UPPSALA UNIVERSITETET Institutionen för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet Vetenskapsmetodik IV
Examensarbete 15 poäng, grundnivå
Samband mellan självrapporterad psykisk ohälsa och nivå av fysisk aktivitet hos unga kvinnor och män - En undersökning av 18-åriga gymnasieelever på
naturvetenskapligt program
Associations between self-reported mental illness and level of physical activity among young women and men - a survey of 18-year olds in high school, studying natural science programme
Författare: Handledare:
Boström, Hanna Ljungvall, Hanna Gustafsson, Alexander Socionom, doktorand
Institutionen för neurovetenskap Redovisad (10/01/2020) Uppsala Universitet
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Förekomsten av psykisk ohälsa så som depression, ångest och stress (DÅS) är vanligt förekommande bland unga vuxna, framförallt hos kvinnor. Evidensen för att fysisk aktivitet har en reducerande effekt på DÅS är stark. Forskning visar också på en variation i stress och psykosomatiska besvär relaterat till typ av program på gymnasiet.
Syfte: Att undersöka tänkbara samband mellan nivå av fysisk aktivitet och upplevd DÅS hos 18- åringar som läser naturvetenskapligt program. Samt undersöka eventuella könsskillnader inom upplevd DÅS och självrapporterad nivå av fysisk aktivitet.
Metod: Studien var en kvantitativ, icke-experimentell tvärsnittsstudie med komparativ design.
Vid datainsamling användes två självskattningsformulär (IPAQ-SF och DASS-21).
Genomförandet skedde inom Uppsala kommun på fyra gymnasieskolor med naturvetenskapligt program. Totalt deltog 35 elever från nio klasser.
Resultat: Samtliga deltagare översteg rekommendationer för fysisk aktivitet. Inga signifikanta könsskillnader förekom. Majoriteten av deltagarna visade på ingen eller låg nivå av DÅS.
Resultatet visade på skillnader i nivå av ångest, där kvinnorna rapporterade en högre nivå. Ett negativt samband mellan uppskattad fysisk aktivitet och DÅS gick att se hos gruppen som helhet, samt hos männen.
Konklusion: Majoriteten av de 18-åriga män och kvinnor som undersökts i denna studie rapporterade höga nivåer av fysisk aktivitet och ingen eller låg nivå av DÅS. Kvinnorna rapporterade dock högre nivåer av ångest. Studien fann inget samband mellan självrapporterad fysisk aktivitet och DÅS för kvinnor men ett starkt samband för män. Dessa könsskillnader bör undersökas vidare.
Keywords: Physical activity, Mental health, Gender differences, School, Young adults, Physiotherapy.
ABSTRACT
Background: The presence of mental illness, like depression, anxiety and stress (DAS), is common among young adults, especially among females. There is strong evidence of physical activity having a reducing effect on DAS. Furthermore, research shows variation in stress and psychosomatic disorders related to different programs in high school.
Purpose: To investigate possible correlations between level of physical activity and experienced DAS among 18-year olds, studying natural science programme. Also, to investigate possible gender differences regarding experienced DAS and self-reported level of physical activity.
Method: The study consisted of a quantitative, non-experimental cross section study with comparative design. For data collection, two self-administered forms (IPAQ-SF and DASS-21) were used. The implementation took place at four high schools that had natural science programs within Uppsala municipality. A total of 35 students from nine classes attended.
Results: All participants exceeded recommendations for physical activity. There was no
significant difference between the sexes. Most of the participants showed none, or low levels of DAS. The results showed differences in level of anxiety, where females reported a higher level.
A correlation between DAS and physical activity was detected among males and females together as a group, as well as among the males.
Conclusion: Most of the 18-year old males and females investigated within this study reported high levels of physical activity, and none or low levels of DAS. The females reported higher levels of anxiety. Among the females, no correlation was found between level of physical activity and perceived DAS, but a strong correlation was found among the males. These gender
differences should be further investigated.
Keywords: Physical activity, Mental health, Gender differences, School, Young adults, Physiotherapy.
INNEHÅLL
BAKGRUND 1
Definition och rekommendationer av fysisk aktivitet 1
Ungas vanor av fysisk aktivitet 1
Depression 2
Ångest 2
Stress 2
Fysisk aktivitet och DÅS 3
Problemformulering 3
Syfte och frågeställningar 4
METOD 4
Design 4
Urval 5
Genomförande 5
Datainsamlingsmetoder 5
Depression Anxiety and Stress Scales (DASS-21) 6
International Physical Activity Questionnaire short form (IPAQ-SF) 6
Etiska överväganden 7
Databearbetning 7
RESULTAT 8
Deltagare 8
Hur fysiskt aktiva är 18-åringar på naturvetenskapligt program? 8
Hur utbrett är depressions-, ångest- och stressymtom? 9
Hur ser ett eventuellt samband ut mellan mängd fysisk aktivitet och DÅS? 12
DISKUSSION 14
Resultatsammanfattning 14
Resultatdiskussion 14
METODDISKUSSION 17
ETISK DISKUSSION 18
NYTTA I KLINIK OCH SAMHÄLLE SAMT VIDARE FORSKNING 18
KONKLUSION 19
REFERENSER 20
BILAGOR 26
1
BAKGRUND
Det har blivit allt mer vanligt att individer söker psykiatrisk hjälp i Sverige idag (1). Förekomsten av psykisk ohälsa så som depression, ångest och stress (DÅS) är idag vanligt förekommande bland unga vuxna, och då framförallt bland gymnasieungdomar på väg ut i vuxenlivet, samt bland kvinnor (2–6). Till exempel visar en studie från Lund att varannan pojke och nästan 70%
av flickor mellan 16–18 år, känner stress och oro på grund av krav från skolarbete samt krav de lägger på sig själva (2). Samtidigt finns det gott om evidens för den gynnsamma inverkan fysisk aktivitet har på depression, ångest och stress (7–9).
Definition och rekommendationer av fysisk aktivitet
Med fysisk aktivitet menas all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens
sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning, vilket kan mätas i kcal. Detta innebär all typ av muskelaktivitet som exempelvis promenader, hushålls-och trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, friluftsliv, motion och träning (10).
Den fysiska aktivitet som rekommenderas för personer 18 år och uppåt, är 150 minuter/vecka på måttlig intensitetsnivå eller högre. Vid hög intensitet kan denna tid halveras (11). Aktivitet på måttlig intensitet kan definieras som en aktivitet där en ökning av puls och andning sker, medan aktivitet på hög intensitet innebär en markant ökning av puls och andning (11). Utförande av muskelstärkande aktivitet med engagemang av kroppens stora muskelgrupper rekommenderas minst 2 gånger/vecka. Denna rekommendation baseras på att kunna bevara, alternativt främja såväl fysisk kapacitet som individens hälsa, samt reducera risker för kroniska sjukdomar och för tidig död (11).
Ungas vanor av fysisk aktivitet
Det är väl etablerat att regelbundet deltagande i fysisk aktivitet har flera fysiska hälsofördelar som till exempel förbättrad kardiovaskulär och metabolisk hälsa, viktstatus, bentäthet och psykologiskt välmående bland unga vuxna (12). En norsk studie har visat att övergångsperioden mellan ungdomslivet och vuxenlivet generellt sett är en period med en minskning i fysisk aktivitetsnivå (13). Denna minskning jämnas ofta ut i början av vuxenlivet (13). I en studie (14) gjord på 1388 män och 1500 kvinnor i åldrarna 15–19, kunde det konstateras att det fanns en tydlig könsskillnad gällande fysisk aktivitetsnivå, där kvinnor var mer inaktiva än män. Vidare publicerade Centrum för Idrottsforskning år 2017 en studie (15) som visade på att barn och
2
ungdomar i Sverige rör på sig alldeles för lite och att skillnaderna mellan olika grupper är stora.
Pojkar anses generellt röra på sig mer än flickor och yngre mer än äldre ungdomar. Enligt studien var flickor på gymnasiet som minst aktiva, där bara 14% av dessa rör på sig tillräckligt enligt rekommendationer (15).
