Studien visar på att momentet blodsockermätning kan upplevas så pass betungande att det påverkar personens egenvård. Att diabetessjuksköterskan tar reda på personens upplevelse är betydelsefullt för att kunna ge rätt stöd till personen i att uppnå så normalt blodsockervärde som möjligt i det dagliga livet. Resultaten i föreliggande studie bidrar till en ökad förståelse av personens upplevelse av att mäta sitt blodsocker, som varje diabetessjuksköterska bör ta del av.
Referenser
(NDR), N. D. (den 1 februari 2019). Rapporterat utfallsmått PROM. Stockholm, Sverige.
Hämtat från https://www.ndr.nu/#/prom: https://www.ndr.nu/#/prom
2003:460, L. (u.d.). https://www.riksdagen.se. Hämtat från Lag om etikprövning av forskning som avser människor, Sveriges Riksdag .
Al-Kailani, M. S., Almomani, B. A., Al-Sawalha, N. A., & Shhabat, B. (2017). Self-monitoring of blood glucose among patients with diabes in Jordan: Perception, adherence, and influential factors . Diabetes Research and Clinical Practice, 79-85.
CODEX. (den 2 februari 2019). http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml. Hämtat från www.codex.vr.se.
Dennis, C. M. (1997). Self-Care Deficit Theory of Nursing: concepts and applications. . Missouri: Mosby-Year Book .
Deshpande, A., Harris-Hayes, M., & Schootman, M. (2018). Epidemiology of diabetes and diabetes-related complications. Physical Therapy, 88(11), 1254–64.
doi:https://doi.org/10.2522/ptj.20080020
Dlugasch, L. B., & Ugarriza, D. N. (2013). Self-monitoring of blood glucose experiences of adults with type 2 diabetes. Journal of the American Association of Nurse
Practitioners, 323-329. doi:10.1002/2327-6924.12042
Fawcett, J., & DeSanto-Madeya, S. (2013). Orem's Self-Care Framewok. i J. Fawcett, & S.
DeSanto-Madeya, Contemporary Nursing Knowledge Analysis and Evaluation of Nurseing Models and Theories (ss. 179-230). Philadelphia: F. A. Davis Company.
Freeman, T. (2006). ‘Best practice’ in focus group research: making sense of different views.
Journal of Advanced Nursing, 56(5), 491-497.
GPCC. (den 11 04 2017). Göteborgs Universitet. Hämtat från https://gpcc.gu.se:
https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard den 21 04 2019
Guba, E., & Lincoln, Y. (1981). Effective evaluation. San Francisco: Jossey-Bass.
Guba, E., & Lincoln, Y. (1994). Competing paradigms in qualitative research. i N. Denzin, &
Y. Lincoln, Handbook of qualitative research (ss. 105-117). San Francisco: Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Gucciardi, E., Fortugno, M., Senchuk, A., Beanlands, H., McCay, E., & Peel, E. E. (2013).
Self-monitoring of blood glucose in Black Carribean and South Asian Canadians with non-insulin treated Type 2 diabetes mellitus: a qualitative study of patiens'
perspectives . BMC Endocrine Disorders, 1-10.
Hall, R. F., Joseph, D. H., & Schwartz-Barcott, D. (2003). Overcoming Obstacles to Behvior Change in Diabetes Self-Management. The Diabetes Educator, 303-311.
Heinemann, L. (July 2008). Measuring Glucose Concentrations: Daily Practice, Current and Future Developments. Journal of Diabes Science and Technology, 2, 710-717.
Hou, Y., Qui, J., & Wang, X. (2014). Efficacy of blood glucose self-monitoring on glycemic control in patients with non-insulin-treated type 2-diabetes: A meta-analysis. Journal of Nursing Sciences, 1, 191-195. Hämtat från
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352013214000386
Husdal, R., Adolfsson, E. T., Leksell, J., Eliasson, B., Jansson, S., Jerdén, L., . . . Rosenblad , A. (2019). Associations between quality of work features in primary health care and glycaemic control in people with typ 2 diabetes mellitus: A nationwide Survey.
Primary Care Diabees, 13:2, 176-186. doi:https://doi.org/10.1016/j.pcd.2018.11.005 International Diabetes Federation, I. (2017). www.diabetesatlas.org. Hämtat från
http://www.diabetesatlas.org/across-the-globe.html den 13 02 2019
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. i B. Höglund Nielsen, & M. Granskär , Kvalitativ innehållsanalys (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Masters, K. (2015). Nursing Theories: a Framework for Professional Practice . Burlington:
Jones & Bartlett Learning.
Mathew , R., Gucciardi, E., De Melo, M., & Barata, P. (2012). Self-management experiences among men and women with type 2 diabes mellitus: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 1-12.
