I denna studie gjordes en kartläggning av 18-åriga naturvetenskapliga elever. Då denna studie, som tidigare nämnts, hade ett begränsat urval inom en specifik population, bör försiktighet iakttas gällande generalisering av resultatet på en större population. För en ökad generaliserbarhet skulle det kunna vara av intresse att bedriva vidare forskning med en större urvalsgrupp. Ur en fysioterapeutisk synvinkel är det likväl av stor vikt att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och mental ohälsa för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård och behandling.
19
KONKLUSION
Såväl männen som kvinnorna uppfyllde och överskred minimirekommendationer för nivå av fysisk aktivitet och det förekom ingen signifikant skillnad mellan könen. Resultatet visade dock på en könsskillnad när det kom till självrapporterad nivå av ångest, där kvinnorna rapporterade högre nivåer. Dock visade merparten av deltagarna på ingen eller låg nivå av DÅS. Ett måttligt negativt samband mellan uppskattad nivå av fysisk aktivitet och DÅS gick att se hos gruppen som helhet. Sambandet mellan fysisk aktivitet och DÅS var starkt hos männen men negligerbart hos kvinnorna. Våra resultat visar på ett behov av ytterligare forskning vad gäller könsskillnader inom fysisk aktivitet och dess inverkan på DÅS. Detta bör då ske på en större skala, för att öka generaliserbarheten och resultatets trovärdighet.
20
REFERENSER
1. SKR. SKL tar initiativ till en kraftsamling för psykisk hälsa [Internet]. Stockholm: SKR; 2019[uppdaterad 2019 september 09; citerad 2019-12-09]. Hämtad från:
https://skr.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/skltarinitiativtillenkraftsamlingforpsykisk halsa.29131.html
2. Sannarum M. Ungdomars oro - Utmaningen att hantera ungdomars oro och ångest i skolan under 2000-talet [masteruppsats på internet]. Lund: Lunds Universitet; 2014 [citerad 2019 november 30]. Hämtad från:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=5031713&fileOId=50 31814
3. Moksnes UK, Reidunsdatter RJ. Self-esteem and mental health in adolescents – level and stability during a school year. Norsk Epidemiologi. 2019; 28(1–2).
4. Thapar A, Collishaw S, Pine DS, Thapar A.K. Depression in adolescence. Lancet. 2012; 379(9820): 1056–67
5. Altemus M, Sarvaiya N, Epperson NC. Sex differences in anxiety and depression clinical perspectives.Front Neuroendocrinol. 2014; 35(3): 320–30
6. Schraml K. Chronic stress among adolescents.[doktorsavhandling på internet] Stockholm: Department of Psychology, Stockholm University; 2013 [citerad 2019-05- 24] Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A614880&dswid=4753
7. Dinas PC, Koutedakis Y, Flouris AD. Effects of exercise and physical activity on depression. Ir J Med Sci. 2011; 180(2): 319–25
8. Carek PJ, Laibstain SE, Carek SM. Exercise for the Treatment of Depression and Anxiety. Int J Psychiatry Med. 2011; 41(1):15–28
9. Pedersen B.K, Saltin B. Exercise as medicine - evidence for prescribing exercise as therapy in 26 different chronic diseases. Scand J Med Sci Sports. 2015; 25(S3):1–72
21
10. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep. 1985;100(2):126–31.
