Det finns ett behov av att studera covid-19-patienters upplevelser av hur fysioterapi har stöttat dem i rehabiliteringen för att förstå och utvärdera framtida fysioterapeutens roll vid covid-19. Det kommer många nya rapporter gällande covid-19 och rehabiliteringen kring drabbade personer men få forskare har tittat på frågan ur patientens perspektiv och utifrån en beteendemedicinsk aspekt. Denna studie tillför kunskap kring patienters upplevelser av fysioterapi efter IVA-vård, ur ett biopsykosocialt perspektiv vid rehabiliteringen efter covid- 19. Studien bidrar till att kliniskt arbetande fysioterapeuter kan förstå att de har en viktig roll under rehabiliteringen där bemötande, närvaro och engagemang är av betydelse. Resultatet av studien kan även stärka vetskapen om att individanpassad vård, uppföljning och feedback är viktigt för patienten.
Det finns forskning kring patienters upplevelse av sin IVA-vård, däremot finns det få studier som har studerat patienters upplevelse av rehabiliteringen efter IVA-vård. Covid-19-
patienterna tenderar att ligga länge på IVA vilket medför stora fysiska nedsättningar och därmed större krav på rehabiliteringen. Ytterligare forskning behövs för att följa dessa kritiskt sjuka covid-19-patienter för att kunna optimera strategier och interventioner vid
återhämtningen ur ett fysioterapeutiskt synsätt. Det hade varit intressant att med en kvalitativ studie jämföra covid-19-patienters upplevelser av rehabiliteringen efter IVA med andra patientgrupper som har vårdats på IVA för att se om det föreligger distinkta skillnader på upplevelsen. Det hade också varit intressant med en kvantitativ studie för att studera effekten av rehabilitering efter IVA-vård för olika patientgrupper.
REFERENSLISTA
Baldwin, C., Bissett, B., Boden, I., Gosselink, R., Granger, C.L., Hodgson, C., Jones, A.YM., Kho, M.E., Moses, R., Ntoumenopoulos, G., Parry, S.M., Patman, S., Thomas, P., & Van Der Lee, L. (2020). Physiotherapy management for COVID-19 in the acute hospital setting: clinical practice recommendations. Journal of Physiotherapy, 66(2), 73–82. doi: 10.1016/j.jphys.2020.03.011
Bandura, A. (1977). Social learning theory. USA: Prentice-Hall, Inc.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. USA: W. H. Freeman.
Bandura, A. (2004). Health Promotion by Social Cognitive Means. Health Education &
Behavior, 31(2), 143–164. doi:10.1177/1090198104263660
Barker-Davies, R. M., O'Sullivan, O., Senaratne, K., Baker, P., Cranley, M., Dharm-Datta, S., … Bahadur, S. (2020). The Stanford Hall consensus statement for post-COVID-19 rehabilitation. British journal of sports medicine, 54(16), 949–959.
doi:10.1136/bjsports-2020-102596
Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.
NursingPlus Open, 2, 8-14. doi: 10.1016/j.npls.2016.01.001
Broberg, C., & Lenné, R. (2019). Fysioterapi: Profession och vetenskap [Broschyr]. Stockholm: Fysioterapeuterna. Från
https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om- professionen/fysioterapi-webb-navigering-20190220.pdf
Carter, R., & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation Research: Principles and Applications. Missouri: Elsevier Inc.
Chahraoui, K., Laurent, A., Bioy, A., & Quenot, J. P. (2015). Psychological experience of patients 3 months after a stay in the intensive care unit: A descriptive and qualitative study. Journal of critical care, 30(3), 599–605. doi: 10.1016/j.jcrc.2015.02.016 Corner, E. J., Murray, E. J., & Brett, S. J. (2019). Qualitative, grounded theory exploration of
patients' experience of early mobilisation, rehabilitation and recovery after critical illness. BMJ open, 9(2). doi: 10.1136/bmjopen-2018-026348
Dahlberg, K. (1997).Kvalitativa metoder för vårdvetare(2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Danderyds sjukhus. (u.å.). Till dig som vårdats för covid19-infektion: Information från
Dension, E., & Åsenlöf, E. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur.