Depression
Depression är en psykisk åkomma som karakteriseras av bland annat ihållande nedstämdhet, minskad energi, förändrad matlust, sömnproblem och/eller ångest (16). Forskning har visat på en ökad förekomst av depression hos unga vuxna, och då framförallt hos kvinnor (4). En av de största riskfaktorerna för utvecklandet av depression bland unga vuxna är psykosocial stress (4), något som skulle kunna tänkas vara vanligt förekommande under skoltiden. Den genetiska faktorn är även en stor riskfaktor för utvecklandet av depression (4).
Ångest
Ångest kan definieras som ett sinnestillstånd av oro, ängslan samt rädsla som uppkommer vid ett upplevt potentiellt hot mot individen (17). Hotet som individen upplever kan både komma från yttre och inre faktorer. Andra vanliga symtom kan vara generella sympatiska kroppsliga tecken såsom pulsökning och svettningar. Vid en längre duration av ångest kan även symtom som exempelvis sömn- och koncentrationssvårigheter ses. Ångest är vanligt förekommande vid olika psykiska störningar såsom exempelvis depression och psykoser (17). Forskning har även visat på att kvinnor har en ökad risk att drabbas av ångest i jämförelse med män, samt att ångest ofta kulminerar under ungdomsåren (5).
Stress
Stress kan definieras som ett alarm i kroppen som uppkommer då det finns en diskrepans mellan vad som förväntas vara i en situation och vad som är i nuet (18). Ett exempel på detta kan vara ett yttre hot mot individen som skapar ett stresspåslag vilket bland annat medför ökad vakenhet.
Stress under kortare perioder är inte hälsoskadligt, men kan under längre perioder ha en negativ inverkan på hälsan (18). I en studie av Schraml K (6) pekar författaren på att det finns en hög prevalens av kronisk stress bland gymnasieungdomar, samt att den kan kopplas till individens akademiska prestation. Studien visade även på att kvinnor är starkt överrepresenterade när det kommer till kronisk stress (6).
3
Fysisk aktivitet och DÅS
Under ansträngande träning, såväl som vid upphetsning och smärta insöndras endorfiner i kroppen. Endorfiner har en positiv inverkan på välmående, samt en smärtlindrande effekt. Detta har i sin tur påvisats att kunna reducera symtom för depression (7). De gynnsamma effekter fysisk aktivitet har på depressiva symtom, har enligt tidigare studier kunnat ses hos individer i alla åldrar (7). Dock finns det färre studier gjorda på effekterna av fysisk aktivitet vid ångestsyndrom. Det finns forskning som visar på att aerobisk träning är ett effektivt behandlingsalternativ för ångestsyndrom, samt att denna typ av träning kan vara minst lika effektiv i att minska generell ångest som kognitiv beteendeterapi (8). Intensiv träning, det vill säga träning på 70–90% av maximal
hjärtfrekvens, under 20 minuter 3 gånger i veckan, har visats kunna minska sensitivitet för ångest. Även självrapporterad rädsla för ångestkänslor kan minskas med hjälp av fysisk aktivitet (8).
En amerikansk studie av Pedersen BK och Saltin B (9), visade att de gynnsamma effekter fysisk aktivitet har på depression, ångest och stress är av multifaktoriell art. Under fysisk aktivitet sker flera fysiologiska förändringar som till exempel ökad hjärtfrekvens och svettning. Studien visade även på ett samband mellan fysisk kondition och ökat välmående överlag. Ju högre nivå av fysisk aktivitet, desto lägre uppfattad stressnivå. Även relativt korta perioder av träning på hög intensitet visar på fördelaktiga psykologiska effekter hos unga vuxna, som till exempel en minskning av stressnivå. Evidensen för dessa fördelaktiga effekter är begränsad, och det råder delade meningar om vilken nivå av fysisk aktivitet som anses mest fördelaktig, i syfte att reducera till exempel stress. Det finns dock
forskning som tyder på att aerobisk träning verkar ha en bättre effekt på dessa individer i jämförelse med styrketräning (9).
Problemformulering
Som beskrivits ovan finns god evidens för samband mellan fysisk aktivitet och
DÅS (7–9). Vidare är det belagt att det finns könsskillnader gällande uppskattad nivå av fysisk aktivitet och självrapporterad DÅS (4–6,16). Gällande unga vuxnafinns forskning som pekar på en variation i stress och psykosomatiska besvär relaterat till program på gymnasiet (17). Till exempel har förekomsten av stress visat sig vara vanligare bland elever som går naturvetenskapligt program, vilket i längden även skulle kunna påverka
4
förekomsten av depression och ångest (19). Däremot råder det brist på forskning gällande samband mellan fysisk aktivitet och självrapporterad DÅS, hos gymnasieungdomar som går naturvetenskapligt program. Därför har denna studie undersökt nivå av fysisk aktivitet, förekomst av DÅS samt sambandet mellan fysisk aktivitet och DÅS. Detta hos 18-åriga elever som går naturvetenskapligt program.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka samband mellan nivå av fysisk aktivitet och upplevd DÅS hos 18-åringar som läser naturvetenskapligt program. Syftet var vidare att undersöka eventuella skillnader mellan 18-åriga kvinnors och mäns upplevda DÅS, samt
självrapporterad nivå av fysisk aktivitet.
Frågeställningar
1. Hur fysiskt aktiva är 18-åringar på naturvetenskapligt gymnasieprogram, mätt med International Physical Activity Questionnaire (IPAQ)?
2. Hur utbrett är depressions-, ångest- och stressymtom hos målgruppen mätt med Depression Anxiety and Stress Scales (DASS-21)?
3. Finns det skillnader inom de respektive könen av självrapporterad nivå av fysisk aktivitet samt DÅS?
4. Hur ser ett eventuellt samband ut mellan mängd fysisk aktivitet (mätt med
IPAQ) och förekomsten av DÅS (mätt med DASS-21) inom målgruppen samt inom de respektive könen?
METOD
Design
För att besvara frågeställningarna hur fysiskt aktiva gruppen var samt hur deras
självrapporterad DÅS var användes en kvantitativ, icke-experimentell tvärsnittsstudie.
Detta innebär att data samlades in vid ett tillfälle (20). För att ta reda på eventuella könsskillnader användes en komparativ design. Med detta menas att två eller flera variabler jämförs med varandra (21).
5
Urval
Studien genomfördes på sistaårsstudenter på fyra gymnasieskolor inom Uppsala
kommun. Studenter som fyllt 18 år och läste naturvetenskapligt program tillfrågades om deltagande, vilket innebär att ett bekvämlighetsurval användes (22). Studien riktade endast in sig på elever fyllda 18 år, med anledning av att det skiljer sig i rekommendationer för fysisk aktivitet från och med att man fyllt 18 år (11,23). Totalt deltog nio klasser.
Inklusionskriterier: 18-åringar på naturvetenskapligt program som kan förstå svenska i tal och skrift, samt kan ge informerat samtycke.
Exklusionskriterier: Uppfyller ej inklusionskriterier samt definierar sig som annat kön än man/kvinna.
Genomförande
Ett informationsbrev skickades ut till rektorer på tio gymnasieskolor inom Uppsala kommun (se bilaga 1), vilket var samtliga skolor med naturvetenskapligt program.
Då majoriteten av skolorna ej besvarade förfrågan, ringdes ansvarig ledning upp på samtliga skolor. Datainsamlingen genomfördes på fyra skolor och totalt deltog 35 elever från nio klasser. Deltagare till studien rekryterades konsekutivt på skolorna där insamling av mejladresser skedde ute i skolkorridorerna i samband med raster. Muntlig information om deltagande i studien gavs ut i samband med detta. Exakt tidpunkt för insamlandet bestämdes i samråd med ansvarig ledning. Första utskick av formulär (se bilaga 2) med tillhörande informationsbrev (se bilaga 3) skickades ut via mejl, 1–7 dagar efter
rekrytering beroende på när under veckan detta skedde. En påminnelse skickades ut till samtliga deltagare dag 12 och dag 18 från första utskick. Rekrytering av deltagare ägde rum 4–18 september 2019. Sista dag för insamling av formulärsvar var den 11 oktober 2019.
Datainsamlingsmetoder
I denna studie har två formulär i digitalt format, IPAQ-SF och DASS-21,
använts för att samla in data om nivå av självrapporterad fysisk aktivitet samt DÅS.