11. Yrkesföreningen för fysisk aktivitet. Bakgrundstext SLS Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) och Svenska Läkaresällskapet; 2011 [citerad 2019-05-24]. Hämtad från: http://www.yfa.se/wp- content/uploads/2012/03/111129-Bakgrundstext-SLS-Rekommendationer-om-Fysisk-Aktivitet-f%C3%B6r-vuxna-2011.pdf
12. Granger E, Williams G, Di Nardo F, Harrison A, Verma A. The relationship between physical activity and self-rated health status in European adolescents: Results of the EURO-URHIS 2 survey. Eur J Public Health. 2017; 27(2): 107–11
13. Kjønniksen L, Torsheim T, Wold B. Tracking of leisure-time physical activity during adolescence and young adulthood: a 10-year longitudinal study. Int J Behav Nutr Phys Act. 2008; 5(69)
14. Al-Sobayel H, Al-Hazzaa HM, Abahussain NA, Qahwaji DM, Musaiger AO. Gender differences in leisure-time versus non-leisure-time physical activity among Saudi adolescents. AAEM. 2015; 22(2): 344–48
15. Nyberg G. Få unga rör sig tillräckligt [internet] Stockholm: Centrum för idrottsforskning (CIF); 2017[citerad 2019-05-24]. Hämtad från: https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/Fa-unga-ror-sig-tillrackligt.pdf
16. World Health Organisation (WHO). Depression. [internet]. [uppdaterad 2018-03-22; citerad 2019-03-25]. Tillgänglig via:
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/depression
17. American psychiatric association. Diagnostic and statistical manual of mental disorder. Fifth edition. Arlington: American psychiatric association; 2013.
22
18. Eriksen HR, Ursin H. The cognitive activation theory of stress. Psychoneuroendocrinology.2004;29(5): 567-92
19. Olsson J. Ungdomar och stress – en undersökning av förekomsten av stress och psykosomatiska besvär bland gymnasieelever [masteruppsats på Internet]. Göteborg: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap; 2006[citerad 2019-06-06]. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:730943/FULLTEXT01.pdf
20. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012
21. Carter R, Lubinsky J. Rehabilitation Research. 5 uppl. Missouri: Elsevier; 2016.
22. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1 uppl. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk; 2014
23. Yrkesföreningen för fysisk aktivitet. Bakgrundsdokumentation avseende rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) och Svenska Läkaresällskapet; 2016 (uppdaterad 2017–06; citerad 2019-05-23). Hämtad från: http://www.yfa.se/wp-content/uploads/2017/06/Bakgrund-barnrekommendationer.pdf
24. Osman A, Wong JL, Bagge CL, Freedenthal S, Gutierrez PM, Lozano G. The Depression Anxiety Stress Scales-21 (DASS-21): further examination of dimensions, scalereliability and correlates. J Clin Psychol. 2012; 68(12): 1322–38
25. Alfonsson S, Wallin E, Maathz P. Factor structure and validity of the Depression, Anxiety and Stress Scale-21 in Swedish translation. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 2017;24(2–3):154–62
26. DASS-21.pdf [Internet]. [citerad 2019-11-30]. Tillgänglig vid: https://maic.qld.gov.au/wp-content/uploads/2016/07/DASS-21.pdf
27. International Physical Activity Questionnare. IPAQ scoring protocol: IPAQ; 2005 [uppdaterad 2005-11; citerad 2019-05-26]. Hämtad från:
23
28. Ara A. Guidelines for Data Processing and Analysis of the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) – Short and Long Forms Contents. [citerad 2019-11-30];
Tillgänglig vid:
https://www.academia.edu/5346814/Guidelines_for_Data_Processing_and_Analysis_of_t he_International_Physical_Activity_Questionnaire_IPAQ_Short_and_Long_Forms_Cont ents
29. Lee PH, Macfarlane DJ, Lam T, Stewart SM. Validity of the international physical activity questionnaire short form (IPAQ-SF): A systematic review. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 2011; 8(1):115.
30. International Physical Activity Questionnaire: 12-Country Reliability and Validity | Ovid [Internet]. [citerad 2019-11-30]. Tillgänglig vid:
https://oce-ovid-com.ezproxy.its.uu.se/article/00005768-200308000-00020/HTM%20L%20
31. Ekelund U, Sepp H, Brage S, Becker W, Jakes R, Hennings M, et al. Criterion-related validity of the last 7-day, short form of the International Physical Activity Questionnaire in Swedish adults. Public Health Nutrition. 2006; 9(2):258–65.
