Studien beskriver distriktssköterskans erfarenheter av smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet i kommunal hemsjukvård. Distriktssköterskorna hade positiva erfarenheter av att använda skattningsinstrument vid smärtskattning. Resultatet kan användas som ett underlag och som motivation till förbättringsarbete i andra verksamheter och där smärtskattningsinstrument inte används i lika stor utsträckning. I resultatet tydliggörs även brister vid utvärdering och dokumentation av utvärdering som också kan användas till förbättringsarbete för att förbättra smärtbehandlingen vid palliativ vård ytterligare. Det framkom i resultatet att distriktssköterskorna hade goda erfarenheter av samarbetet med palliativa teamet, vilket kan användas till att ytterligare stärka relationen mellan dem. Erfarenheten att samarbetet inte fungerar lika bra med en del läkare på vårdcentralen kan användas som underlag till att främja samarbetet mellan läkare och distriktssköterskor. Ett förslag är då att lägga fram distriktssköterskornas erfarenheter av faktorer som underlättar samarbetet med palliativa teamet.
I resultatet lyfts samarbetet med anhöriga som en viktig del i smärtbehandlingen. Detta beskrivs bara kortfattat av distriktssköterskorna. Det skulle därför vara intressant med vidare forskning där fokus läggs på närståendes upplevelser av smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt. Då det framkommer att distriktssköterskorna har erfarenhet av att det finns brister i utvärdering och dokumentation av behandling föreslås vidare forskning kring hur dessa brister skulle kunna förebyggas.
Konklusion
Studiens resultat visar att distriktssköterskan hade en viktig roll vid smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet. Smärtbedömningen gjordes med skattningsinstrument, kliniska blicken eller utifrån patientens egna ord. Distriktssköterskan upplevde att det fanns brister vid utvärdering. Morfin ansågs som den vanligaste och
25
effektivaste behandlingen vid smärta. Ett gott samarbete med andra professioner samt anhöriga ansågs vara av betydelse för smärtbehandlingen hos patienter som vårdas palliativt.
26
Referenser
Andersson, S., Årestedt, K., Lindqvist, O., Fürst, C.-J. & Brännström, M. (2018). Factors Associated With Symptom Relief in End-of-Life Care in Residential Care Homes: A National Register-Based Study. Journal of Pain and Symptom Management, 55(5), 1304–1312. doi:10.1016/j.jpainsymman.2017.12.489.
Berterö, C. (2002). District nurses’ perceptions of palliative care in the home. American
Journal of Hospice and Palliative Medicine®, 19(6), 387–391.
doi:10.1177/104990910201900608.
Bowers, B. & Redsell, S. A. (2017). A qualitative study of community nurses’ decision-making around the anticipatory prescribing of end-of-life medications. Journal of
Advanced Nursing, 73(10), 2385–2394. doi:10.1111/jan.13319.
Brorson, H., Plymoth, H., Örmon, K. & Bolmsjö, I. (2014). Pain relief at the end of life: Nurses’ experiences regarding end-of-life pain relief in patients with dementia. Pain
Management Nursing, 15(1), 315–323.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori
och metod Från idé till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur,
ss.163–174.
Datainspektionen (2016). Dataskyddsförordningen (GDPR). [Elektronisk]. Tillgänglig: /lagar--regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen---fulltext/ [2018-10-25]. Distriktssköterskeföreningen (2008). Kompetensbeskrivning Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen DISTRIKTSSKÖTERSKA.
http://distriktsskoterska.com/wp-content/uploads/2017/06/kompetensbeskrivning-1.pdf [2018-08-28].
Edberg, U.-K. & Söderkvist, A. (2012). Validering av beteendeskalan Ett instrument för smärtskattning av äldre individer med nedsatt kognitiv funktion inom akutsjukvården.
Vård i norden, 32(1), 14–17.
Ekman, I. & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård - teori och tillämpning. I Edberg, A.-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J. (red.). Omvårdnad på
avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund:
Studenterlitteratur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M. & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.
doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008.
Fridlund, B. (2012). Kritisk incident teknik. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss.177–190.
Gardiner, C., Gott, M., Ingleton, C., Hughes, P., Winslow, M. & Bennett, M. I. (2012). Attitudes of Health Care Professionals to Opioid Prescribing in End-of-Life Care: A Qualitative Focus Group Study. Journal of Pain and Symptom Management, 44(2), 206–214. doi:10.1016/j.jpainsymman.2011.09.008.
27
Gunhardsson, I., Svensson, A. & Berterö, C. (2008). Documentation in Palliative Care:
Nursing Documentation in a Palliative Care Unit—A Pilot Study. American Journal of
Hospice and Palliative Medicine®, 25(1), 45–51. doi:10.1177/1049909107307381.
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig
teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur,
ss.129–138.
