Bilaga E - Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöbedömning och miljökonsekvensbe- skrivning av Översiktsplan för Sollentuna

2009-07-02

www.sollentuna.se

Förord

I samband med att Sollentunas översiktsplan har utarbetats har en miljöbedömning av planen och dess förslag genomförts. Miljö- bedömningsprocessen och dess resultat har dokumenterats genom denna miljökonsekvensbeskrivning.

Samråd kring miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning har genomförts, bland annat i samband med att samråd kring förslag till översiktsplanen genomfördes 2009. Miljökonsekvensbeskriv- ningen har varit utställd tillsammans med planförslaget 2011.

Detta innebär att miljöbedömningen, inklusive de samråd som ge- nomförts, och miljökonsekvensbeskrivningen har använts när översiktsplanen har utarbetats och antagits. Miljökonsekvensbe- skrivningens slutsatser kring miljöaspekter har utgjort ett viktigt underlag för översiktsplanens utformning och riktlinjer.

I arbetet med miljöbedömningen och med översiktsplanen har en bred belysning av kommunens miljövärden och miljöproblem gjorts. Möjligheten att värna och utveckla miljökvaliteter samt att avhjälpa och förbygga miljöproblem har varit viktiga utgångspunk- ter för översiktsplanen.

Miljöbedömningen har också legat till grund för identifiera behovet av fortsatt och fördjupad översiktsplanering. För den fortsatta pla- neringen föreslås att en fördjupning av översiktsplaneringen görs för den urbana grönstrukturen i kommunen.

I arbetet med miljöbedömning har också identifierats miljöfrågor som inte självklart kan hanteras inom ramen för kommunens fy- siska planering. Detta gäller bland annat trafiken och dess miljö- påverkan, föroreningsbelastningen och behovet av att förbättra ekologisk status i sjöar och vattendrag samt behovet av tillgäng- liggöra grön- och naturområden för rekreation och friluftsliv. Här kommer kommunen att arbeta vidare med dessa frågor inom ra- men för sin verksamhetsutveckling, miljöövervakning och samar- bete med grannkommunerna.

WSP Samhällsbyggnad, genom Holmfridur Bjarnadottir, har svarat för utredningen av översiktsplanens miljöpåverkan och för sam- manställningen av denna miljökonsekvensbeskrivning.

Sollentuna i oktober 2012

RAPPORT

Miljöbedömning och

miljökonsekvensbeskrivning av Sollentunas Översiktsplan

2009-07-02

Kund

Sollentuna kommun

Konsult

WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 688 69 10 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Holmfridur Bjarnadottir WSP Samhällsbyggnad Landskap och miljö Tel: 08 688 68 30

Holmfridur.bjarnadottir@wspgroup.se

Sammanfattning

Bakgrund

I januari 2006 fick kommunledningskontoret i Sollentuna kommun uppdraget att starta arbetet med en ny översiktsplan. Syftet med arbetet är att ta fram ett strate- giskt dokument som sätter ramarna för framtida utveckling i kommunen.

Sollentuna kommun har valt ett upplägg där miljöbedömningen genomförs på en övergripande, strategisk nivå. Arbetet med miljöbedömningen har skett integrerat med planarbetet genom möten och löpande kontakter med planförfattarna. Miljöbe- dömningsprocessen har pågått parallellt med översiktsplaneringen och resulterat i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Den samlade miljöbedömningen ingår som del av översiktsplanen och MKB:n bifogas som bilaga till översiktsplanen.

Miljökonsekvensbeskrivningen är framtagen av WSP Samhällsbyggnad i samarbete med Sollentuna kommun och deras plankonsult.

Utgångspunkter och metod

Det överordnade syftet med miljöbedömningen enligt miljöbalken är att främja håll- bar utveckling. Syftet med miljöbedömningsprocessen är att identifiera och bedöma vilka miljöeffekter genomförandet av planen kan antas medföra samt att integrera miljöaspekter i planen.

Som utgångspunkt för arbetet, har miljöbedömningen avgränsats i tid, rum och sak.

Avgränsningen i tid innefattar påverkan av planen från dess antagande fram till år 2030 det vill säga samma avgränsning som i planen. Den rumsliga avgränsningen utgörs i huvudsak av kommunens administrativa gränser. För vissa aspekter har det dock varit nödvändigt att följa naturgivna gränser och påverkan från ett regionalt perspektiv.

Avgränsningen av de riktlinjer som bedöms vara strategiskt viktiga att belysa i kon- sekvensbedömningen har utgått ifrån översiktsplanens syfte och strategiska innehåll.

Därför är fokus på strategiska mål och riktlinjer för användning av mark och vatten i kommunen. Huvudfokus är på planens sju strategiska målområden och deras påver- kan på nedanstående miljöaspekter.

Utredningsalternativ

De alternativ som har diskuteras under bedömningen är de alternativ som har pre- senteras i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen 2010 (RUFS), d.v.s. alternativen tät och fördelad utbyggnad av kommunen. Vid avgränsningssam- rådet med Länsstyrelsen i Stockholms län enades länsstyrelsen och kommunen om att några realistiska alternativ inte fanns i detta skede. Bedömning av nollalternati- vets miljöeffekter beskrivs kortfattat i miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökonsekvenser

Slutsatsen från miljöbedömningen att planförslaget kommer att innebära positiva effekter på kommunens naturmiljö och bidra till att flera av de nationella miljömå- len uppfylls, d.v.s. miljömålen ett rikt växt och djurliv, levande skogar och våtmar- ker.

Planens bevarande av stora sammanhängande naturområden har en betydande posi- tiv påverkan på kommunens natur-, kultur- och rekreationsvärden.

Planens betydande negativa miljöpåverkan är kopplad till en lokal påverkan av pla- nens mål att förtäta befintliga utbyggnads- och bostadsområden. Utbyggnaden leder till ökad trafikalstring och medföljande trafikbuller och utsläpp. I vilken mån detta kommer att påverka kommunens invånare är till en stor del beroende av utförande i detaljplan. Det är kommunens mål att med planering minimera bullerpåverkan, t.ex.

med byggnader som avskärmar bakomliggande bostäder från gatans buller. Bero- ende på utformningarna i de kommande detaljplanerna kan den tätare staden även leda till att gröna områden inom befintliga bostads- och närrekreationsområden kommer att bebyggas vilket kan resultera i längre avstånd till natur- och rekreation.

Utveckling av mindre gröna området kan även ha den effekt att gröna samband och spridningskorridorer bryts som kan ha en negativ påverkan på den biologiska mång- falden av både regional och lokal betydelse. Storleken på denna påverkan är bero- ende på utförande i detaljplanen.

Sammanfattningsvis är planens miljöeffekter till stor del beroende av de kommande detaljplanernas utformning, särskilt vad gäller påverkan på naturmiljö och rekreat- ion.

Vissa målkonflikter finns vad gäller planens strategiska riktlinjer, samtidigt som andra förstärker varandra. Det strategiska målet att bygga stad och målsättningen att bygga 7 000 lägenheter under planperioden samt att förbättra Sollentunas vägnät för att hantera ökning i biltrafik, står i konflikt med målet att uppfylla klimatmålet.

Samtidigt förstärker de strategiska områdena att skapa livskraftiga kommundel- centra och skapa allsidigt näringsliv inom kommunen dessa mål. Dessa målkonflik- ter ökar osäkerheten av det egentliga genomförandet av översiktsplanen och dess miljöpåverkan.

Följande sammanfattning redogör för bedömningar som har gjorts för områden na- turmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, hälsa och klimat. Planens bidrag till de nationella miljömålens uppfyllande, samt osäkerhetsfaktorer och uppföljning be- skrivs kortfattat.

- Naturmiljö

Sammantaget bedöms planförslaget att ha en positiv påverkan på naturmiljön med hänsyn till biologisk mångfald samt naturupplevelser och friluftsliv inom de utpe- kade skyddade naturområden som kan bidra till ökad fysisk samt psykisk hälsa.

Förslaget innebär en förtätad bebyggelsestruktur, där ny bebyggelse förekommer i redan bebyggda områden. Större sammanhängande grönområden bevaras i tre natur- reservat som innebär att 30 % av Sollentunas mark utgörs av skyddad natur.