32. eLabbet Praktisk Statistik [Internet]. [citerad 2019-12-10]. Available from: http://digitalt.liber.se/elabb/9789147103430/cc3ca929-55d4-480c-9077-5b49c7f667ee/start.htm?learningpath=0
33. Schober P, Boer C, Schwarte LA. Correlation Coefficients: Appropriate Use and Interpretation [Internet]. 2018 [citerad 2019-11-30]. Tillgänglig vid:
https://www.ingentaconnect.com/content/wk/ane/2018/00000126/00000005/art00051
34. Mat och fysisk aktivitet — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 2019-11-30]. Tillgänglig vid: http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/
35. Svensson M. Fysisk aktivitet hos ungdomar i Västerås: En studie gällande köns- och åldersskillnader samt motiv till fysisk aktivitet bland ungdomar i åldern 16–19 år
[examensarbete på Internet]. Västerås: Mälardalens Högskola; 2017 [citerad 10 december 2019]. Hämtad från:
24
36. Winkvist A, Hultén B, Kim J-L, Johansson I, Torén K, Brisman J, m.fl. Dietary intake, leisure time activities and obesity among adolescents in Western Sweden: a cross-sectional study. Nutr J. 2015 december;15(1):1–12.
37. Guddal MH, Stensland SØ, Småstuen MC, Johnsen MB, Zwart J-A, Storheim K. Physical activity and sport participation among adolescents: associations with mental health in different age groups. Results from the Young-HUNT study: a cross-sectional survey. BMJ Open.2019;9.
38. Chan W. Correlation Analysis of Physical Exercise and Mental Health of Middle School Students — An Empirical Study based on 10 Middle Schools in H Province. I Atlantis Press; 2019;300.
39. Graffman-Sahlberg M. Fysisk aktivitetsgrad och nedstämdhet: En studie av elever i årskurs 3 på gymnasiet [examensarbete på internet]. Stockholm: GIH; 2009 [citerad 30 november 2019]. Tillgänglig vid: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1145
40. Magklara K, Bellos S, Niakas D, Stylianidis S, Kolaitis G, Mavreas V, m.fl. Depression in late adolescence: a cross-sectional study in senior high schools in Greece. BMC Psychiatry. 2015;15(199)
41. Chekroud SR, Gueorguieva R, Zheutlin AB, Paulus M, Krumholz HM, Krystal JH, m.fl. Association between physical exercise and mental health in 1·2 million individuals in the USA between 2011 and 2015: a cross-sectional study. Lancet Psychiatry. 2018; 5(9):739– 46.
42. VanKim NA, Nelson TF. Vigorous Physical Activity, Mental Health, Perceived Stress, and Socializing Among College Students. Am J Health Promot. 2013; 28(1):7–15.
43. Bailey AP, Hetrick SE, Rosenbaum S, Purcell R, Parker AG. Treating depression with physical activity in adolescents and young adults: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Psychol Med. 2018; 48(7):1068–83.
25
44. Guddal MH, Stensland SØ, Småstuen MC, Johnsen MB, Zwart J-A, Storheim K. Physical activity and sport participation among adolescents: associations with mental health in different age groups. Results from the Young-HUNT study: a cross-sectional survey. BMJ Open. 2019;9(9).
45. Doré I, O’Loughlin JL, Beauchamp G, Martineau M, Fournier L. Volume and social context of physical activity in association with mental health, anxiety and depression among youth. Preventive Medicine. 2016; 91:344–50.
46. Biddle SJH, Asare M. Physical activity and mental health in children and adolescents: a review of reviews. Br J Sports Med. 2011;45(11):886–95.
47. Lubans D, Richards J, Hillman C, Faulkner G, Beauchamp M, Nilsson M, m.fl. Physical Activity for Cognitive and Mental Health in Youth: A Systematic Review of Mechanisms. Pediatrics. 2016;138(3).
