9. Klimat och energieffektivisering
9.2 Klimatpåverkan från järnvägsanläggningen på
I avsnitt 9.2.1 samt 9.2.2 beskrivs metodiken för att beräkna och bedöma klimatpåverkan och i avsnitt 9.2.3 beskrivs arbetet för att minska
klimatpåverkan samt resultatet av detta arbete.
9.2.1 Beräkning av klimatpåverkan – Klimatkalkyl
Trafikverket har utvecklat ett verktyg Klimatkalkyl för att effektivt och konsekvent beräkna energianvändningen och utsläpp av växthusgaser som byggande, drift och underhåll av transportinfrastruktur ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Verktyget är baserad på standardiserad metodik för livscykelanalys, tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer samt internationella standarder för livscykelanalys. Verktyget är uppbyggd på schabloner för materialåtgång och drivmedelsförbrukning för olika anläggningsdelar (typåtgärder/byggdelar) som i sin tur kopplas till utsläpp av växthusgaser och energianvändning. En typåtgärd kan till exempel vara betongbalksbro, banöverbyggnad eller bergtunnel.
För beräkningar av energianvändning och utsläpp av växthusgaser från delsträckan mellan Gerstaberg–Långsjön används Klimatkalkyl version 4.0.
Det finns osäkerheter i indata för emissionsfaktorer och schabloner för mängder som används i Klimatkalkyl. Dessa utgör resultatets största osäkerheter. Klimatkalkylen inkluderar inte heller en eventuell framtida teknisk utveckling, utan med den teknik som finns tillgänglig idag.
9.2.2 Bedömningsgrunder
För att kunna bedöma konsekvenserna av Ostlänkens klimatpåverkan behövs, förutom resultat från beräkningar av klimatpåverkan, kriterier eller en skala som påverkan kan bedömas mot. Skalan eller kriterierna kan bygga på mål om minskad klimatpåverkan. För Projekt Ostlänken utgör Sveriges nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan och Projekt Ostlänkens interna klimatmål bedömningsgrund.
Sveriges nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåver-kan.
Utöver de internationella åtaganden Sverige har ratificerat inom FN och EU har Sverige sedan 1999 ett nationellt miljökvalitetsmål för att minska klimatpåverkan.
Figur 9.1.2 Känslighetsanalys för klimatpåverkan höghastighetsjärnväg, största potential för minskad klimatpåverkan och huvudkalkyl med osäkerhetspåslag.
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
“Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedels-produktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.”
–Riksdagens definition av miljömålet
KAPITEL 9. KLIMAT OCH ENERGIEFFEKTIVISERING
9.2.3 Klimatpåverkan från delsträckan Gerstaberg – Långsjön
Strategiskt arbete för minskad klimatpåverkan
Projekt Ostlänkens övergripande klimatmål är att arbeta aktivt och systematiskt för att minska anläggningens klimatpåverkan i planering, byggande och drift av järnvägen. När Ostlänken projekteras finns stora möjligheter att genomföra åtgärder och lösningar för att åstadkomma stora utsläppsminskningar medan det senare i processen blir allt svårare att hitta och genomföra sådana åtgärder.
Möjligheterna att minska anläggningens klimatpåverkan sker genom att minska mängden material och energi som används, använda material med lägre emissionsfaktor, använda förnybar energi samt återanvända material.
Åtgärderna utgörs av en av ovan möjliga alternativ eller en kombination av dessa.
Klimatkalkylverktyget används för att systematiskt arbeta med klimat- och energieffektivisering under projektering av delsträcka Gerstaberg–
Långsjön. Resultatet från klimatkalkylen för vald linje används för att följa upp och beräkna klimat- och energieffektiviseringsåtgärder.
Möten med teknikansvariga för respektive projekteringsdel genomförs med fokus på att identifiera och genomföra möjliga klimat- och energieffektiviseringsåtgärder i projektet. Det systematiska arbetet innefattar samverkan med teknikområden genom workshops,
optimeringar och diskussioner om utformningen av tekniska lösningar.