En utveckling av redan bebyggda områden kan innebära att grönområden i anslut- ningen till befintliga bebyggelseområden samt mindre grönområden och öppna ytor mellan bostadshusen kan komma att försvinna. Fragmentering av gröna stråk kan ha en betydande negativ påverkan på djur- och växtliv i kommunen och den biologiska mångfalden. Denna förlust av mindre grön- och/eller närrekreationsområden har en negativ påverkan på grönstruktur och spridningskorridorer av lokal och även reg- ional betydelse.

Planförslaget bedöms ha en övervägande positiv påverkan på den biologiska mång- falden (nationellt miljökvalitetsmål, ett rikt växt- och djurliv), samt de nationella och regionala miljömålen rörande levande skogar eftersom planen innebär ett lång- siktigt skydd av skogsmark. Dock kommer ett ökat antal invånare i kommunen att kräva ökad skötsel av de skyddade områden och påverkan på naturmiljöns värden

(t.ex. nationella miljökvalitets delmål hejdad förlust av biologiskt mångfald) är be- roende av hur ökat antal besökare kommer att hanteras med service och tillsyn.

- Kulturmiljö

En fortsatt utbyggnad av Sollentuna kommun enligt planförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för kulturmiljön. Ett av planens överordnade mål är att kommunens kulturhistoria och värdefulla miljöer ska värnas.

Utveckling av Sollentuna enligt planförslaget kan leda till ökat tryck på förtätning av existerande villaområden, särskilt i goda kollektivtrafiklägen där förtätning kan vara önskvärd enligt översiktsplanen. Samtidigt är det en av planens överordnade riktlinjer att utveckling av villastäderna ska ske med respekt för karaktär och kultur- arv.

Stora delar av Sollentuna kommuns kulturvärden finns inom de skyddade grönom- rådena, i första hand inom Järvafältet men även inom de två föreslagna naturreser- vaten. Deras utpekande som naturreservat kommer även att betyda ett ökat skydd för kulturmiljön. Ett högre antal besökare kan kräva uppbyggnad av bekvämligheter för besökare som kan ha en inverkan på kulturmiljön.

- Rekreation och friluftsliv

Sammanfattningsvis bedöms planförslaget innebära positiva konsekvenser vad gäl- ler rekreation och friluftsliv. De stora naturområdena i kommunen förblir orörda enligt planförslaget och erbjuder höga sociala värden. Vad gäller tillänglighet till rekreationsområden kommer planförslaget att innebära måttliga positiva konsekven- ser. Ny bebyggelse kommer att lokaliseras i tätbyggda områden och separerade från naturområden. Förtätningen kan i viss mån innebära en förlust av närrekreationsom- råden inom befintliga bostadsområden som kan innebär en negativ påverkan beträf- fande tillgänglighet och närhet till natur och rekreation. Ny bebyggelse kan också skapa barriärer för tillgång till natur- och rekreationsområden. Den nya bebyggelse- strukturen kommer att ställa krav på parker och öppna områden på ett annat sätt än tidigare, även vad gäller lekområden för skolor och förskolor.

Enligt översiktsplanen ska vägnätet byggas ut för att försörja ny bebyggelse och invånare i kommunen. Det är viktigt att denna utbyggnad inte utgör en barriär till natur och rekreationsområden och att hänsyn tas till tillänglighet till natur och rekre- ationsområden vid utformandet av vägnätet. Som del av detta är det viktigt att gång- och cykelvägar byggs ut med kopplingar till det regionala nätet.

- Hälsa

Planens främsta aspekter som påverkar hälsan i kommunen bedöms vara luftkvalitet och buller. Största källan till dessa är en förväntad ökning av trafiken i kommunen under planperioden, samt att fler bostäder planeras i redan utsatta lägen vad gäller luftkvalitet och buller.

Planförslaget kommer att leda till en utbyggnad av gatunätet samt nya bostäder vil- ket kommer att innebära ökad trafik jämfört med nuläget. Den ökade trafiken alstrar i sin tur ökade buller och utsläpp till luften. Utöver dessa kommer transportarbetet att öka på genomfartsvägarna som går igenom kommunen och tillhör det regionala och nationella vägnätet. I närheten av dessa, särskilt längs väg E4, överskrids i nulä- get de nationella miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet och buller.

Nya bostäder och arbetstillfällen planeras vid Sollentuna centrum. Utbyggnaden kommer att medföra ny trafik och medföljande trafikbuller och utsläpp. I vilken mån detta kommer att påverka kommunens invånare är beroende av utförandet i detaljplan. De tystare områdena i kommunen, d.v.s. naturreservatet Järvafältet och

de två föreslagna naturreservaten bedöms inte påverkas betydande av planförslaget vad gäller luftkvalitet och buller.

- Klimat

Klimatförändringar är av hög relevans för planarbetet både vad gäller planens bi- drag till klimatändringar, samt hur planen har anpassats till de klimatförändringar som kan förväntas de närmaste 50 – 100 åren.

Vad gäller utsläpp av koldioxid (CO2) från vägtrafik kommer planförslaget att leda till ökad biltrafik inom kommunens gränser som ett resultat av befolkningsökning och utbyggnad i vägtrafiksystemet. Samtidigt är tät bebyggelse ett av planförslagets överordnade mål, vilket ger goda förutsättningar för ett mindre beroende av person- bilar inom kommunen samt en ökad användning av kollektivtrafik. Påverkan från CO2-utsläpp från resande inom kommunen är beroende av andra överordnade rikt- linjer såsom förstärkning av kommundelcentra och tillgänglighet till natur och re- kreation och kommunikationslösningar. Tillgängligheten till handel, service och fritidsaktiviteter har en stark påverkan på behovet av transporter och därmed CO2- utsläppen.

Vad gäller de strategiska målen för tillgänglighet till natur och rekreation har dessa en stor betydelse för upphov till bilresor inom kommunen. En bra försörjning av kollektivtransport till naturområden är en viktig faktor för att motverka negativa miljöeffekter. För att motverka bilresor är det viktigt att naturen är tillgänglig för de boende inom kommunen och helst på promenadavstånd från bostadsområden. Resor och skjutsande av barn och ungdomar till och från fritidsaktiviteter utgör en stor del av biltrafiken och är därmed en ytterligare källa till utsläpp av klimatgaser inom kommunen. Det är osäkert i vilken mån översiktsplanen kan påverka resor till orga- niserad idrottsverksamhet eftersom denna ofta är förlagd till stora anläggningar för föreningsdrivna aktiviteter. Vad gäller spontanidrott har kommunen de senaste åren byggt anläggningar för näridrott. I planförslaget uppmärksammas vikten att bevaka framtida behov av mark för olika typer av anläggningar.

- Uppfyllelse av nationella miljömål

Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning kopplas till utsläpp av CO₂ i kommunen. Dessa är till stor del beroende av nationella och regionala faktorer såsom trafikleder som leder igenom kommunen. Planens för- slag till ny bebyggelse kommer att innebära en befolkningsökning och ökad trafik- alstring. Samtidigt förespråkar planen lokalisering av nya bostäder i centrala lägen i närhet av service och kollektivtrafik som bidrar positivt till ovanstående miljömål.

Översiktsplanen bedöms bidra positivt till de nationella miljömålen Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Miljömålet Skyddande ozonskikt påverkas i mindre omfattning av planförslaget.

Planförslagets påverkan på Övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans anses vara beroende av hantering av dagvatten. Kommunen arbetar redan aktivt med dagvattenhantering och planen an- ses förstärka detta arbete och bidra positivt till målets uppfyllelse.

Vad gäller miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlings- landskap bedöms översiktsplanen förbättra nuvarande situation. Det samma gäller de ekologiska aspekterna av miljömålet Ett rikt växt och djurliv. Planens bidrag till människors tillgång till natur- och kulturmiljö är osäkert och beror på utförande i detaljplan.

Översiktsplanen bidrar delvis till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Planen förespråkar varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att trans- portbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Planförslaget förespråkar mera effektivt utnyttjande av närmiljö, t.ex. med parker och anlagda grönområden. Utbyggnad av nya bostäder i centrala lägen i kommunen kommer att innebära ökad trafik inom kommunen och förhöjda buller och luftkvalitetsvärden. I vilken omfattning detta kommer att på- verka de boende i kommunen är beroende av utformning i detaljplan, men vad gäller uppfyllelse av riktvärden för ovannämnda störningar kommer planen inte att bidra till förbättrat situation.