Hølen, J. C., Hjermstad, M. J., Loge, J. H., Fayers, P. M., Caraceni, A., De Conno, F., Forbes, K., Fürst, C. J., Radbruch, L. & Kaasa, S. (2006). Pain Assessment Tools: Is the Content Appropriate for Use in Palliative Care? Journal of Pain and Symptom
Management, 32(6), 567–580. doi:10.1016/j.jpainsymman.2006.05.025.
International Association for Study of Pain (2018). IASP Terminology - IASP. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=1698#Pain [2018-08-29].
Iwase, S., Kawaguchi, T., Tokoro, A., Yamada, K., Kanai, Y., Matsuda, Y., Kashiwaya, Y., Okuma, K., Inada, S., Ariyoshi, K., Miyaji, T., Azuma, K., Ishiki, H., Unezaki, S. & Yamaguchi, T. (2015). Assessment of Cancer-Related Fatigue, Pain, and Quality of Life in Cancer Patients at Palliative Care Team Referral: A Multicenter Observational Study (JORTC PAL-09). PLoS ONE, 10(8), 1–11. doi:10.1371/journal.pone.0134022. Karlsson, C. & Berggren, I. (2011). Dignified end-of-life care in the patients’ own homes.
Nursing Ethics, 18(3), 374–385. doi:10.1177/0969733011398100.
Kirkova, J., Walsh, D., Russel, M., Hauser, K. & Lasheen, W. (2010). Symptom Assessment in Palliative Medicine: Complexities and Challenges. American Journal of Hospice
and Palliative Medicine®, 27(1), 75–83. doi:10.1177/1049909109339619.
Lukas, A., Barber, J. B., Johnson, P. & Gibson, S. . (2013). Observer-rated pain assessment instruments improve both the detection of pain and the evaluation of pain intensity in people with dementia: Assessing pain intensity in dementia. European Journal of
Pain, n/a-n/a. doi:10.1002/j.1532-2149.2013.00336.x.
Lundman, B. & Hällgren Granheim, U. (2017). Kvalitativ analys. I Höglund-Nielsen, B., & Granskär, M. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss.219–234.
Läkemedelsverket (2010). Smärtlindring i livets slutskede - ny rekommendation.
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rekommendation_sm%C3%A4rtlindring%2 0i%20livets%20slutskede.pdf [2018-08-24].
Melin-Johansson, C. (2017). Kvalificerad vård i hemmet. I Drevenhorn, E. (red.).
Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss.241–248.
Morgan, S. & Yoder, L. H. (2012). A Concept Analysis of Person-Centered Care. Journal of
Holistic Nursing, 30(1), 6–15. doi:10.1177/0898010111412189.
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2012). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss.421–436.
Nationella Rådet för Palliativ Vård (2018). Palliativ vård - vad är det? Nationella rådet för palliativ vård. https://www.nrpv.se/om-nrpv/vad-ar-palliativ-vard/ [2018-08-28].
28
Northern Nurses Federation [NFF] (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i
Norden.https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved
=2ahUKEwjqruLUnYvdAhXECCwKHTlXBOYQFjAAegQIARAC&url=http%3A% 2F%2Fssn-norden.dk%2Fwp-content%2Fuploads%2F2016%2F01%2FSSNs-etiske-retningslinjer.pdf&usg=AOvVaw1A09VMmY2eUXnyGX-DDh5h [2018-08-28]. Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv
Forskningsprocessen. 3:e.uppl. Stockholm: Liber AB.
Regionala Cancercentrum (2016). Nationellt vårdprogram Palliativ vård i livets slutskede. https://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardprogram/natvp_palliativvard_vers.2.1_dec2016.pdf [2018-08-29]. Sekse, R. J. T., Hunskår, I. & Ellingsen, S. (2018). The nurse’s role in palliative care: A
qualitative meta-synthesis. Journal of Clinical Nursing, 27(1–2), e21–e38. doi:10.1111/jocn.13912.
SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Stockholm. Socialdepartementet. SFS 2008:355 Patientdatalag. Stockholm. Socialdepartementet. SFS 2014:821 Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm. Socialdepartementet.
Socialstyrlesen (2011). Socialstyrelsen - Termbank. Socialstyrelsens termbank. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=474&SrcLang=sv [2018-10-10].
Socialstyrelsen (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede:
vägledning, rekommendationer och indikatorer : stöd för styrning och ledning.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf [2018-08-26].
Socialstyrelsen (2017a). Socialstyrelsen - Termbank. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=743&SrcLang=sv [2018-08-28]. Socialstyrelsen (2017b). MÅLNIVÅER– PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20720/2017-10-22.pdf [2018-08-28].
Statens offentliga utredningar [SOU] 2001:6. Döden angår oss alla: värdig vård vid livets
slut.
https://www.regeringen.se/49b6c6/contentassets/6c7120759c34437f93579a115dfc1e7 5/doden-angar-oss-alla [2018-08-29].