48. Bertheussen GF, Romundstad PR, Landmark T, Kaasa S, Dale O, Helbostad JL.
Associations between physical activity and physical and mental health--a HUNT 3 study. Med Sci Sports Exerc. 2011;43(7):1220–8.
49. Biernat E, Piątkowska M. Overestimation of physical activity by the long IPAQ in a Polish nationwide study. 2016;51(1): 87–95.
50. Plasqui G, Bonomi AG, Westerterp KR. Daily physical activity assessment with accelerometers: new insights and validation studies. Obesity Reviews. 2013;14(6):451– 62.
26
BILAGOR
Bilaga 1 - Informationsbrev gällande förfrågan om deltagare till kandidatuppsatsstudie om fysisk aktivitet och upplevd depression, ångest, stress (DÅS).
Hej!
Vi heter Hanna Boström och Alexander Gustafsson och studerar termin 6 på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet. I utbildningen ingår att göra ett
examensarbete och vi har valt att göra en studie där vi vill titta på eventuella samband mellan nivå av fysisk aktivitet och upplevd DÅS. Denna studie riktar in sig på gymnasieungdomar i Uppsala kommun som fyllt 18 år och läser naturvetenskapligt program.
Syftet med arbetet är att undersöka tänkbara samband mellan fysisk aktivitet och upplevd depression, ångest, stress (DÅS) hos 18-åringar som går sista året på gymnasiet. Vidare syftar studien även till att undersöka om det finns eventuella skillnader mellan de biologiska könen inom tänkbara samband.
Anledningen till att vi skickar ut detta mejl är att för att be om er tillåtelse att rekrytera deltagare till vår studie. Inom ramen för examensarbetet planerar vi att gå ut till utvalda naturvetenskapliga klasser i årskurs tre, där vi kommer ge muntlig information. Därefter kommer studenterna få möjlighet att frivilligt skriva upp sin mejladress och födelsedatum för deltagande i studien. Vi räknar med att besöken ute i klasserna kommer ta cirka tio minuter. Efter insamlandet av
mejladresser kommer två formulär samt skriftlig information om studien och deltagandet skickas ut till deltagarna och fylls i online.
Formulären tar ungefär 5–10 min att fylla i och de kommer ha tjugoen dagar på sig att svara. En påminnelse kommer att skickas ut till samtliga deltagare dag 12 och 18 från första utskick. Det insamlade materialet kommer endast att bearbetas och hanteras av studiens författare.
Det är frivilligt att medverka i studien och svaren kommer att behandlas konfidentiellt.
Formulären kan fyllas i och skickas in när som helst under de tjugoen dagar som studien är öppen från och med detta utskick. Svaren kommer att sammanställas, analyseras och diskuteras.
Resultatet kommer sedan att finnas tillgängligt att läsa på DIVA-portal.org. När studien avslutas kommer informationen samt all mailkontakt att raderas. Svaren och resultaten kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem.
Vi skulle verkligen uppskatta om vi får ert godkännande till att rekrytera deltagare på eran skola! Kontakta oss gärna om ni samtycker eller ej samt angående eventuella frågor.
Handledare: Hanna Ljungvall Socionom, doktorand Institutionen för neurovetenskap Uppsala Universitet Hanna Boström 076–1656091 Ungdomsstudie.uppsalauniversitet@gmail.com
27
Alexander Gustafsson 073–3707025
Ungdomsstudie.uppsalauniversitet@gmail.com
Bilaga 2 IPAQ-SF
Svaren från detta formulär kommer användas i ett examensarbete där syftet är att undersöka tänkbara samband mellan fysisk aktivitet och upplevd depression, ångest, stress (DÅS) samt eventuella skillnader mellan män och kvinnor inom tänkbara samband. Allt insamlat material kommer behandlas konfidentiellt och avidentifieras under bearbetning samt presenteras på gruppnivå. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas närsomhelst under enkäten. Var vänlig och svara så sanningsenligt som möjligt.