Osäkerhetsfaktorer

De bedömningar som gjorts av översiktsplanen bygger på strategiska mål och gene- rella riktlinjer för utveckling av kommunen och inte förslag till utbyggnadsplaner för enskilda områden. Detta innebär att det är stora osäkerheter i bedömningen av planens konsekvenser. Konsekvenser för enskilda områden kommer att bedömas samband med kommande planeringsskeden, d.v.s. fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I samband med dessa är det viktigt att kraven om uppföljning av miljö- bedömningen följs upp, särskilt i samband med planens revidering eller aktualitets- förklaring.

Uppföljning

Enligt kapitel 6 i miljöbalken måste alla planer och program som omfattas av kravet på miljöbedömning av planer och program följas upp. Ansvaret för uppföljningen har den kommun eller myndighet som beslutar om antagandet av planen eller pro- grammet. Uppföljningen kan bygga på befintliga övervakningsprogram, t.ex. kom- munens ansvar vad gäller uppfyllelse av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet och buller, såsom uppföljning miljömålen. Följande aspekter bedöms kräva uppföljning vid översiktsplanens genomförande: luftkvalitet, buller, natur- och rekreation samt vattenkvalitet.

MILJÖBESKRIVNINGENS INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 12

1.1 Bakgrund ... 12

1.2 Miljöbedömningens syfte och krav på innehåll ... 12

1.3 Översiktsplan för Sollentuna kommun 2009 ... 13

2 UTGÅNGSPUNKTER OCH METOD ... 13

2.1 Miljöbedömningens avgränsning ... 13

2.2 Identifiering av tänkbara miljöeffekter ... 14

2.3 Metod för genomförande av miljöbedömningen ... 14

3 UTREDNINGSALTERNATIV ... 16

3.1 Alternativ ... 16

3.2 Nollalternativet ... 16

4 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH INDIKATORER FÖR MILJÖBEDÖMNINGEN ... 17

4.1 Miljömålen ... 17

4.2 Miljökvalitetsnormer ... 19

4.3 Folkhälsomål ... 20

4.4 Annan hänsyn och riktvärden för översiktlig planering ... 21

5 MILJÖKONSEKVENSER ... 24

5.1 Planens strategiska mål ... 24

5.2 Naturmiljö ... 25

Konsekvenser av nollalternativet ... 26

Konsekvenser av planförslaget ... 26

5.3 Kulturmiljö ... 27

Konsekvenser av nollalternativet ... 27

Konsekvenser av planförslaget ... 27

5.4 Rekreation och friluftsliv ... 28

Konsekvenser av nollalternativet ... 28

Konsekvenser av planförslaget ... 28

5.5 Hälsa ... 29

Konsekvenser av nollalternativet ... 32

Konsekvenser av planförslaget ... 32

Konsekvenser av planförslaget ... 33

Konsekvenser av planförslaget ... 33

5.6 Klimat ... 34

Konsekvenser av nollalternativet ... 35

6 OMVÄRLDSPÅVERKAN ... 37

7 UPPFYLLELSE AV NATIONELLA MILJÖMÅL ... 38

Miljömål 1-3: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft och bara naturlig försurning. ... 38

Miljömål 4, 5 och 6: Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ... 39

Miljömål 7, 8, 9 och 10: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård ... 39

Miljömål 11, 12 och 13: Myllrande våtmarker, levande skogar och ett rikt odlingslandskap ... 40

Miljömål 15: God bebyggd miljö ... 40

Miljömål 16: Ett rikt växt- och djurliv ... 41

8 OSÄKERHETSFAKTORER ... 41

9 UPPFÖLJNING ... 41

KÄLLOR ... 43

1 Inledning

WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Sollentuna kommuns kommunlednings- kontor arbetat fram förslag till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för Sollentuna kommuns översiktsplan. I den inledande etappen av uppdraget har grunden lagts, och ramar satts, för miljöbedömningens genomförande och omfattning.

Sollentuna kommun har valt ett upplägg där miljöbedömningen genomförs på en övergripande, strategisk nivå. Arbetet med miljöbedömningen har skett integrerat med planarbetet genom möten och löpande kontakter med planförfattarna.

Miljöbedömningen har utförts i tre etapper. Etapp I: utarbetande av förslag till av- gränsning samt metod för upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, Etapp II:

upprättande av förslag till miljökonsekvensbeskrivning samt Etapp III: samrådssyn- punkter som avser miljöbedömningen analyseras och de kompletteringar och/eller justeringar av miljökonsekvensbeskrivningen som anses vara nödvändiga görs.

1.1 Bakgrund

Kommunledningskontoret i Sollentuna kommun fick i uppdrag av Kommunstyrel- sens plan- och fastighetsutskott den 12 januari 2006 att inleda arbetet med en ny översiktsplan. Enligt 6 kap. 11-18 § miljöbalken ska kommunen göra en miljöbe- dömning när en översiktsplan upprättas som kan antas få betydande miljöpåverkan.

Miljöbedömningsprocessen och innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) regleras i Plan- och bygglagen, 6 kap Miljöbalken, samt MKB-förordningen.

Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning håller en detaljeringsgrad som är anpas- sad till planens strategiska karaktär och dess syfte är att utgöra ett beslutsunderlag och fungera som stöd i planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av WSP Samhällsbyggnad, på uppdrag av Sollentuna kommun. Uppdragsansvarig på WSP har varit Holmfridur Bjarnadottir och granskare Charlotta Faith-Ell. Bengt Eriksson har även medverkat i miljöbedömningens inledande arbete. Medverkande från Sollentuna kommun har varit Sofia Hofstedt, David Saveros och Anders Hall- mén.

1.2 Miljöbedömningens syfte och krav på innehåll

Miljöbedömningens syfte är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen ska även beskriva och bedöma konsekvenserna av planens genomförande. De metoder som används för miljöbe- dömningen bör således väljas både med utgångspunkt från att ”identifiera och vär- dera” planens betydande miljöpåverkan och med avsikt att utröna vilka miljöa- spekter som, och på vilket sätt dessa, bör integreras i planen för att en hållbar ut- veckling ska främjas.

Vanligen skiljer man på begreppen miljöbedömning och miljökonsekvensbeskriv- ning (MKB). Miljöbedömningen utgörs av själva processen som syftar till att inte- grera miljöhänsynen i planeringen och på så sätt bidra till planens miljöanpassning.

Vidare syftar processen till att ge allmänheten, organisationer, myndigheter och andra intressenter möjlighet att påverka planen. I samband med planer och program så avses med begreppet MKB själva dokumentet.

1.3 Översiktsplan för Sollentuna kommun 2009

Enligt Plan och bygglangen (PBL) ska en översiktsplan redovisa huvuddragen i mark- och vattenanvändningen och hur den byggda miljön ska utvecklas och beva- ras. Den är också ett underlag för dialogen mellan kommunen och dess grannkom- muner och med staten.

Nuvarande översiktsplan, ”Kommunplan för Sollentuna” antogs av kommunfull- mäktiga i april år 1998 och aktualitetsförklarades i juni år 2002. Kommunplanen har en vision för Sollentuna om ett långsiktigt hållbart samhälle som ska utvecklas och konkretiseras i översiktplanen.

Mål och vision för ”Översiktsplan för Sollentuna kommun 2009” är att vidareut- veckla och konkretisera kommunplanens vision om ett hållbart samhälle, bl.a. med att fullfölja vision om ny tät bebyggelse med goda kommunikationslägen och ut- veckla stationssamhällena som förortscentra till staden förbundna med urbana spridningskorridorer. Översiktsplanen fungerar också som ett stöd i detaljplanearbe- tet och bidrar till en förenklad och snabbare detaljplaneprocess. De mål och riktlin- jer som är formulerade i kommunplanen skall utgöra utgångspunkt i alla planerings- sammanhang. Endast riktlinjer som kommunen i något avseende kan påverka har tagits med. Riktlinjerna gäller därför endast inom kommunens gränser. Framtagan- det av mål och riktlinjer har utgått från de mål om hållbar utveckling som beslutades av kommunfullmäktige i samband med översiktsplanen 1998, från den politiska plattformen som gäller för planperioden och från de åtaganden som finns i samråds- handlingen av den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen 2010 (RUFS). Det synsätt som uttrycks i mål, strategier och riktlinjer i samrådshandling- en av RUFS 2010 har tagits som utgångspunkt i översiktsplanen.

