Den här litteraturstudien har sammanställt effekter av IPR från fem studier som bidrar med överblick över interventioner vid användning av IPR. Utifrån det sammanställda resultatet kan det inte helt fastslås om IPR har effekt för en förbättrad proprioception, smärtminskning och minskad senbelastning. Några negativa effekter har inte rapporterats i studierna och därmed finns det tillsvidare ingen anledning för patienter med PT att avstå från att prova IPR. Fördelar med IPR är att den är låg i kostnad och enkel för patienter att på egen hand administrera.
Vidare forskning inom området bör undersöka på långsiktiga effekter och för att se om längre användning av IPR är gynnsam vid PT. Att undersöka effekten av att använda IPR på senstruktur och sensmärta kan vara relevant eftersom den underliggande mekanismen än så länge är oklar. Framtida studier bör undersöka klinisk användbarhet i varierande populationer för att observera ändringar med IPR i olika populationer och identifiera mekanismen bakom observerade ändringar för aktivering av quadricepsmuskulaturen.
REFERENSLISTA
Ageberg, E., Flenhagen, J., & Ljung, J. (2007). Test-retest reliability of knee kinesthesia in healthy adults. BMC Musculoskeletal Disorders, 8, 57. doi: 10.1186/1471-2474-8-57 Agur, A., Dalley, A., & Grant, J. (2017). Grant’s atlas of anatomy (Edition 14). Philadelphia:
Wolters Kluwer.
Albers, I., Zwerver, J., Diercks, R., Dekker, J., Van den Akker-Scheek, I. (2016). Incidence and prevalence of lower extremity tendinopathy in a Dutch general practice population: a cross sectional study. Bmc Musculoskeletal Disorders, 17(16). doi: 10.1186/s12891-016-0885-2
Alghadir, A., Anwer, S., Iqbal, A., & Iqbal, Z. (2018). Test-retest reliability, validity, and minimum detectable change of visual analog, numerical rating, and verbal rating scales for measurement of osteoarthritic knee pain. Journal of Pain Research, 11, 851- 856. doi: 10.2147/jpr.s158847
Alper, B., & Haynes R. (2016). EBHC pyramid 5.0 for accessing preappraised evidence and guidance.BMJ Evidence-Based Medicine, 21. doi: 10.1136/ebmed-2016-110447.
Arumugam, A., Häger, CK., Strong, A., Tengman, E & Röjjezon, U. (2019). Psychometric properties of knee proprioception tests targeting healthy individuals and those with anterior cruciate ligament injury managed with or without reconstruction: a systematic review protocol. BMJ Open, 9. doi:10.1136/bmjopen-2018-027241
Avey, T., Fenwick, N & Griffin, G. (2015). The Use of Systematic Reviews and Reporting
Guidelines to Advance the Implementation of the 3Rs. Journal of the American
Association for Laboratory Animal Science, 54(2), 153-162. Från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4382619/pdf/jaalas2015000153.pdf?f
bclid=IwAR1QmuUTDAHaG51jtmxgl6EFGd2tN0VcRJbYO3ZiPWcMRV6Zzu9SEF
EDlsI
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2., rev. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Balshaw, T., Fry, A., Maden-Wilkinson, T., Kong, P., & Folland, J. (2017). Reliability of quadriceps surface electromyography measurements is improved by two vs. single site recordings. European Journal of Applied Physiology, 117(6), 1085-1094. doi: 10.1007/s00421-017-3595-z
Birmingham, TB., Kramer, JF., Kirkley, A., Inglis, JT., Spaulding, SJ., Vandervoort, AA. (2001). Knee bracing for medial compartment osteoarthritis: effects on proprioception and postural control. Rheumataology, 40(3), 285-9. doi:
10.1093/rheumatology/40.3.285
Boerboom, A., Huizinga, M., Kaan, W., Stewart, R., Hof, A., Bulstra, S., & Diercks, R. (2008). Validation of a method to measure the proprioception of the knee. Gait & Posture,
28(4), 610–614. doi: https://doi.org/10.1016/j.gaitpost.2008.04.007
Broberg, C., Lenné, R. (2019). Fysioterapi. Vetenskap och profession. Stockholm: Fysioterapeuterna.