Dobkin B. H. (2016). Behavioral self-management strategies for practice and exercise should be included in neurologic rehabilitation trials and care. Current opinion in neurology,
29(6), 693–699. doi:10.1097/WCO.0000000000000380
Eriksson, L., & Wiedershiem-Paul, F. (2014). Att utreda, forska och rapportera. Stockholm: Liber.
Farhan, H., Moreno-Duarte, I., Latronico, N., Zafonte, R., & Eikermann, M. (2016). Acquired Muscle Weakness in the Surgical Intensive Care Unit: Nosology, Epidemiology, Diagnosis, and Prevention. Anesthesiology, 124 (1), 207–234. doi:
10.1097/ALN.0000000000000874
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Frågor och svar om covid-19 (coronavirus). Hämtad 29 maj, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/fragor-och-svar/
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Information till riskgrupper om covid-19. Hämtad 30 december, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rad-och-information-till-
riskgrupper/?fbclid=IwAR0glT3FjjKFv6EviU1ugf5EO76XDQ8o7aV_D8HZqu8HyXp ZxXHOdMhrERc
Fysioterapeuterna. (2020a). Intensivvård covid-19: IVA- Fysioterapeutens arbete under
covid-19. Hämtad 21 december, 2020, från Fysioterapeuterna,
https://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/Sektioner/Andning-och- cirkulation/covid-19/intensivvard/?fbclid=IwAR14eZ0_2XLxI_lkZLGf5ycTqA- aiS3k22_VBIyWIPEry7CU4j5cAiVg3Bk
Fysioterapeuterna. (2020b). Nationell plattform för fysioterapeuter om covid-19. Hämtad 21 december, 2020, från Fysioterapeuterna, https://www.fysioterapeuterna.se/Om- forbundet/Sektioner/Andning-och-cirkulation/covid-19/nationell-plattform-for- fysioterapeuter-om-covid-
19/?fbclid=IwAR3GxxULcvAq2ZTAfmSTxTam0c21_pvm3pxqG7VT- Kbo70fgeJPP9FefAzo
Ghazi, C., Nyland, J., Whaley, R., Rogers, T., Wera, J., & Henzman, J. (2018). Social cognitive or learning theory use to improve self-efficacy in musculoskeletal rehabilitation: A systematic review and meta-analysis, Physiotherapy Theory and Practice, 34(7), 495- 504. doi: 10.1080/09593985.2017.1422204
Graneheim, U., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in
qualitative content analysis: a discussion paper. Nurse Education Today, (56), 29–34. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Granheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24 (2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical
principles for medical research involving human subjects. Hämtad 4 juni, 2020, från
World Medical Association, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of- helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Hodgson, C., & Tipping, C. (2017). Physiotherapy management of intensive care unit- acquired weakness. Journal of physiotherapy, 63(1): 4-10.
doi:10.1016/j.jphys.2016.10.011.