2 Utgångspunkter och metod 2.1 Miljöbedömningens avgränsning

Avgränsningen av miljöbedömningen innebär en fokusering på väsentliga frågor i planen som ska miljöbedömas, vilket tidsperspektiv som ska användas i bedöm- ningsprocessen, miljökonsekvensbeskrivningens innehåll beträffande omfattning och detaljeringsgrad samt det geografiska område som kommer att påverkas av pla- nen.

2.1.1 Avgränsning i tid

Avgränsningen i tid innefattar nutid fram till år 2030 vilket är samma tidsram som finns i förslaget till översiktsplan. Detta är även det tidsperspektiv som används i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS).

2.1.2 Avgränsning i rum

Den rumsliga avgränsningen utgörs i huvudsak att av kommunens administrativa gränser. För de fall det är nödvändigt kommer avgränsningen följa naturgivna grän- ser och kommer att innefatta även grannkommuner och påverkan utifrån ett region- alt perspektiv.

2.1.3 Avgränsning i sak

Avgränsning av planens riktlinjer som kommer att miljöbedömas

De mål och riktlinjer som är formulerade i översiktsplanen skall utgöra utgångs- punkt i all planering av den fysiska miljön. Riktlinjerna, som i vissa fall är övergri- pande och i andra fall är knutna till geografiskt avgränsade områden, är utformade för att bidra till att de uppsatta målen uppnås. Riktlinjerna redovisas dels på plankar- tan dels i planens textdelar. Avgränsningen av de riktlinjer som bedömts vara strate- giskt viktiga att belysa i konsekvensbeskrivningen har utgått från översiktsplanens syfte och strategiska innehåll. Därför är fokus i miljöbedömningens strategiska mål och riktlinjer för användning av mark och vatten i kommunen. Huvudfokus är på planens sju strategiska målområden och deras påverkan på nedanstående miljöa- spekter.

Avgränsning av miljöaspekter som påverkas av planen

En miljöbedömning ska enligt miljöbalken identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma avseende: biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella till- gångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Vid identifieringen av pla- nens miljöpåverkan användes en matris, utarbetad specifik för Sollentuna ÖP (bi- laga 1). Med hjälp av matrisen utvärderades planens olika riktlinjer mot relevanta miljöaspekter och eventuell betydande miljöpåverkan identifierades.

2.2 Identifiering av tänkbara miljöeffekter

Avgränsningen av de nyckelfrågor som bedöms viktiga att belysa i konsekvensbe- skrivningen har utgått från översiktsplanens syfte och riktlinjer, miljöbalkens och plan- och bygglagens lagkrav samt länsstyrelsens synpunkter efter samråd den 6 november 2008.

Efter samrådsmöte med Länsstyrelsen i Stockholms avgränsades huvudsakliga mil- jöpåverkan vara inom följande huvudområden:

 naturmiljö

 kulturmiljö

 rekreation och friluftsliv

 hälsa, huvudsakligen luft och buller och

 klimat.

2.3 Metod för genomförande av miljöbedömningen

Planens betydande miljöpåverkan för respektive miljöaspekter beskrivs nedan och värderas gentemot vedertagna bedömningsgrunder (se kapitel 4). I värderingen har en fyragradig skala som illustrerar planens påverkan på ovannämnda miljöfaktorer använts. Såväl positiva som negativa som redovisas i text (motiv som ligger som grund för bedömningen) samt potentiella målkonflikter har bedömts. Dessa present-

eras i tabell 2.2. Vid värderingen har underlagsmaterial samt erfarenhetsbaserade bedömningar använts.

Miljökonsekvensbeskrivningen redogör för bedömningen av miljöpåverkan av pla- nens syfte, generella och områdesspecifika riktlinjer på de områden som var identi- fierade efter samråd med länsstyrelsen. I miljöbedömningen har de riktlinjer som presenteras i planen och som antas medföra en betydande miljöpåverkan identifie- rats.

Figur 2.2: Metod för miljöbedömningen

Konsekvenserna av planens riktlinjer kommer att bedömas och redovisas i text. I miljökonsekvensbeskrivningen används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärd.

- Påverkan är det fysiska intrång som planens riktlinjer medför.

- Effekt är den förändringen i miljön som påverkan medför, exempelvis för- lust av ett skogsområde, buller eller föroreningar i luften.

- Konsekvensen är en värdering av de effekter som uppkommer, de följdverk- ningar och betydelse för allmänna och enskilda intressen, människors hälsa eller biologisk mångfald.

- Åtgärder vidtas för att undvika eller för att minimera negativa konsekven- ser.

I denna miljökonsekvensbeskrivning har miljökonsekvenser bedöms enligt följande tregradiga skala: betydande positiva, inga eller försumbara konsekvenser, betydande negativa konsekvenser. En ytterligare gradering är att konsekvenserna är osäkra och beroende på utförande i detaljplan eller där målkonflikter uppstår.

3 Utredningsalternativ 3.1 Alternativ

Att söka rimliga alternativ, utvärdera dem och välja det alternativ som bäst uppfyller planens syfte är en del av själva planarbetet och arbetet med miljöbedömningen.

Underlag för bedömning av rimliga alternativ kan därför ses som dokumentation från planeringsarbetet.

Under miljöbedömningsskedet har två utvecklingsscenarier för kommunen diskute- ras. Dessa tar utgångspunkt i inriktningsalternativ för Stockholmsregionen 2010 (RUFS), d.v.s. alternativen tät och fördelad utbyggnad, och återspeglar olika för- hållningssätt till utpekandet av Sollentuna som en regional kärna i Stockholmsreg- ionen. Vid avgränsningssamrådet med Länsstyrelsen i Stockholms län enades läns- styrelsen och kommunen om att några realistiska alternativ inte fanns i detta skede.

Planförslaget har som utgångspunkt att 7000 nya lägenheter kommer att byggas un- der planperioden och att det förblir en fortsatt hög utvecklingstakt i kommunen.

Kännetecknande för utvecklingen är en förtätning av kommunens bebyggda områ- den och mer stadsmässig karaktär.

3.2 Nollalternativet

I miljöbalkens 6 kap. definieras nollalternativet för planer eller program som ”en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs”.

I arbetet med miljöbedömningen av Sollentunas översiktplan har nollalternativet definierats som den sannolika utvecklingen om det aktuella planeringsförslaget inte genomförs.

Ett nollalternativ för en översiktsplan kan utgå ifrån de planeringsfrågor som identi- fierats som mest viktiga att fokusera på. Utifrån dessa planeringsfrågor kan en be- skrivning göras av vilken situation som kan uppstå om de planerade verksamheterna eller åtgärderna inte blir av, respektive om föreslagna skyddsåtgärder inte kommer att vidtas. Om Sollentunas översiktsplan inte revideras och antas kommer osäker- heterna om den framtida miljöpåverkan att öka betydligt. De krafter som styr sam- hällsutvecklingen kommer då att tvings att navigera utan den ”karta” eller vägled- ning som en översiktsplan ger. På kortare sikt skulle nollalternativet definieras som om att befintligt ÖP fortsätter att verka med nuvarande riktlinjer för framtida ut- veckling. På längre sikt betyder frånvaron av uppdaterad översiktplan utebliven väg- ledning och en växande grad av osäkerhet.

I detta sammanhang är det viktigt att notera att utveckling av Sollentuna enligt över- siktplanförslagets riktlinjer redan har påbörjats och förtätning av befintlig bebyg- gelse kan ses som en fortsättning av en planstrategi sedan mitten av 1980-talet. Det bör även påpekas att utvecklingen inom kommunen är beroende av utveckling av Stockholmsregionen i stort. Stockholmsregionen är en växande region och beräknas öka med mellan 315 000 personer (utvecklingsalternativ Låg) till 535 000 personer (utvecklingsalternativ Hög) i Stockholms län till år 2030 (Regionplane- och trafik- kontoret, 2008. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – RUFS 2010.

Samrådsförslag). Detta sätter press på behov av bostäder, arbetsplatser, service, re- kreation och infrastruktur inom regionen.

4 Bedömningsgrunder och indikatorer för miljöbedömningen

Används för att avgöra måluppfyllelse

För att tydliggöra vilka värden som ligger bakom bedömningarna i denna MKB har en uppsättning bedömningsgrunder utformats. De bedömningsgrunder som tilläm- pas i denna miljöbedömning utgår från de sexton nationella miljökvalitetsmålen och Stockholms läns regionala miljömål. Därtill har de tre övergripande miljömålsfrå- gorna ”Kulturmiljön”, ” Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader” och ”Hälsofrågor” vägts in i resonemanget.

