vad gäller utsläpp av CO2 från vägtrafik kommer planförslaget att leda till ökad bil-trafik inom kommunens gränser som ett resultat av befolkningsökning och utbygg-nad i vägtrafiksystemet. Samtidigt är det överordutbygg-nade målet en tät bebyggelse inom kommunen vilket ger bra förutsättningar för ett minska personbilstrafik och använd-ning av kollektivtrafik. De fem pendeltågsstationerna i kommunen skapar

3Om denna hänsyn tas är nivån på kommunens utsläpp av CO₂ sannolikt två till tre gånger högre än vad siffrorna ovan anger.

ningar för en relativt hög kollektivtrafikandel. Andelen fordon som drivs med alter-nativa bränslen har även ökat under senare år.

Andra strategiska riktlinjer som kan ha betydande positiv miljöpåverkan är förstärk-ning av kommundelcentra som kan bidra till att flera invånare handlar lokalt som i längden motverkar utbyggnad av ytterligare externa shoppingcenter. Vilken påver-kan kommundelcentra har för invånarnas resvanor (om det leder till mindre resande) är inte utrett, men sekundära positiva effekter kan vara tillgänglighet för olika sam-hällsgrupper till handeln och service, som i vissa fall inte har tillgång till privatbil.

Detta kan på det sättet påverka planering av kollektivtrafik och efterfrågan efter denna.

Vad gäller strategiska målen för tillgänglighet till natur och rekreation har dessa en stor betydelse för upphov till bilresor inom kommunen. För att motverka bilresor är det viktigt att naturen är tillgänglig, helst på promenadavstånd. Det bör uppmärk-sammas transport av barn och ungdomar till och från fritidsaktiviteter utgör en bety-dande del av biltrafiken och därmed utsläpp. Om idrottsaktiviteter (och naturupple-velser) är koncentrerade till några få stora områden kan det ha negativa effekter m.h.t. utsläpp om det betyder att personbiltrafiken ökar. Bra försörjning av kollek-tivtransport till dessa områden är också en viktig faktor för att motverka negativa miljöeffekter.

5.6.2 Klimatförändringarnas påverkan på planområdet

Klimatförändringarna kommer att innebära förändringar av bl.a. nederbördsmängd, nederbördsfrekvens och nederbördsintensitet, grundvattennivåer, fluktuationer och flöden, yttervattennivåer och flöden, stigande havsyta samt att stormar blir vanligare och kraftigare. Förändringar i vattenförhållanden i och på marken kan t.ex. komma att öka risken för små översvämningar, ras och skred, kusterosion och hur markför-oreningar rör sig i marken.

Klimatförändringar kan även på sikt leda till översvämningsrisker inom planområ-det. Räddningsverket har kartlagt översvämningsrisker längs Oxundaån, Edsån, Edssjön och Norrviken. Den enda bebyggelse som idag bedömas ligga kritiskt till vad gäller översvämningsrisker är bebyggelsen kring Norrviken där ett fåtal bo-stadshus är byggda under högsta uppmätta vattenstånd +4,73 meter, vilket innebär att dessa kommer att översvämmas om ett sådant vattenstånd inträffar.

Statens geotekniska institut har i en förstudie om skredrisk avgränsad de bebyggda områden i kommunen som är i behov av en kartering av stabilitetsförhållandena i marken. Två områden utpekades i kommunen som bedömdes ha en förhöjd risk.

Inom Rotsunda bör karteringen utföras utmed Norrviken från jästfabriken i söder till Stensunda gård i norr och utmed Edsån. Det andra området ligger i Edsviken längs vattnet från Ringvägen och söderut.

6 Omvärldspåverkan

Sollentuna kommun utgör en del av en växande storstadsregion; Stockholmsregion-en. Sollentuna kommun är strategiskt placerad i regionen och är utpekad som reg-ional kärna i samrådshandlingen till den Regreg-ionala Utvecklingsplanen för Stock-holmsregionen (RUFS) 2010.

Sollentuna kommun har i sitt yttrande över samrådshandlingen till RUFS 2010 ställt sig bakom de regionala målen som presenteras i planen. Dessa föreslås tillsammans med befintliga övergripande mål i Sollentuna utgöra målen för Sollentunas över-siktsplan. Det synsätt som uttrycks i mål, strategier och riktlinjer i RUFS 2010 har använts som utgångspunkt i översiktsplanen. Detta innebär bl.a. att utveckla region-planens förslag att Sollentuna utgör en regional kärna inom Stockholmsregionen som kommer att leda till ökat krav på service, bostäder och utbyggnad av transport inom kommunens centrala delar.

Flera hårtbelastade huvudleder i det regionala och nationella vägnätet passerar kommunen och en stor del av den biltrafik som färdas igenom kommunen är ge-nomfartstrafik. Likaså berörs Sollentuna av trafik på stambanan och den regionala spårtrafiken genom Ostkustbanan.