Strang, P. (2017). Palliativ vård inom äldreomsorgen. 4:e.uppl. Höganäs: Vårdförlaget. Svensk sjuksköterskeförening (2017). KOMPETENSBESKRIVNING FÖR LEGITIMERAD
SJUKSKÖTERSKA.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2018-08-28].
Svenska Palliativregistret (2018a). Utdataportal | Svenska palliativregistret. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://portal.palliativ.se/report/kvalitetsindikatorer-lilla [2018-08-28]. Svenska Palliativregistret (2018b). Dokumentation av palliativ vård. [Elektronisk]
29
Thorén Todoulos, E. (2012). Läkarens roll. I Strang, P., & Beck-Friis, B. (red.). Palliativ
medicin och vård. Stockholm: Liber, ss.360–365.
Vallerand, A. H., Saunders, M. M. & Anthony, M. (2007). Perceptions of Control Over Pain by Patients with Cancer and Their Caregivers. Pain Management Nursing, 8(2), 55– 63. doi:10.1016/j.pmn.2007.02.001.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer inom humanistisk -
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. [2018 - 05 –
14].
Walshe, C. & Luker, K. A. (2010). District nurses’ role in palliative care provision: A realist review. International Journal of Nursing Studies, 47(9), 1167–1183.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.04.006.
Wilkie, D. J. & Ezenwa, M. O. (2012). Pain and symptom management in palliative care and at end of life. Nursing Outlook, 60(6), 357–364. doi:10.1016/j.outlook.2012.08.002. World Health Organization [WHO] (2018). WHO | WHO Definition of Palliative Care.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ [2018-08-28].
Bilaga 1 - Brev till verksamhetschef
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper
Datum:
Till Verksamhetschef: Kommun:
Härmed ansöks om tillstånd att genomföra intervju med tre distriktssköterskor verksamma hos er som ett led i studien ”Distriktssköterskans erfarenheter av smärtbehandling vid palliativ
vård”. Studien är underlag för ett examensarbete på avancerad nivå i omvårdnad vid
distriktssköterskeprogrammet Karlstads universitet.
Information angående studien:
Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av smärtskattning, smärtbehandling och utvärdering av smärta vid den sista fasen i palliativ vård inom kommunal hemsjukvård. Sammanlagt kommer ca 12 distriktssköterskor delta från fyra olika kommuner i Värmland. I intervjun kommer vi att be deltagarna berätta om sina erfarenheter av att arbeta med smärtskattning och smärtbehandling. Intervjun, som beräknas att ta cirka en halvtimme, spelas in och skrivs sedan ut av författarna.
Det är helt frivilligt att delta i studien, deltagaren kan när som helst kan avbryta sitt deltagande utan att uppge varför och deltagaren kan dra tillbaka sitt samtycke att delta i studien fram till databearbetning påbörjas. De uppgifter som samlas in är relaterade till studien och inga känsliga personuppgifter kommer att hanteras. All information behandlas konfidentiellt. I samband med databearbetning kommer allt datamaterial vara avidentifierat. Resultatet kommer att redovisas på gruppnivå och ingen enskild person kommer att kunna identifieras. Allt material kommer att förvaras och hanteras enligt Dataskyddsförordningen (GDPR 2019/679) och kommer inte att vara tillgängligt för någon obehörig. Karlstads universitet är forskningshuvudman och personuppgiftsansvarig. Personuppgifter (kontaktuppgifter) raderas när examensarbetet är färdigt. Studiens upplägg har granskats av examinator för kursen.
Om vi får tillstånd att intervjua distriktssköterskor i er kommun kommer vi att kontakta dig och efterhöra om du kan vara oss behjälpliga med urval av tänkbara deltagare. Därefter kommer vi att kontakta dessa via telefon och mail. Om det är något du undrar över ytterligare, är du välkommen att kontakta oss.
Vi kommer inom kort följa upp detta brev med ett telefonsamtal. Har du några frågor - vänligen kontakta oss!
Med vänliga hälsningar:
Ida Svensson Joanna Hollsten Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska
Torsby Sjukhus Hagfors Kommun
Ida.sv@live.se hollstenjoanna@gmail.com
072-2354872 072-5142477
Handledare: Lisbet Engh
Universitetslektor i omvårdnad
Bilaga 2 - Tillstånd att genomföra intervjustudien
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper
Tillstånd att genomföra intervjustudie “Distriktssköterskors erfarenheter av
smärtbehandling vid palliativ vård”
Härmed ges tillstånd till Ida Svensson och Joanna Hollsten, studenter vid distriktssköterskeprogrammet, Karlstads universitet att genomföra intervjuer med distriktssköterskor inom hemsjukvården i ………..kommun, i enlighet med information jag erhållit.
Studien genomförs av Ida Svensson och Joanna Hollsten under handledning av Lisbet Engh, Karlstads universitet. ______________________________ _________________ Ort Datum ______________________________ Namnteckning ______________________________________________________________________ Namnförtydligande, titel, telefonnummer, mailadress
Bilaga 3 - Förfrågan att medverka i en intervju
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper