5. DISKUSSION
5.4 Klinisk relevans
Sjukvården ska ha patientens behov i fokus och bör förvalta dennes förtroende och
hälsa/ohälsa väl. Utifrån sjuksköterskans perspektiv är det av stor vikt att med ett holistiskt förhållningssätt värna om hela patienten (Riksföreningen för anestesi och intensivvård &
Svensk sjuksköterskeförening, 2012; Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2011). Kelvered, Öhlén och Gustavsson (2012) samt Sundqvist och Anderzén Carlsson (2014) ser i sina studier att ett förebyggande arbete med mål att skydda patienten och att ge en god och säker vård, är viktiga omvårdnadsåtgärder för
sjuksköterskorna på operationssalen. Studiens resultat visade att kommunikation och samarbete präglar arbetet på operationssalen. Det visade även på hämmande faktorer som negativt påverkar det kliniska arbetet med WHO’s checklista och därmed skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Resultatet från denna studie kan möjligen ligga till grund för ett förbättringsarbete bland personalen på operationssalen, exempelvis genom att lyfta upp frågor om arbetsmiljö, ansvar och utbildning. Då WHO’s checklista är väl genomarbetad, studerad och gratis att tillgå, är det svårt att finna anledningar till att inte använda den inom
operationssjukvården. Speciellt med tanke på de höga kostnaderna vårdskador kostar samhället.
6. Diskussion av teoretisk utgångspunkt
Resultatet i denna studie visade på att sjuksköterskorna anser att det finns en kommunikation med sjuksköterskan i den andra specialistinriktningen. Kommunikationen ansågs vara viktig för arbetet på operationssalen. Vi menar att kommunikation mellan vårdpersonal är en
omvårdnadshandling. Kommunikation måste finnas för att en omvårdnadshandling ska kunna utföras. Resonemanget stärks genom kärnkompetenserna för specialistutbildade
sjuksköterskor, där bland annat ett fungerande kommunikationssystem för säker vård och omvårdnad lyfts fram (Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk
sjuksköterskeförening, 2012; Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2011). Även Carrington (2012) analyserar sjuksköterskornas
kommunikation med varandra på operationssalen och utgår i sin analys från en egenskapad kommunikationsmodell med bland annat Shannons teori som bas. Carrington’s (2012) analys handlar om att kommunikation ständigt präglar omvårdnaden och utgör därför en bas i sjuksköterskans yrkesroll.
Enligt Shannon och Weaver (1949) krävs det en sändare och en mottagare för att ett informationsutbyte skall kunna ske. I genomförd studie framkom det att vissa hämmande faktorer på operationssalen finns. Det kan exempelvis vara ett ointresse från kirurgen, som inte vill använda och lyssna till WHO´s checklista. Kirurgen kan här tolkas som en mottagare och utan mottagare kan informationsutbytet inte ske. En annan hämmande faktor som
framkom var tidsbrist till prioritering av checklistan och att studiedeltagaren upplevde att hen inte hade tid för att initiera den. Detta kan här tolkas som att ingen agerar sändare och därmed utebliven starta av kommunikationen. Shannon och Weaver (1949) skriver om brus, vilket är faktorer som stör ett informationsutbyte, som kan göra att det avsedda meddelandet inte når mottagaren. Då operationssjukvården är en högteknologisk miljö med snabba beslut och mycket teknik finns det där mycket brus som kan påverka kommunikationen och
informationsutbytet negativt. Det kan i sin tur påverka vården och patientsäkerheten (Sharp, 2012). Shannon och Weaver (1949) menar att för utförandet av kommunikation krävs det ett bestämt flöde. Ett av målen med WHO´s checklista är att skapa ett bestämt
kommunikationsflöde mellan personalen på operationssalen, där innehållet bidrar till strukturerad kommunikation och att patientsäkra åtgärder bekräftas (WHO, 2009).
Sjuksköterskorna i denna studie anser att checklistan bidrar till kommunikation på operationssalen. Studiens resultat visar att det inte var alla sjuksköterskor som hade fått
utbildning och information om WHO´s checklista. Detta kan påverka kommunikationsflödet då det finns brister i förståelsen av checklistan som ett kommunikationsverktyg. För att den kollaborativa kommunikationen på operationssalen skall fungera krävs, enligt Shannon och Weaver (1949), en aktiv sändare och en aktiv mottagare, minsta möjliga brus och ett bestämt flöde. Sjuksköterskorna på operationssalen ansåg att WHO’s checklista bidrar till
kommunikation, vilket LÖF (2009) också beskriver. Checklistan är tänkt att skapa förutsättningar för en organiserad kommunikation med bestämda flöden, sändare och mottagare, vilket även utgör grunden för teorin om kommunikationsöverföring från 1949 av Shannon och Weaver. Studiens resultat visar på att det förekommer en fungerande
kommunikation på operationssalen, men även på att vissa svårigheter finns vilket behöver medvetandegöras.
7. Metoddiskussion
Studiens syfte var att beskriva förekomst av samt skillnader mellan anestesisjuksköterskors och operationssjuksköterskors uppfattningar kring kommunikation och samarbete dem emellan. Ett annat syfte var att redogöra för om de anser att användandet av WHO´s checklista för säkrare operationer underlättar kommunikation, samarbete och bidrar till patientsäker vård i den kliniska verksamheten. För att uppfylla syftet användes en empirisk, deskriptiv och jämförande design med kvantitativ ansats, vilket bedöms var en passande design för studien. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkäter då önskan var att nå ut till en större undersökningsgrupp. Detta ansågs vara ett bra val av metod då syftet med studien kunde besvaras (Polit & Beck, 2011). Ett strategiskt urval gjordes med tanke på de
studiespecifika inklusionskriterier som fanns. Det var 63 sjuksköterskor som uppfyllde inklusionkriterierna. Om fler studiedeltagare hade behövts inkluderats för projektets omfattning, hade en förfrågan om deltagande i studien behövt sträcka sig utanför universitetssjukhuset där studien tog plats.
Mätinstrument
Då ingen passande enkät fanns att tillgå konstruerades en egen studiespecifik enkät för att kunna besvara studiens syfte. En svaghet i enkätkonstruktionen var frågan där deltagaren uppmanades att ange sin ålder. Fem olika åldersspann gavs som svarsalternativ, dock angavs samma ålder i två olika åldersspann: ”30 - 40 år” eller ”40 - 50 år”. Här kunde förvirring uppstå för deltagare som var 40 år. På flertalet andra frågor var svarsalternativen konstruerade med rangordning. Frågorna var gjorda med symmetri i svarsalternativen för att inte förvirra
studiedeltagarna. Det kan räknas som en styrka i utformningen av enkäten (Ejlertsson, 2014).
Layouten på enkäten gjordes med vetskapen om att utseendet är viktig för att fånga och behålla uppmärksamheten från studiedeltagaren. Layouten var tydlig med numrerade och fetmarkerade frågor, information om hur svaren skulle markeras samt en tydlig text där enkätens innehåll förklarades (Ejlertsson, 2014). Det ansågs vara mindre krävande för studiedeltagarna att fylla i redan presenterade svarsalternativ, än att skriva egna, vilket Polit och Beck (2011) menar är en styrka. Att välja en självrapporteringsmetod kan ses som en fördel, då studiedeltagaren själv fyller i enkäten när hen har tid. Detta kan även öka svarsfrekvensen, vilket kan antas vara fallet i denna studie (Polit & Beck, 2011).
Enkäten delades ut i pappersformat då det av författarna ansågs kunna ge högre svarsfrekvens än vid ett elektroniskt utskick. Det var 63 enkäter som delades ut och 43 stycken som blev ifyllda och insamlade i uppsamlingslådorna. En enkät var enbart ifylld på ena sidan och inkluderades inte i studien. En enkät hade ett uteblivet svar på fråga nr 2, ”Antal
yrkesverksamma år som specialistsjuksköterska”. En annan enkät hade uteblivet svar på fråga nr 13, ”Hur ofta används WHO´s checklista för säkrare operationer innan operationsstart?”
och en tredje hade uteblivet svar på fråga nr 12 ”Jag anser att det finns hämmande faktorer på operationssalen som gör att jag inte kan/vill/vågar initiera WHO´s checklista för säkrare operationer”. Dessa uteblivna svar räknades till det interna bortfallet (Ejlertsson, 2014). De uteblivna svaren ansågs vara få samt oavsiktliga och bedöms inte påverka studiens resultat nämnvärt. Det externa bortfallet på 20 enkäter kan bero på brist på tid och/eller på mottagen information eller ointresse hos de tänkta respondenterna.