Två frågor rörande bakgrundsfakta har inlett formulären för att säkerställa att deltagarna uppfyllde inklusionskriterierna. Formulären mejlades ut till deltagarna via en webbaserad undersökning i Google Forms i syfte att förenkla insamling av data samt för att underlätta
6
påminnelseutskick till deltagarna. Ett informationsbrev med information om studien och dess syfte skickades ut tillsammans med formulären (se bilaga 2 och 3).
Depression Anxiety and Stress Scales (DASS-21) DASS-21 (24, 25), en förkortad form av formuläret DASS-42, är ett självrapporterat skattningsformulär designat för att mäta emotionella tillstånd så som depression, ångest och stress (24). Formuläret består av 21 påståenden angående känslor och tankar, samt hur ofta dessa har uppstått under den senaste veckan. Varje påstående har ett svarsalternativ mellan 0–3, där 0 = stämde inte alls på mig och 3 = stämde väldigt bra på mig, eller nästan hela tiden. Formuläret är uppdelat i 3 delskalor, en för depressionssymtom, en för
ångestsymtom och en för stressymtom. Totala poängen beräknas genom en summering av poängen inom de olika subskalorna (depression, ångest, stress). Därefter multipliceras svaren med två och jämförs med nivåberäkning per subkategori (normal, mild, måttlig, allvarlig, mycket allvarlig). Ju högre poäng, desto högre upplevd depression, ångest eller stress. Till exempel: 0–9 poäng indikerar ingen depression, 10–13 poäng indikerar mild depression, 14–20 poäng indikerar måttlig depression, 21–27 poäng indikerar allvarlig depression och 28+ poäng indikerar på mycket allvarlig depression. Nivåberäkningen skiljer sig poängmässigt mellan de olika subkategorierna (26). Formuläret har visat sig reliabelt och valitt i syfte att mäta aktuell sinnesstämning eller förändringar i
sinnesstämning över tid (24).
International Physical Activity Questionnaire short form (IPAQ-SF)
Det finns två versioner av skattningsformuläret IPAQ, en kort version (IPAQ-SF) och en lång version (IPAQ-LF). I denna studie har endast den korta versionen av formuläret använts. IPAQ-SF (27) är ett självadministrerat formulär som täcker fyra domäner av fysisk aktivitet: 1) mycket ansträngande fysisk aktivitet som till exempel aerobics eller tyngre bygg- och trädgårdsarbete, 2) måttligt ansträngande fysisk aktivitet som till
exempel cykling eller simning i måttligt tempo, 3) promenader och 4) stillasittande. Inom varje domän skattas antal dagar under de senaste 7 dagarna som aktivitet utförts samt tid i minuter/dag. Beräkning av resultatet sker genom summering av duration (i minuter) och frekvens (dagar). Detta kan sedan räknas om till MET-minuter (multiplar av den vilande metabolhastigheten). MET är ett mått på volym aktivitet och räknas ut genom att
7
multiplicera MET poäng av utförd aktivitet med antal utförda minuter (27–28). Det IPAQ formulär som använts i denna studie har visat på god reliabilitet och validitet (29–31).
Etiska överväganden
Förfrågan om deltagande i studien skedde både muntligt och skriftligt. Informationen som gavs ut beskrev studiens syfte samt att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas utan att orsak behövde anges. Alla personliga uppgifter var avidentifierade vid bearbetning och ifyllda formulär har inte kunnat spåras till enskilda individer. Data som samlades in kan anses som känslig och trots anonymitet i själva deltagandet av studien, bör det tilläggas att insamlandet av mejladresser ej skedde helt anonymt.
Databearbetning
Insamling av data genomfördes i programmet Google forms och sammanställdes i
Microsoft Excel, med hjälp av internettjänsten eLabbet för praktisk statistik (32). All data granskades separat av båda författarna för att säkerställa korrekt inmatning av resultat.
Deltagare som vid minst ett tillfälle uppskattat sin nivå av fysisk aktivitet som “vet ej”, eller angett orimligt höga värden av fysisk aktivitetsnivå, med hänsyn till sysselsättning, exkluderades från studien. Personer som definierade sig som annat kön än manligt eller kvinnligt och/eller fyllt i att de var över 18 år exkluderades. Detta då de ej uppfyllde inklusionskriterierna, alternativt att de uppfyllde exklusionskriterierna.
För att ta reda på hur fysiskt aktiv gruppen var räknades medelvärde ut. Medelvärde applicerades då data som genererades var numerisk (antal minuter lagda i veckan på fysisk aktivitet) (20). Standardavvikelse räknades ut för att få ett övergripande mått på hur mycket de enskilda värdena avvek från medelvärdet (20). IPAQ genererar även ordinal data då nivå av fysisk aktivitet rangordnas från låg till hög (28).
Deskriptiv data för DASS-21 redovisas med median och interkvartilavstånd (IQR), då data var snedfördelad och DASS-21 genererar data på ordinalnivå (20). Uträkningen gjordes på vardera subkategori (depression, ångest och stress) och utifrån nivå (normal, mild, måttlig, allvarlig och mycket allvarlig), samt separat för män och kvinnor. Inom subkategorierna redovisades antal och andel deltagare per nivå.
8
Spearman´s rangkorrelationstest användes för att undersöka eventuella samband mellan mängd fysisk aktivitet och förekomst av DÅS. Rangkorrelationskoefficienten (r) kan vara mellan -1 och 1. <0,10 tyder på ett icke signifikant samband, 0,10 - 0,39 tyder på ett svagt samband, 0.40 - 0.69 tyder på ett moderat samband, 0,70 - 0, 89 tyder på ett starkt
samband och >0.90 tyder på ett väldigt starkt samband. Detta oberoende av p-värdet (33).
Ett icke parametriskt Mann Whitney U test användes för att besvara om det fanns könsskillnader inom DÅS samt fysisk aktivitet (20). Valet av test motiverades av att DASS-21 och IPAQ-SF genererar data på ordinalnivå samt att data inte var
normalfördelad.
RESULTAT
Deltagare
Totalt skickades 72 formulär ut. Utav dessa svarade 44 elever på undersökningen. Av de som svarade definierade sig 25 som kvinnor och 18 som män. En person definierade sig som annat kön än manligt eller kvinnligt och exkluderades därför. Vidare exkluderades sex personer då de antingen fyllt i att de var över 18 år, eller att de vid minst ett tillfälle
uppskattat sin nivå av fysisk aktivitet som “vet ej”. Två personer exkluderades då deras uppskattade minuter av fysisk aktivitet ansågs för höga för att vara rimliga i förhållande till deras levnadsvanor. Totalt var det 35 formulär som uppfyllde inklusionskriterierna och vars data analyserades.
Hur fysiskt aktiva är 18-åringar på naturvetenskapligt gymnasieprogram, mätt med International Physical Activity Questionnaire (IPAQ)?
Hela gruppen hade ett medelvärde av mycket ansträngande nivå fysisk aktivitet på 175 minuter/veckan och 243 minuter/veckan på måttligt ansträngande nivå. Ingen könsskillnad kunde ses. Medelvärdet för MET-minuter för hela gruppen, inom samtliga nivåer, var 3020 MET-minuter/vecka. Det fanns ingen signifikant könsskillnad inom fysisk aktivitet
definierad med MET minuter/vecka.
9
Tabell I. Medelvärde, standardavvikelse (SD), antal och p-värde på fysisk aktivitet mätt
med IPAQ-SF.
*Mann Whitney U Test; Signifikant skillnad (P≤ 0,05).
Hur utbrett är depressions-, ångest- och stressymtom hos målgruppen mätt med Depression Anxiety and Stress Scales (DASS-21)?
Majoriteten av deltagarna visade på normala nivåer av DÅS. (Tabell II).