Jag är: ● Kvinna ● Man ● Icke-binär Jag är: ● 17 år eller yngre ● 18 år ● Äldre än 18 år
Följande frågor handlar om fysisk aktivitet och aktivitetsvanor. Vi är intresserade av att ta reda på all typ av fysisk aktivitet som utförs. Frågorna innefattar tid som du varit fysiskt aktiv de senaste
7 dagarna. Svara på frågorna även om du inte anser dig vara en aktiv person. Inkludera alla
aktiviteter under såväl arbete, transporter, hushållsarbete, trädgårdsarbete, fritidsaktiviteter som planerad träning.
1. Tänk nu på alla de mycket ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7 dagarna. Mycket ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som mycket arbetsamma och får dig att andas
mycket kraftigare än normalt. Tänk enbart på de aktiviteter som du utfört under minst 10 minuter i sträck.
1a. Under de senaste 7 dagarna, hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är mycket ansträngande
såsom tunga lyft, tyngre bygg- och trädgårdsarbete, aerobics, löpning eller cykling i högre tempo?
______ dagar
28
Ingen sådan aktivitet Hoppa över fråga 1b
1b. Hur mycket tid tillbringade du, i genomsnitt under en sådan dag, på mycket ansträngande fysisk aktivitet?
______ MINUTER
Vet ej
2. Tänk nu på alla de måttligt ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7 dagarna. Måttligt ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som arbetsamma och får dig att andas något
kraftigare än normalt. Tänk enbart på de aktiviteter som du utfört under minst 10 minuter i sträck.
2a. Under de senaste 7 dagarna, hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är måttligt ansträngande
såsom cykling, simning, måttligt bygg- och trädgårdsarbete eller annat i måttligt tempo? Inkludera ej promenader.
______ dagar
Ingen sådan aktivitet Hoppa över fråga 2b
1 2b. Hur mycket tid tillbringade du, i genomsnitt under en sådan dag, på måttligt ansträngande aktivitet? ______
timmar
______ MINUTER
Vet ej
3.Tänk nu på all tid du promenerat under de senaste 7 dagarna. Detta inkluderar promenader på arbetet, under
transporter och under fritiden.
3a. Under de senaste 7 dagarna, hur många dagar har du promenerat i minst 10 minuter i sträck?
______ dagar
29
3b. Hur mycket tid per dag tillbringade du, i genomsnitt en sådan dag, på promenader?
______ timmar ______ minuter Vet ej
4.Tänk nu på den tid som du tillbringat sittande under en typisk dag, de senaste 7 dagarna, i samband med arbete,
studier, transporter, i hemmet och på din fritid. Exempelvis tid vid skrivbordet, hemma hos vänner eller i TV-soffan.
Under de senaste 7 dagarna, hur mycket tid har du tillbringat sittande under en sådan dag?
______ timmar per dag
______ MINUTER PER DAG
Vet ej
Bilaga 2 DASS-21
Frågorna i denna enkät handlar om dina känslor och tankar under den senaste veckan. Du ska fylla i hur ofta du känt eller tänkt på ett visst sätt. Vänligen läs varje påstående och ringa in den siffra av 0, 1, 2 eller 3 som bäst beskriver hur påståendet stämmer in på dig för den senaste veckan. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Spendera inte för mycket tid på något påstående.
Stämde
inte alls på mig
Stämde på mig ibland eller en del av tiden
Stämde på mig ganska mycket, eller en stor del av tiden
Stämde väldigt bra på mig, eller nästan hela
tiden 1. Jag tyckte att det var svårt att varva ner 0 1 2 3 2. Jag kände att jag var torr i munnen