4.1 Miljömålen

Sverige riksdag har antagit sexton miljökvalitetsmål som siktar på hur till år 2020 kan uppnås en god miljö att överlämna till kommande generationer (2050 då det gäller klimatmålet). Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt.

Miljökvalitetsmålen syftar till att:

 främja människors hälsa

 värna den biologiska mångfalden och naturmiljön

 ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

 bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga

 trygga en god hushållning med naturresurserna

Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planen.

De sexton miljökvalitetsmålen presenteras i tabell 4.1. De som anses särskilt rele- vanta för översiktsplanen är markerade.

Regionala miljömål för Stockholms län fastställdes år 2006. De regionala miljömå- len för Stockholms län är konkretisering av de nationella miljökvalitetsmål som an- tagits av riksdagen. Av de 16 nationella miljömålen har alla utom storslagen fjäll- miljö regionaliserats av Länsstyrelsen i Stockholms län (2006). De regionala miljö- målen kan ses som en form av delmål till de nationella miljökvalitetsmålen. Av de 13 regionala miljömålen har endast de mål som bedömts ha eller få en direkt påver- kan för översiktsplanens alternativ utvärderats. Fysisk planering bedöms direkt och indirekt kunna bidra till att nå alla miljökvalitetsmål utom Skyddande ozonskikt.

Tabell 4.1 De 16 nationella miljökvalitetsmålen Mål 1: Begränsad klimatpåverkan

Mål 2: Frisk luft

Mål 3: Bara naturlig försurning Mål 4: Giftfri miljö

Mål 5: Skyddande ozonskikt Mål 6: Säker strålmiljö Mål 7: Ingen övergödning

Mål 8: Levande sjöar och vattendrag Mål 9: Grundvatten av god kvalitet

Mål 10: Hav i balans samt levande kust och skärgård Mål 11: Myllrande våtmarker

Mål 12: Levande skogar Mål 13: Ett rikt odlingslandskap Mål 14: Storslagen fjällmiljö

Mål 15: God bebyggd miljö – inklusive kulturmiljö och fysisk planering och hushåll- ning

Mål 16: Ett rikt växt- och djurliv

Med utgångspunkt i dessa och med beaktande av planförslagets strategiska karaktär har följande bedömningskriterier utarbetats (byggt på operationalisering av de nat- ionella och regionala miljökvalitetsmålen):

 Är kommunens utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att den kan nås med resurssnåla och miljöanpassade? (Utvecklad från delmål 1 för God bebyggd miljö: Planeringsunderlag).

 Kommer kommunens samlade utsläpp av klimatgaser reduceras successivt, bestående och i den omfattning som krävs för att uppnå gällande miljömål och nationella åtaganden? (Mål 1: begränsad klimatpåverkan).

 Är förslaget utformat med hänsyn till det vi tror oss veta om effekterna av pågående klimatförändring? (Mål 1: begränsad klimatpåverkan)

 Bevaras och utvecklas kommunens kulturarv och kulturhistoriska värden?

(Mål 15: god bebyggd miljö)

 Skapas goda möjligheter för en funktionsintegrerad stadsbyggd där bostä- der, arbeten, service och kultur samlokaliseras för att minska transporter?

(mål 1: begränsad klimatpåverkan, mål 15: god bebyggd miljö)

 Bevaras och utvecklas de tätortsnära grön- och vattenområdena för både na- tur-, kulturmiljö- och friluftsändamål? (Mål 16: ett rikt växt och djurliv)

 Bevaras eller återskapas den biologiska mångfalden i kommunen? (Mål 16:

ett rikt växt och djurliv, mål 12: levande skog)

 Uppnår kommunens vatten en god status för såväl ytvatten som grundvat- ten? (Mål 8: Levande sjöar och vattendrag, mål 9: Grundvatten av god kva- litet)

 Är kommunen väl rustad för att klara klimatförändringarnas följdverkningar på kommunens miljövärden och människors hälsa? (Nationella folkhälso- målen)

 Kommunens utomhusmiljö är hälsosam, säker och stimulerande? (Stock- holms läns folkhälsopolicy)

4.2 Miljökvalitetsnormer

Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer (MKN) infördes i samband med att mil- jöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla, d.v.s. den högsta tillåtna halt av ett ämne som inte orsakar skador på människor eller miljö. Det finns idag normer för utomhusluft, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller.

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft

Idag gäller miljökvalitetsnormer för utomhusluft för kvävedioxid, kväveoxid, kol- monoxid, svaveldioxid, bly och partiklar enligt förordning SFS 2001:527. Dessutom träder en miljökvalitetsnorm för ozon i kraft den 31 december 2009. I tabell 4.2 ne- dan redovisas miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar. Miljökvalitets- normerna för resterande ämnen studeras inte, då halterna i regionen är så låga att ett överskridande av normerna inte är realistiskt.

Tabell 4.2 Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid och partiklar (SFS 2001:527)

Ämne Miljökvalitetsnorm Övrigt

Kvävedioxid 40 μg/m3 som

årsmedelvärde Får ej överskridas under ett kalenderår 60 μg/m3 som

dygnsmedelvärde Får överskridas högst 7 gånger per år 90 μg/m3 som

timmedelvärde Får överskridas högst 175 gånger per år Partiklar 40 μg/m3 som

årsmedelvärde Får ej överskridas under ett kalenderår

50 μg/m3 som

dygnsmedelvärde Får överskridas högst 35 ggr per år

Miljökvalitetsnormer för buller

Miljökvalitetsnormer för buller bygger på ett EG-direktiv för buller som infördes i svensk lagstiftning med förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förord- ningen finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åt- gärdsprogram, sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken – en s.k. mål- sättningsnorm.

Miljökvalitetsnormer för vatten – pågående arbete

Miljökvalitetsnormer för vatten är under framtagande inom ramen av EU:s vattendi- rektiv. Syftet med normerna är att bevara och uppnå en god vattenstatus samt helst förbättra vattenkvaliteten. Vattenmyndigheterna kommer att fastställa miljökvali- tetsnormer för vattenmiljön för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet.

4.3 Folkhälsomål

Nationella mål

Riksdagen antog år 2003 nationella mål för folkhälsan (Propositionen 2002/03:35).

Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden innehåller de bestämningsfak- torer som har störst betydelse för att skapa förutsättningar för en jämlik och jäm- ställd hälsa.

De elva nationella folkhälsomålen presenteras i tabell 4.3. De som anses särskilt relevanta för översiktsplanen är markerade. De första sex målområdena handlar om förhållanden i samhället och vår omgivning som skapar våra livsvillkor. De sista fem målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar mer direkt, men där strukturella faktorer ofta spelar en stor roll. Översiktsplanen anses påverka sär- skilt de första fem målområdena, men kan även skapa förutsättningar för de övriga målen, särskilt mål 9, Ökad fysisk aktivitet.

Tabell 4.3 De nationella folkhälsomålen prop.2002/03:35 1. Delaktighet och inflytande i samhället

2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet

5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning

8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet

10. Goda matvanor och säkra livsmedel

11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Regional folkhälsopolicy

I juni 2005 fastställde fullmäktige i Stockholms läns landsting en folkhälsopolicy

”Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting”. Policyns övergripande mål är en god och jämlik hälsa för alla i länet. Inom ramen för landstingets folkhälsopolicy finns fem mål.

Tabell 4.4 Mål från folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Mål 1 Goda livsvillkor – Ojämlikhet i hälsa ska minska.

Mål 2 God miljö – Den miljörelaterade hälsan ska förbättras.

Mål 3 Goda arbetsförhållanden – Den arbetsrelaterade hälsan ska förbättras.

Mål 4 Hälsosamma levnadsvanor – Förutsättningarna för goda levnadsvanor ska förbättras och ohälsa på grund av livsstil ska minska.

Mål 5 God psykisk hälsa – Den psykiska ohälsan ska minska.

4.3 Barnperspektiv

Enligt FN:s barnkonvention skall barns bästa sättas i främsta rummet. Enligt kon- ventionens fyra grundprinciper som ska väga tungt och vara vägledande i tolkningen av konventionens krävs att¹:

 Alla barn och ungdomar ska behandlas lika, ingen ska diskrimineras oavsett kön, ras, handikapp, ålder mm (artikel 2).

 Barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör dem (artikel 3).