IPAQ-SF Alla
Medelvärde (SD)
Kvinnor medelvärde
(SD)
Män medelvärde
(SD)
P-värde*
Antal 35 20 15
Fysisk aktivitet min/veckan Måttlig fysisk aktivitet
243 298 170 0,96
Mycket ansträngande fysisk aktivitet
175 150 209 0,89
Fysisk aktivitet MET
min/veckan
Promenader 610 (562) 563 (549) 672 (592) 0,63
Måttlig fysisk aktivitet
1007 (1361) 1252 (1711) 682 (570) 0,74 Mycket
ansträngande fysisk aktivitet
1403 (1538) 1200 (1147) 1674 (1955) 0,89
Totala MET- min, samtliga nivåer
3020 3015 3027 0,89
10
Tabell II. Tabellen visar deltagare i antal och procent med mild, måttlig, allvarlig eller mycket allvarlig depression, ångest och stress.
DASS-21 Poäng
Alla (%)
Poäng Kvinnor (%)
Poäng Män (%)
Antal 35 20 15
Depression poäng
Normal (0–9) 22 (63) 11 (55) 11 (73)
Mild (10–13) 5 (14) 2 (10) 3 (20)
Måttlig (14–20) 6 (17) 5 (25) 1 (7)
Allvarlig (21–27) 0 (0) 0 (0) 0 (0)
Mycket allvarlig (28+) 2 (6) 2 (10) 0 (0)
Ångest poäng
Normal (0–7) 24 (69) 12 (60) 12 (80)
Mild (8–9) 2 (6) 1 (5) 1 (7)
Måttlig (10–14) 6 (17) 4 (20) 2 (13)
Allvarlig (15–19) 3 (9) 3 (15) 0 (0)
Mycket allvarlig (20+) 0 (0) 0 (0) 0 (0)
Stress poäng
Normal (0–14) 22 (63) 11 (55) 11 (73)
Mild (15–18) 4 (11) 3 (15) 1 (7)
Måttlig (19–25) 6 (17) 4 (20) 2 (13)
Allvarlig (26–33) 2 (6) 1 (5) 1 (7)
Mycket allvarlig (34) 1 (3) 1 (5) 0 (0)
11
Tabell III. Tabellen visar förekomst av DÅS för hela gruppen, kvinnor och män samt könsskillnader.
DASS-21 Alla n
Median (IQR)
Kvinnor n Median
(IQR)
Män n Median
(IQR)
P-Värde*
Antal 35 20 15
Depression 6 (10) 8 (13) 6 (8) 0,08
Ångest 2 (9) 6 (10) 2 (3) 0,02**
Stress 12 (13) 12 (12,5) 6 (13) 0,09
Könsskillnader total DÅS
0,02
*Mann Whitney U Test; Signifikant skillnad (P≤ 0,05).
**Signifikant skillnad.
Medianvärdet för upplevd DÅS för hela gruppen var inom normal nivå i alla
subkategorier. Både män och kvinnor separat hamnade inom normal nivå för respektive subkategori (Figur 1).
* Signifikant könsskillnad inom ångest
*
12
Figur 1. Median för depressiva symtom, ångest och stressymtom för hela gruppen samt för respektive kön. Figuren visar kvinna, man samt hela gruppen och ångest/stress/depression på x-axeln. På y-axeln visas medianen.
Hur ser ett eventuellt samband ut mellan mängd fysisk aktivitet (mätt med
IPAQ) och förekomsten av DÅS (mätt med DASS-21) inom målgruppen samt inom de respektive könen?
Det fanns ett samband mellan DÅS och fysisk aktivitet bland 18-åriga gymnasieelever på naturvetenskapligt program då rs = -0,4 (p = 0,03) (Figur 2). Det förekom inget samband mellan DÅS och fysisk aktivitet bland kvinnorna (Figur 3). Det fanns ett starkt samband mellan DÅS och fysisk aktivitet bland männen (Figur 4).
Figur 2. Figuren visar antal MET-minuter/veckan (IPAQ) på y-axeln och sammanlagda poäng för DÅS på x-axeln. Varje enskild punkt representerar sambandet mellan poäng på DASS-21 och MET-minuter från IPAQ för varje deltagare i hela gruppen, rs= -0,4, konfidensintervall (95%) = -0,6 - 0,1, p= 0,03.
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
0 20 40 60 80 100
MET
DÅS
13
Figur 3. Figuren visar antal MET-minuter/veckan (IPAQ) på y-axeln och sammanlagda poäng för DÅS på x-axeln. Varje enskild punkt representerar sambandet mellan poäng på DASS-21 och MET-minuter från IPAQ för alla kvinnliga deltagare, rs= -0,1,
konfidensintervall (95%) = -0,5 – 0,4, p=0,66.
Figur 4. Figuren visar antal MET-minuter/veckan (IPAQ) på y-axeln och sammanlagda poäng för DÅS på x-axeln. Varje enskild punkt representerar sambandet mellan poäng på DASS-21 och MET-minuter från IPAQ för alla manliga deltagare, rs= -0,8,
konfidensintervall (95%) = -0,9 - -0,6, p=0,003.
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
0 20 40 60 80 100
MET Kvinna
DÅS Kvinna
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
0 10 20 30 40 50 60
MET Man
DÅS Man
14
DISKUSSION
Resultatsammanfattning
Syftet med studien var att undersöka ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och upplevd DÅS, hos 18-åriga män och kvinnor som läser naturvetenskapligt
gymnasieprogram. Studien har även undersökt eventuella könsskillnader inom fysisk aktivitet och upplevd DÅS. Majoriteten av både de manliga och kvinnliga deltagarna var mer aktiva än Fyss rekommendationer för minsta nivå av fysisk aktivitet (11). Ingen signifikant könsskillnad i fysisk aktivitetsnivå, mätt i MET-minuter/veckan eller minuter/veckan gick att se. Merparten av deltagarna visade på normala nivåer av DÅS (26). Kvinnorna rapporterade en högre nivå av ångest. Ingen signifikant könsskillnad förelåg inom depression och stress. Studien fann ett samband mellan DÅS och fysisk aktivitet för gruppen som helhet. Vid undersökning av kvinnor och män separat kunde ett starkt samband mellan självrapporterad fysisk aktivitet och DÅS ses bland männen, men ej bland kvinnorna.
Resultatdiskussion
Gruppens medelvärde av fysisk aktivitet, går i linje med Folkhälsomyndighetens rapport om att en majoritet bland både kvinnor och män uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan (34). Dessutom visar resultatet att gruppen översteg rekommendationerna 150 minuter i veckan på måttlig intensitetsnivå av fysisk aktivitet och 75 minuter i veckan på hög intensitetsnivå (11). Även tidigare studier som granskat fysisk aktivitetsnivå hos målgruppen, speglar vårt resultat (35–36).
Könsskillnader inom nivå av fysisk aktivitet var ej signifikanta. Detta motsäger sig
liknande studiers resultat som visat på att kvinnor generellt sett är mindre fysiskt aktiva än män (14-15,37-38). En anledning till denna skillnad kan vara att vår studie gjordes på en småskalig nivå, där både män och kvinnor var mer fysiskt aktiva än Fyss
minimirekommendationer (11). Ingen signifikant skillnad gick att se mellan könen, dock sågs tendenser till en könsskillnad inom nivå av fysisk aktivitet. Kvinnorna verkade utföra mer måttligt ansträngande fysisk aktivitet och männen mer högre ansträngande fysisk aktivitet. Det är möjligt att en signifikant skillnad skulle kunnat ses om studien haft ett större antal deltagare.
15
Enligt IPAQ formuläret klassificeras fysisk aktivitetsnivå enligt tre poängkategorier.
Kategori 1 är “Low”, kategori 2 är “Moderate” och kategori 3 är “High”. I denna studie hamnade målgruppen inom kategori 3, vilket motsvarar fysisk aktivitet minst en
timma/dag på måttlig intensitet utöver grundläggande nivå av fysisk aktivitet (minst 3000 MET-minuter/veckan) (28). Detta tyder på att deltagarna i den undersökta målgruppen är väldigt fysiskt aktiva, trots att övergångsperioden mellan ungdomslivet och vuxenlivet generellt ses som en period med minskade nivåer av fysisk aktivitet (13).