Callaghan, M., Selfe, J., Bagley, P., & Oldman, J. (2000). Effects of Patellar Taping on Knee Joint Proprioception. Physiotherapy, 86(11), 590. doi: 10.1016/s0031-
9406(05)61377-6
Carter, R., & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation research : principles and applications (Fifth edition). St. Louis, Missouri: Elsevier Inc.
Cassel, M., Baur, H., Hirschmüller, A., Carlsohn, A., Fröhlich, K., & Mayer, F. (2015). Prevalence of Achilles and patellar tendinopathy and their association to
intratendinous changes in adolescent athletes. Scandinavian Journal of Medicine &
Science in Sports, 25(3). doi: 10.1111/sms.12318
Cavalcanti Garcia, M.A., & Vieira, T.M. (2011). Surface electromyography: Why, when and how to use it. Revista Andaluza de Medicina del Deporte, 4(1), 17-28.
Chen, S., Lu, C., Chou, P., Guo, L., & Wu, W. (2008). Patellar tendon ruptures in weight lifters after local steroid injections. Archives of Orthopaedic and Trauma
Surgery, 129(3), 369-372. doi: 10.1007/s00402-008-0655-1
ClinicalTrials.gov. (2019). Support Materials. Hämtad 2 februari, 2020, från ClinicalTrials.gov, https://clinicaltrials.gov/ct2/manage-recs/resources
Cook, J., Khan, K., Kiss, Z., Purdam, C., & Griffiths, L. (2000). Prospective imaging study of asymptomatic patellar tendinopathy in elite junior basketball players. Journal of
Ultrasound in Medicine, 19(7), 473-479. doi: 10.7863/jum.2000.19.7.473
Delgado, D., Lambert, B., Boutris, N., McCulloch, P., Robbins, A., Moreno, M., & Harris, J. (2018). Validation of Digital Visual Analog Scale Pain Scoring With a Traditional Paper-based Visual Analog Scale in Adults. JAAOS: Global Research and Reviews,
2(3). doi: 10.5435/jaaosglobal-d-17-00088
de Vries, A., van den Akker-Scheek, I., Diercks, R., Zwerver, J., & van der Worp, H. (2015). The effect of a patellar strap on knee joint proprioception in healthy participants and athletes with patellar tendinopathy. Journal of Science and Medicine in Sport, 19(4), 278-282. doi: 10.1016/j.jsams.2015.04.016
de Vries, A., van den Akker-Scheek, I., Haak, S., Diercks, R., van der Worp, H., & Zwerver, J. (2017). Effect of a patellar strap on the joint position sense of the symptomatic knee in athletes with patellar tendinopathy. Journal of Science and Medicine in Sport, 20(11), 986-991. doi: 10.1016/j.jsams.2017.04.020
de Vries, A., Zwerver, J., Diercks, R., Tak, I., van Berkel, S., & van Cingel, R. et al. (2015). Effect of patellar strap and sports tape on pain in patellar tendinopathy: A randomized controlled trial. Scandinavian Journal of Medicine & Science in
Sports, 26(10), 1217-1224. doi: 10.1111/sms.12556
Earp, J., Newton, R., Cormie, P., & Blazevich, A. (2016). Faster Movement Speed Results in Greater Tendon Strain during the Loaded Squat Exercise. Frontiers in Physiology, 7. doi: 10.3389/fphys.2016.00366
Edwards, S., Steele, J., McGhee, D., Beattie, S., Purdam, C., & Cook, J. (2010). Landing Strategies of Athletes with an Asymptomatic Patellar Tendon Abnormality. Medicine
& Science in Sports & Exercise, 42(11), 2072-2080. doi:
10.1249/mss.0b013e3181e0550b
Farkas, R., Glitsch, U., & Paris, M. (1997). On the mechanical effects of knee bandages in the therapy of patellar chondropathy. Clinical Biomechanics, 12(2), 116–121. doi: https://doi.org/10.1016/S0268-0033(96)00057-5
Ferretti, A., Puddu, G., Mariani, P., & Neri, M. (1984). Jumper's Knee: An Epidemiological Study of Volleyball Players. The Physician and Sportsmedicine, 12(10), 97-106. doi: 10.1080/00913847.1984.11701970
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier : Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning (3. utg.. ed.). Stockholm: Natur &
Kultur.