 Barns rätt till liv och utveckling till det yttersta av sin förmåga ska säker- ställas (artikel 6).

 Barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem, att ge barn och ung- domar möjligheter att påverka (artikel 12).

En metod att pröva vad som är bäst för barnen i planeringsarbete är att genomföra en barnkonsekvensanalys (BKA). En sådan analys har inte utförts som del arbete med miljöbedömningen, men barnperspektivet har ingått i bedömningen av över- siktsplanens riktlinjer, t.ex. vad gäller god livskvalitet, trygga uppväxtmiljöer och tillgång till närrekreation och natur. Tillgång till grönområden, utbud av lekplatser och ytor för spontanidrott är viktiga aspekter som bör beaktas i samhällsplaneringen.

Tillgänglighet mellan bostad, skola och fritidsaktiveter och att dessa miljöer är trygga och säkra är även viktiga aspekter.

4.4 Annan hänsyn och riktvärden för översiktlig planering

Riktvärden för trafikbuller

Med buller avses oönskat ljud. Buller är, framförallt i större tätorter, ett stort folk- hälsoproblem. I Sverige utgör trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar.

När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag men buller kan också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksföränd- ringar och sömnstörningar.

1Länsstyrelsen i Skåne län, 2002. Hur beaktas barns intressen i fysisk planering? Rapport 2002:39.

Störningsmått

För beskrivning av buller vars styrka är konstant i tiden används ofta ljudnivå i decibel med beteckningen dB(A). Detta störningsmått är enkelt att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. Ingående undersökningar har även visat, att ljudnivån kan användas som grund för konstruktion av mer sofistikerade störnings- mått som beskriver störningen vid fluktuerande buller. I Sverige används två olika störningsmått vad gäller bland annat trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån, under exempelvis fordonspas- sage.

Exempel på ljudnivåer

För att ge en viss uppfattning om vad olika ljudnivåer innebär ges nedan exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter.

Figur 4.2: Ljudnivåer vid olika aktiviteter.

Riksdagsbeslut om riktvärden

I samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs 1997-03-20, fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. I beslutet anges att:

”Vid tillämpning av riktvärdena i trafikinfrastrukturpropositionen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till riktvärdesnivåerna bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.”

Riktvärden för högsta ljudnivå från trafik som normalt inte bör överskridas vid ny- byggnad av bostäder redovisas i tabell 4.5 nedan:

Tabell 4.5 Riktvärden för buller

Utrymme Högsta trafikbullernivå, dB(A)

Ekvivalentnivå Maximalnivå

Inomhus 30 dB(A) 45 dB(A) (22 – 06)

Utomhus vid fasad (uteplats, balkong samt bo- stadsnära rekreationsytor)

55 dB(A) 70 dB(A)

Utomhus fasad (tyst sida) 40 dB(A) -

4.4.2 Riskhänsyn vid fysisk planering

Ett antal rekommendationer finns vad gäller riskhantering i fysisk planering. Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor och översiktsplaner ska redovisa riskfaktorer

Länsstyrelsen i Stockholms län har sammanställt de nationella och regionala riktlin- jer som finns i dag som berör riskhänsyn i fysisk planering i Rapport 2000:01

”Riskhänsyn vid ny bebyggelse”. Metoder för riskhänsyn i den fysiska planeringen utgörs av riskreducerande åtgärder som lämplig lokalisering, skyddsavstånd, ut- formning och placering av byggnader samt tekniska åtgärder.

4.4.3 Dagvatten

Krav på dagvattenhantering ställs i miljöbalken, Boverkets byggregler samt i Natur- vårdsverkets föreskrifter. I Sollentuna finns en dagvattenpolicy för Oxundaåns av- rinningsområde som har upprättats i samarbete med Sigtuna, Täby, Sollentuna och Vallentuna (Oxunda Vattensamverkan, 2007). I policyn finns riktlinjer för hur dag- vattenhanteringen ska gå till inom Oxundaåns avrinningsområde. Där presenteras att grundprincipen för dagvattenhantering bestäms redan i planskedet. I översiktsplanen eftersträvas att skapa sammanhängande stråk för öppen dagvattenhantering. I detalj- plan ska höjdsättning ske med beaktande av dagvattenavrinningen. Områden som utnyttjas för öppen dagvattenhantering ska i översikts- och detaljplan avsättas som naturmark eller parkmark. Om det inom ett planområde inte går att reservera till- räcklig plats för lokalt omhändertagande av dagvatten ska det av planhandlingarna framgå var dagvattenhanteringen kan eller ska ske.

4.4.4 Landskap

Utöver det nationella miljömålet ett rikt odlingslandskap finns en europeisk kon- vention; den Europeiska landskapskonventionen, som har för syfte att skapa en ge- mensam europeisk ram för arbetet med de europeiska landskap som är utsatta för ett förändringstryck. Konventionen gäller även för det så kallade vardagslandskapet, d.v.s. områden som saknar speciella naturvärden, men som är viktiga som männi- skors närmiljö men där det behövs riktlinjer för skydd, förvaltning (skötsel) och planering.

Sverige har ännu inte ratificerat landskapskonventionen men Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag lämnat ett förslag till hur landskapskonventionen kan genomföras i Sverige. Just nu bereds frågan av kulturdepartementet.

5 Miljökonsekvenser 5.1 Planens strategiska mål

Sedan Sollentuna kommunplan antogs år 1998 har det varit en stark tillväxt i Sollen- tuna kommun, både vad gäller näringsliv och inflyttning till kommunen med med- följande efterfrågan efter bostäder. Sollentuna kommun har under nuvarande plan- period bemött efterfrågan på mark för näringsliv och bostäder i kommunen med ny bebyggelse. Förtätning av områdena runt Sollentuna och Häggviks stationer har va- rit en medveten strategi sedan mitten av 1980-talet.

Sollentuna utpekas som en regional kärna i samrådsförslaget till Regional utveckl- ingsplan för Stockholmsregionen – RUFS 2010. Detta anses stärka Sollentunas roll i regionen och samtidigt leda till krav på ökad service i kommunen, ökad efterfrågan på bostäder och utbyggnad av transport, med medföljande exploateringstryck.

Det framlagda förslaget till översiktsplan för Sollentuna kommun förespråkar fort- satt tillväxt i kommunen och planens överordnade generella syfte är att fortsätta ut- byggnaden av Sollentuna och ”att bygga stad” i kommunen som är en av planen utpekade strategiska områden. Orörd mark för bebyggelse finns inte kvar inom kommunen och framtida bostadsbygge måste befinna sig inom redan bebyggda om- råden. Detta kan leda till förtätning av befintlig bebyggelse, både inom flerfa- miljsområde samt villaområden, exploatering av naturområden i närhet till bebyg- gelse och ny byggelse i närheten av kommunens transportstråk. Trafiken på kom- munala vägar har ökat och beräknas öka inom den kommande planperioden. Det- samma gäller trafikströmmar på de statliga vägarna som passerar genom kommu- nen. Till dessa tillhör Europaväg 4, Norrortsleden, Danderydsvägen och Stäketvä- gen. Vidare kommer framtida klimatförändringar att innebära ändrade förutsättning- ar för utvecklingen i kommunen. Byggkonstruktioner och infrastruktur måste anpas- sas till de klimatförhållanden som kan förväntas de närmaste 50 – 100 åren.

Konsekvenserna av planens mål och riktlinjer på följande aspekter: naturmiljö, kul- turmiljö och stadsbild, rekreation och friluftsliv, hälsa och klimat och kommer att redovisas i detta kapitel.

Sollentuna ÖP är en strategiskt övergripande plan. Planen bygger på generella rikt- linjer och strategiska områden. Följande strategiska mål presenteras i planen:

 Bygga stad, inklusive mål om 7000 nya lägenheter under planperioden

 Skapa livskraftiga kommundelscentra

 Ge plats för idrott och göra naturen tillgänglig (naturskydd)

 Hållbar utveckling och att uppfylla klimatmålet

 Ge plats för ett allsidigt näringsliv

 Modernisera villastäderna med respekt för karaktär och kulturarv

 Kommunikationer (gång och cykeltrafik, kollektivtrafik, gator och vägar)

 Kulturhistoria

 Trygghet och tillgänglighet

 Miljö- och riskhänsyn (göra Sollentuna tystare)

5.2 Naturmiljö

I Sollentuna utgörs över hälften av kommunens mark av naturmark, varav 90 % av denna ägs av kommunen. All naturmark som ägs av kommunen brukas med en kombination av miljö-, natur-, kultur- och friluftshänsyn. Såväl jordbruk som skogsbruk drivs utan krav på ekonomisk avkastning.