Resultatet i denna studie visade på att majoriteten av deltagarna hade normala nivåer av DÅS, vilket enligt DASS-21 är den lägsta skattade nivån. Ett antal deltagare visade dock på högre nivåer av DÅS. Vad de olika nivåerna innebär för individen i verkligheten framgår inte utav DASS-21 formuläret. I en liknande studie gjord på fysisk aktivitetsgrad och nedstämdhet bland elever i årskurs 3 på gymnasiet, var mer än 35% nedstämda, och en majoritet av eleverna kände sig stressade (39). Detta resultat indikerar att elever var mer nedstämda/stressade än vad vår studie visat på. En anledning till att resultaten skiljer sig åt kan var att den omnämnda studien använt sig utav andra självrapporteringsformulär där definition av DÅS/nedstämdhet kan skilja sig från DASS-21. Ytterligare en anledning kan vara att den aktuella studien gjordes på en betydligt mindre grupp, där enbart
naturvetenskapligt program inkluderats. Trots detta har tidigare forskning visat på att just naturvetenskapligt program är ett av de program där elever känner sig som mest stressade (19). Vidare var förekomsten av fysisk aktivitet hos deltagarna betydligt högre i vår studie jämfört med den omnämnda studien (39). En annan anledning till att resultaten skiljde sig åt skulle kunna bero på ett selektions bias, där de elever som valde att delta inte var representativa för populationen i stort.
Då formulären fylldes i vid terminsstart är det möjligt att DÅS nivåerna kan komma att öka ytterligare under terminens gång, i takt med att till exempel skolarbete ökar. Å andra sidan mäter inte DASS-21 om den upplevda depressionen, ångesten eller stressen
härstammar specifikt från elevernas studier, eller om det finns andra faktorer som påverkar nivå av DÅS. I andra studier har även socioekonomiska och sociodemografiska variabler inkluderats i undersökning av mental hälsa, vilket kan ha en betydande inverkan på resultatet (40–41). Eftersom flertalet studier visar på att den psykiska ohälsan ökar hos unga (40,42), är det av stor vikt att försöka hitta metoder som kan hjälpa till att reducera DÅS hos unga.
16
Utav depression, ångest och stress var stress och depression vanligast förekommande inom målgruppen. Det fanns en signifikant könsskillnad inom självrapporterad ångest där
kvinnor rapporterade en högre nivå. Skillnaden inom depression och stress var ej signifikant, men även här kunde observeras att kvinnorna rapporterade högre nivåer än männen. Detta resultat speglas av flertalet studier som visar på att kvinnor generellt sett rapporterar en högre nivå av psykisk ohälsa, så som depression, ångest och stress (6,40, 42). Som tidigare nämnts var antalet deltagare begränsat och sannolikheten finns att resultatet blivit annorlunda med en större grupp.
Resultatet visade på ett negativt moderat samband mellan självrapporterad DÅS och nivå av självrapporterad fysisk aktivitet för hela gruppen. Ju mer fysiskt aktiva eleverna var, desto lägre självrapporterade nivåer av DÅS. Detta resultat går även i linje med tidigare forskning som visat på att högre nivåer av fysisk aktivitet är associerat med bättre mental hälsa (7–9, 43–45). Värt att notera är dock att många av de studier som visat på ett
samband mellan fysisk aktivitet och DÅS, också visat på att detta samband generellt sett är relativt svagt. Det råder inte heller någon konsensus om vilken nivå/typ av fysisk aktivitet som är mest fördelaktig för en minskning av upplevd DÅS (47).
Resultatet visade på könsskillnader mellan fysisk aktivitet och självrapporterad DÅS.
Bland männen fanns ett starkt samband mellan nivå av fysisk aktivitet och upplevd DÅS, medan det bland kvinnorna inte förelåg något samband. Även om det inte förelåg
signifikanta skillnader, fanns tendenser till att männen utförde mer fysisk aktivitet än kvinnorna på mycket ansträngande nivå. Kvinnorna däremot tenderade att utföra mer fysisk aktivitet på måttlig nivå. Utifrån detta resultat kan styrkan i sambandet mellan nivå av fysisk aktivitet och mental hälsa diskuteras, samt ifall det skiljer sig mellan könen. En liknande studie visade på ett samband mellan fysisk aktivitet och mental ohälsa hos både män och kvinnor (48). Någon tydlig skillnad i samband mellan kön och utövande av fysisk aktivitet förekom dock inte. Däremot rapporterade kvinnor en högre förekomst av
sjukdomar/mental ohälsa, oavsett nivå av fysisk aktivitet. Detta i kombination med
resultatet från vår studie, indikerar på att ytterligare forskning behövs för att få en tydligare bild över könsskillnader inom detta samband.
17
METODDISKUSSION
Genomförandet av en kvantitativ tvärsnittsstudie lämpade sig väl, då studien genererade numeriska data från respondenterna, mätt vid ett tillfälle. Digitalt utskick möjliggjorde även en längre svarsperiod för deltagarna, till skillnad från om formulären delats ut i pappersformat och samlats in direkt. Formulären var dessutom tillgängliga under en längre period. Den långa svarsperioden innebar en stor frihet för tidpunkt då formulären kunde fyllas i, samt gav plats för ett flertal påminnelseutskick.
Självskattning är en subjektiv mätmetod som ibland kan medföra felkällor i form av till exempel över- eller underskattning, samt svårighet att förstå instruktioner. Detta har exempelvis bekräftats av tidigare gjorda studier på IPAQ-SF och IPAQ-LF formulären (29, 49). Utifrån denna aspekt skulle således mer objektiva mätmetoder ha kunnat
användas i denna studie. Ett alternativ till att mäta fysisk aktivitet på en objektiv nivå är att använda sig av en accelerometer (50). Detta skulle dock innebära en ökad åtgång av tid och resurser, vilket inte ansågs rimligt med hänsyn till rådande omständigheter. DÅS är till stor del ett subjektivt tillstånd vilket medför att mer objektiva mätmetoder kan vara svåra att applicera. Ett tänkbart alternativ till den subjektiva mätningen av DÅS, skulle
förslagsvis kunna vara en bedömning av adekvat vårdpersonal, något som denna studie inte hade tillgång till. Med hänsyn till detta är som tidigare nämnts både IPAQ-SF och DASS-21 välbeprövade reliabla och valida mätmetoder, vilket motiverar val av formulär (24, 29–30).
Då flertalet skolor tackade nej till rekrytering av deltagare under lektionstid, ändrades planen till att istället fånga upp deltagare i korridorerna innan, eller efter lektionstid. Denna form av rekrytering var effektiv i det avseende att en intresserad elev ofta följdes av flera, samt att det inte påverkade lektionstid. Dessvärre var det dock svårt att fånga allas intresse samt hinna ge ut information utan att tappa potentiella deltagare. På grund av valet av rekryteringsmetod, var det åtskilliga elever i de olika klasserna som inte försågs med information om deltagande i studien. Detta kan ha resulterat i ett minskat antal deltagare.
Av det totala antalet som tillfrågades var det 72 elever som anmälde sitt intresse för
studien och ut av dessa svarade 44 elever på formulären. Som tidigare nämnts uppfyllde 35 av de 44 formulären kraven för att användas i studien. Det relativt stora bortfallet
resulterade i ett reducerat antal deltagare, vilket kan ha inneburit en risk för avvikelser från den övriga populationen. Även datainsamlingsmetoden kan ha lett till avvikelser, då
18
individerna själva tagit initiativ till deltagande i studien. Det är därför möjligt att gruppen som deltog ej är representativ för målgruppen som helhet. Även val av urvals- och
rekryteringsmetod kan ha begränsat generaliserbarheten gällande den undersökta gruppen.
Av dessa anledningar behövs det vidare studier gjorda på en större skala, som fokuserar på sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd DÅS inom aktuell målgrupp.
ETISK DISKUSSION
Data som samlades in kan anses som känslig, detta trots att deltagande i studien var anonymt. Antalet personer som skrev upp sig för deltagande var även så pass stort att resultaten inte kan kopplas till någon enskild individ. På så sätt var den personliga integriteten skyddad.
Då författarna var närvarande vid rekrytering av deltagare samt att rekryteringen skedde i en offentlig miljö, skulle det kunna tolkas som att anonymiteten blev kompromissad.