Fredberg, U., & Bolvig, L. (1999). Jumper’s knee. Review of the literature. Scandinavian
Fridén, T., Roberts, D., Zätterström, R., Lindstrand, A., & Moritz, U. (1996). Proprioception in the nearly extended knee. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 4(4), 217–224. doi: https://doi.org/10.1007/BF01567966
Grau, S., Maiwald, C., Krauss, I., Axmann, D., Janssen, P., & Horstmann, T. (2008). What are causes and treatment strategies for patellar-tendinopathy in female runners?. Journal
of Biomechanics, 41(9), 2042-2046. doi: 10.1016/j.jbiomech.2008.03.005
Groot, HE., van der Worp, H., Nijenbanning, L., Diercks, RL., Zwerver, J., van den Akker- Scheek, I. (2016). Is proprioception diminished in patients with patellar tendinopathy? Gait & posture, 45, 224-228. doi: 10.1016/j.gaitpost.2016.02.010 Grävare Silbernagel, K. (2008). Återhämtning och återgång till idrott efter senskada. Svensk
idrottsforskning, (1), 54-57. https://centrumforidrottsforskning.se/wp-
content/uploads/2014/04/Aterhamtning-atergang-senskada.pdf.
Gulling, L., Lephart, S., Stone, D., Irrgang, J., & Pincivero, D. (1996). The effects of patellar bracing on quadriceps EMG activity during isokinetic exercise. Isokinetics and
Exercise Science, 6(2), 133–138. doi: https://doi.org/10.3233/IES-1996-6209
Han, J., Waddington, G., Adams, R., Anson, J., & Liu, Y. (2016). Assessing proprioception: A critical review of methods. Journal of Sport and Health Science, 5(1), 80–90. doi: https://doi.org/10.1016/j.jshs.2014.10.004
Hansen, K., Cronin, J., & Newton, M. (2011). The reliability of linear position transducer, force plate and combined measurement of explosive power-time variables during a loaded jump squat in elite athletes. Sports Biomechanics, 10(1), 46–58. doi: https://doi.org/10.1080/14763141.2010.547592
Hartigan, E., Lewek, M., & Snyder-Mackler, L. (2011). The Knee. In P. K. Levangie (Ed.) & C. C. Norkin (Ed.), Joint structure and function: a comprehensive analysis (pp. 395- 439). Philadelphia: F.A. Davis Co.
Jones, L. A. (2000). Kinesthetic sensing. In Proceedings of workshop on human and
machine haptics (pp. 1–10). Cambridge: MIT Press.
Kamen, G., & Gabriel, D. (2010). Essentials of electromyography. Champaign: Human Kinetics.
Kettunen, J., Kvist, M., Alanen, E., & Kujala, U. (2002). Long-Term Prognosis for Jumper’s Knee in Male Athletes: Prospective Follow-up Study. The American Journal of Sports
Medicine, 30(5), 689–692. doi: https://doi.org/10.1177/03635465020300051001
Khan K.M., Cook J.L., Kannus P., Maffulli N., Bonar S.F. (2002) Time to abandon the "tendinitis" myth. British Medical Journal, 324. doi: 10.1136/bmj.324.7338.626 Knee-Pain-Explained (2019). Knee Band Straps. Hämtad 31 maj, 2019, från Knee-Pain-
Explained, https://www.knee-pain-explained.com/knee-band.html
Lavagnino, M., Arnoczky, S., Dodds, J., & Elvin, N. (2011). Infrapatellar Straps Decrease Patellar Tendon Strain at the Site of the Jumper’s Knee Lesion: A Computational Analysis Based on Radiographic Measurements. Sports Health: A Multidisciplinary
Approach, 3(3), 296–302. doi: 10.1177/1941738111403108
Lephart, S., Pincivero, D., Giraido, J., & Fu, F. (1997). The Role of Proprioception in the Management and Rehabilitation of Athletic Injuries. The American Journal of Sports
Medicine, 25(1), 130-137. doi: 10.1177/036354659702500126
Lindgren, U., & Svensson, O. (2006). Ortopedi (3., [utök. och uppdaterade] uppl.). Stockholm: Liber.