Tillvägagångssätt
Det var enhetscheferna för varje operationsenhet som delade ut enkäterna vid respektive avdelningsmöten. Detta kan enligt författarna eventuellt ha ökat på svarsfrekvensen, då studiedeltagarna kan ha känt sig uppmanad att fylla i enkäten då chefen varit närvarande. Det skulle kunna anses som en styrka då svarsfrekvensen eventuellt kan ha ökat, men även anses som en svaghet då studiedeltagaren kan känt sig tvungen till deltagande. Att vi själva inte informerade om studien och dess syfte kan ha bidragit till att felaktig och bristfällig information utelämnades och ingen möjlighet till att fråga om oklarheter gavs. När enhetscheferna informerade om studien och delade ut enkäterna kan en diskussion bland deltagarna ha skapats angående innehållet i enkäten. De kan på så vis ha påverkats av varandras åsikter, vilket kan anses som en svaghet då resultatet kan påverkats.
Informationsbrevet till studiedeltagarna innehöll inte något aktuellt datum i sidhuvudet på brevet. Det kan ha gett intrycket av att informationsbrevet var gammalt och inaktuellt, vilket var en svaghet. I enkäten efterfrågades hur många år som studiedeltagarna hade arbetat inom sin specialistinriktning. Svaret på frågan har inte använts i resultatanalysen då den inte ansågs tillföra något till studiens syfte och kan således räknas som en onödig enkätfråga. Fråga nummer 12 innehöll ett öppet svarsalternativ som gav studiedeltagaren möjlighet att svara med egna ord. Polit och Beck (2011) menar att möjlighet att lämna egna åsikter ses som en styrka då värdefull information kan framkomma som bidar till studiens resultat. Detta sågs även i denna studie där intressanta åsikter framkom som komplement till flervalsalternativen.
Forskningsetiska överväganden
Då studien var anonym och inga personuppgifter hanterades, krävdes ingen ansökan till etikprövningsnämnden (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS 2003:
460, 23 §; Etikprövningsnämnderna, 2016). Att inga personuppgifter efterfrågades kan enligt författarna stärka validiteten, då studiedeltagaren kan ha känt sig fri att svara sanningsenligt på frågorna. I en enkät jämfört med en intervju, kan deltagaren på ett mer anonymt sätt svara känsliga frågor (Ejlertsson, 2014). Anonymiteten räknades som en styrka enligt författarna.
Mätinstrumentets reliabilitet och validitet
En studiespecifik enkät utformades då det inte fanns någon beprövad enkät som ansågs vara lämplig. Att konstruera ett eget studiespecifik mätinstrument kan vara en svaghet då det inte är testat eller utvärderat på en större grupp vid tidigare studier. Konstruktionen av den
studiespecifika enkäten kan, om missuppfattningar uppstår, resultera i att deltagarnas svar inte är relevanta till de ställda frågorna. Det kan minska reliabiliteten på enkäten (Polit & Beck, 2011). Den studiespecifika enkäten testades på en anestesisjuksköterska och en
operationssjuksköterska för att se hur de uppfattade enkäten och dess frågor. Detta ökade mätinstrumentets validitet då frågorna ansågs mäta det som var den faktiska avsikten med mätningen relaterat till studiens syfte. Att ingen redigering av enkäten behövde göras efter testomgången och att det interna bortfallet var lågt, ökar enkätens giltighet (Ejlertsson, 2014;
Polit & Beck, 2011).
Intern och extern validitet
En viss överförbarhet av studiens resultat sågs. Denna överförbarhet, även kallad extern validitet, skulle endast kunna ske till operationsavdelningar som genomför sitt arbete med
samma premisser som där studien utfördes. Resultatet av studien verkar trovärdigt och att det representerar studiedeltagarnas åsikter vid mättillfället, vilket innebär att viss intern validitet ses. Om samma enkät delas ut vid ett senare tillfälle på samma operationsenheter, utan att en intervention genomförts, skulle samma svar förväntas bli angivna (Polit & Beck, 2011).
Vidare forskning inom området
Behov av vidare forskning finns enligt författarna. En liknande studie med fler deltagare önskas, för att överförbarhet ska kunna ses i större utsträckning och en starkare extern validitet kunna uppnås. En intervjustudie på alla medlemmar i operationsteamet skulle även kunna ge viktig kunskap om situationen på operationssalen. En djupare förståelse skulle då kunna fås för de hämmande faktorerna som upplevs på operationssalen (Polit & Beck, 2011).