McCracken, E., Monaghan, M., & Sreenivasan, S. (2018). Pathophysiologie of the metabolic syndrome. Clinics in Dermatology, 36, 14-20.
doi:https://doi.org/10.1016/j.clindermatol.2017.09.004
Nathanson , D., Sabale, U., Eriksson , J., Nyström, X., Norhammar , A., Olsson, U., &
Bodegård, J. (2018). Healthcare Cost Development in a Type 2 Diabetes Patient Population on Glucose-Lowering Drug Treatment: A Nationwide Observational Study 2006-2014. PharmacoEconomics Open, 2, 393–402.
doi:https://doi.org/10.1007/s41669-017-0063-y
Nationella Diabetesregistret, N. (2018). www.ndr.nu. Hämtat från https://www.ndr.nu/#/ den 13 02 2019
Ong, W. M., Chua, S., & Ng, C. J. (2014). Barriers and facilitators to self-monitoring of blood glucose in people with typ 2 diabetes using insulin: a qualitative study. Patient Preference and Adherence, 8, 237-246.
Orem, D. E. (2001). Nursing: concepts of practice: (Vol. Sixth Edition). Missouri: Mosby Inc. .
Parkin, C. G., Buskirk, A., Hinnen, D. A., & Axel-Schweizer, M. (2012). Results that matter:
Structured vs. unstructured self-monitoring of blood glucose in type 2 diabetes.
Diabetes Research and Clinical Practice, 97, 6-15. doi:10,1016/j.diabres.2012.03.002 Parkin, C. G., Schwenke, S., Ossege, A. K., & Gchmann, T. (2017). Use of an integrated
Tool for Interpretation of Blood Glucose Data Improves Correctness of GLycemic Risk Assessment in Individuals With Type 1 and Type 2 Diabetes. Journal of Diabetes Science and Technology, 11 , 74-82. doi:10.1177/1932296816671335 Peel, E., Parry, O., Douglas, M., & Lawton, J. (2004). Blood glucose self-monitoring in
non-insulin-treated type 2 diabetes: a qualitative study of patients' perspectives. British Journal of General Practice, 183-188.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Prasad, R., & Groop, L. (den 12 Mars 2015). Genetics of type 2-diabetes - pitfalls and possibilities. Genes, 6, 87-123. doi:10.3390/genes6010087
Riksdagen. (den 2 februari 2019). Lag 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (S. Riksdag, Red.) Hämtat från www.riksdagen.se:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SBU. (2009). Patientutbildning vid diabetes: en systematisk litteraturöversikt. Hämtat från
www.sbu.se: www.sbu.se den 24 02 2019
SBU. (2017). Patientdelaktigthet i hälso- och sjukvården. En sammanställning av
vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patienters förutsättningar för delaktighet . Stockholm: SBU. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. . doi:SBU-rapport nr 260. ISBN 978-91-88437-02-0.
SBU. (den 27 januari 2019). Bilaga 4 definitioner. Stockholm, Sverige. Hämtat från https://www.sbu.se/contentassets/b4df46fccfaf4e3f82307a31ab23 88d8/bilaga-4-definitioner.pdf
Sjuksköterskeförening, S. (10 2016). www.swenurse.se. Hämtat från www.swenurse.se:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_201 6.pdf den 22 April 2019
SKL, S. (2015). Fakta: för dig som deltar i typ 2-diabetesutbildning. Hämtat från www.skl.se: www.skl.se den 24 02 2019
SKL, S. (2015). Handledning: för dig som leder en typ 2-diabetesutbildning . Hämtat från www.skl.se: www.skl.se den 24 02 2019
Socialstyrelsen. (den 25 januari 2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stockholm, Sverige. Hämtat från
https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard
Stockholms Läns Landsting. (den 27 januari 2016). Till dig som har typ 2-diabetes.
Stockholm, Sverige. Hämtat från
https://www.janusinfo.se/download/18.10adba9e1616f8edbc9c685/1535626533675/D iabetesbroschyr-160204.pdf
Svedbo Engström, M., Leksell, J., Johansson, U.-B., & Gudbjörnsdottir, S. (2016). What is important for you? A qualitative interview study of living with diabetes and
experiences of diabetes care to establish a basis for a tailored Patient-Reported Outcome Measure for the Swedish National Diabetes Register. BMJ Open. Hämtat från https://bmjopen.bmj.com/content/6/3/e010249
Wang, J., Zgibor, J., Matthews, J. T., Charron-Prochownik, D., Sereika, S. M., & Siminerio, L. (March 2012). Self-Monitoring of Blood Glucose Is Associated With Problem-Solving Skills in Hyperglycemia and Hypoglycemia. The Diabetes EDUCATOR, 38, 207-214. doi:10.1177/0145721712440331
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
(2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, V. (2012). Fokusgrupper. i M. Henricsson, Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 193-212). Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper. i M. (. Henricson, Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 169-188). Lund: Studentlitteratur.