Martini, F., Bartholomew, E., & Nath, J. (2015). Fundamentals of anatomy & physiology (10. ed., Global ed). Harlow: Pearson.
Marini, F., Ferrantino, M., & Zenzeri, J. (2018). Proprioceptive identification of joint position versus kinaesthetic movement reproduction. Human Movement Science, 62, 1–13. doi: https://doi.org/10.1016/j.humov.2018.08.006
Melzack, R., & Wall, P. (1965). Pain Mechanisms: A New Theory. Science, 150(3699), 971- 978. doi: 10.1126/science.150.3699.971
Mueller, M., & Maluf, K. (2002). Tissue adaptation to physical stress: a proposed “Physical Stress Theory” to guide physical therapist practice, education, and research. Physical
Therapy : Journal of the American Physical Therapy Association, 82(4).
Obst, S., Heales, L., Schrader, B., Davis, S., Dodd, K., Holzberger, C., … Barrett, R. (2018). Are the Mechanical or Material Properties of the Achilles and Patellar Tendons Altered in Tendinopathy? A Systematic Review with Meta-analysis. Sports Medicine,
48(9). doi: 10.1007/s40279-018-0956-7
Olsen, M., Bjerre, E., Hansen, M., Hilden, J., Landler, N., Tendal, B., & Hróbjartsson, A. (2017). Pain relief that matters to patients: systematic review of empirical studies assessing the minimum clinically important difference in acute pain. BMC
Medicine, 15(1). doi: 10.1186/s12916-016-0775-3
PEDro. (2019). Welcome to PEDro. Hämtad 6 juni 2019, från PEDro,
https://www.pedro.org.au
Perlau, R.,Frank, C., Fick, G. (1995). The Effect of Elastic Bandages on Human Knee Proprioception in the Uninjured Population. The American Journal of Sports
Medicine. 23(2): 251-255. doi: 10.1177/036354659502300221
Perotto, A., & Delagi, E. (1994). Anatomical Guide for the Electromyographer: The Limbs
and Trunk. (3rd ed.). Springfield: Charles C Thomas.
Peterson, L., & Renström, P. (2017). Skador inom idrotten : prevention, behandling och
rehabilitering (Fjärde upplagan). Ingarö: Columbus förlag.
Rees, J., Maffulli, N., & Cook, J. (2009). Management of Tendinopathy. The American
Journal of Sports Medicine 37(9), 1855–1867. doi: 10.1177/0363546508324283
Rishiraj, N., Taunton, J., Lloyd-Smith, R., Regan, W., Niven, B., & Woollard, R. (2012). Functional knee brace use effect on peak vertical ground reaction forces during drop jump landing. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 20(12), 2405-2412. doi: 10.1007/s00167-012-1911-z
Rolfsson, H. (2009) Fallgropar vid mätning av smärta. Läkartidningen, 106(9), 591-593. Rosen, A., Ko, J., & N. Brown, C. (2017). Single-limb landing biomechanics are altered and
patellar tendinopathy related pain is reduced with acute infrapatellar strap application. The Knee, 24(4), 761-767. doi: 10.1016/j.knee.2017.03.003
Rosen, A., Ko, J., Simpson, K., & Brown, C. (2017). Patellar tendon straps decrease pre- landing quadriceps activation in males with patellar tendinopathy. Physical Therapy
In Sport, 24, 13-19. doi: 10.1016/j.ptsp.2016.09.007
Rudavsky, A., & Cook, J. (2014). Physiotherapy management of patellar tendinopathy (jumper’s knee). Journal of Physiotherapy, 60(3). doi:
https://doi.org/10.1016/j.jphys.2014.06.022
SBU (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten:
En handbok. Hämtad 6 juni, 2019, från SBU,
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbo k.pdf
Schwartz, A., Watson, J., & Hutchinson, M. (2015). Patellar Tendinopathy. Sports Health: A
Shumway-Cook, A., & Woollacott, M.H. (2011). Motor Control: Translating Research into
Clinical Practice (4th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Svensk MeSH (u.å). Vad är nyttan med MeSH-termer. Hämtad 3 juni 2019, från Svensk MeSH, https://mesh.kib.ki.se/info/vad-ar-nyttan-med-mesh-termer
Toppi, J., Fairley, J., Cicuttini, F., Cook, J., Davis, S., Bell, R., … Wang, Y. (2015). Factors associated with magnetic resonance imaging defined patellar tendinopathy in community-based middle-aged women: a prospective cohort study.(Clinical report).