Exempel på åtgärder som är aktuella och som utreds för delsträcka Gerstaberg–Långsjön finns i avsnittet Åtgärder för minskad klimatpåverkan nedan.
Klimatkalkyl för delsträckan Gerstaberg–Långsjön
Det finns ingen aktuell klimatkalkylberäkning för delsträckan Gerstaberg–
Långsjön men en klimatkalkylberäkning kommer att finnas till slutlig miljökonsekvensbeskrivning.
För hela höghastighetsjärnvägens utbyggnad Järna–Jönköping–Göteborg/
Lund uppdaterades dock den sammantagna klimatpåverkan från byggande, drift och underhåll för denna ändrade förutsättningen, se figur 9.2.1. Klimatpåverkan från höghastighetsjärnvägen uppskattas uppgå till ca 4,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) med en osäkerhetsmarginal på ±25 %. Den genomsnittliga klimatpåverkan för höghastighetsjärnvägen blir 7,8 ton CO2-ekv./m vilket för delsträcka Gerstaberg–Långsjön om 14,7 km mycket grovt uppskattat kan bli ca 115 000 ton CO2-ekv. Detta är en mycket grov uppskattning då bland annat
geologiska-, mark-, berg- och naturförutsättningar skiljer sig mycket åt längs höghastighetsjärnvägens hela sträcka. Klimatpåverkan uppskattas minska med ca 7% då hastigheten sänks från 320 km/h till 250 km/h vilket främst kan förklaras med att behovet av en betonggjuten spårplatta upphör. (Trafikverket 2018)
Åtgärder för minskad klimatpåverkan
Det strategiska arbetet med att minska klimatpåverkan utgörs en stor del av att hitta, designa, beräkna och implementera åtgärder i projekteringen.
Åtgärderna designas och projekteras tillsammans med de olika teknikspecialisterna.
Det sker ett löpande systematiskt arbete när val mellan bank eller bro uppstår. En enkel räknesnurra har arbetats fram som hjälper projektörerna att snabbt få svar på vilket av alternativen som har minst klimatpåverkan utifrån de förutsättningar som råder på den specifika platsen. Detta används sedan som underlag vid val av utformning på en specifik plats.
Optimering av användandet av massor samt transporter av massor har stor inverkan på anläggningens klimatpåverkan. Optimalt vore om massor kan användas i byggandet av anläggningen lokalt där de uppstår och vid rätt tidpunkt. Här sker ett aktivt samarbete inom projektet, till exempel planeras skärningar, tryckbankar och massupplag för att minska mängden massor, återanvändning av massor samt minskat behov av transporter.
Fler åtgärder utreds såsom betong med lägre klimatpåverkan, optimera injektering i berg och grundläggningsmetoder. En utredning om integrerade solceller i teknikhus har genomförts.
Konsekvens av byggandet av Ostlänken delsträcka Gerstaberg – Långsjön
På grund av att ingen aktuell klimatkalkylberäkning för delsträckan Gerstaberg––Långsjön finns i nuläget kan ingen bedömning av dess konsekvenser ske. Projektering av Ostlänken utifrån de nya
förutsättningarna pågår, när denna är klar kan en kalkyl på mer detaljerat underlag tas fram.
Figur 9.2.3 Fördelning av utsläpp per byggdel för höghastighetsjärnvägen byggd för 250 km/h.
Källa: Trafikverket rapport 2018:061.
Riksdagen har fastställt en precisering av miljömålet som förtydligar målet och som hjälp till det löpande uppföljningsarbetet av målet:
Den global medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.
Ostlänkens klimatmål
Trafikverket har satt upp mål (delmål 2) för hur mycket anläggningens klimatpåverkan ska minska under projekteringen av Ostlänken, se kap. 5.4.1 avsnitt klimat/resurshushållning. Det betyder att under projekteringen av vald linje för varje delsträcka ska Projekt Ostlänken i konsultation med Trafikverket arbeta in åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Åtgärder ska ge utsläppsminskningar på minst 3 % av projekteringens slutliga klimatkalkyl.