Denna trafik, som kommunen inte styr över, står för de största miljöeffekterna som uppstår inom kommunens gränser, såsom buller, luftkvalitet och emissioner samt klimatpåverkan. Denna påverkan beräknas öka ytterligare till följd av tillkomsten av Förbifart Stockholm, breddning av Ostkustbanan till sex spår, eventuell dragning av Mälarbanan via Kista och ett regionaltågstopp i Häggvik som skulle öka buller- och utsläppsnivåer inom kommunen.

Denna miljöbedömning rör enbart konsekvenserna av de förslag som presenteras i översiktsplanen och som kommunen styr över. Likaledes redogörs konsekvenserna av miljöeffekterna för den översiktliga kommunala nivån. Konsekvensernas bety-delse kan skilja sig åt beroende av den geografiska nivå (regionala, kommunala eller lokala) som planen omfattar.

7 Uppfyllelse av nationella miljömål

Detta avsnitt presenterar den analys som gjorts av planförslaget i förhållande till de av riksdagen antagna nationella miljömålen. En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt miljöbalken innehålla ”en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet” (6 kap 12 § punkt 5). Av de sexton nationella miljömålen har alla utom mål 14: Storslagen fjällmiljö även anta-gits som regionala miljömål för Stockholms län och delmål presenteras för Stock-holm län. För information om dessa och hur de regionala miljömålen ska uppnås hänvisas till www.miljomal.se för de nationella målen och till http://www.ab.lst.se/

för de regionala miljömålen.

Miljömål 1-3: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft och bara naturlig försurning.

Miljömål 1: Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på kli-matsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för håll-bar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Miljömål 2: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Miljömål 3: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Bidrar planförslaget till miljömålet?

Uppfyllelse av miljömålen anses påverkas i första hand av utsläpp från trafiken och översiktsplanens förslag för trafiken.

Planförslaget innebär en ökning i kommunens befolkning, nybyggnation av bostä-der, och en ökad biltrafik. Kommunens vägnät ska även byggas ut. Luftförorening kan lokalt öka p.g.a. tätare bebyggelse inom befintlig bostadsområden med ökad biltrafik.

Samtidigt föreslås nya bostäder till en stor del lokaliseras till centrala och kollektiv-trafiknära lägen med förutsättningar för närhet till service. Detta skapar förutsätt-ningar för ökat utnyttjande av existerande kollektivtrafik.

Stora delar av Sollentuna kommun är kopplade till fjärrvärme vilket bidrar positivt till klimatmålet och även nya bostäder planeras kopplas till det kommunala fjärr-värmenätet.

Försurning anses inte utgöra ett problem i kommunen i nuläget. Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Ökad trafik som följd av planförslaget bidrar till utsläpp av försurande ämnen även om ökningen lokalt anses vara av mindre omfattning. Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat inom kommunen och beräknas fortsatt minska.

Sammanfattningsvis anses planens förslag till kommande utveckling av kommunen leda till ökad trafik som har negativ påverkan på uppfyllelse av miljömålen, men

översiktsplanens förslag till lokalisering och utformning av nya bostadsområden bidrar till att minimera ökning i biltrafik och på detta sätt bidra positivt till uppfyl-lelse av miljömålen.

Miljömål 4, 5 och 6: Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö

Miljömål 4: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Miljömål 5: Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Miljömål 6: Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

Bidrar planförslaget till miljömålen?

I Sollentuna finns drygt fem hundra markområden där föroreningar förekommer eller befaras förekomma. Föroreningarna bedöms inte utgöra någon akut fara, men vid t.ex. planläggning, schaktarbeten och byggnation ska föroreningarnas innehåll och omfattning utredas och vid behov saneras. Miljömålet påverkas i mindre om-fattning av planförslaget. Hela Sollentuna kommun anses vara högriskområde för radon. Enligt samrådshandlingen verkar kommunen för att alla skolor, förskolor och bostäder ska kontrollmätas och åtgärdas innan 2010 respektive 2020.

Miljömål 7, 8, 9 och 10: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård

Miljömål 7: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ in-verkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Miljömål 8: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras.

Miljömål 9: Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Miljömål 10: Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.

Bidrar planförslaget till miljömålen?

Övergödning är ett problem i Sollentuna kommun, de flesta av kommunens sjöar samt kommunens havsvik (Edsviken som är en del av Östersjön) är näringsrika och påverkade av utsläpp. Kväve och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och avlopp. Kommunen ar-betar med att minska dessa utsläpp. Planförslagets påverkan på ovannämnda miljö-kvalitetsmål är beroende, först och främst, av dagvattenhantering. Kommunen ingår i ett samarbete inom Oxundaåns avrinningsområdet och har tagit fram en dagvatten-policy som ger riktlinjer för dagvattenhantering inom avrinningsområden i Sigtuna, Täby, Sollentuna och Vallentuna ingår. I översiktsplanen eftersträvas att skapa sammanhängande stråk för öppen dagvattenhantering. I detaljplan ska höjdsättning

ske med beaktande av dagvattenavrinningen. Kommunens grundvatten anses vara av god kvalitet och planförslaget anses inte ha en negativ påverkan på detta.