BMC Musculoskeletal Disorders, 16(1). doi: 10.1186/s12891-015-0645-8
Torres, R., Ferreira, J., Silva, D., Rodrigues, E., Bessa, I., & Ribeiro, F. (2017). Impact of Patellar Tendinopathy on Knee Proprioception. Clinical Journal Of Sport
Medicine, 27(1), 31-36. doi: 10.1097/jsm.0000000000000295
Tsushima, H., Morris, M., & McGinley, J. (2003). Test-Retest Reliability and Inter-Tester Reliability of Kinematic Data from a Three-Dimensional Gait Analysis System.
Journal of the Japanese Physical Therapy Association, 6(1), 9-17. doi:
10.1298/jjpta.6.9
van Schie, H., de Vos, R., de Jonge, S., Bakker, E., Heijboer, M., & Verhaar, J. et al. (2009). Ultrasonographic tissue characterisation of human Achilles tendons: quantification of tendon structure through a novel non-invasive approach. British Journal of Sports
Medicine, 44(16), 1153-1159. doi: 10.1136/bjsm.2009.061010
Visentini, P., Khan, K., Cook, J., Kiss, Z., Harcourt, P., & Wark, J. (1998). The VISA score: An index of severity of symptoms in patients with jumper’s knee (patellar tendinosis).
Journal of Science and Medicine in Sport, 1(1), 22–28. doi:
https://doi.org/10.1016/S1440-2440(98)80005-4
Visnes, H., & Bahr, R. (2012). Training volume and body composition as risk factors for developing jumper's knee among young elite volleyball players. Scandinavian
Journal of Medicine & Science in Sports, 23(5), 607-613. doi: 10.1111/j.1600-
0838.2011.01430.x
Walsh, M., Ford, K., Bangen, K., Myer, G., & Hewett, T. (2006). The Validation of a Portable Force Plate for Measuring Force-Time Data During Jumping and Landing Tasks. The
Journal of Strength and Conditioning Research, 20(4), 730. doi: 10.1519/r-18225.1
Wang, Z., Brito, J., Tsapas, A., Griebeler, M., Alahdab, F., & Murad, M. (2015). Systematic reviews with language restrictions and no author contact have lower overall credibility: a methodology study. Clinical Epidemiology, 243. doi:
10.2147/clep.s78879
World Health Organization (u.å.). Classifying health workers: Mapping occupations to the
international standard classification. Hämtad 31 maj, 2019, från World Health
Organization, https://www.who.int/hrh/statistics/Health_workers_classification.pdf World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects. Från: https://www.wma.net/policies-
post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving- human-subjects/
BILAGA A: MALL FÖR BEDÖMNING AV RELEVANS
(SBU, 2014)
BILAGA B: MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING AV
RANDOMISERADE STUDIER
BILAGA C: MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING AV
OBSERVATIONSSTUDIER
BILAGA D: PRELIMINÄR EVIDENSSTYRKA
BILAGA E: EXTRAKTIONSSCHEMA
• Studieinformation
o Författare
o Publikationsår
o Syfte
o Studiedesign
• Population
• Interventionsgrupp
o Antal försökspersoner
o Ålder
o Kön
• Eventuell kontroll-/jämförelsegrupp
• Intervention
o Typ av IPR
o Applicering av IPR
o Tidpunkt och duration för applicering av IPR
o Undersökningsmetod/-instrument
o Undersökningsmetodens/-instrumentets mätegenskaper
o Primära utfall
o Sekundära utfall
o Signifikant effekt av interventionen
§ Primära utfall
BILAGA F: KVALITETSGRANSKNING ENLIGT SBU:S
GRANSKNINGSMALL FÖR RANDOMISERADE STUDIER
de Vries, Zwerver et al. (2015) Del 1 de Vries, Zwerver et al. (2015) Del 2 de Vries et al. (2017) A1. Selektionsbias
a) Användes en lämplig randomiseringsmetod? Ja Ja Ja
b) Om studien har använt någon form av begränsning i randomiseringsprocessen (t ex block, strata, minimisering), är skälen till detta adekvata?
