5 MILJÖKONSEKVENSER
5.11 Klimat
5.11.1 FÖRUTSÄTTNINGAR
Världens klimatsystem är idag påverkat av mänsklig aktivitet från exempelvis förbrän-ning av fossila bränslen. Klimatförändringarna och konsekvenserna av ett förändrat klimat är och kan komma att bli omfattande. Detta i form av naturkatastrofer, förlust av biologisk mångfald, ojämnt fördelade mängder neder-börd med kraftiga skyfall och längre perioder med torka (IPCC, 2018). Det är därför centralt att identifiera, bedöma och beskriva klimatpå-verkan från verksamheter och åtgärder samt i framtagandet av planer och program.På flera olika institutionella nivåer i samhället arbetas det med att ta fram mål och hand-lingsplaner för att hantera och vända den negativa trenden för klimatet. Både på inter-nationell och inter-nationell nivå har det antagits mål som syftar till att begränsa samhällets klimatpåverkan.
För att uppnå målen och leva upp till hand-lingsplanerna måste det konsekvent arbetas med en minimering av utsläpp av växthus-gaser inom alla samhällssektorer. Detta genom att identifiera utsläppskällor och till-vägagångssätt för att minimera utsläppen.
Klimatanpassningar behöver även göras för att samhället ska kunna upprätthålla resistens mot de medföljande effekterna av klimatför-ändringar som kommer att ske.
INGEN EFFEKT
Utsläppen av växthusgaser på lång och/eller kort sikt påverkas inte.
POSITIV EFFEKT
Utsläppen av växthusgaser på lång och/eller kort sikt minskar, vilket bidrar till att interna-tionella, nainterna-tionella, regionala och lokala mål-sättningar för begränsad klimatpåverkan kan uppnås.
5.11.3 ÅTGÄRDER
Många fastigheter inom detaljplaneområdet kommer antingen att rivas eller flyttas till nya Kiruna centrum. I dagsläget är det inte beslutat vilka fastigheter som kommer att rivas och vilka som kommer att flyttas. Ur ett klimatpåverkansperspektiv är påverkan lägre om fastigheten flyttas jämfört om den rivs och nya fastighet byggs.
De flesta av de befintliga vägarna i Gruv-stadsparken är planerade att bevaras. Ingen drift och underhåll av de bevarade vägarna planeras att genomföras. Det finns några få vägar som planeras att rivas. Ur ett klimat-påverkansperspektiv är det bättre att bevara befintliga vägar än att riva dem, speciellt om de befintliga vägarna inte kommer att under-hållas. Hela Gruvstadsparken kommer att stängslas in.
Befintliga gröna ytor kommer att bevaras men inga nya kommer att planteras. Ur ett klimat-påverkansperspektiv är det bra att så mycket växtlighet som möjligt bevaras eftersom väx-terna binder koldioxid. Gröna ytor är också en skyddsåtgärd för att omhänderta dagvatten, vilket är en viktig klimatanpassningsåtgärd.
Enligt SMHI (2013) förväntas lokala häftiga regn att öka, främst under sommarhalvåret. I och med att området kommer att omvandlas till industriområde med verksamhet under jord kommer inga extra skyddsåtgärder att vidtas för att anpassa området till ett föränd-rat klimat ovan jord. De topografiska förut-sättningarna för ytlig avrinning har bedömts som goda inom området för Gruvstadsparken.
5.11.4 KONSEKVENSER
Områdets känslighet bedöms vara måttlig till hög enligt kriterierna, då dagens utsläppsni-våer i området och prognosticerade utsläpps-trend varken kan sägas bidra till eller hämmar möjligheterna att uppnå internationella, natio-nella, regionala och lokala målsättningar för begränsad klimatpåverkan. Detta om hänsyn inte tas till de människor och företag som bor och verkar i området.
NOLLALTERNATIV
Då områdets känslighet bedöms vara mått-lig till hög och inga effekter bedöms uppstå bedöms inte konsekvenser uppstå av nollal-ternativet.
PLANALTERNATIV
Planalternativet medför på kort sikt en påver-kan från utsläpp som är genererade av trans-porter av rivnings- och schaktmassor samt flytt av byggnader. Flytten och rivningen av byggnader och vägar kommer att pågå i flera år och förbränningen av fossila bräns-len vid dessa aktiviteter resulterar i effekter som påverkar den globala uppvärmningen.
Tillverkningen av stängslet kommer även att generera klimatutsläpp på kort sikt.
En indirekt effekt på kort sikt är att eftersom området görs om till gruvstadspark och så småningom industriområde, kommer bebyg-gelsen att behöva flytta till andra delar av staden. Nya vägar och byggnader kommer att behöva etableras, vilket genererar utsläpp av växthusgaser på annat håll. Stora delar av utsläppen som sker i området idag kommer att flyttas till andra delar av staden när männ-iskor och företag flyttas.
På lång sikt kommer klimatpåverkan från Gruvstadsparken inte att öka, utan snarare minska eftersom området inte kommer att ha några som bor och verkar i området. De utsläpp som sker på dagligbasis i området idag flyttas till andra delar av staden. Indirekt kommer utsläppen från gruvverksamheten. En indirekt långsiktig effekt med planalternativet är att Gruvstadsparken möjliggör LKAB:s fort-satta gruvbrytning vilket innebär utsläpp från deras verksamhet.
Effekterna av planalternativet bedöms sam-mantaget som måttligt negativa. Med hänsyn till ovanstående bedöms konsekvenserna av planalternativet sammantaget bli små till måttligt negativa. Detta med antagandet att fossila drivmedel används i projektet med tillhörande transporter, masshantering och rivning.
SAMLAD BEDÖMNING
Med hänsyn till bedömda värden och effekter bedöms konsekvenserna på kort sikt bli små till måttligt negativa och obetydliga till små negativa på lång sikt.
5.11.5 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER I SENARE SKEDEN
Fler utredningar behöver göras för att se vilka fastigheter som kan flyttas till andra delar av staden. Detta kan ske i samordning med utpe-kande fastigheter med kulturmiljövärden. Att flytta befintliga fastigheter ger en klimatnytta jämfört med att riva och bygga nya fastighe-ter.
För att minska klimatpåverkan från rivning kan rivningsmassorna i den mån som det är möjligt återanvändas eller återvinnas. Att materialåtervinna metaller ger den högsta klimatnyttan för de material som finns i en fastighet.
Ett annat sätt att minska klimatpåverkan från rivning och avfallshantering av fastigheter är
att använda inerta material inom gruvstads-parken som fyllmaterial. På så sätt undviks transporten från området till återvinnings-centralen. Betong är ett exempel på ett inert material. Idag används återvunnen betong som fyllnadsmaterial på bland annat deponier och i vägar.
För de vägar som rivs bör rivningsmaterial från vägar återvinnas i den mån som det är möjligt. Gammal asfalt kan återvinnas i pro-cessen för framställning av ny asfalt. Vidare utredningar om kvalité på befintliga asfalt-slager och om närliggande asfaltverk kan ta emot återvunnen asfalt behövs. Vid behov kan den rivna vägens obundna lager, så som grus, användas inom Gruvstadsparken som fyllnadsmaterial.
För att minska klimatpåverkan från tillverk-ningen av stängsel kan antingen ett trästäng-sel väljas eller ett stängträstäng-sel som till stor del består av återvunnet stål.