Deltagarna skulle dessutom kunnat känt sig tvingade till att besvara formulären, då författarna besökte dem under skoltid. Däremot behövde deltagarna aktivt gå in på formulären för att fylla i dem, vilket säkerställer att deltagandet var helt frivilligt.
Vidare exkluderades personer som definierade sig som annat kön än manligt eller
kvinnligt. Detta skulle kunna tolkas som etiskt orättvist, samtidigt som syftet med studien var att titta på könsskillnader mellan just män och kvinnor. En annan etisk aspekt av studien var hantering av eventuellt höga självrapporterade värden inom DÅS. Vid höga värden erbjöds deltagarna varken uppföljning eller information om var hjälp finns att få.
Författarna resonerade att risken var låg för att respondenterna skulle förvänta sig att deras skattningar skulle kunna leda till hjälp. Detta då det tydligt framgick att undersökningen var anonym.
NYTTA I KLINIK OCH SAMHÄLLE SAMT VIDARE FORSKNING I denna studie gjordes en kartläggning av 18-åriga naturvetenskapliga elever. Då denna
studie, som tidigare nämnts, hade ett begränsat urval inom en specifik population, bör försiktighet iakttas gällande generalisering av resultatet på en större population. För en ökad generaliserbarhet skulle det kunna vara av intresse att bedriva vidare forskning med en större urvalsgrupp. Ur en fysioterapeutisk synvinkel är det likväl av stor vikt att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och mental ohälsa för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård och behandling.
19
KONKLUSION
Såväl männen som kvinnorna uppfyllde och överskred minimirekommendationer för nivå av fysisk aktivitet och det förekom ingen signifikant skillnad mellan könen. Resultatet visade dock på en könsskillnad när det kom till självrapporterad nivå av ångest, där kvinnorna rapporterade högre nivåer. Dock visade merparten av deltagarna på ingen eller låg nivå av DÅS. Ett måttligt negativt samband mellan uppskattad nivå av fysisk aktivitet och DÅS gick att se hos gruppen som helhet. Sambandet mellan fysisk aktivitet och DÅS var starkt hos männen men negligerbart hos kvinnorna. Våra resultat visar på ett behov av ytterligare forskning vad gäller könsskillnader inom fysisk aktivitet och dess inverkan på DÅS. Detta bör då ske på en större skala, för att öka generaliserbarheten och resultatets trovärdighet.
20
REFERENSER
1. SKR. SKL tar initiativ till en kraftsamling för psykisk hälsa [Internet]. Stockholm: SKR;
2019[uppdaterad 2019 september 09; citerad 2019-12-09]. Hämtad från:
https://skr.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/skltarinitiativtillenkraftsamlingforpsykisk halsa.29131.html
2. Sannarum M. Ungdomars oro - Utmaningen att hantera ungdomars oro och ångest i skolan under 2000-talet [masteruppsats på internet]. Lund: Lunds Universitet; 2014 [citerad 2019 november 30]. Hämtad från:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=5031713&fileOId=50 31814
3. Moksnes UK, Reidunsdatter RJ. Self-esteem and mental health in adolescents – level and stability during a school year. Norsk Epidemiologi. 2019; 28(1–2).
4. Thapar A, Collishaw S, Pine DS, Thapar A.K. Depression in adolescence. Lancet. 2012;
379(9820): 1056–67
5. Altemus M, Sarvaiya N, Epperson NC. Sex differences in anxiety and depression clinical perspectives.Front Neuroendocrinol. 2014; 35(3): 320–30
6. Schraml K. Chronic stress among adolescents.[doktorsavhandling på internet] Stockholm:
Department of Psychology, Stockholm University; 2013 [citerad 2019-05- 24] Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A614880&dswid=4753 7. Dinas PC, Koutedakis Y, Flouris AD. Effects of exercise and physical activity on
depression. Ir J Med Sci. 2011; 180(2): 319–25
8. Carek PJ, Laibstain SE, Carek SM. Exercise for the Treatment of Depression and Anxiety. Int J Psychiatry Med. 2011; 41(1):15–28
9. Pedersen B.K, Saltin B. Exercise as medicine - evidence for prescribing exercise as therapy in 26 different chronic diseases. Scand J Med Sci Sports. 2015; 25(S3):1–72
21
10. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep.
1985;100(2):126–31.
11. Yrkesföreningen för fysisk aktivitet. Bakgrundstext SLS Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) och Svenska Läkaresällskapet; 2011 [citerad 2019-05-24]. Hämtad från: http://www.yfa.se/wp- content/uploads/2012/03/111129-Bakgrundstext-SLS-Rekommendationer-om-Fysisk- Aktivitet-f%C3%B6r-vuxna-2011.pdf
12. Granger E, Williams G, Di Nardo F, Harrison A, Verma A. The relationship between physical activity and self-rated health status in European adolescents: Results of the EURO-URHIS 2 survey. Eur J Public Health. 2017; 27(2): 107–11
13. Kjønniksen L, Torsheim T, Wold B. Tracking of leisure-time physical activity during adolescence and young adulthood: a 10-year longitudinal study. Int J Behav Nutr Phys Act. 2008; 5(69)
14. Al-Sobayel H, Al-Hazzaa HM, Abahussain NA, Qahwaji DM, Musaiger AO. Gender differences in leisure-time versus non-leisure-time physical activity among Saudi adolescents. AAEM. 2015; 22(2): 344–48
15. Nyberg G. Få unga rör sig tillräckligt [internet] Stockholm: Centrum för idrottsforskning (CIF); 2017[citerad 2019-05-24]. Hämtad från: https://centrumforidrottsforskning.se/wp- content/uploads/2017/06/Fa-unga-ror-sig-tillrackligt.pdf
16. World Health Organisation (WHO). Depression. [internet]. [uppdaterad 2018-03-22;
citerad 2019-03-25]. Tillgänglig via: https://www.who.int/en/news-room/fact- sheets/detail/depression
17. American psychiatric association. Diagnostic and statistical manual of mental disorder.
Fifth edition. Arlington: American psychiatric association; 2013.
22
18. Eriksen HR, Ursin H. The cognitive activation theory of stress.
Psychoneuroendocrinology.2004;29(5): 567-92
19. Olsson J. Ungdomar och stress – en undersökning av förekomsten av stress och psykosomatiska besvär bland gymnasieelever [masteruppsats på Internet]. Göteborg:
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap; 2006[citerad 2019-06-06]. Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:730943/FULLTEXT01.pdf
20. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012 21. Carter R, Lubinsky J. Rehabilitation Research. 5 uppl. Missouri: Elsevier; 2016.
22. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1 uppl. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk; 2014
23. Yrkesföreningen för fysisk aktivitet. Bakgrundsdokumentation avseende rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Stockholm:
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) och Svenska Läkaresällskapet; 2016 (uppdaterad 2017–06; citerad 2019-05-23). Hämtad från: http://www.yfa.se/wp- content/uploads/2017/06/Bakgrund-barnrekommendationer.pdf
24. Osman A, Wong JL, Bagge CL, Freedenthal S, Gutierrez PM, Lozano G. The Depression Anxiety Stress Scales-21 (DASS-21): further examination of dimensions, scalereliability and correlates. J Clin Psychol. 2012; 68(12): 1322–38
25. Alfonsson S, Wallin E, Maathz P. Factor structure and validity of the Depression, Anxiety and Stress Scale-21 in Swedish translation. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 2017;24(2–3):154–62
26. DASS-21.pdf [Internet]. [citerad 2019-11-30]. Tillgänglig vid:
https://maic.qld.gov.au/wp-content/uploads/2016/07/DASS-21.pdf
27. International Physical Activity Questionnare. IPAQ scoring protocol: IPAQ; 2005 [uppdaterad 2005-11; citerad 2019-05-26]. Hämtad från:
https://sites.google.com/site/theipaq/scoring-protocol
23
28. Ara A. Guidelines for Data Processing and Analysis of the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) – Short and Long Forms Contents. [citerad 2019-11-30];
Tillgänglig vid:
https://www.academia.edu/5346814/Guidelines_for_Data_Processing_and_Analysis_of_t he_International_Physical_Activity_Questionnaire_IPAQ_Short_and_Long_Forms_Cont ents
29. Lee PH, Macfarlane DJ, Lam T, Stewart SM. Validity of the international physical activity questionnaire short form (IPAQ-SF): A systematic review. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 2011; 8(1):115.