Ej tillämpligt Ja Ej tillämpligt
c) Var grupperna sammansatta på ett tillräckligt likartat sätt? Ja Ja Ja
d) Om man har korrigerat för obalanser i baslinjevariabler, har det skett på ett adekvat sätt?
Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt
Bedömning av risk för selektionsbias: Låg Låg Låg
A2. Behandlingsbias
a) Var studiedeltagarna blindade? Nej Nej Nej
b) Var behandlare/prövare blindade? Nej Nej Nej
c) Var följsamhet i grupperna acceptabel enligt tillförlitlig dokumentation? Ja Oklart Ja
d) Har deltagarna i övrigt behandlats/exponerats på samma sätt bortsett från interventionen?
Ja Ja Ja
Bedömning av risk för behandlingsbias: Låg Hög Låg
A3. Bedömningsbias (per utfallsmått)
a) Var utfallsmåttet okänsligt för bedömningsbias? Nej Nej Ja
b) Var de personer som utvärderade resultaten blindade för vilken intervention som
gavs? Nej Nej Nej
c) Var personerna som utvärderade utfallet opartiska? Oklart Oklart Oklart
d) Var utfallet definierat på ett lämpligt sätt? Ja Ja Ja
e) Var utfallet identifierat/diagnostiserat med validerade mätmetoder? Ja Ja Ja
f) Har utfallet mätts vid optimala tidpunkter? Ja Ja Ja
g) Var valet av statistiskt mått för rapporterat utfall lämpligt? Ja Ja Ja
h) Var den analyserade populationen (ITT eller PP) lämplig för den fråga som är föremål för studien?
Ja Ja Ja
Bedömning av risk för bedömningsbias: Medelhög Medelhög Medelhög
A4. Bortfallsbias (per utfallsmått)
a) Var bortfallet tillfredsställande lågt i förhållande till populationens storlek? Ja Nej Ja b) Var bortfallet tillfredsställande lågt i förhållande till storleken på utfallet? Ja Nej Ja
c) Var bortfallets storlek balanserad mellan grupperna? Ej tillämpligt Ja Ej tillämpligt
d) Var relevanta baslinjevariabler balanserade mellan de som avbryter sitt deltagande och de som fullföljer?
Ej tillämpligt Nej Ej tillämpligt e) Var den statistiska hanteringen av bortfallet adekvat? Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt
f) Var orsakerna till bortfallet analyserade? Ej tillämpligt Ja Ej tillämpligt
Bedömning av risk för bortfallsbias: Låg Medelhög Låg
A5. Rapporteringsbias
a) Har studien följt ett i förväg publicerat studieprotokoll? Ja Ja Oklart
b) Angavs vilket/vilka utfallsmått som var primära respektive sekundära? Ja Ja Ja
c) Redovisades alla i studieprotokollet angivna utfallsmått på ett fullständigt sätt? Ja Ja Ej tillämpligt
d) Mättes biverkningar/komplikationer på ett systematiskt sätt? Ej tillämpligt Ej tillämpligt
e) Redovisades enbart utfallsmått som angivits i förväg i studieprotokollet? Ja Ja Ej tillämpligt
f) Var tidpunkterna för analys angivna i förväg? Ja Ja Oklart
Bedömning av risk för rapporteringsbias: Låg Låg Hög
A6. Intressekonfliktbias
a) Föreligger, baserat på författarnas angivna bindningar och jäv, låg eller obefintlig risk att studiens resultat har påverkats av intressekonflikter?
Ja Ja Ja
b) Föreligger, baserat på uppgifter om studiens finansiering, låg eller obefintlig risk att studien har påverkats av en finansiär med ekonomiskt intresse i resultatet?