0 1 2 3
3. Jag verkade inte kunna känna några
positiva känslor alls 0 1 2 3
4. Jag upplevde andningssvårigheter (t.ex. överdrivet snabb andning fastän jag inte ansträngt mig fysiskt)
30
5. Jag tyckte det var svårt att motivera mig
att göra saker 0 1 2 3
6. Jag hade en tendens att överreagera på
händelser 0 1 2 3
7. Jag upplevde att jag darrade (t.ex.
händerna ) 0 1 2 3
8. Jag kände att mycket energi gick åt till
att oroa mig 0 1 2 3
9. Jag oroade mig för situationer där jag skulle kunna gripas av panik och göra bort mig.
0 1 2 3
10. Det kändes som att jag inte hade
någonting att se fram emot 0 1 2 3
11. Jag märkte hur jag började bli upprörd
0 1 2 3
12. Jag tyckte att det var svårt att slappna
av 0 1 2 3
13. Jag kände mig nedstämd och låg
0 1 2 3
14. Jag blev irriterad på saker som hindrade mig från att fortsätta med saker som jag sysslade med
0 1 2 3
15. Jag kände att jag var nära att gripas av
panik 0 1 2 3
16. Jag lyckades inte känna mig
entusiastisk över någonting 0 1 2 3
17. Jag kände att jag inte var värd mycket
som människa 0 1 2 3
18. Jag kände att jag var ganska lättstött
0 1 2 3
19. Jag var medveten om min hjärtrytm även om jag inte ansträngde mig fysiskt. (t.ex. medveten om pulsen, eller att hjärtat hoppade över ett slag)
0 1 2 3
20. Jag kände mig rädd utan någon vettig
anledning 0 1 2 3
21. Jag kände att livet var meningslöst
31
Bilaga 3 - Informationsbrev om deltagande i undersökning
Till dig som är 18 år gammal och studerar naturvetenskapligt program inom Uppsala kommun. Det är väl etablerat att regelbundet deltagande i fysisk aktivitet har flera fysiska hälsofördelar som till exempel förbättrad kardiovaskulär och metabolisk hälsa, viktstatus och psykologiskt välmående bland unga vuxna.
Även psykisk ohälsa som till exempel depression, ångest, stress har kunnat ses som vanligt förekommande bland gymnasieelever i Sverige, framförallt hos personer av det kvinnliga könet. I en studie har man kunnat se att det finns en hög prevalens av kronisk stress bland
gymnasieungdomar och att den kan kopplas till individens akademiska prestation. Man har också kunnat se skillnader i stress och psykosomatiska besvär relaterat till program där bland annat elever som går naturvetenskapligt program ligger betydligt högre än genomsnittet i förekomst av dessa typer av besvär.
Enligt forskning har fysisk aktivitet flera positiva effekter på bland annat depressiva symtom, psykologiska stressymtom samt ångestsyndrom. Dock är evidensen relativt liten samt bristande inom aktuell målgrupp. Med detta i beaktande genomförs denna studie för att kartlägga om det finns ett samband mellan 18-åriga naturelevers nivå av fysisk aktivitet och självskattad nivå av depression, ångest och stress. Studien syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader mellan de biologiska könen inom eventuellt samband och inom aktuell målgrupp.
Deltagande är frivilligt och kan avbrytas utan att anledning ges. Studien kommer att genomföras med detta webbaserade formulär under september och början på oktober månad. Alla deltagare kommer ha tjugoen dagar på sig att besvara formuläret. En påminnelse kommer att skickas ut till samtliga deltagare dag 12 och 18 från utskick.
Studien består av två formulär, ett om fysisk aktivitet och ett om depression/ångest/stress. Formulären uppskattas ta 5–10 minuter att fylla i.
Deltagaren kommer vara anonym och svaren kommer att behandlas avidentifierat samt endast finnas tillgängligt för studiens författare. Resultaten kommer att presenteras på gruppnivå för att inga enskilda individer ska kunna identifieras. Efter genomförande av studien kommer resultatet finnas tillgängligt på DiVA portal.org.
Tack för ditt deltagande!
Författare: Hanna Boström & Alexander Gustafsson, fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet.
Handledare: Hanna Ljungvall, Socionom, doktorand. Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet
Datum: 2019-09-11