30. International Physical Activity Questionnaire: 12-Country Reliability and Validity | Ovid [Internet]. [citerad 2019-11-30]. Tillgänglig vid: https://oce-ovid-
com.ezproxy.its.uu.se/article/00005768-200308000-00020/HTM%20L%20
31. Ekelund U, Sepp H, Brage S, Becker W, Jakes R, Hennings M, et al. Criterion-related validity of the last 7-day, short form of the International Physical Activity Questionnaire in Swedish adults. Public Health Nutrition. 2006; 9(2):258–65.
32. eLabbet Praktisk Statistik [Internet]. [citerad 2019-12-10]. Available from:
http://digitalt.liber.se/elabb/9789147103430/cc3ca929-55d4-480c-9077- 5b49c7f667ee/start.htm?learningpath=0
33. Schober P, Boer C, Schwarte LA. Correlation Coefficients: Appropriate Use and Interpretation [Internet]. 2018 [citerad 2019-11-30]. Tillgänglig vid:
https://www.ingentaconnect.com/content/wk/ane/2018/00000126/00000005/art00051 34. Mat och fysisk aktivitet — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 2019-11-30].
Tillgänglig vid: http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk- aktivitet-och-matvanor/
35. Svensson M. Fysisk aktivitet hos ungdomar i Västerås: En studie gällande köns- och åldersskillnader samt motiv till fysisk aktivitet bland ungdomar i åldern 16–19 år
[examensarbete på Internet]. Västerås: Mälardalens Högskola; 2017 [citerad 10 december 2019]. Hämtad från: http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1109478&dswid=-8417
24
36. Winkvist A, Hultén B, Kim J-L, Johansson I, Torén K, Brisman J, m.fl. Dietary intake, leisure time activities and obesity among adolescents in Western Sweden: a cross- sectional study. Nutr J. 2015 december;15(1):1–12.
37. Guddal MH, Stensland SØ, Småstuen MC, Johnsen MB, Zwart J-A, Storheim K. Physical activity and sport participation among adolescents: associations with mental health in different age groups. Results from the Young-HUNT study: a cross-sectional survey. BMJ Open.2019;9.
38. Chan W. Correlation Analysis of Physical Exercise and Mental Health of Middle School Students — An Empirical Study based on 10 Middle Schools in H Province. I Atlantis Press; 2019;300.
39. Graffman-Sahlberg M. Fysisk aktivitetsgrad och nedstämdhet: En studie av elever i årskurs 3 på gymnasiet [examensarbete på internet]. Stockholm: GIH; 2009 [citerad 30 november 2019]. Tillgänglig vid: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1145
40. Magklara K, Bellos S, Niakas D, Stylianidis S, Kolaitis G, Mavreas V, m.fl. Depression in late adolescence: a cross-sectional study in senior high schools in Greece. BMC Psychiatry. 2015;15(199)
41. Chekroud SR, Gueorguieva R, Zheutlin AB, Paulus M, Krumholz HM, Krystal JH, m.fl.
Association between physical exercise and mental health in 1·2 million individuals in the USA between 2011 and 2015: a cross-sectional study. Lancet Psychiatry. 2018; 5(9):739–
46.
42. VanKim NA, Nelson TF. Vigorous Physical Activity, Mental Health, Perceived Stress, and Socializing Among College Students. Am J Health Promot. 2013; 28(1):7–15.
43. Bailey AP, Hetrick SE, Rosenbaum S, Purcell R, Parker AG. Treating depression with physical activity in adolescents and young adults: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Psychol Med. 2018; 48(7):1068–83.
25
44. Guddal MH, Stensland SØ, Småstuen MC, Johnsen MB, Zwart J-A, Storheim K. Physical activity and sport participation among adolescents: associations with mental health in different age groups. Results from the Young-HUNT study: a cross-sectional survey. BMJ Open. 2019;9(9).
45. Doré I, O’Loughlin JL, Beauchamp G, Martineau M, Fournier L. Volume and social context of physical activity in association with mental health, anxiety and depression among youth. Preventive Medicine. 2016; 91:344–50.
46. Biddle SJH, Asare M. Physical activity and mental health in children and adolescents: a review of reviews. Br J Sports Med. 2011;45(11):886–95.
47. Lubans D, Richards J, Hillman C, Faulkner G, Beauchamp M, Nilsson M, m.fl. Physical Activity for Cognitive and Mental Health in Youth: A Systematic Review of Mechanisms.
Pediatrics. 2016;138(3).
48. Bertheussen GF, Romundstad PR, Landmark T, Kaasa S, Dale O, Helbostad JL.
Associations between physical activity and physical and mental health--a HUNT 3 study.
Med Sci Sports Exerc. 2011;43(7):1220–8.
49. Biernat E, Piątkowska M. Overestimation of physical activity by the long IPAQ in a Polish nationwide study. 2016;51(1): 87–95.
50. Plasqui G, Bonomi AG, Westerterp KR. Daily physical activity assessment with accelerometers: new insights and validation studies. Obesity Reviews. 2013;14(6):451–
62.
26
BILAGOR
Bilaga 1 - Informationsbrev gällande förfrågan om deltagare till kandidatuppsatsstudie om fysisk aktivitet och upplevd depression, ångest, stress (DÅS).
Hej!
Vi heter Hanna Boström och Alexander Gustafsson och studerar termin 6 på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet. I utbildningen ingår att göra ett
examensarbete och vi har valt att göra en studie där vi vill titta på eventuella samband mellan nivå av fysisk aktivitet och upplevd DÅS. Denna studie riktar in sig på gymnasieungdomar i Uppsala kommun som fyllt 18 år och läser naturvetenskapligt program.
Syftet med arbetet är att undersöka tänkbara samband mellan fysisk aktivitet och upplevd depression, ångest, stress (DÅS) hos 18-åringar som går sista året på gymnasiet. Vidare syftar studien även till att undersöka om det finns eventuella skillnader mellan de biologiska könen inom tänkbara samband.
Anledningen till att vi skickar ut detta mejl är att för att be om er tillåtelse att rekrytera deltagare till vår studie. Inom ramen för examensarbetet planerar vi att gå ut till utvalda naturvetenskapliga klasser i årskurs tre, där vi kommer ge muntlig information. Därefter kommer studenterna få möjlighet att frivilligt skriva upp sin mejladress och födelsedatum för deltagande i studien. Vi räknar med att besöken ute i klasserna kommer ta cirka tio minuter. Efter insamlandet av
mejladresser kommer två formulär samt skriftlig information om studien och deltagandet skickas ut till deltagarna och fylls i online.
Formulären tar ungefär 5–10 min att fylla i och de kommer ha tjugoen dagar på sig att svara. En påminnelse kommer att skickas ut till samtliga deltagare dag 12 och 18 från första utskick. Det insamlade materialet kommer endast att bearbetas och hanteras av studiens författare.
Det är frivilligt att medverka i studien och svaren kommer att behandlas konfidentiellt.
Formulären kan fyllas i och skickas in när som helst under de tjugoen dagar som studien är öppen från och med detta utskick. Svaren kommer att sammanställas, analyseras och diskuteras.
Resultatet kommer sedan att finnas tillgängligt att läsa på DIVA-portal.org. När studien avslutas kommer informationen samt all mailkontakt att raderas. Svaren och resultaten kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem.
Vi skulle verkligen uppskatta om vi får ert godkännande till att rekrytera deltagare på eran skola!
Kontakta oss gärna om ni samtycker eller ej samt angående eventuella frågor.
Handledare:
Hanna Ljungvall Socionom, doktorand
Institutionen för neurovetenskap Uppsala Universitet
Hanna Boström
076–1656091
Ungdomsstudie.uppsalauniversitet@gmail.com
27
Alexander Gustafsson 073–3707025
Ungdomsstudie.uppsalauniversitet@gmail.com
Bilaga 2 IPAQ-SF
Svaren från detta formulär kommer användas i ett examensarbete där syftet är att undersöka tänkbara samband mellan fysisk aktivitet och upplevd depression, ångest, stress (DÅS) samt eventuella skillnader mellan män och kvinnor inom tänkbara samband. Allt insamlat material kommer behandlas konfidentiellt och avidentifieras under bearbetning samt presenteras på gruppnivå. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas närsomhelst under enkäten. Var vänlig och svara så sanningsenligt som möjligt.
Jag är:
● Kvinna
● Man
● Icke-binär Jag är:
● 17 år eller yngre
● 18 år
● Äldre än 18 år
Följande frågor handlar om fysisk aktivitet och aktivitetsvanor. Vi är intresserade av att ta reda på all typ av fysisk aktivitet som utförs. Frågorna innefattar tid som du varit fysiskt aktiv de senaste 7 dagarna. Svara på frågorna även om du inte anser dig vara en aktiv person. Inkludera alla aktiviteter under såväl arbete, transporter, hushållsarbete, trädgårdsarbete, fritidsaktiviteter som planerad träning.
1. Tänk nu på alla de mycket ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7 dagarna. Mycket ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som mycket arbetsamma och får dig att andas mycket kraftigare än normalt. Tänk enbart på de aktiviteter som du utfört under minst 10 minuter i sträck.
1a. Under de senaste 7 dagarna, hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är mycket ansträngande såsom tunga lyft, tyngre bygg- och trädgårdsarbete, aerobics, löpning eller cykling i högre tempo?
______ dagar
28
Ingen sådan aktivitet Hoppa över fråga 1b
1b. Hur mycket tid tillbringade du, i genomsnitt under en sådan dag, på mycket ansträngande fysisk aktivitet?
______ MINUTER
Vet ej
2. Tänk nu på alla de måttligt ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7 dagarna. Måttligt ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som arbetsamma och får dig att andas något kraftigare än normalt. Tänk enbart på de aktiviteter som du utfört under minst 10 minuter i sträck.
2a. Under de senaste 7 dagarna, hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är måttligt ansträngande såsom cykling, simning, måttligt bygg- och trädgårdsarbete eller annat i måttligt tempo? Inkludera ej promenader.
______ dagar
Ingen sådan aktivitet Hoppa över fråga 2b
1 2b. Hur mycket tid tillbringade du, i genomsnitt under en sådan dag, på måttligt ansträngande aktivitet? ______
timmar
______ MINUTER
Vet ej
3.Tänk nu på all tid du promenerat under de senaste 7 dagarna. Detta inkluderar promenader på arbetet, under transporter och under fritiden.
3a. Under de senaste 7 dagarna, hur många dagar har du promenerat i minst 10 minuter i sträck?
______ dagar
Inga promenader Hoppa över fråga 3b
29
3b. Hur mycket tid per dag tillbringade du, i genomsnitt en sådan dag, på promenader?
______ timmar
______ minuter
Vet ej
4.Tänk nu på den tid som du tillbringat sittande under en typisk dag, de senaste 7 dagarna, i samband med arbete, studier, transporter, i hemmet och på din fritid. Exempelvis tid vid skrivbordet, hemma hos vänner eller i TV-soffan.
Under de senaste 7 dagarna, hur mycket tid har du tillbringat sittande under en sådan dag?
______ timmar per dag
______ MINUTER PER DAG
Vet ej
Bilaga 2 DASS-21 Frågorna i denna enkät handlar om dina känslor och tankar under den senaste veckan. Du ska
fylla i hur ofta du känt eller tänkt på ett visst sätt. Vänligen läs varje påstående och ringa in den siffra av 0, 1, 2 eller 3 som bäst beskriver hur påståendet stämmer in på dig för den senaste veckan. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Spendera inte för mycket tid på något påstående.
Stämde
inte alls på mig
Stämde på mig ibland eller en del av tiden
Stämde på mig ganska mycket, eller en stor del av tiden
Stämde väldigt bra på mig, eller nästan hela
tiden
1. Jag tyckte att det var svårt att varva ner 0 1 2 3
2. Jag kände att jag var torr i munnen
0 1 2 3
3. Jag verkade inte kunna känna några
positiva känslor alls 0 1 2 3
4. Jag upplevde andningssvårigheter (t.ex.
överdrivet snabb andning fastän jag inte ansträngt mig fysiskt)
0 1 2 3
30
5. Jag tyckte det var svårt att motivera mig
att göra saker 0 1 2 3
6. Jag hade en tendens att överreagera på
händelser 0 1 2 3
7. Jag upplevde att jag darrade (t.ex.
händerna ) 0 1 2 3
8. Jag kände att mycket energi gick åt till
att oroa mig 0 1 2 3
9. Jag oroade mig för situationer där jag skulle kunna gripas av panik och göra bort mig.
0 1 2 3
10. Det kändes som att jag inte hade
någonting att se fram emot 0 1 2 3
11. Jag märkte hur jag började bli upprörd
0 1 2 3
12. Jag tyckte att det var svårt att slappna
av 0 1 2 3
13. Jag kände mig nedstämd och låg
0 1 2 3
14. Jag blev irriterad på saker som hindrade mig från att fortsätta med saker som jag sysslade med
0 1 2 3
15. Jag kände att jag var nära att gripas av
panik 0 1 2 3
16. Jag lyckades inte känna mig
entusiastisk över någonting 0 1 2 3
17. Jag kände att jag inte var värd mycket
som människa 0 1 2 3
18. Jag kände att jag var ganska lättstött
0 1 2 3
19. Jag var medveten om min hjärtrytm även om jag inte ansträngde mig fysiskt.
(t.ex. medveten om pulsen, eller att hjärtat hoppade över ett slag)
0 1 2 3
20. Jag kände mig rädd utan någon vettig
anledning 0 1 2 3
21. Jag kände att livet var meningslöst
0 1 2 3
31
Bilaga 3
-
Informationsbrev om deltagande i undersökningTill dig som är 18 år gammal och studerar naturvetenskapligt program inom Uppsala kommun.
Det är väl etablerat att regelbundet deltagande i fysisk aktivitet har flera fysiska hälsofördelar som till exempel förbättrad kardiovaskulär och metabolisk hälsa, viktstatus och psykologiskt välmående bland unga vuxna.
Även psykisk ohälsa som till exempel depression, ångest, stress har kunnat ses som vanligt förekommande bland gymnasieelever i Sverige, framförallt hos personer av det kvinnliga könet. I en studie har man kunnat se att det finns en hög prevalens av kronisk stress bland
gymnasieungdomar och att den kan kopplas till individens akademiska prestation. Man har också kunnat se skillnader i stress och psykosomatiska besvär relaterat till program där bland annat elever som går naturvetenskapligt program ligger betydligt högre än genomsnittet i förekomst av dessa typer av besvär.
Enligt forskning har fysisk aktivitet flera positiva effekter på bland annat depressiva symtom, psykologiska stressymtom samt ångestsyndrom. Dock är evidensen relativt liten samt bristande inom aktuell målgrupp. Med detta i beaktande genomförs denna studie för att kartlägga om det finns ett samband mellan 18-åriga naturelevers nivå av fysisk aktivitet och självskattad nivå av depression, ångest och stress. Studien syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader mellan de biologiska könen inom eventuellt samband och inom aktuell målgrupp.
Deltagande är frivilligt och kan avbrytas utan att anledning ges. Studien kommer att genomföras med detta webbaserade formulär under september och början på oktober månad. Alla deltagare kommer ha tjugoen dagar på sig att besvara formuläret. En påminnelse kommer att skickas ut till samtliga deltagare dag 12 och 18 från utskick.
Studien består av två formulär, ett om fysisk aktivitet och ett om depression/ångest/stress.
Formulären uppskattas ta 5–10 minuter att fylla i.
Deltagaren kommer vara anonym och svaren kommer att behandlas avidentifierat samt endast finnas tillgängligt för studiens författare. Resultaten kommer att presenteras på gruppnivå för att inga enskilda individer ska kunna identifieras. Efter genomförande av studien kommer resultatet finnas tillgängligt på DiVA portal.org.
Tack för ditt deltagande!
Författare: Hanna Boström & Alexander Gustafsson, fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet.
Handledare: Hanna Ljungvall, Socionom, doktorand. Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet
Datum: 2019-09-11
Kontakt: ungdomsstudie.uu@gmail.com