Naturområden

Tre stora naturområden finns i kommunen: naturreservatet Östra Järvafältet, Rösjö- skogen och Törnskogen. Dessa utgör en viktig del av den regionala strukturen av gröna kilar i länet. De obebyggda områdena i kommunen innehåller också ett antal närnaturområden och gröna länkar som förbinder de gröna kilarna sinsemellan. De stora sammanhängande grönområdena, de gröna kilarna samt mindre grönområden är viktiga för den biologiska mångfalden och utgör värdefulla spridningsvägar för djur och växter. Grönstråken innehåller vetenskapliga värden och ger människor tillgång till naturområden och naturupplevelser. I september år 2003 fick kommun- ledningskontoret uppdraget att inrätta två nya naturreservat för Törnskogen och Rö- sjöskogen. Arbetet har bedrivits parallellt med planarbetet. De föreslagna gränserna för naturreservaten har successivt förändrats vartefter kunskapen ökat liksom ut- vecklingen av sambanden mellan bebyggelsen och det gröna. Att reservatsbildning- en dragit ut på tiden är en naturlig följd av att planarbetet tagit betydligt längre tid än vad som först planerades

Törnskogen är ett skogsområde med vildmarkskaraktär medan Rösjöområdet ett mer lätt tillgängligt rekreationsområde. Järvafältet utgörs av ett gammalt kulturland- skap med fornlämningar redan från bronsåldern. En mosaik av olika naturtyper skapar förutsättningar för ett stort antal olika växter och ett rikt djurliv. I naturreser- vatet finns bland annat lövlundar, blandskogar, hällmarkstallskog, fuktiga gransko- gar, skogskärr, våtmarker och sjöar. Naturreservaten Järvafältet, tillsammans med Törnskogen och Rösjöskogen innehåller ekologiska värden, tillgång till oavbrutna naturområden samt rekreationsmöjligheter. Under 1990-talet återskapades cirka 15 hektar våtmark i det öppna landskapet och under 2000-talet har ca tre hektar till- kommit inom kommunen. Under hösten/vintern 2007/08 skapades en våtmark på ca fyra hektar i Kohlstadalen i Törnskogen.

Sjöar och vattendrag

I kommunen finns det sju sjöar och en havsvik. Dessa är alla mer eller mindre på- verkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning med algblomningar och syrefria, döda bottnar som följd. Gödande kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och avlopp. Kommunen arbetar med att minska dess utsläpp. Åtgärdsprogram har tagits fram för merparten av kommunens sjöar och vattendrag, som har som syfte att bl.a.

hitta gemensamma lösningar för att minska att förorenat dagvatten leds till sjöar, arbete för restaurering av Väsjön och verksamhets- och åtgärdsplan för Edsviken.

Konsekvenser av nollalternativet

Nollalternativet innebär att en fortsatt exploatering sker inom kommunen, men eventuellt i lägre takt än enligt översiktsplanen. Eftersom det inte finns orörd mark kvar till utbyggnad inom kommunen och kommunens stora naturområden är skyd- dade som naturreservat, kommer ny utbyggnad att koncentreras inom redan be- byggda områden och få minimal inverkan på naturmiljön. Ny bebyggelse kommer att ha obetydande effekt på kommunens naturområden, men eftersom ny bebyggelse kommer att etableras fall-för-fall i kommunen kan den leda till fragmentering av spridningskorridorer för växter och djur inom kommunen. Delar av en ny bebyg- gelse kan förväntas etableras i de grönområden som finns i anslutning till befintliga bebyggelseområden. Sammantaget bedöms nollalternativets negativa konsekvenser, avseende biologisk mångfald och upplevelsevärden vara obetydande.

Konsekvenser av planförslaget

Planförslaget innebär en fortsatt utveckling av Sollentuna kommun vilket innebär en förtätad bebyggelsestruktur där ny bebyggelse i första hand sker i de centrala områ- dena och på redan exploaterad mark.

Sollentunas naturområden utgör en värdefull del av regionens grönstruktur och ingår i regionens gröna kilar, d.v.s. Järvakilen och Rösjökilen. Förslag föreligger om att upprätta två nya reservat inom kommunen inom planperioden. Dessa är Rösjö som är utpekat som ett område med aktivt friluftsliv samt Södra Törnskogen som är ut- pekat som ett område med vildmarkskaraktär. Genom reservatbildningarna får om- rådena ett långsiktigt skydd och en målinriktad skötsel som har positiv inverkan på skogens biologiska värde. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv antas även att stärkas med reservatbildningarna vilket även är syftet med planens strategiska område att ge plats för idrott och göra naturen tillgänglig.

Emellertid är tillgången till naturområden beroende på andra faktorer, såsom entréer till områdena och barriäreffekter av vägar och bebyggelse. Tillgängligheten till na- turområden anses i nuläget i behov av förbättring och för att kommunens invånare ska kunna ta vara på de naturvärden som finns i kommunen måste tillgängligheten till grönområden uppmärksammas i detaljplanering av nya bostadsområden. Sam- manhängande grönområden är viktiga som spridningsvägar för växter och djur.

Planförslaget bedöms ha en övervägande positiv påverkan på den biologiska mång- falden (nationellt miljökvalitetsmål, rikt växt- och djurliv), samt de nationella och regionala miljömålen för levande skogar eftersom dessa innebär långsiktigt skydd av skogsmark. Dock kommer ett ökat besöksantal att kräva en ökad skötsel av om- råden och därmed en påverkan på naturmiljöns värden (biologiskt mångfald osv.).

Påverkan på naturvärdena är beroende av hur ett ökat besöksantal kommer att hante- ras med service och tillsyn.

Planförslaget bidrar med ett skydd av stora sammanhängande grönområden vilket erbjuder både fysiska och psykiska upplevelser, såsom naturupplevelser, att uppleva tystnad och kontrast till urbana miljöer, utöver möjligheter till fysisk aktivitet. Beva- rande av naturområden bidrar till de nationella folkhälsomålen och den regionala folkhälsopolicyn om ökad fysisk aktivitet och regionala folkhälsopolicyn om hälso- samma levnadsvanor och god psykisk hälsa. Utpekandet stödjer även planens stra- tegiska mål om att göra naturen tillgänglig.

En utveckling av redan bebyggda områden kan få som konsekvens att grönområden i anslutningen till befintliga bebyggelseområden och öppna ytor mellan bostadshu-

sen kommer att påverkas. Detta kan i sin tur ha negativa konsekvenser för tillgäng- ligheten till natur och folkhälsomålen om ökad fysisk aktivitet och trygga och goda uppväxtvillkor. M.h.t. barnperspektivet är det viktigt att det finns tillgång till lek- platser, ytor för spontanidrott och grönområde och en förtätning av existerande bo- stadsområden kan ha negativa konsekvenser.

Sammantaget kommer planförslaget att ha en positiv påverkan på naturmiljö m.h.t.

biologiska mångfald samt naturupplevelser och friluftsliv inom utpekade naturom- råden som kan bidra till ökad fysisk samt psykisk hälsa. Förslaget innebär en förtä- tad bebyggelsestruktur, där ny bebyggelse förekommer i redan bebyggda områden.

Större sammanhängande grönområden bevaras i tre naturreservat som innebär att 30

% av Sollentunas mark utgörs av skyddad natur. Samtidigt är det sannolikt att plan- förslaget kommer att innebär att gröna områden inom befintliga bebyggda områden kommer att byggas ut, som del av förtätning av kommunens bostadsområden. En förlust av mindre grön- och/eller närrekreationsområden och fragmentering av gröna stråk skulle ha en betydande negativ påverkan på grönstruktur, djur- och växtliv och spridningskorridorer av lokal och även regional betydelse. Påverkan på grönstruk- tur, både vad gäller biologisk mångfald, naturvärden och rekreation är därför osäker och beroende av utformning i detaljplan. En samlad strategi för hur naturområden i närmiljö ska hanteras efterfrågas.

5.3 Kulturmiljö

Sollentuna består delvis av äldre villamiljöer som växte fram under nittonhundrata- lets första hälft. Den villastadskaraktär som finns inom dessa områden bör enligt planförslaget bevaras.