Nej Nej Ja
c) Föreligger låg eller obefintlig risk för annan form av intressekonflikt (t ex att
författarna har utvecklat interventionen)? Ja Ja Ja
Bedömning av risk för intressekonfliktbias: Medelhög Medelhög Låg
BILAGA G: KVALITETSGRANSKNING ENLIGT SBU:S
GRANSKNINGSMALL FÖR OBSERVATIONSSTUDIER
de Vries, van den Akker- Scheek et al. (2015) Rosen, Ko & Brown (2017) Rosen, Ko, Simpson et al. (2017) A1. Selektionsbiasa) Var de observerade grupperna rekryterade på ett likartat sätt? Ja Ja Ja
b) Var de jämförda gruppernas sammansättning tillräckligt lika vid studiestart? Ja Ja Ja
c) Har korrigering av obalanser i baslinjevariabler mellan grupper med olika exponering/behandling gjorts på ett adekvat sätt i den statistiska analysen?
Ja Ja Ja
Bedömning av risk för selektionsbias: Låg Låg Låg
A2. Behandlingsbias
a) Var villkoren (utöver den behandling eller exponering som studerades) för grupperna under behandlings-/exponeringstiden tillräckligt likartade?
Ja Ja Ja
b) Var följsamhet gentemot behandling/exponering acceptabel i grupperna? Ja Ja Ja
Bedömning av risk för behandlingsbias: Låg Låg Låg
A3. Bedömningsbias (per utfallsmått)
a) Var utfallsmåttet okänsligt för bedömningsbias? Ja Ja Ja
b) Var personerna som utvärderade resultaten blindade för studiedeltagarnas exponeringsstatus?
Nej Nej Nej
c) Var personerna som utvärderade utfallet opartiska? Oklart Oklart Oklart
d) Var utfallet definierat på ett lämpligt sätt? Ja Ja Ja
e) Mättes utfallet på ett adekvat sätt med standardiserade/definierade mätmetoder? Ja Ja Ja
f) Mättes utfallet på ett adekvat sätt med validerade mätmetoder? Ja Ja Ja
g) Har variationer i exponering över tid tagits med i analysen? Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt
h) Har utfallet mätts vid optimal(a) tidpunkt(er)? Ja Ja Ja
i) Var observatörsöverensstämmelsen acceptabel? Ej tillämpligt Oklart Ej tillämpligt
j) Har studien tillämpat ett lämpligt statistiskt mått för rapporterad effekt/samband? Ja Ja Nej
Bedömning av risk för bedömningsbias: Låg Medelhög Låg
A4. Bortfallsbias (per utfallsmått)
a) Var bortfallet tillfredsställande lågt i förhållande till populationens storlek? Ja Ja Ja
b) Var bortfallets lika stort inom grupperna? Ja Ja Ja
c) Var relevanta baslinjevariabler lika fördelade mellan bortfallen i interventions- och kontrollgruppen alternativt mellan olika exponeringsgrupper?
Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt d) Var relevanta baslinjevariabler lika fördelade mellan analys- och bortfallgruppen? Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt e) Var den statistiska hanteringen av bortfallet adekvat? Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt
Bedömning av risk för bortfallsbias: Låg Låg Låg
A5. Rapporteringsbias
a) Följde studien ett i förväg fastlagt studieprotokoll? Oklart Oklart Oklart
b) Var utfallsmåtten relevanta? Ja Ja Ja
c) Mättes biverkningar/komplikationer på ett systematiskt sätt? Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt
d) Var tidpunkterna för rapporterad analys relevanta? Oklart Oklart Oklart
Bedömning av risk för rapporteringsbias: Medelhög Medelhög Medelhög
A6. Intressekonfliktbias
a) Föreligger, baserat på författarnas angivna bindningar och jäv, låg eller obefintlig risk att studiens resultat har påverkats av intressekonflikter?
Ja Ja Ja
b) Föreligger, baserat på uppgifter om studiens finansiering, låg eller obefintlig risk att studien har påverkats av en finansiär med ekonomiskt intresse i resultatet?
Ja Ja Ja
c) Föreligger låg eller obefintlig risk för annan form av intressekonflikt (t ex att
författarna har utvecklat interventionen)? Ja Ja Ja
Bedömning av risk för intressekonfliktbias: Låg Låg Låg