Trafikverket har även ett övergripande klimatmål; att arbeta aktivt och systematiskt för minska anläggningens klimatpåverkan i planering, byggande och drift av järnvägen.
Tidigare i processen, vid utredning av linjeval finns ett mål (delmål 1) om att 50 % av de valda linjerna inom Ostlänkens korridor ska ge ett lägre klimatgasutsläpp än genomsnittligt utsläpp från utredda linjer.
Trafikverket kommer att bedöma måluppfyllelsen för delmål 1.
Klimatkrav
Klimatkrav för delprojekt Ostlänken, Södertälje-Trosa är det samma som klimatmålet för hela Projekt Ostlänken. Under projekteringen ska åtgärder som ger minskningar av klimatutsläpp och energianvändning genomföras och uppgå till minst 3 % av den totala beräknade mängden av utsläpp och användning av energi från projekterad anläggning. Beräkningarna utförs med verktyget Klimatkalkyl.
Det görs ett löpande strategiskt arbete för att hitta möjliga åtgärder. De åtgärder som går att genomföra redan under projekteringen, som till exempel ett systemval för en teknisk lösning, beräknas och redovisas.
Andra åtgärder som är mer lämpliga att genomföra i senare skede, som till exempel explicita materialkrav, överförs som genom noga dokumentation och skapar ett utgångläge för nästa skede ihop med redan genomförda åtgärder. För kommande skeden, till exempel bygghandling och
entreprenad, kommer det komma ytterligare krav på utsläppsminskningar från Trafikverket.
10 Måluppfyllelse och samlad bedömning
I detta avsnitt kommer måluppfyllelsen att redovisas i slutversionen av miljökonsekvensbeskrivningen. Målen, nationella, regionala, kommunala samt projektmål som projektet arbetar efter redovisas i kapitel 5.
Även Ostlänkens samlade påverkan på och konsekvenser för omgivningen kommer att finnas i detta avsnitt.
Här kommer även redovisas en bedömning av hur projektet förhåller sig till 2–4 kapitlet miljöbalken (hänsynsreglerna och riksintressen) samt projektets påverkan på andra skyddade områden och påverkan på miljökvalitetsnormerna, se tabell 10.1.1 till 10.1.6.
NATIONELLA MÅL BIDRAG TILL MÅLUPPFYLLELSE
Transportpolitiska mål
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet
Funktionsmål- Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot allas transportbehov oavsett könsidentitet
Hänsynsmål- Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen dödas eller skadas allvarligt och ska bidra till att det övergripande generationsmå-let för miljö och miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.
Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft
Bara naturlig försurning Giftfri miljö
Säker strålmiljö Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker
Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan Frisk luft
Folkhälsopolitiska mål Det tidiga livets villkor
Kunskaper, kompetenser och utbildning Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö
Levnadsvanor
Kontroll, inflytande och delaktighet
En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Regionala mål Bidrag till måluppfyllelse
Begränsad klimatpåverkan Frisk luft
Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö
Lokala mål Bidrag till måluppfyllelse
Alla kommunens vattenförekomster ska uppfylla EU: s vattendirektiv för god ekologisk, kemisk och kvantitativ status till senast år 2027. Inga sjöar eller vattendrag får försämras.
Södertälje ska fortsätta arbetet med hållbara transporter och förstärka arbetet med hållbar eldriven kollektivtrafik.
Södertälje kommun ska driva och verka för ett hållbart samhällsbyggande. Kommunens ambition ska vara välkänd och tydlig.
Klimat- och sårbarhetsaspekter ska beaktas i all planering och samhällsbyggande samt vid utveckling av befintlig bebyggelse.
I samverkan med andra aktörer ska arbetet för att öka andelen som går, cyklar och åker kollektivt intensifieras.
Södertälje ska fortsätta arbetet med hållbara transporter och förstärka arbetet med hållbar eldriven kollektivtrafik.
Luften i Södertälje kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Tabell 10.1.1 Måluppfyllelse nationella mål. Färdigställs till slutversionen av MKBn
Tabell 10.1.3 Måluppfyllelse lokala mål. Färdigställs till slutversionen av MKBn Tabell 10.1.2 Måluppfyllelse regionala mål. Färdigställs till slutversionen av MKBn
KAPITEL 10. MÅLUPPFYLLELSE OCH SAMLAD BEDÖMNING
Miljöaspekt Konsekvenser
nollalternativ Konsekvenser
driftskede Konsekvenser byggskede Stad och landskap
Kulturmiljö Naturmiljö Befolkning
Rekreation och friluftsliv Buller
Vibrationer och stomljud Luft
Elektromagnetiska fält Risk och säkerhet Grundvatten Ytvatten Jord
Risk för översvämning Mark och hushållning med naturresurser
Hänsynsreglerna Motiv
Bevisbörderegeln Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Produktvalsprincipen
Skadeansvar Skälighetsregeln Riksintressen Riksintresse för xxx Natura 2000 xxxx Miljökvalitetsnormer Grundvatten Ytvatten Luftkvalitet
Tabell 10.1.5 Samlad bedömning förenligt med miljöbalken. Färdigställs till slutversionen av
MKBn Tabell 10.1.6 Samlad bedömning. Färdigställs till slutversionen av MKBn
Projektmål Bidrag till måluppfyllelse
Kulturmiljö/landskap/friluftsliv
Landsbygdens och tätorternas kulturmiljöer ska i möjligaste mån bevaras, användas och utvecklas genom att karaktär, funktion och histo-riska värden värnas.
Projekt Ostlänken ska gestaltas med ett helhetsperspektiv – den färdiga anläggningen ska utformas med omsorg till såväl landskapet som enskilda platsers karaktär, även beaktat ur ett ”resandeperspektiv”.
Landskapets friluftsvärden och dess tillgänglighet ska värnas.
Störningarna i stora opåverkade områden ska begränsas Naturmiljö/vattenmiljö
Ostlänken ska vara förenlig med ett långsiktigt bevarande av ekologiska funktioner, biologisk mångfald och en hållbar yt- och grundvattenförsörj-ning.
Hälsa
De boendes miljö ska vara god och hälsosam.
Klimat/resurshushållning
Ostlänken ska arbeta aktivt och systematiskt för att minska klimatgasut-släppen i planering, byggande och drift av järnvägen
Minst 50 % av de valda linjerna inom Ostlänkens korridor ska ge ett lägre klimatgasutsläpp än genomsnittligt utsläpp från utredda linjer.
Under projektering av systemhandling ska summan av genomförda effektiviseringsåtgärder uppgå till minst 3% av den slutliga klimatkalky-lens värde.
Massor ska användas i projektet till att skapa mervärden och samtidigt minska transportarbetet.
Tillgänglighet och goda produktionsenheter ska säkerställa fortsatt bruk så att ett rationellt jord- och skogsbruk ska kunna bedrivas.
Säkerhet
Säkerhetsmålen för Ostlänken gäller för plötsliga händelseförlopp som kan komma att påverka olika samhälleliga intressen och omfattar både bygg- och driftskedet. Det övergripande säkerhetsmålet för byggandet och driften av Ostlänken utgår från det transportpolitiska hänsynsmålet, det vill säga följande:
Anläggningen ska utformas så att antalet omkomna och allvarligt ska¬dade inom järnvägstransportområdet fortlöpande minskar (hänsynsmålet).
För byggskedet innebär detta:
Byggandet ska genomföras så att dödsfall och allvarliga olycksfall som drabbar tredje man inte inträffar
Byggandet ska genomföras så att det inte uppkommer allvarlig skada på samhällsfunktioner, infrastruktur, egendom och naturmiljö.
Detta innebär att det ska kunna styrkas att byggandet av läggningen är minkst lika säker som byggnadet av andra järnvägsan-läggningar.
För driftskedet utgår säkerhetsmålet, förutom hänsynsmålet, även från det transportpolitiska funktionsmålet, det vill säga följande:
Anläggningen ska utformas så att den är användbar för personer med funktionsnedsättning.
Tabell 10.1.4 Måluppfyllelse projektmål. Färdigställs till slutversionen av MKBn