Irvine, A. (2011). Duration, Dominance and Depth in Telephone and Face-to-Face Interviews: A Comparative Exploration. International Journal of Qualitative methods, 10(3), s. 202–220. doi: 10.1177/160940691101000302
Jianan, L. (2020). Rehabilitation management of patients with covid-19: Lessons learned from the first experiences in China. European Journal of Physical and Rehabilitation
Medicine, 56(3): 225-238. doi: 10.23736/S1973-9087.20.06292-9
Jones, F., & Riazi, A. (2011). Self-efficacy and self-management after stroke: a systematic review. Disability and rehabilitation, 33(10), 797–810. doi:
10.3109/09638288.2010.511415
Justitiedepartementet. (2020). Förbud mot allmänna sammankomster eller offentliga
tillställningar med fler än 50 deltagare. Hämtad 21 maj, 2020, från Regeringen,
https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/forbud-mot-allmanna- sammankomster-eller-offentliga-tillstallningar-med-fler-an-50-deltagare/
Kallhed, C., & Mårtensson, L. (2018). Strategies to manage activities in everyday life after a pain rehabilitation program. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25(2), 145–152. doi: 10.1080/11038128.2017.1283442
Koester, H., Troeller, K., Panter, S., Winter, E., & Patel, J. (2018). Overview of Intensive Care Unit-Related Physical and Functional Impairments and Rehabilitation-Related Devices. Nutrition in clinical practice, 33(2), 177–184. doi: 10.1002/ncp.10077
Lundén, M. (2020). Kvalitativa metoder. Hämtad 11 februari, 2021, från Göteborgs universitet,
EwjjiIqUvuHuAhXptYsKHTBxB7MQFjABegQIBBAC&url=https%3A%2F%2Fcanvas. gu.se%2Fcourses%2F31832%2Ffiles%2F2907245%2Fdownload%3Fdownload_frd%3 D1&usg=AOvVaw2vkpKZ4W_z_nUZy9PvtkmJ
Lundman, B., & Graneheim, U. H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219- 234). Lund: Studentlitteratur AB.
Maclean, N., & Pound, P. (2000). A critical review of the concept of patient motivation in the literature on physical rehabilitation. Social science & medicine, 50, 495-506.
doi:10.1016/S0277-9536(99)00334-2
Mälardalens Högskola. (2016). Att skriva vetenskapligt. Mälardalens Högskola, Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd
Mälardalens Högskola. (u.å.). Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Hämtad 29 december, 2020, från Mälardalens Högskola,
https://www.mdh.se/utbildning/program/fysioterapeutprogrammet/fysioterapi- med-inriktning-mot-beteendemedicin
Ogden, J. (2012). Health Psychology. A Textbook. (5th ed.): McGraw-Hill Education (UK) Open University Press.
Persson, A. (2020). ”Vi har fått uppfinna mycket längs vägen”. Hämtad 5 januari, 2021, från Fysioterapi, https://fysioterapi.se/vi-har-fatt-uppfinna-mycket-langs-vagen/
Sandborgh, M., Dean, E., Denison, E., Elvén, M., Fritz, J., Heideken Wågert, P., Moberg, J., Overmeer, T., Snöljung, Å., Johansson, A., & Söderlund, A., (2018) Integration of behavioral medicine competencies into physiotherapy curriculum in an exemplary Swedish program: rationale, process, and review, Physiotherapy Theory and
Practice, 36(3), 365-377. doi: 10.1080/09593985.2018.1488192
Scragg, P., Jones, A., & Fauvel, N. (2001). Psychological problems following ICU treatment. Anaesthesia, 56(1), 9–14. doi: 10.1046/j.1365-2044.2001.01714.x
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 5 januari, 2021, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2014:821 Patientlagen. Hämtad 22 oktober, 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Singhal, T. (2020). A Review of Coronavirus Disease-2019 (COVID-19). Indian journal of
pediatrics, 87(4): 281–286. doi: 10.1007/s12098-020-03263-6
Socialstyrelsen. (2020a). Nytt stöd för att möta ökat behov av rehabilitering efter covid-19. Hämtad 21 maj, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/press/nytt-stod-for-att-mota-okat-behov-av-rehabilitering- efter-covid-19/
Socialstyrelsen. (2020d). Rehabilitering i samband med covid-19 i primärvården: praktiskt
kunskapsstöd till vård- och omsorgspersonal I regioner och kommuner. Hämtad 20
oktober, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-11-7017.pdf