Miljömål 11, 12 och 13: Myllrande våtmarker, levande skogar och ett rikt odlingslandskap

Miljömål 11: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Miljömål 12: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas sam-tidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Miljömål 13: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmil-jövärdena bevaras och stärks.

Bidrar planförslaget till miljömålen?

Planförslaget förutsätter skydd av kommunens våtmarker. Kommunen äger ca 85 % av totala arealen skog i kommunen. Skötsel och skogsbruk i kommunägda skogar har en hög ambitionsnivå och bedöms förstärka den biologiska mångfalden. Förslag till två nya naturreservat, Södra Törnskogens Naturreservat och Rösjö Naturreservat ingår i planförslaget. All jordbruksmark i kommunen ligger inom kommunens nuva-rande och föreslagna naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och friluftsliv och kulturhänsyn som bidrar till miljömålen.

Miljömål 15: God bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöan-passat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Bidrar planförslaget till miljömålet?

Översiktsplanens överordnade målsättning är att skapa en attraktiv stad i Sollentuna för kommunens invånare. Kommunens målsättning om 7000 nya bostäder kommer att innebära ökad trafik inom kommunen. Till följd av ökad trafikalstring inom cen-trala Sollentuna kommer sannolikt en större andel bostäder att lokaliseras i bullerut-sätta lägen samt utbullerut-sättas för försämrad luftkvalitet. Omfattningen av denna försäm-ring vad gäller bullernivåer och luftkvalitet är dock beroende av utförande, placeförsäm-ring och utformning i detaljplan.

Planförslaget förespråkar mera effektivt utnyttjande av närmiljö, t.ex. med parker och anlagda grönområden. Utbyggnaden innebär förbättrad möjlighet till kollektiv-trafik för de boende. Kulturmiljövårdsplan finns framtagen i kommunen.

Sammantaget bedöms översiktsplanen förbättra möjligheterna att uppnå miljömålet vad gäller närhet till tätortsnära natur, natur och kulturmiljöer. Översiktsplanen an-ses bidra till delmålet planeringsunderlag som ska erbjuda ett varierat utbud av bo-städer, arbetsplatser, service och kultur så att transportbehovet minskar och förut-sättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Vidare ska kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och utvecklas. Tätortsnära områden

skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsän-damål. Kommunens fjärrvärmeanläggningar bidrar till att delmål om effektivisering av energianvändning inom kommunen. Vad gäller uppfyllelse av riktvärden för tra-fikbullerstörningar och antal människor som utsätts för störningar från trafik kom-mer planen inte bidra till att uppnå delmålet.

Miljömål 16: Ett rikt växt- och djurliv

Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och pro-cesser skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräck-lig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Bidrar planförslaget till miljömålet?

Planförslagets intentioner är att kommunens större natur- och skogsområden ska bevaras och ingen exploatering föreslås inom skyddade naturområden. Planförslaget stödjer därför bevarande av den biologiska mångfalden. Planförslaget stödjer även möjligheten till att människor ska ha tillgång till god natur- och kulturmiljö inom kommunens gränser. Vad gäller tillgång till naturmiljö på nära håll är det viktigt att kommunen genom detaljplanering motverkar att små naturområden i närmiljö för-svinner.

8 Osäkerhetsfaktorer

Denna bedömning grunder sig på ett begränsat antal nyckeltal och bedömnings-grunder och osäkerheterna är därmed stor. Planens låga konkretiseringsnivå ger även upphov till osäkerheter i bedömningen. De bedömningar som gjorts av över-siktsplanen bygger på översiktliga riktlinjer för utveckling av kommunen och inte förslag till utbyggnadsplaner för enskilda områden. Detta innebär att konsekvenser för enskilda områden inte bedöms i detta skede. Mer detaljerade och exakta be-dömningar av konsekvenser för enskilda områden kommer att bedömas i upprät-tande av MKB:er i samband med kommande planeringsskeden, d.v.s. fördjupade översiktsplaner och detaljplaner.

9 Uppföljning

Enligt miljöbalken 6 kap, 18 §, måste alla planer och program som omfattas av kra-vet på miljöbedömning av planer och program följas upp. Ansvaret för uppföljning-en har duppföljning-en kommun eller myndighet som beslutar om antagandet av planuppföljning-en eller programmet.

Syftet med uppföljningen är att den part som antar planen eller programmet tidigt ska skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som genomförandet planen eller programmet faktiskt medför.

”Det skall göras för att myndigheten eller kommunen tidigt skall få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte har identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas”.

Uppföljningen begränsas till betydande miljöpåverkan – både negativ och positiv.

Uppföljningen begränsas till betydande miljöpåverkan – både negativ och positiv.