Resultatet skulle kunna ge värdefull information och bidra till förbättringsarbeten. I en intervju skulle även generella frågor om kommunikation och samarbete kunna tas upp. Detta för att få en bild av hur kommunikation och samarbete upplevs av alla medlemmar i teamet under hela arbetspasset och inte bara under ledning av WHO´s checklista. Information som eventuellt framkommer under en intervju skulle kunna bidra till arbetet mot en mer
patientsäker vård. Ett annat förslag till vidare forskning skulle kunna vara att genomföra en interventionsstudie. Vid en sådan studie kan en enkätundersökning först göras, för att få en uppfattning av den aktuella situationen. Därefter utförs interventionen där samtal, information och utbildning skulle kunna ges och en eventuell modifiering av WHO´s checklista göras.
Under den andra mätningen skulle samma enkät användas och resultatet av interventionen mäts, analyseras och utvärderas (Polit & Beck, 2011).
8. Slutsats
Kommunikation och samarbete mellan anestesi- och operationssjuksköterskorna förekommer och har betydelse för deras arbete på operationssalen. Sjuksköterskorna ansåg att WHO’s checklista bidrar till kommunikation, samarbete och säkrare vård för patienten, ändå används inte checklistan inför varje operation. Ursäkter till att inte använda checklistan inom
operationssjukvården borde inte förekomma, då listan är ett vetenskapligt beprövat
kommunikationsverktyg som är gratis att tillgå samt enkel att följa. Att ha en arbetsmiljö som hämmar användandet av checklistan, kan antas få negativa följder för patientsäkerheten.
9. REFERENSER
Carney, B.T., West, P., Neily, J., Millis, P. D., & Bagian, J. P. (2010). Differences in Nurse and Surgeon Perceptions of Teamwork: Implication for Use of a Briefing Checklist in the OR.
Association of periOperative Registered Nurses Journal, 91(6), 722-729.
doi:10.1016/j.aorn.2009.11.066
Carrington, J. M. (2012). Developement of a Conceptual Framework to Guide a Program of Research Exploring Nurse-to-Nurse Communication. Computers, Informatics, Nursing, 30(6), 293-299. doi:10.1097/NXN.0b013e31824af809
Dowling, M., Beauchesne, M., Farrelly, F., & Murphy, K. (2013). Advanced practice nursing:
a concept analysis. International Journal of Nursing Practice, 19(2), 131-140. doi:
10.1111/ijn.12050
Eide, H., & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, Samarbete och konfliktlösning (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (3.uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB.
Fagerström, L. (2011). Centrala kompetensområden för avancerad klinisk omvårdnad. I L.
Fagerstöm (Red.), Avancerad klinisk sjuksköterska: Avancerad klinisk omvårdnad i teori och praxis (s. 132-207). Lund: Studentlitteratur AB.
Flin, R., Yule, S., McKenzie, L., Paterson-Brown, S., & Maran, N. (2006). Attitudes to teamwork and safety in the operating theatre. The Surgeon, 4(3), 145-151.
doi:10.1016/S1479-666X(06)80084-3
Fourcade, A., Blache, J-L., Grenier, C., Bourgain, J-L., & Minvielle, E. (2012). Barriers to staff adoption of surgical safety checklist. The international journal of healthcare
improvement, 21(3), 191-197. doi: 10.1136/bmjqs-2011-000094
Garcia-Paris, J., Cohena-Jiménez, M., Montano-Jiménez, P., & Cordoba-Fernandez, A.
(2015). Implementation of the WHO "Safe Surgery Saves Lives" checklist in a podiatric surgery unit in Spain: a single-center retrospective observational study. Patient Saftey in Surgery, 9(29), 1-7. doi:10.1186/s13037-015-0075-4
Hemingway, M. W., O’Malley, C., & Silvestri, S. (2015). Safety Culture and Care: A
Program to Prevent Surgical Errors. Association of periOperative Registered Nurses Journal, 101(4), 404-415. doi: 10.1016/j.aorn.2015.01.002
Kelvered, M., Öhlén, J., & Gustafsson, B. Å. (2012). Operating theatre nurses´experience of patients-related, intraoperativ nursing care. Scandinavian journal of caring sciences, 26(3), 449-457. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. (2009). Bruksanvisning för checklista för säkerhet vid operationer: Säker kirurgi räddar liv. Landstingens Ömsesidiga
Försäkringsbolag. Från
http://www.who.int/patientsafety/safesurgery/sssl_manual_swedish.pdf
Molina, G., Jiang, W., Edmondson, L., Gibbons, L., Huang, L.C., Kiang, M.V., … Singer, S.J. (2015). Implementation of the Surgical Safety Checklist in South Caronlina Hostpitals Is Associated with Improvement in Perceived Perioperativ Safety. Journal of the American College of Surgeons, 222(5), 725-736. doi: 10.1016/j.jamcollsurg.2015.12.052
Mosser, G., & Begun, J.W. (2014). Understanding teamwork in healthcare. New York:
McGraw-Hill Education. Från http://accessmedicine.mhmedical.com/book.aspx?bookID=694 Norman, M. (2012). Time out: en utvärdering av WHO´s checklista vid operation.