Socialstyrelsen. (2020c). Rehabilitering i samband med covid-19 I slutenvården: praktiskt
kunskapsstöd till personal i intensivvård och på vårdavdelning. Hämtad 20 oktober,
2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/dokument-webb/ovrigt/rehabilitering-slutenvard-covid19.pdf
Socialstyrelsen. (2020b). Rehabilitering i samband med covid-19: stöd för planering [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-11-7010.pdf
Spruit, M., Singh, S., Garvey, C., ZuWallack, R., Nici, L., Rochester, C., … Clini, E. (2013). An Official American Thoracic Society/European Respiratory Society statement: key concepts and advances in pulmonary rehabilitation. Am J Respir Crit Care Med,
188(8), e13–e64. doi: 10.1164/rccm.201309-1634ST
Svenska Intensivvårdsregistret. (2019a). Att vårdas på intensiven. Hämtad 30 oktober, 2020, från SIR, https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/att-vardas-pa- intensiven/
Svenska Intensivvårdsregistret. (2019b). Tiden efter intensivvården: Hur mår jag efter
vården på IVA?. Hämtad 25 oktober, 2020, från SIR,
https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/tiden-efter-intensivvarden/ Svenska Intensivvårdsregistret. (2020b). Covid-19 i svensk intensivvård. Hämtad 20
oktober, 2020, från SIR, https://www.icuregswe.org/data--resultat/covid-19-i- svensk-intensivvard/
Svenska Intensivvårdsregistret. (2020a). Vad är intensivvård?. Hämtad 20 oktober, 2020, från SIR, https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/Intensiv/
Svensk beteendemedicinsk förening. (u.å.). Svensk beteendemedicinsk förening. Hämtad 4 januari, 2021, från Svensk beteendemedicinsk förening,
https://beteendemedicin.wordpress.com/
Unge, C. (2016). MIMA Medicinsk intermediärvårdsavdelning 2013–2016. [PowerPoint- presentation]. Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset.
https://sfai.se/wp-content/uploads/2015/11/2016-Intermediärvård-C-Unge.pdf Verceles, A., Wells, C., Sorkin, J., Terrin, M., Beans, J., Jenkins, T. & Goldberg, A. (2018). A
multimodal rehabilitation program for patients with ICU acquired weakness improves ventilator weaning and discharge home. Journal of Critical Care, 47, 204-210. doi: 10.1016/j.jcrc.2018.07.006.
Västra Götalandsregionen. (2016). Avdelning 25-intermediärvårdsavdelning (IMA). Hämtad 14, januari, 2021, från Västra Götalandsregionen,
https://www.nusjukvarden.se/avdelningar-och-mottagningar/avdelning-25- intermediarvard-ima/
World Health Organization. (2020b). WHO Director-General's opening remarks at the
media briefing on COVID-19 - 11 March 2020. Hämtad 21 maj, 2020, från WHO,
https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks- at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020
World Health Organization. (2020a). Report of the WHO- China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (Covid-19). Hämtad 28 oktober, 2020, från WHO, https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/who-china-joint-mission- on-covid-19-final-report.pdf
BILAGA A
Bakgrundsinformation Patient
o Ålder
o Social omgivning, hemmaboende
§ Innan insjuknande och efter insjuknande § Arbete, familj, bostad
o Vart i rehabiliteringsprocessen befinner du dig? § Vilket sjukhus har du vårdats på?
§ Hur länge på IVA?
§ När blev du utskriven från IVA?
§ När blev du utskriven från rehabavdelningen? o Önskar du information om studien när den är slutförd?
§ Maila länk Namn:
Mail:
Telefonnummer:
1. Om du tänker tillbaka på hur det var med dig när påbörjade rehabiliteringen efter din tid på IVA, kan du berätta lite om det?
§ Vad var dina största problem el symtom?
§ Hur mådde du, vad klarade du av, fysisk påverkan, psykiskt mående? 2. Kan du beskriva några vardagliga aktiviteter som är viktiga för dig och som har blivit
påverkade av din sjukdom? (Det kan vara allt ifrån att gå på toaletten, äta, ta en promenad, cykla, träna osv.)
3. Hur upplever du träningen med fysioterapeut/er? Tankar/känslor kring detta. Är det något du tycker skulle gjorts annorlunda, i så fall vad?
§ Var det något du är förvånad över att du får träna på?