Inom kommunens naturområden finns ett flertal områden av kulturhistorisk värde.

Sollentunas kulturhistoria går tillbaks till stenåldern. De flesta av Sollentunas forn- lämningar och kulturlandskap skapades under järnåldern. De utgörs huvudsakligen av gravfält men här finns också fornborgar, runstenar och stenstängar. Stenstängarna är rester från hägnade som troligen anlades under den äldsta järnåldern (400 år f.k. – 500 e.kr). Exempel på gårdar eller byar som legat på samma plats sedan yngre järn- åldern (500 – 100 år e.k.) är Knista, Rotsunda, Svartinge, Överby, Ytterby, Skil- linge, Viby, Väsby och Bög. I Sollentuna finns fem fornborgar, varav tre räknas som farledsborgar och de andra två räknas som tillflyktborgar. I Sollentuna finns sammanlagt elva bevarade runristningar, samtliga från 1000-talet. De står huvudsak- ligen utefter den väg som löpte från Hagby i Täby ned till handelsplatsen Edsbacka mellan Edsviken och Norrviken.

Konsekvenser av nollalternativet

Nollalternativet förutsätter en fortsatt befolkningsökning och utbyggnad av kommu- nen. Detta innebär att nuvarande efterfrågan av mark och önskemål att stycka av villatomter kommer att fortsätta utan tydliga riktlinjer. Eftersom det inte finns en sammanhållen strategi om hur dessa ska hanteras finns det riska att områden av kul- turhistoriskt intresse påverkas, särskilt i närheten av befintliga villaområden.

Konsekvenser av planförslaget

Utbyggnad av Sollentuna kommun enligt planförslaget innebär en förtätning av be- fintliga områden. Detta innebär att nya lägenheter byggs inom redan utbyggda cen- trala lägen, men kan även innebära att vissa villaområden förtätas, d.v.s. en fortsätt- ning av en pågående trend, där stora villatomter har styckats av för byggnad av nya

enfamiljs-bostäder. Existerande villaområden i goda kollektivtrafiklägen kan bli särskilt utsatta för tryck för förtätning.

Enligt planförslaget ska utvecklingen av villastäderna, eventuella förtätningar och avstyckningar, ske med respekt för karaktär och kulturarv. De områden där såkal- lade avstyckningsplaner omfattar områden som särskilt ska skyddas enligt kommu- nens kulturmiljöplan, föreslås upphävas.

Ett av planens överordnade mål är att kommunens kulturhistoria och värdefulla mil- jöer ska värnas. Konflikter kan uppstå mellan att bevara värdefull kulturmiljö och markanspråk som följer av en del av de föreslagna övergripande målen för över- siktsplanen. I första hand kan konflikter uppstå i goda kollektivtrafiklägen där en förtätning kan vara önskvärd. Befintliga bebyggda kulturmiljöer förbrukar dessutom sannolikt mer resurser för exempelvis uppvärmning än vad som är eftersträvansvärt.

Sollentuna är rikt av kulturminnen som ofta ligger i närheten av villaområden. I ut- förande av detaljplaner för ny bebyggelse är det viktigt att dessa och deras samband inte påverkas ytterligare vid förtätning. Stora delar av Sollentuna kommuns kultur- värden finns inom de skyddade grönområden, i första hand inom Järvafältet men även inom de två föreslagna naturreservaten. Deras utpekande som naturreservat kommer även att betyda ökad skydd för kulturmiljön. Ett högre antal besökare kan kräva utbyggnad av bekvämligheter för besökare som kan ha en inverkan på kul- turmiljön.

Förslagen utbyggnad av kommunikationer bedöms inte påverka kulturmiljön.

Sammanfattningsvis bedöms en utbyggnad av Sollentuna enligt planförslaget med- föra små negativa konsekvenser för den bevarade kulturmiljön.

5.4 Rekreation och friluftsliv Konsekvenser av nollalternativet

De två nya naturreservaten kommer att bildas enligt framlagt förslag. Detta kommer att ha en positiv effekt på möjlighet till rekreation och friluftsliv och biologiskt mångfald, djur och växer.

En fortsatt förtätning av kommunen kommer att påverka grönområden inom redan bebyggda områden. Eftersom dessa kommer att hanteras utan sammanhängande strategi är det osäker vilken effekt förtätningen kan ha.

Konsekvenser av planförslaget

Planförslaget kan ha en betydande positiv påverkan vad gäller tillgång av stora orörda naturområden med höga natur- och rekreationsvärden. I översiktsplanen är det Rösjöområdet, som har föreslagits som naturreservat, som anses ha höga rekre- ationsvärden.

Att bygga tätare, stadsliknande bebyggelse, med flerbostadshus, ställer högre krav både på tillgång och utformning av områden för närrekreation, parker och mindre grönområden jämfört med traditionella villasamhällen eller förortsmiljöer där insla- get av grönområden är större. Parkerna kan också i större utsträckning komma att behöva utnyttjas av förskolor och skolor när utrymmet för egna skolgårdar minskar.

Detta kan innebära potentiella målkonflikter i planförslagets riktlinjer, där målet att bygga stad kan leda till förlust av mindre grönområden och närrekreationsområden.

Tillgång till dessa områden är viktig både m.h.t. folkhälsomålen och från barnper- spektivet. Lekplatser och fotbollsplaner är viktiga mötesplatser för barn och ungdo- mar och värdefulla för både den fysiska hälsan, men även vad avser den mentala hälsan och social utveckling. Utpekandet och skydd av stora naturområden i kom- munen blir därför ännu mera värdefullt med kommunens framtida utveckling, sam- tidigt som det finns risk att avståndet till dessa områden gör att de kan bli otillgäng- liga.

Sammanfattningsvis bedöms planförslaget innebära positiva konsekvenser vad gäl- ler rekreation och friluftsliv. De stora naturområdena i kommunen förblir orörda och erbjuder höga sociala värden. Vad gäller tillänglighet till rekreationsområden kom- mer planförslaget att innebära måttliga positiva konsekvenser. Bebyggelsen kommer att lokaliseras i tätbyggda områden, separerade från naturområden. Förtätningen kommer att innebära en viss förlust av närrekreationsområden inom befintliga bo- stadsområden som i sin tur kan innebär en negativ påverkan beträffande tillgänglig- het och närhet till natur och rekreation för kommunens invånare. Ny bebyggelse kan också skapa barriärer för tillgången till natur- och rekreationsområden. Den nya be- byggelsestrukturen kommer att ställa krav på parker och öppna områden på ett annat sätt än tidigare, även vad gäller lekområden för skolor och förskolor som kommer att lokaliseras i en tätare miljö än tidigare.

Enligt översiktsplanen ska vägnätet byggas ut för att försörja ny bebyggelse och invånare i kommunen. Det är viktigt att hänsyn tas till tillänglighet till natur och rekreationsområden vid utformandet av vägnätet så att denna inte går en barriär till natur och rekreationsområden.

5.5 Hälsa

Buller och luftföroreningar utpekas som de största miljöproblemen i Sollentuna kommun. Radon är vanligt förekommande i kommunen, föroreningar i mark före- kommer och transport av farligt gods äger rum inom kommunen.

Buller

Buller är en av de stora miljöfrågorna som rör bostadsbebyggelsen i Sollentuna.

Nästan hela Sollentuna kommun är utsatt för buller och få platser kan räknas som riktigt tysta. Den stora bullerkällan är trafiken, främst vägarna, men även järnvägen och flyget är källor till buller i kommunen. Många områden är utsatta för mer än en typ av bullerpåverkan. De områden där bullret för järnväg och väg var för sig övers- tiger 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå bör betraktas som särskilt störda områden.

Riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå överskrids i bostadsområden längs järnvä- gen, E4 och andra genomfartsleder i kommunen. I vissa bostadsområden förekom- mer också buller från företag. Det rör sig oftast om störande ljud från fläktar eller distributionstrafik. 1998 överskreds riktvärdena för inomhusbuller i ca 130 bostäder längs det kommunala vägnätet. Riktvärdena för utomhusbuller överskrids för betyd- ligt fler.

Vägtrafikbuller

Fem statliga vägar ger upphov till bulleremission i kommunen: E4, Häggviksleden, Danderydsvägen, Frestavägen, Norrortsleden och Stäketvägen. Av kommunala vägar, är det främst Sollentunavägen, Turebergsvägen, Bagarbyvägen, Bygdevägen,