Magisteruppsats, Uppsala Universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:531173/FULLTEXT01.pdf
O’Connor, P., Reddin, C., O’Sullivian, M., O’Duffy, F., & Keogh, I. (2013). Surgical checklists: the human factor. Patient Safety in Surgery, 7(14). Från
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3669630/pdf/1754-9493-7-14.pdf
Pickering, S.P., Robertson, E.R., Griffin, D., Hadi, M., Morgan, L.J., Catchpole, K.C., … McCulloch, P. (2013). Compliance and use of the World Health Organization checklist in UK operating theatres, 100(12), 1664-1670. doi: 10.1002/bjs.9305
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2011). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9. ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot anestesisjukvård. Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening. Från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/anestesi.komp.webb.pdf Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2011).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård. Riksföreningen för operationssjuksvård & Svensk sjuksköterskeförening. Från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdf Robert, M-C., Choi, C.J., Shapiro, F.E., Urman, R.D., & Melki, S. (2014). Avoidance of serious medical errors in refractive surgery using a custom preoperative checklist. Journal of Cataract & Refrective Surgery, 41(10), 2171-779. doi.org/10.1016/j.jcrs.2015.10.060
Russ, SJ., Rout, S., Caris, J., Moorthy, K., Mayer, E., Darzi, A., … Vincent, C. (2014). The WHO Surgical Safety Checklist: Survey of patient’s views. The international journal of healtcare improvement, 23(11), 939-946. doi: 10.1136/bmjqs-2013-002772
Rönnberg, L., & Nilsson, U. (2015). Swedish Nurse Anesthetists' Experiences of the WHO Surgical Safety Checklist. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 30(6), 468-475.
doi:10.1016/j.jopan.2014.01.011.
Sadooghiasl, A., Parvizy, S., & Ebadi, A. (2016). Concept analysis of moral courage in nursing: A hybrid model. Nursing Ethics, 1-14. doi: 10.1177/0969733016638146.
Scott, I.A., Poole, P.J., & Jayathissa, S. (2008). Improvning quality and safety of hospital care: a reappraisal and an agenda for clinically relevant reform. International medicine journal, 38(1), 44-55. doi:10.1111/j.1445-5994.2007.01456.x
SFS 1996:787. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 12 april, 2016, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Hämtad 14 april, 2016, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204/
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 14 april, 2016, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtat 4 januari, 2016, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/#K3 Shannon, C.E., & Weaver, W. (1949). The mathematical theory of communication. Illinois:
Illini books.
Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen. (2016). Informationsöverföring och kommunikation. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/kommunikation
Sundqvist, A., & Anderzén Carlsson, A. (2013). Holding the patient´s life in my hands:
Swedish registered nurse anaesthetists´ perspective of advocacy. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 281-288. doi: 10.1111/csc.12057.
Sveriges kommuner och landsting. (2014). Patientsäkerhet lönar sig, kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år 2013. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Från
http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/patientsakerhet-lonar-sig-kostnader-for-skador-och-vardskador-i-slutenvarden-ar-2013.html
Aretz, HT. (2011). Some thoughts about creating healthcare professionals that match what societies need. Medical teacher, 33(8), 608-613. doi: 10.3109/0142159X.2011.590389 Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur AB
World health organisation [WHO]. (2009). Surgical safety checklist. World health organisation. Från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/44186/2/9789241598590_eng_Checklist.pdf World health organisation [WHO]. (2016). Safe surgery. World health organisation. Från http://www.who.int/patientsafety/safesurgery/en/
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Från World Medical Association,
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/
Bilaga 1: WHO’s Surgical Safety Checklist