§ Kan du ge något exempel på träning eller behandling av FT som du tyckte ger dig mycket och som hjälper dig mot att klara de aktiviteter du vill klara när du kommer/kom hem?
4. Vilken/vilka vardagliga viktiga aktiviteter har varit svårast att återgå till? Hur har det förloppet sett ut?
§ Finns det gånger det är svårare eller lättare?
5. Hur upplever/upplevde du att fysioterapeuterna har stöttat dig i återgången till dessa aktiviteter?
§ Upplever du att ni arbetar/arbetade målinriktat i träningen? 6. Hur mår du idag? Vilka tankar och känslor har du om din fortsatta
rehabiliteringsprocess? (utfallsförväntningar) § Vad har du haft för strategi hittills? § Vad har du för strategi att fortsätta träna?
§ Vilka verktyg har du fått genom fysioterapi för att fortsätta din rehabilitering på egen hand.
BILAGA B
Informationsbrev & samtycke till patienter
Bakgrund och syfte: Covid-19 har ställt vården inför helt nya problem. Många personer drabbas och samhället har fått ta ett stort ansvar för att minska smittspridningen. Inom vården har intensivvårdsavdelningarna fått ta ett stort ansvar då många patienter har behövts vårdats i respirator. Att vara kritiskt sjuk och behöva intensivvård får konsekvenser för patienten, i form av muskelsvaghet, trötthet men också psykosocial ohälsa.
Vi är två fysioterapeutstudenter som ska genomföra vårt examensarbete. Studiens syfte är att studera hur patienter som vårdats på IVA för covid-19 upplever hur fysioterapi har stöttat dem med återgång till viktiga vardagliga aktiviteter efter tillfrisknande.
Förfrågan om deltagande: Du tillfrågas om deltagande i studien då du vårdats på intensivvårdsavdelning med anledning att du drabbats av covid-19 och efter det varit
inneliggande på avdelning i rehabiliterande syfte. På avdelningen har du träffat en eller flera fysioterapeuter som stöttat dig i din återgång till vardagliga aktiviteter. Eftersom detta är en intervjustudie måste du tala och förstå god svenska samt vara över 18 år.
Studiens praktiska genomförande: Detta är en intervjustudie med få deltagare där varje person intervjuas om sina erfarenheter och upplevelser. Under intervjun kommer du att få berätta öppet om dina upplevelser kring rehabiliteringsprocessen efter covid-19. Intervjun tar ca 30–60 minuter vid ett tillfälle. Eventuellt kan vi behöva återkomma med kompletterande frågor vid senare tillfälle.
Risker: Studien har inga uppenbara risker men frågor kring din sjukdomsperiod kan väcka obehagliga känslor hos dig. Du har rätt att avbryta intervjun eller hoppa över en fråga om du vill.
Fördelar: Många människor kan tycka att det är skönt att berätta och reflektera över något som upplevts traumatiskt. Med hjälp av dina svar kan studiens resultat bidra med en högre förståelse för vad patienter med covid-19 har gått igenom.
Konfidentialitet: Intervjun kommer att spelas in på diktafon. Materialet kommer att överföras och sparas på en lösenordskyddad dator. All data kommer att avidentifieras så ingen kommer att kunna läsa ut vad just du har svarat. Endast vi som studieförfattare och vår handledare har tillgång till grundmaterialet. Data kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Efter avslutad studie och godkänt examensarbete kommer allt material att förstöras.
Presentation av studiens resultat: Studien kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola och publiceras online där du kan ta del av den.
Frivillighet: Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Vänligen kontakta oss om du är intresserad av att vara med i studien och att dela med dig av dina erfarenheter.
Ansvariga:
Studieförfattare: Amanda Nilsson, tfn 0760-485250, mail: ann18013@student.mdh.se Studieförfattare: Maria C Ludvigsson, tfn 0705-401188, mail: mcn18013@student.mdh.se Handledare: Caroline Eklund, Leg sjukgymnast, fil Dr i Fysioterapi, lektor vid Mälardalens högskola, 021–107399
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00